forum#3 E t t m a g a s i n f r å n B o v e r k e t s B y g g k o s t n a d s f o r u m m a j 2 0 0 7 Bekvämt och energisnålt i Karlstad Äga och hyra på samma gång Kooperativt boende SOM EN BY PÅ HÖJDEN Den stora utmaningen NU TÄVLAR ALLA OM ATT BYGGA OM MILJONPROGRAMMETS HUS
Några inledande ord Hållbart är inte dyrt! Begreppet hållbar utveckling lanserades i Brundtlandrapporten 1987 och definieras som: en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommade generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Byggkostnadsforum har sedan starten 2000 envist hävdat att det går att sänka bygg- och boendekostnaderna genom att minska slöserier, effektivisera byggandet, öka energieffektiviteten och sätta byggherren i centrum. Att bygga hållbart står inte i motsats till låga bygg- och boendekostnader... men det är viktigt att då inte blanda ihop priset för dagen med kostnaden på lång sikt. Fastigheter, bostäder och lokaler måste planeras, byggas och förvaltas för att ge en bra ekonomi på sikt. Låga drift- och förvaltningskostnader är då viktigare än lägsta pris för dagen. Att bygga hållbart handlar om att göra rätt från början, men lika viktigt är att de som ska bo eller verka trivs på längre sikt. Att sammanföra sociala, ekonomiska och ekologiska krav i ett projekt är en förutsättning för att det ska bli hållbart. I detta tredje nummer av Byggkostnadsforums årliga tidning Forum redovisas ingen helhetslösning på hur byggsektorn ska lösa alla problem som finns. Istället redovisas projekt som på flera olika sätt tagit sig an frågan om hållbarhet och långsiktigt låga kostnader. Gemensamt för de redovisade byggprojekten är att de, som alltid i dessa sammanhang, handlar om starka byggherrar som byggt för en egen långsiktig förvaltning. Vi hoppas att ni som läser detta nummer av Forum skall inspireras av den entusiasm som genomsyrar de redovisade projekten och att ni skall finna dessa kostnadseffektiva, prisvärda och långsiktigt hållbara. Hållbart är inte dyrt, dyrt är det bara om det inte är värt sitt pris. Sonny Modig Projektledare Boverkets Byggkostnadsforum Vackra hus på löpande band Bygg Bra Bostäder Billigare! Tydligare kan det inte sägas, det som projektet 4B sysslar med. SIDAN 20 forum Är ett magasin från Boverkets Byggkostnadsforum som utkommer med ett nummer per år. Webbplats: www.byggkostnadsforum.se Adress: Box 534, 371 23 Karlskrona Besöksadress: Drottninggatan 18, Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 Projektledare för forum vid Boverket: Klas Andersson Produktion: Boverket samt Prinfo Team Offset & Media Omslagsbild: Lego Danmark Tryck: NRS Tryckeri, Huskvarna ISDN: 978-91-85751-09-9 Upplaga 1: 16 000 ex Betongvisioner Det kvinnliga nätverket Bettan tar fram ett nytt koncepthus. SIDAN 22 2 forum
fo r u m #3 april 2007 4-7 I fokus: Miljonprogrammets lysande framtid Ny kostym på gamla hus Det tog 40 år av grå, betongtung erfarenhet och besvikelse. Men nu är vi där miljonprogrammets hyreslängor börjar byta kostym och vi kan stå inför den mest omfattande bostadsrenovering Sverige någonsin upplevt. SIDAN 4 4 Kvinnorna som ska göra det 6 Gårdsten som förebild 8-15 Reportage: Hållbart boende och byggande 8 Det superisolerade huset 12 Som att bo på hotell. Praktisk gemenskap i kooperativ hyresrätt 17 Spaden i jorden för drömprojektet 18-32 Effektivitet 18 Slösa blir Spara i lean-templet 20 Likadant men inte lika fult 24 Subventioner ingen lösning på branschens problem 27 Sluta spekulera! De byggherrar som lyckas bäst är de som bygger för egen långsiktig förvaltning. Projektledarna Sonny Modig och Yogesh Kumar är överens 30 Logistiskt underverk i centrala Malmö 32 Lönsamhet på sikt DET HÄR ÄR BOVERKETS BYGGKOSTNADSFORUM Boverkets Byggkostnadsforum ska verka för ökad effektivitet och lägre kostnader i byggande och boende genom att fungera som kunskaps- och idébank för byggherrar, kommuner, myndigheter och byggentreprenörer. Syftet är bland annat att förmedla kunskap om byggprojekt eller byggprocesser som leder till att man kan bygga billigt, utan att försämra kvalitén eller utrustningsstandarden. Boverkets Byggkostnadsforum får bl.a. använda 20 miljoner kronor årligen för att stödja lämpliga pilotprojekt som på ett nytt sätt söker få ner boendekostnaderna vid nybyggnad av hyresbostäder samtidigt som projekten främjar ekologisk hållbarhet. Pengarna kan också användas för att i efterhand utvärdera, dokumentera och publicera kunskap om projekten. forum 3
Hållbar RENOVERING Nu ska betongstämpeln bort Samarbete ska rädda miljonprogrammet Gun-Britt Solberg, vd för BQR, Barbro Engman, Hyresgästföreningens chef och f.d. Gårdstens-vd Stina Fransson leder omvandlingsarbetet. Illustration: Lena Svalfors Hedin Det tog 40 år av grå, betongtung erfarenhet och besvikelse. Men nu är vi där miljonprogrammets hyreslängor börjar byta kostym och vi kan stå inför den mest omfattande bostadsrenovering Sverige någonsin upplevt. Hyresgäster, arkitekter, bostadsbolag, byggare och kommuner runt om i landet går samman för att skapa en ny framtid för de nedslitna områdena. Tre kvinnor leder det hela. Det här är en chans för byggbranschen att tvätta sitt skamfilade rykte och visa att den är en del av samhället, säger Stina Fransson, processledare för projektet Miljonprogrammets förnyelse inom BQR (Rådet för byggkvalitet). Det var 1964 som riksdagen bestämde att en miljon bostäder skulle byggas på tio år. Från en bostadsstandard med nedslitna, alldeles för små och få bostäder var Sverige på väg mot en modern efterkrigsnivå. En gång för alla skulle man komma till rätta med bostadsbristen. Miljonprogrammet var egentligen aldrig ett program. Men riksdagen formade ändå regler för att locka kommunerna att göra snabba, stora insatser på bostadsmarknaden. Extrapengar utlovades till dem som byggde storskaligt. Då skulle fler människor få boplats och husen bli ekonomiskt lönsamma. Målsättningen höll. Men på de boendes bekostnad. Hård planering, funktionalism och viljan att komma ifrån den trånga stenstaden satte sin prägel på husen. Med snäva ekonomiska ramar var det lätt att falla för tidens brutala ideal med oputsade, råa fasader. Trapphusen gjordes minimala, ofta utan fönster, för att få rum med så mycket boyta som möjligt. Småhus som villor, parhus och radhus stod för nära hälften av miljonprogrammet men totalt byggdes också över 590 000 flerbostadshus under den här perioden. 10 000-tals bostäder revs Det har gått mer än 40 år sedan miljonprogrammet klubbades i riksdagen. Flera av miljonprogramsområdena fick snabbt sociala problem, hög arbetslöshet, kriminalitet och bristfällig service både kommersiell och offentlig. Tiotusentals bostäder har under senare tid rivits, framför allt på mindre orter där efterfrågan på bostäder minskat. När bostadsmarknaden svängde kring sekelskiftet stod kommunerna på nytt med bostadsunderskott. Framför allt byggdes det alldeles för få och för dyra hyreslägenheter. Det var därför Rådet för byggkvalitet, BQR, startade projektet Drivkrafter för kvalitet med uppgift att med råd och idéer locka alla parter i branschen att satsa på nytt. Målet var att hushåll med vanliga inkomster ska ha råd att flytta in i nyproducerade hyreslägenheter. Tanken var att skapa kontakter med politiker, bilda opinion i media, bearbeta finansiärer och framför allt dra in hyresgästerna i projektet. Alla pratar om kunden men vem är det egentligen? Vad vill kunden ha och till vilket pris, frågar Gun-Britt Solberg, vd för BQR. Hon menar att det finns en chans i framtiden till riktigt bra samarbete mellan hyresgäster och byggherrar och förvaltare. Men som verkligheten ser ut just nu är det ett glapp mellan dem. Och där kan BQR göra en insats. Målet med Drivkrafter för kvalitet är att de boendes och lokalanvändarnas krav och behov ska styra kvalitetsutvecklingen. 4 forum
Hållbar RENOVERING Hjälp till självhjälp Målsättningen var hög från början men hur skall BQR nå ut med budskapet? Det finns bra exempel på förnyelse här och var i landet. Inte minst den prisbelönta omdaningen av stadsdelen Gårdsten i Göteborg kan användas som prototyp för nya initiativ. BQR-projektet samlar in alla goda erfarenheter som finns, systematiserar dem och ser till att de förmedlas till kommuner och bostadsföretag som vill göra förändringar i miljonområdena och på så sätt ge de boende en bättre livsmiljö. BQR ska inspirera och stimulera, bidra med rådgivning, expertinsatser och coaching ett arbete som får formen av hjälp till självhjälp. Ett av de största problemen är att övertyga de boende om att vara med. Deras önskemål ska vara grundläggande för planeringen men inom BQR bedöms de boendes engagemang som lågt. Det har gått alltför lång tid av försummelser och många hyresgäster anser att det inte är meningsfullt att delta. Det framgår av intervjuer som BQR gjorde i en förstudie till projektet. Skulden läggs till stor del på byggbranschen: Bygg har generellt ett dåligt rykte. Det råder en bristande insikt i branschen om kundens betydelse, enligt de intervjuade. Nu har Miljonprogrammets förnyelse blivit det praktikfall som behövdes i Drivkrafter för kvalitet. Barbro Engman, Hyresgästföreningen, är ordförande för praktikfallet: Det finns många drivkrafter i omvärlden. Men för att kunna visa för dem vad vi menade behövdes ett bra praktikfall. Med miljonprogrammets förnyelse kan vi rikta oss till alla från hyresgäster till byggare och kommuner. FAKTA MILJONPROGRAMS- RENOVERING Byggkostnadsforum stöttar Drivkrafter för kvalitet miljonprogrammets förnyelse genom Rådet för byggkvalitet, BQR, med 4,7 milj. kr för att stimulera kommuner och bostadsföretag i miljonprogramsområden att starta förbättringsarbeten som ger de boende en bättre livsmijö. Projektet ska ge impulser och stöd till kommuner och företag i områden där en omdaning har påbörjats, men stött på hinder. Miljonprogrammets förnyelse kan bli branschens chans att förbättra sitt rykte. Men då gäller det att hoppa på tåget i tid. BQR reserverade år 2007 för bearbetning av alla intresserade runt om i landet och för att ge dem möjlighet att anmäla sitt intresse för att vara med i Miljonprogrammets förnyelse. Och om allt går som beräknat, ja då ska renoveringen av miljonprogramssatsningen vara i full gång år 2010. GÖSTA ELMQUIST Miljoner till miljonprogrammet Alla talar nu om upprustningen av de nergångna miljonprogramsområdena som den stora utmaningen. Tre omfattande projekt stöds av Byggkostnadsforum. Ombyggnader, miljöförbättringar och gårdssanering är instrumenten. Bostadsområdet Lindängen i Malmö är ett av de större från rekordårens byggande. Området innehåller alla de klassiska ingredienserna med storskalig bebyggelse och ett nedgånget stadsdelscentrum. Stora trafikleder isolerar området från omgivningen. Arbetslösheten är hög, många som bor här är lågutbildade och bidragsberoende, hälsan är sämre än hos befolkningen i övrigt. Dessutom har husen hög energiförbrukning och stort underhållsbehov. Vi ska utveckla området med både ombyggnader och satsningar på den socioekonomiska sidan, säger Per- Arne Nilsson avdelningschef vid Miljöförvaltningen i Malmö stad. Vi tittar på nya sätt att bygga om och till så att energiåtgången kan minskas. Kanske kan vi komma ner till nivåer som i husen med passiv uppvärmning. Projektering och upphandling av arbetena kommer att ske under våren med byggstart i juni och färdigställande under vintern 2007/08. Byggkostnadsforum backar upp projektet med 860 000 kronor Varsam renovering Vildanden i Lund är i akut behov av åtgärder. De 40 år gamla husen börjar se ganska trista ut. Tegelbalkar över fönsteröppningar spricker. Dessutom rostar armeringen och muren spricker. Fasaddelar med träpanel har ersatts med svartmålade plåtar och en del av de gamla träfönstren har bytts mot bruneloxerade aluminiumfönster. Studentbostadsområdet Vildanden i Lund färdigställdes 1966 och är en representant för de tidiga rekordårens byggande. Området inrymmer idag 1 066 bostäder varav 313 är traditionella lägenheter med två till fyra rum och kök. Den del av Vildanden som byggdes under rekordåren har inte renoverats ordentligt under de gångna 40 åren, utan endast löpande underhåll har utförts. Området är nu i stort behov av upprustning. Stiftelsen AF Bostäder som äger och förvaltar Vildanden, har sedan början av 2004 arbetat med att analysera och formulera upprustningsbehoven. Målet med upprustningen är att åtgärda de brister som finns så att Vildanden ska bli attraktivt igen. Byggkostnadsforum stöttar projektet med 1 181 000 kronor. Finare gårdar Under 2006 påbörjade Skanska ett utvecklingsprojekt för upprustning av flerbostadshus, främst i miljonprogrammets bestånd. Syfte är att utveckla energibesparande och kostnadseffektiva tekniska åtgärder i byggnaderna samt att lösa bristfällig utemiljö och skapa en trygg boendemiljö i dessa områden. För gårdsutvecklingen har Skanska utvecklat ett verktyg (en arbetsmetod) för ombyggnad och utveckling av utemiljön. En viktig poäng är att verktyget kräver ett samarbete mellan fastighetsägare, boende och Skanska vilket gynnar alla inblandade Byggkostnadsforum stöttar projektet med ett utvecklingsstöd på 410 000 kronor. forum 5
HÅLLBAR RENOVERING FÖRE EFTER 6 forum
hållbar RENOVERING Gårdstens förvandling en askungesaga För tio år sedan var det en värsting bland Sveriges förorter. I dag prisbelönt mönsterplats för landets alla liknande områden. Gårdsten, en av Göteborgs norra förorter, är en modern askungesaga där alla 7 000 invånarna spelar huvudrollen. Nu är de prototyp för projektet Miljonprogrammets förnyelse. FOTO: GÅRDSTENSBOSTÄDER Här har renoveringen av miljonprogrammets gråa hus belönats som Årets Bygge. Och förvandlingen av Gårdsten från en grå förslummad och försummad förort till en aktiv och levande stadsdel har gett arkitekter och fastighetsägare det prestigefyllda Stora Samhällsbyggarpriset. Men störst av allt är världspriset World Habitat Award belöningen för den uppmärksammade förvandlingen av tre betongkvarter till solhus med energilösningar som nästan helt baseras på solvärme. När BQR behövde ett positivt exempel till Miljonprogrammets Förnyelse att visa inför renoveringen av andra miljonområden i landet var Gårdsten en given prototyp. Förnyelsearbetet av Gårdsten startade när Gårdstensbostäder bildades 1997. Gårdstensbostäder, som är helägt av Göteborgs Stad, köpte de 2 000 lägenheter som Bostads AB Poseidon och Göteborgs Stads Bostads AB ägde. Då låg Gårdsten i topp av statistiken över socialbidrag och arbetslöshet och med en skenande kriminalitet. Allt fler lägenheter lämnades tomma när hyresgästerna flydde Gårdsten till en drägligare tillvaro på andra platser. Hela stadsdelen var svårt nedgången. Men Gårdstensbostäders dåvarande chef, Stina Fransson, hade en plan. Hon ville veta vilka krav och önskemål hyresgästerna själva hade för sitt bostadsområde. Därför bjöd hon in dem till att bygga en strategi för FAKTA GÅRDSTEN Projektet Förnyelsearbete i östra Gårdsten stöttas med 415 000 kronor från Byggkostnadsforum för att hela projektet ska kunna presenteras för en bredare allmänhet. Redan i upphandlingen av renoveringen stöttade Byggkostnadsforum med 420 000 kronor för att effekterna av övergången från totalentreprenad till delad entreprenad när det gäller ekonomi och kvalitet skulle kunna studeras. Resultatet presenteras i rapporten Från två till 120 anbud som finns att ladda ner eller beställa på www.byggkostnadsforum.se de renoveringar och förnyelser som krävdes. Hyresgästernas engagemang var nödvändigt för att Gårdstensbostäder skulle kunna genomföra det uppdrag staden hade gett företaget att inte bara förvalta husen i Gårdsten utan också vara med och förändra stadsdelen totalt sett och skapa en bättre levnadsmiljö. Utvecklingen vände Uppslutningen blev kraftfull. Hyresgäster valdes in i Gårdstensbostäders styrelse. Delaktigheten påverkade hela samhällsbilden. Varje förändring diskuterades ingående med hyresgäster och lokalanvändare innan besluten togs. Och så sakta började utvecklingen vända för den sargade stadsdelen. Den kommersiella servicen förbättrades, allt mindre skadegörelse rapporterades, miljön blev mänskligare, arbetslösheten sjönk. En busslinje med direktförbindelse till Göteborgs centrum öppnades, en patrullerande trygghetsjour inrättades och i centrum öppnades den ena affären efter den andra. Mataffären som saknats sedan länge slog upp sina dörrar, fiskaffär, slaktare, tandläkare, resebyrå alla hittade kunder och etablerade sig i Gårdsten. Stina Fransson, som var med om att lägga grunden till Gårdstens förvandling, är nu processledare för Miljonprogrammets Förnyelse : Framgången med Gårdsten är en bekräftelse på att det upplägg vi nu gör för Miljonprogrammets Förnyelse är rätt. I Gårdsten finns massor av uppslag och idéer till vad som kan göras på andra platser. Stina Fransson efterträddes på vdposten den 7 mars 2006 av Katarina Ahlqvist tidigare vd i Konsumentföreningen Väst. Hon har haft ledande befattningar inom konsumentkooperationen sedan 1989. GÖSTA ELMQUIST Gårdsten var en given prototyp när BQR behövde ett positivt exempel till Miljonprogrammets Förnyelse. Flerfaldigt belönat både på nationell och internationell nivå, bl.a. för energilösningar baserade på solvärme. Som arkitekt gick Liljevall Arkitekter AB in. forum 7
FÖRST PÅ PLATS Skönt att bo miljövänligt Nytänkandet vad gäller miljön var en av anledningarna till att Lars Larsson valde att flytta in i KBAB:s nya superisolerade och energisnåla flerbostadshus Seglet på Orrholmen i Karlstad. Det fungerar hur bra som helst, säger han. Och det är skönt att veta att jag bor i ett föregångshus när det gäller miljön. Lars Larsson, 55 år, ska just sätta upp en av sina två Ardy Strüwer-litografier ovanför den nyinköpta blå soffan i vardagsrummet. Den passar bra till de diskret blåa tapeterna med små fyrkanter. För sex dagar sen flyttade han som första hyresgäst in i en tvåa på andra våningen i det unika tolvvåningshuset. Jag är helnöjd. Samtidigt är jag förvånad hur det funkar. Som ni ser finns inte ett enda element i lägenheten och luften inomhus är frisk och skön. Han hänger upp tavlan på en krok som sitter på en trälist uppe vid taket. I ytterväggarna får han inte spika eller skruva. Det beror på den speciella, tjocka isoleringen i väggen. Den kan förstöras om man spikar i den. På innerväggarna går det bra, säger han. Tvåan är på 51,2 kvadratmeter och värms upp av kroppsvärmen och de elektriska apparaterna. Det finns också värmeslingor i golvet som använder returvatten från de andra husen på Orrholmen. De kan användas vid särskilt kalla vinterdagar. Ventilationssystemet för in frisk utomhusluft i rummen och leder bort gammal luft. Isoleringen i väggarna är dubbelt så tjock som normalt och lägenheterna är tio gånger tätare än det svenska lagkravet. Termometern i vardagsrummet visar 21 grader och golven känns varma och sköna. Här kan jag gå omkring barfota på kvällen när jag kommer från jobbet. Blir det för varmt i lägenheten, om vi är många personer, kan jag stänga av golvvärmen eller öppna ett fönster. Lars Larsson jobbar som operatör på Milkos fabrik i Karlstad. Tidigare bodde han i en tvåa i området Marieberg. Men lägenheten var sliten med köksskåp från 1950-talet och låg diskbänk. Han längtade efter mer bekvämlighet. När han fick höra att KBAB tänkte bygga ett nytt energihus ställde han sig i kö direkt. Det var fem år sedan. Det är klart jag blivit påverkad av det som händer i samhället. Det ligger i tiden med miljötänkande och jag är lite intresserad av nya lösningar. 8 forum
FÖRST PÅ PLATS Lars Larsson passade på att köpa en ny soffa till vardagsrummet, nu när allting annat är nytt. Han har bara bott sex dagar i sitt nya hem och än har han en del att fixa. Ardy Strüwer-litografin är på väg upp på väggen. Lars tycker att inneklimatet är skönt och att ventilationen fungerar utmärkt. Väggisoleringen är dubbelt så tjock som i ett vanligt hus och lägenheten är tio gånger tätare än det svenska lagkravet. Foto: Lars Hedelin Det var en av anledningarna till att jag ville bo här. Lägenheten ligger ganska nära jobbet och året runt cyklar han dit. Dels är det skönt med motion och dels är det bra för miljön. Jag använder bilen ytterst lite. Lars Larsson är nöjd med standarden och han visar köksskåpen med björkluckor och ekparketten på alla golv. Det kaklade badrummet är betydligt rymligare än i den gamla lägenheten. I tvättstugan finns ett digitalt bokningssystem som aktiveras av huvudnyckeln. Det är tillåtet att tvätta dygnet runt eftersom isoleringen stoppar allt ljud. På gården utanför står containrar för sopsortering. Mot öster finns en rymlig balkong. Den här lägenheten innebär en 80-procentig förbättring för mig jämfört med den gamla. Och jag betalar bara 240 kronor mer i månaden. Tvåorna kostar 4 658 kronor i månaden, något mer högre upp i huset. Treorna går på 6 566 kronor. För mig är det inga problem eftersom jag får ut så mycket mer. Och det är skönt att veta att jag bor i ett föregångshus när det gäller miljön. Sen får jag se hur det blir på sommaren. Men jag antar att det här välisolerade huset också håller värmen borta. Jag ser verkligen fram mot att bo här, säger Lars Larsson. BO LEVIN forum 9
HållbarT BYGGANDE Byggt för optimal Som ett utropstecken vid Vänerns strand reser sig det 12 våningar höga punkthuset Seglet huset med hållbar värme. Till det yttre ser det inte särskilt anmärkningsvärt ut med sin ljusa skivklädda fasad och utanpåliggande balkonger. Det som framför allt utmärker Seglet är det som inte syns och som inte ens finns nämligen avsaknaden av uppvärmningssystem. Tjocka, superisolerade väggar och ett enkelt, men sinnrikt utformat ventilationssystem gör att den värme som människor, belysning och apparatur alstrar räcker för att hålla en jämn och behaglig värme i lägenheterna. Målet har varit att bygga extremt energisnålt och samtidigt optimera boendekomforten. Huset på Orrholmen i Karlstad är byggt av kommunala KBAB i partnerskap med Skanska. Det är uppfört ovanpå ett befintligt parkeringsdäck, som ett förtätningsprojekt i ett miljonprogramsområde. Här finns 44 två- och trerummare, som kostar från 4 658 kr till 7 569 kr/månad. Läget är bra och centralt, säger KBAB:s vd Mats Enmark. Ur ett miljöperspektiv är det ju också bättre att bygga utan att ta ny mark i anspråk. Vingelutrymme De tjocka ytterväggarna med 450 mm isolering ger en större byggtolerans, mer vingelutrymme som Gunnar Persson, arkitekt och utvecklare hos KBAB, uttrycker det. Man trollar bort en del av riskerna för köldbryggor. Alla lösningar har provats ut noggrant i ett eget bygglabb med fullskalemodeller och man har också skapat en egen metod för tryckprovning av lägenheterna. Man måste ner på detaljnivå, det är lite Åsa-Nisse över det hela, skrattar Gunnar Persson och beskriver hur 10 forum
HÅLLBART BYGGANDE komfort man provat ett vinkeljärn här, en skruv där. Det ska vara lätt att göra rätt och tätt. Det må låta lättsinnigt, men resultatet har blivit en energiförbrukning på 20 kwh/kvm att jämföra med byggreglernas krav på 130 kwh/kvm för hus i denna region. Normerna är inte särskilt tuffa, konstaterar vd Mats Enmark. I våra gamla ombyggda hus kommer vi ner under 90 kwh. Med tilläggsisolering, bra fönster, justerad ventilation och värmesystem kommer vi under normerna för nyproduktion. Varje lägenhet ventileras med ett enkelt återvinningssystem. En kompletterande golvvärme längs ytterväggarna slår på automatisk om innetemperaturen sjunker under 21 grader. Golvvärmen finns som säkerhet, eftersom det skulle vara mycket svårare att rätta till i efterhand, förtydligar Mats Enmark. Kanske visar det sig att det är overkill, men då tar vi bort det i nästa projekt. Och fler projekt blir det, lovar han. Att bygga energieffektivt är inget hugskott, det ligger i linje med vårt sätt att arbeta sedan mitten av 1990- talet. Vi har jobbat med både drift- och förvaltningsskedet och med teknikinvesteringar. År 2005 fick vi SABO:s miljöpris för att vi är det bolag som sänkt energikostnaderna mest i befintligt fastighetsbestånd. Partnering en förutsättning Den totala projektkostnaden för Seglet är runt 55 milj kr 3,5 milj kr dyrare än annan nyproduktion. Vår livscykelkalkyl visar att vi inte riktigt fick ihop det utan det fattades en miljon, men styrelsen var ändå beredd att ta beslutet. Det finns andra värden som väger tyngre, säger Mats Enmark. Vi räknar med att kunna utveckla konceptet i framtiden och bygga ännu smartare. Det har fungerat väldigt bra, vi har inte haft några merkostnader under projekttiden. Konstruktion och produktion har gått efter förväntningarna. Den här utvecklingen klarar vi dock inte ensamma, utan det måste vi göra tillsammans med andra i partnerskap, poängterar Mats Enmark. Redan 2003 handlade vi upp första partnerskapsentreprenaden. Erfarenheterna var så goda att vi 2004 satsade på strategiskt partnerskap och la flera projekt till samma organisation. Det gällde både ny- och ombyggnad. Att hantera miljonprogrammets hus har varit den riktigt stora utmaningen. Partnering är en tacksam arbetsform för den som vill något och vill hjälpas åt. Man jobbar inte på varandras bekostnad. Alla har samma avtal i botten. I stället för att bråka om ändringar och tillägg, kan vi ägna kraft åt att göra ett bra hus. Ändringar är till för att göra något bättre, inte för att få till en bättre marginal för sig själv. Dokumentation KBAB har själva dokumenterat projektet i en film för att kunna dela med sig av sina erfarenheter. Byggkostnadsforum har stöttat projektet med 1,9 miljoner kr, som bl.a. används till ett treårigt forskningsprojekt vid universitetet. KBAB har 6 700 lägenheter 2/3 tillhör miljonprogrammet. Totalt finns 40 000 bostäder i Karlstad, varav hälften i småhus. Av flerbostadshusen är 2/3 hyresrätter, resten bostadsrätter. Folk har mer pengar att satsa på sitt boende, konstaterar Mats Enmark, men vi nischar oss inte mot de som har allra mest pengar. Vi bygger i ett långsiktigt perspektiv utan att försöka parera svängningarna i bostadspolitiken, säger han apropå de borttagna subventionerna. Vi har gjort lite halvhalt efter det här projektet, men vi har inte skrinlagt fortsatta planerade projekt. Målgruppen blir ju en annan om vi ska ha full kostnadstäckning. Om vi ska fullfölja de politiska ambitionerna att det ska finnas lika mycket hyresrätter som bostadsrätter på marknaden, så måste vi fortsätta bygga för att komplettera det stora antal bostadsrätter som byggts under senare år. BARBRO LARSON På www.kbab.se kan man ladda hem den tekniska beskrivningen av Seglet. överst: Hallen i varje lägenhet har målats på fräckt femtiotalsmanér. under: Gunnar Persson och vd Mats Enmark beundrar utsikten över Vänern. FAKTA SEGLET Byggherre: KBAB Arkitekt: Scanark Entreprenadform: Partnering med Skanska Antal lägenheter: 44 i 12 våningar Projektkostnad: 55 milj kr Hyra: 1 091 1 245 kr/kvm och år Utvecklingsstöd från Boverkets Byggkostnadsforum: 1,9 miljoner kr Pengarna används till egen kvalitetsuppföljning och utbildningspaket under byggskedet och ett treårigt forskningsprojekt. forum 11
KOOPERATIVT BOENDE vänster: Annastina Hanséns dröm om ett vackert hus med låga hyror för gemensamhetsboende gick efter mycket arbete i uppfyllelse. höger: Birgitta Thulén tillsammans med dottern Frida i sitt nya trivsamma kök. Som en by på höjden Gnistrande vitt i vårvintersolen reser sig Kornet högt över trevåningslängorna i Bifrostområdet i Mölndal. Som ett elegant hotell med stora fönster, lärkträ i fasaden och frostade balkonger. Det är svårt att tro att man står framför ett budgetpressat lågprisprojekt. Anita Möller och Annastina Hansén, två av de mest drivande i föreningen BiG (Bo i Gemenskap), tar leende emot i den eleganta entrén. Det är ingen tvekan om att det här är två mycket nöjda och stolta damer som efter år av arbete nu njuter av att se sitt drömprojekt förverkligat: ett vackert hus för gemensamhetsboende där en pensionerad undersköterska har råd med hyran. Visst går det att få någon att bygga hus med rimlig hyra om man är bara är envis. Idén från början var att skapa ett boende för människor i andra halvan av livet. Åldergränsen har emellertid sänkts rejält, en hel del av de 50 medlemmarna är nu under 50, den äldsta 72, den yngsta bara 25 år. Det vore ju inte bra om alla i huset blir 80 samtidigt, säger Annastina. Omställningen till att bo i gemenskap har gått helt friktionsfritt för Kornets invånare, mycket tack vare alla förberedande kurser som krävts för medlemskap i föreningen. Som att bo på hotell Entréplanet är en öppen lösning där bibliotekets bokhyllor delar av rummet mot restaurangen längre in. Vi tar hissen upp till 11:e våningen där utsikten från den stora solterrassen är milsvid åt alla håll. Annastina och Anita pekar ut naturområden i närheten, där man kan vandra på stigar som leder ända in till Göteborgs botaniska trädgård. En kort promenad leder in till Mölndals centrum. På samma våning finns ett motionsrum, gästrum med våningssängar och ett rymligt samvarorum. Nere på tredje våningen träffar vi Birgitta Thulén, rektor på Hisingen och en av de yngsta i Kornet, som hyr en av de större lägenheterna på 60 kvm för att få plats med sina vuxna barn när de är på besök. Jag har nog aldrig haft det så bra. Det är som att bo på ett hotell. Allt här känns väldigt förberett med en hel del nytänkande. Eftersom jag under en period i mitt liv bott i familjekollektiv så har jag viss vana vid gemensamhetsboende och det passar mig utmärkt. 12 forum
KOOPERATIVT BOENDE Det rymliga restaurangköket har riktig proffsutrustning: Ute Trommler, Annelie Brattfors, Mariana Mandorff och Carina Stridh lägger sista handen vid moussakan. Foto: Per Bergbom Dessutom ogillar jag spekulation i boendet. Gourmetmiddag för 30 kronor Birgitta använder sitt nya fina kök sparsamt. I början köpte jag mat men fick slänga den till slut. Varje kväll kan jag gå ner i vår egen restaurang och äta en gourmetmiddag för 30 kronor och i trevligt sällskap. Jag behöver inte ens diska. Varför då stå och laga mat själv och äta ensam? Var sjätte vecka är det dags för Birgittas arbetslag att laga mat, diska och städa. Men så betungande är det inte att jag måste ta semester. Gemenskapen är en viktig del. Här pratar man med grannarna och kan gå in till vem som helst. Alla har inte egen teve utan går in till varandra och tittar. Det är som en by fast på höjden. Nackdelar? Hm, det skulle väl vara att det inte är så lätt att byta lägenheten. Då gäller det att hitta någon annan som vill bo så här och det vill ju inte alla. Dessutom måste den nya hyresgästen godkännas av föreningen. Doft av hemlagat Framåt femsnåret är det full fart i restaurangen. Veckans matlag har invaderat köksregionerna och det sjuder av aktivitet. Förföriska dofter av nybakat bröd och hemlagad moussaka sprider sig från köket där veckans matlag lägger sista handen vid middagen. Borden i matsalen är dukade med levande ljus. Det är grekisk afton och menyn består av salladsbord, moussaka och dessert och eftersom det är fredagskväll så väljer de flesta vin till maten. Var sjätte vecka ansvarar åtta boende för inköp, matlagning och disk. Två av dem ska vara lediga dagtid för att hinna handla. Bland medlemmarna finns folk med restaurangerfarenhet som ser till att matkvalitén håller hög klass. Det är ett rejält restaurangkök, stort och lättarbetat med begagnade maskiner från storkök. Fast vi ska försöka ragga upp en riktig stekhäll också. Det var för jobbigt att använda stekpannor till 400 köttbul- forum 13
KOOPERATIVT BOENDE Ljust och luftigt hos Solveig Pettersson. lar, säger en i matlaget glatt och halar ut en plåt italienskt bröd ur ugnen. I matsalen utanför minglar husets invånare glatt ivrigt väntande på att klockan ska bli sex då middagen serveras. Den vill inte många missa. Dels för den goda maten skull, dels för gemenskapen. Fast blir någon av de yngre här gravid så är det förstås en annan sak. Fyra hundar och fyra katter har vi i huset. Det går fint, ingen av de boende är allergiker. Kommunpolitikerna räknar med att de ska spara pengar på äldrevården för oss som bor så här, för att vi håller oss friska längre, funderar någon vid bordet. Det gör vi nog så länge vi bor kvar här, svarar bordsgrannen. PER BERGBOM Stöd och hjälp av grannar Vid kaffet och desserten berättar Håkan Magnusson hur han tröttnade på att bo ensam i villa och tog chansen att flytta in i Kornet. Här finns en fantastisk gemenskap och omtanke. När jag råkade ut för trafikolycka för ett tag sedan fick jag fått massor av stöd och hjälp från folk i huset. Så något bättre sätt att bo kan jag inte tänka mig. Håkan erkänner att han liksom många män kan väldigt lite om matlagning. I mitt matlag har jag fått börja i disken tills jag lär mig mera. Men det är OK. Han tänker mera på att utveckla sina talanger i det välutrustade hobbyrummet där det finns svarv, bandsåg och hyvelbänk. Ingen i huset har småbarn och man tänker inte heller ta in några barnfamiljer. FAKTA BO I GEMENSKAP Föreningen Bo i Gemenskap (BiG) startade 2002 som en liten grupp likasinnade människor i Mölndal, växte till ett stort nätverk och utmynnade i en ekonomisk förening med många medlemmar som hösten 2006 kunde flytta in i ett eget hus. Idén var att skapa ett annorlunda boende som utvecklar vardagsgemenskap och ett rikt socialt liv. Från början tänkt enbart för folk över 40, vilket sedan har ändrats. Fördelar: Utveckla intressen tillsammans, hushålla med resurser genom gemensam mathållning, delad utrustning av olika slag, ge varandra vardaglig omsorg som också minskar behovet av hjälp från det offentliga. Efter starten började BiG söka information om lämpliga byggprojekt. Man tog också del av erfarenheter från bl.a. kollektivhusen Färdknäppen i Stockholm och Tersen i Falun. BiG:s önskemål var ett nytt eller ombyggt hus med miljötänkande, vackra omgivningar, nära till service och hög kvalitet men samtidigt låga kostnader. BiG insåg tidigt att bättre kompetens i husbygge var en förutsättning för att kunna genomföra planerna: Som mest var 300 personer engagerade i 19 arbetsgrupper med att studera ekonomi, byggteknik, arkitektlösningar, självförvaltning och kooperativ hyresrätt. Ändå var det svårt att få byggherrar och politiker att lyssna. Först vid kontakten med Mölndalsbostäder blev det napp. Företaget ville förtäta bostadsområdet Bifrost, byggt på 1960/70-talen, genom att bygga om och bygga nytt och BiG:s husidé passade in. BiG har deltagit aktivt i planeringen och utformningen av huset Kornet. 14 forum
KOOPERATIVT BOENDE Huset höjer områdets status Kornet var ett projekt som passade väl i tiden, berättar Mölndalsbostäders vd Lennart Oliv. Det som avgjorde var att huset skulle höja statusen på Bifrostområdet och minska de sociala problemen. Vi skulle spara reparationskostnader på sikt. Kommunpolitikerna var först tveksamma men sade till slut bygg så det går att återställa om de ångrar sig. När man bygger kan man välja att fokusera på olika saker som energibesparing, utformning eller bekvämlighet. Här siktade vi in oss på lågt pris: 9 000 kr/kvm uthyrningsbar yta i byggkostnader. Totalkostnaden hade kunnat bli aningen lägre, men lågprislinjen fullföljdes inte helt, förklarar Lennart Oliv. BiG-gruppen bestämde sig för en högre standard med parkett i alla rum, helkaklade badrum, riktiga köksfläktar med mera eftersom det bara skulle höja hyran med 30 40 kronor i månaden. Vi samarbetade väldigt tätt med BiG. De lade ner ett enormt arbete på att spara pengar och ifrågasatte varje kostnad. Normalt anser vi ju inte att en kostnad på 50 000 kronor är mycket i ett 50-miljonersprojekt, men medlemmarna i BiG menade att till och med 5 000 kronor var mycket pengar. Det gav mig en tankeställare. Med BiG:s besparingsjobb hamnade man till slut på ca 10 900 kr/kvm i byggkostnad och under 1 100 kr/kvm i hyra. Bra med lång planeringstid Lennart Oliv anser att den långa planeringstiden, 14 månader, och fokuseringen på ekonomi gav avsevärt lägre byggkostnader än liknande projekt. Anbud begärdes in i flera omgångar från företag i Rumänien, Polen och Ungern där man hoppades hitta byggmaterial och vitvaror av hög kvalitet men till lägre priser än de gängse. Vi hade tur som fick hjälp av kontakter som var vana vid att handla med de här länderna, annars hade det varit svårt. Och produkterna vi fick var utmärkta. Men lång planeringstid är absolut nödvändigt för att nå ett lågt slutpris, konstaterar Lennart Oliv. Bilda förening Juri Lutz, byggkonsult och controller i projektet, råder dem som funderar på att bilda en förening att vända sig till en expert på kooperativ hyresrätt som t.ex. Kooperativ Konsult i Göteborg. Det är ganska krångliga saker med många detaljer att sätta sig in i och det finns ingen myndighet att vända sig till. Föreningen bör vara bildad innan planeringen av fastigheten startar. Då kan föreningen utgöra en stark tredje part vid sidan om byggherren och byggaren. Man kan förverkliga sin boendeidé. FAKTA KORNET Byggherre: Mölndalsbostäder AB Arkitekt: Peter Sparrings Entreprenadform: Totalentreprenad med Peab Antal lägenheter: 44 Projektkostnad: 45 milj kr Hyra: Ungefär 1 100 kr/kvm och år + extra för de gemensamma utrymmena Utvecklingsstöd från Byggkostnadsforum: 1 milj kr för att dokumentera och följa upp planerings- och genomförandeprocessen kring uppförandet av punkthuset. I fallet Kornet blev föreningen BiG en viktig och oftast styrande part. Detta medförde att kvalitén höjdes och slutpriset för byggandet blev lågt. En nackdel med kooperativ hyresrätt är att lägenheten inte går att belåna om hyresgästen vill förändra något. Föreningen har svårigheter att arbeta upp en kassa för driften vid start om inte en del av insatsen avsätts för detta. Ingen värdesäkring Insatsen är inte heller värdesäkrad. Man får ut det antal kronor man satt in. Juri Lutz anser att Kornet projektet tydligt visar att man får ett betydligt bättre slutresultat med en lång planeringstid då de inblandade tvingas vrida och vända på en mängd olika lösningar och får tänka till lite extra. De flesta vet idag att 30 procent av själva byggkostnaden är luft. Det finns åtskilliga sätt att minska ineffektivitet, ointresse, slöseri och spill med tid och material. forum 15
notiser Gemensamma dokument Effektivare samarbete mellan aktörerna inom bygg- och fastighetsbranschen om gemensamma styr- och avtalsdokument det är målet med ett projekt som drivs av Byggherreforum. Det finns idag en hel rad organisationer som ger ut dokument för samhällsbyggnadssektorn. För varje dokument finns en ägande organisation som BKK (Byggandets kontraktskommitté), Affkommittén, Svensk Byggtjänst och SIS. Svensk Byggtjänst har väckt frågan om att koncentrera ägandet till en mindre organisation med högst tio ägare, som därmed får ett tydligare ansvar för utvecklingen av branschgemensamma dokument. Pilotprojektet ska skapa en gemensam bild över hur detta ska realiseras. Projektet stöds av Byggkostnadsforum med 530 000 kr. Pris i renovering De omfattande renoveringarna av miljonprogrammets hus har ofta medfört stora olägenheter för de boende. Hantverkare visar liten respekt för de boende och överenskomna tider för t.ex. badrumsrenoveringar hålls inte. Här vill SABO, som har över en halv miljon lägenheter från miljonprogrammet, åstadkomma en förändring. De har därför tagit initiativ till projektet PRIS Professionell renovering i SABO, för att få materialtillverkare, produktutvecklare och enskilda entreprenörer med på tåget mot en resurseffektiv renovering med hyresgästens bästa i fokus. Projektet delas upp i flera delprojekt, varav ett utgörs av en tävling om bästa renoveringsprodukt och renoveringsmetod för miljonprogrammets fastigheter. Vid bedömningen tittar man på innovationsgrad och användbarhet. Projektet får ett utvecklingsstöd från Byggkostnadsforum på två milj kr. Driftsnålt byggande Ett pilotprojekt vid avdelningen för installationsteknik vid Institutionen för bygg- och miljöteknik, Lunds Tekniska Högskola, har fått 800 000 kr i stöd för att undersöka och visa hur energianvändningen och miljöpåverkan kan reduceras i industriellt tillverkade bostadshus. Industriellt byggande förkortar byggtiden och skyddar materialet från väder och vind. Det är kostnadseffektivt och fokus har hittills legat på att sänka byggkostnaderna. Men när energipriserna stiger spelar driftskostnaderna en allt större roll för totalekonomin. En risk med den snabba utvecklingen av tillverkningsmetoder är att byggnadens energianvändning kommer i skymundan, eftersom energibesparande åtgärder ökar byggkostnaden. Ett längre perspektiv är nödvändigt i lönsamhetsbedömningen. Under en 40-årsperiod utgör kostnaderna för drift och underhåll hälften av de totala kostnaderna. Den totala energisparpotentialen är stor dels eftersom tillverkningstakten är hög, dels för att de hus som produceras inte haft ambitionen att vara energieffektiva utöver Boverkets krav. Tanken är också att skapa argument för industrialiserat byggande som är långsiktigt hållbart såväl ekonomiskt som miljömässigt. Arbetet förväntas leda till:» Minskad energianvändning och minskad miljöpåverkan, vilket är nödvändigt för att klara internationella överenskommelser och nationella beslut.» Minskade kostnader för de boende på sikt, tack vare lägre driftkostnader.» Ändrade vanor hos de boende till följd av att driftkostnaderna kopplas tydligt till de boendes beteende.» Ett positivt utfall ger tillverkaren säljargument både vad gäller miljöansvar och låga driftkostnader.» Erfarenheter av energieffektivisering vid nybyggnad kan tillämpas vid annan nyproduktion både konventionell och andra industriella koncept.» Kvaliteten på inneklimatet höjs som i många energieffektiva hus. 16 forum
kooperativt boende Äga och hyra på samma gång I mars 2008 är det dags för inflyttning i Malmös första kooperativa hyresrättsförening enligt ägarmodell. I flera år har medlemmarna i föreningen BoAktiv Landgången kämpat för sitt bostadsprojekt och nu äntligen börjar de se boendevisionen gå i uppfyllelse. Projekteringen pågår och efter sommaren sätts spaden i jorden i Annestad. Kooperativ hyresrätt är en ganska ny boendeform och kan enkelt beskrivas som ett mellanting mellan hyresrätt och bostadsrätt. Det innebär att hyresgästerna äger huset och betalar hyra till föreningen, alltså till sig själva. På så sätt hålls hyran ner och man motverkar spekulation. Varje hyresgäst betalar en medlemsinsats och en upplåtelseinsats som återbetalas när man lämnar föreningen. Eldsjälen Kerstin Ödlund, ordförande i BoAktiv, ser fram emot att få vara med i minisamhället, som hon benämner huset, för att kunna påverka och ta ansvar för sin egen boendemiljö ur ett brukarperspektiv. Människor vill ha inflytande och vi som ska bo här vill ha ett hållbart samhälle där miljöfrågorna står i fokus. Vi ska själva förvalta och driva så mycket vi kan för att hålla kostnaderna nere. Men hållbarhetsidén har också en social dimension. Hjärtat i huset blir matsalen och köket, där vi träffas och umgås kring gemensamma måltider, samtidigt som den egna lägenheten tillhör privatlivet. Det modulbyggda femvåningshuset innehåller 47 lägenheter, 1 till 3 rum och kök, på 40 till 70 kvm. Till det kommer gemensamma ytor på ca 350 kvm med matsal, bibliotek, gästrum, hobbylokal, musikrum och ett hälsotek. Huset tillverkas och byggs av Open House Production AB. Pilotprojektet har utvecklats med stöd av Byggkostnadsforum. BoAktiv vänder sig till både ensamstående och par i åldern 40+. Skulle någon ha ett par tonårsbarn på väg ut Foto: Christina Adlers Kerstin Ödlund, ordförande i BoAktiv, får snart se sin boendevision gå i uppfyllelse. I flera år har hon och de andra medlemmarna i föreningen BoAktiv Landgången kämpat för sitt kooperativa bostadsprojekt. Projekteringen pågår och efter sommaren sätts spaden i jorden i Annestad. går det också bra. Och Kerstin Ödlund betonar gärna att insatser och hyror är satta för att folk med vanliga inkomster också ska känna sig välkomna. Vi vill att det ska vara ett levande hus med blandade hushåll, yrkesverksamma och pensionärer, där alla ska känna sig delaktiga i ett sammanhang. Vi pratar gärna om ett nytt livsskede med boendedemokrati. Marknadsföring är viktigt och BoAktiv Landgången har flera gånger FAKTA KOOPERATIV HYRESRÄTT FAKTA LANDGÅNGEN Byggherre: BoAktiv Landgången Arkitekt: Open House Produktion AB Entreprenadform: Totalentreprenad med Open House Produktion AB Antal lägenheter: 47 Projektkostnad: Ännu ej känd Hyra: Ej klar Utvecklingsstöd från Byggkostnadsforum: Projektet har fått 2,2 milj kr för att pröva förutsättningarna att som egen byggherre genomföra projekterings- och byggprocessen. Målet är att skapa ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart boende för 40+ i Bunkeflo. uppmärksammats i radio, förutom att de sprider budskapet genom broschyrer och på informationskvällar. Nu går de också ut med en kampanj i Köpenhamn. Vi har några lägenheter kvar och eftersom det redan bor många danskar i Malmö tror vi att boendeformen är intressant även dem, säger Kerstin Ödlund. CHRISTINA ADLERS» En blandning av hyres- och bostadsrätt. Upplåtelseformen ger större ekonomiskt ansvar men också mer inflytande åt de boende än vanlig hyresrätt.» Det finns två typer av kooperativ hyresrätt: antingen äger man huset, vilket kräver ganska hög fastighetskompetens, eller så blockhyr man det, vilket är det vanligaste.» Hyresvärden är en kooperativ hyresrättsförening.» Föreningen kan antingen äga huset ägarmodellen eller hyra huset av en fastighetsägare hyresmodellen.» För att få hyra krävs medlemskap i föreningen.» Medlemmar betalar insats vid inträde i föreningen och upplåtelseinsats i samband med upplåtelse av lägenheten.» Vid avflyttning återbetalas upplåtelseinsatsen utan uppräkning. Hyresrätten kan inte säljas. forum 17
LEAN Samarbete i templet Alltfler företag inom samhällsbyggnadssektorn använder sig av Lean för att få bukt med slöseriet och öka effektiviteten i sina verksamheter utan att säga upp personal. Konceptet är långt ifrån nytt. Toyota var först på 30-talet med att systematiskt hushålla med resurserna för att skapa tillväxt utan nedskärningar. Efterhand har Lean-begreppet spritt sig globalt och år 2004 startade Lean Forum Bygg sin verksamhet Sverige. I dag är ca 230 personer inom byggsektorn medlemmar i det kostnadsfria nätverket och antalet växer hela tiden. Kansliet och uppdraget att sprida kunskap och information, samt bidra till forskning och utveckling om Lean, ligger hos Prolog Bygglogistik AB i Malmö. De samverkar bland annat med Boverkets Byggkostnadsforum i ett tvåårigt projekt för att utveckla Lean-tänkandet med seminarier och kurser för byggbranschens huvudaktörer. För att byggandet ska bli mera lönsamt och effektivt måste byggbranschen sänka sina kostnader. Då måste man bryta traditionella mönster och tänka i nya banor. Lean ger verktygen som kartlägger och identifierar vilka processer och aktiviteter som skapar värde i företaget, säger Emile Hamon, Prolog Bygglogistik. Kundfokus toppar Som illustration används Lean-templet där engagemang och lagarbete Med hjälp av lego och dataspel vill ett gäng entusiaster sprida kunskap om en idé från 30-talet. Idén är Lean, och den är här för att sänka kostnader och öka produktiviteten. Illustration: Jan Olsson Stabilt och hållbart som ett tempel blir det som byggs enligt Lean-filosofins principer. 18 forum
EFFEKTIVISERINGAR LEAN Lean på högskolenivå Med hjälp av legoklossar simuleras produktionsflödena hos företaget och man kan lätt se var det slösas i onödan. är centralt och där grunden utgörs av stabilitet och standardisering. Logistiken, just in time, är en av två viktiga hörnpelare, kvalité i varje led utgör den andra. Högst upp i templets tak finns kundfokus. Det är viktigt att definiera vem som är kund, det behöver inte bara vara beställaren, det kan lika väl vara hyresgästen. Leanmetoden synliggör slöseriet inom samhällsbyggnadssektorn, sådant som inte tillför kunden något mervärde. Vår uppgift är att förklara de generella metoderna för de företag vi besöker och håller utbildningar för. Men det handlar inte om att säga upp folk utan att utveckla företaget, säger Anna Åkesson, Prolog. Hon och Emile Hamon har besökt cirka 20 byggföretag och branschorganisationer och hållit seminarier och workshops, förutom att de också haft öppna seminarier för andra intresserade. Rent praktiskt simulerar deltagarna ett produktionsflöde i ett företag med hjälp av olikfärgade legoklossar och allt eftersom insikten om slöseriet växer, sker ständiga kvalitetsförbättringar i alla led. Och det är inte bara resultatet som ökar, även medarbetarna känner större engagemang och trivsel i arbetet. Byggspel på skärmen Lean-spelet finns i två projektorienterade varianter, ett för flerbostadsbyggande och ett för anläggningsbranschen, för att få med hela byggsektorn. Vi håller också på att ta fram ett webbaserat Lean-spel med bygginriktning, som ska vara klart i början av sommaren. Spelet ska på ett snabbt och pedagogiskt sätt beskriva potentialen och innebörden av att arbeta med Lean inom samhällsbyggnadssektorn i Sverige. Antingen kan man ladda hem spelet eller spela det direkt på Internet. På så sätt hoppas vi väcka intresse för en yngre målgrupp, säger Emile Hamon. Referensbank Prolog och Lean Forum Bygg bevakar internationella nätverk och deltar i olika konferenser och workshops. Resultaten för de vidare i nätverket till svenska företag. Sedan starten har de byggt upp en referensbank med goda exempel. Emile Hamon och Anna Åkesson nämner byggföretaget NCC, vars nya processorienterade byggsystem i Hallstahammar halverar byggtiden och Veidekke som involverar alla medarbetare redan i planeringsarbetet det säkerställer både produktivitet och kvalitet. Sedan företaget Starke Arvid, som tillverkar materialhanteringsutrustning, började använda metoden 5S (sortera, systematisera, städa, standardisera, skapa vana) har effektiviteten i deras produktion ökat, utan att personalen minskat. Prologs Lean Forum Bygg-projekt är slutfört i juni 2007, därefter ska verksamheten självfinansieras genom kurser, seminarier och konferenser, samt sponsring från enskilda företag. Vi kommer att fortsätta inspirera och sprida kunskap om Leantänkandet till svenska byggföretag för att bidra till ökat kundvärde och minimerat slöseri. Intresset är tydligt både i den allmänna debatten och märks på det stigande antalet medlemmar i Lean Forum Bygg, säger Emile Hamon. Lean Forum Bygg stöttas av Byggkostnadsforum med 1,59 miljoner kr under två år för att samla in och sprida kunskap om Lean. Utvecklingen av det webbaserade Leanspelet stöttas med 505 000 kr från Byggkostnadsforum. Intresset för Lean ökar vid landets högskolor. I Kalmar genomförs en yrkesutbildning för redan yrkesverksamma byggare som vill fortbilda sig i Lean. I Göteborg startade Chalmers Industrihögskola i januari 2007 en fempoängs kurs för industriellt yrkesverksamma inom bygg- och anläggningssektorn. Uppdragsutbildningen med 20 deltagare från olika svenska byggföretag blev snabbt fulltecknad och längre fram startar ytterligare en Leankurs för byggare. Byggkostnadsforum bidrar med pengar till utvecklingskostnaderna. Vi hade sedan tidigare en kurs i Lean Production för verkstadsindustrin och tyckte att det skulle vara intressant att starta en anpassad kurs även för byggoch anläggningssektorn, säger Dan Carlsson, ansvarig för Industrihögskolans utbildningskurser. Lean bygger ju på olika filosofier och principer som påverkar arbetsmiljön och om medarbetarna är engagerade i företaget mår de bättre. Det här är ett område som är väldigt intressant även för hälsooch sjukvården. Våren 2006 genomfördes också en nationell doktorandutbildning i Lean Construction i samarbete mellan Luleå Tekniska Universitet, Lunds och Chalmers Tekniska Högskola. Även den med stöd från Byggkostnadsforum. Syftet var att ge doktoranderna en övergripande bild av Lean Production för att förstå tilllämpningen inom byggandet med Lean Construction. Målet var att deltagarna skulle förstå logiken och kunna utveckla leanteorier i sina egna forskningsprojekt. En av föreläsarna var forskningsdirektör Glenn Ballard, som var med och startade Lean Construction Institute i USA 1994. Glenn Ballard tror att Lean-teorin kommer att vara en naturlig del och ett normalt synsätt i byggbranschen om en tio, femton år. Och jag håller med, i och med att teorin fått så starkt fotfäste i industrin, säger Thomas Olofsson, professor vid Luleå Tekniska Universitet. CHRISTINA ADLERS forum 19
industriellt byggande Vackra hus på löpande band Bygg Bra Bostäder Billigare! Tydligare kan det inte sägas, det som projektet 4B sysslar med. Vi ska kunna bygga nya miljonprogram, men betydligt vackrare och mer välbyggda än förra gången det begav sig. Att använda rationella, effektiva byggmetoder behöver inte innebära att husen blir tråkiga eller eller dåligt byggda. Det handlar alltså om det som brukar kallas industriellt byggande och som för tankarna till miljonprogrammets likriktning av bostadsbyggandet. I 4B handlar det i stället om att använda sig av de fördelar som ett rationellt byggande erbjuder utan att tappa omsorgen i utformningen. Denna arbetsform skiljer sig dock från att arbeta med helt fri formgivning och kommer att få konsekvenser för både metod och resultat, förtydligar projektledaren Dan Engström vid NCC Teknik i Göteborg. Detta vill vi pröva och beskriva. 4B försöker inte utveckla typhus, men om husen ska kunna se ut precis hur som helst finns risken att man urvattnar fördelarna med industrialisering. En viss likriktning är alltså nödvändig, men enligt 4B är omsorgsfull utformning en förutsättning för att lyckas med industriellt byggande. Att konkret beskriva vad som menas med kvalitet är en huvuduppgift i projektet. Visa goda effekter 4B ska med resonemang och noggrant ritade exempel visa vad god utformning innebär för bostaden och hur arkitektens arbete och byggprocessen påverkas. Det blir en vägledning till hur man uppnår både lågt pris och bra, vackra hus. Man vill visa på de goda effekterna av industriellt byggande för både de som bor och de som bygger. Det finns olika syn på arkitektur vissa anser att den ska ses som unik, andra att den bygger på upprepning, säger Dan Engström. Vi vill vända på problemet och fråga vilka möjligheter som finns i industriellt byggande, i stället för hur man undviker nackdelarna. Idag lägger arkitekterna en massa krut på att anpassa sig efter varierande tekniska förutsättningar. Med en gemensam teknisk plattform slipper man det och kan ägna sig åt att faktiskt formge byggnaden. 20 forum