TIPS inför sommarens tillskottsgödsling

Raisioagros kundtidning MAGASINET Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter 2 13 TIPS inför sommarens tillskottsgödsling VI SÖKER EN SUPERFARMARE -tre deltagares reflektioner Mjölkbesättningars erfarenheter av BENEMILK ENERGI- UTFODRING håller celltalet lågt Förnyade foder för BROILERMÖDRAR

MAGASINET Aktuellt GMO-soja som alternativ...4 Öka inhemsk proteinproduktion...5 Vi söker en superfarmare...6 Växtodling Positiv stämning inför ny säsong...8 Teckna odlingskontrakt snabbt...10 Hindra spridningen av flyghavre...11 Gödselrekommendationer...12 Planera för höstgrödor på våren...14 Bättre snigelbekämpning i höst...15 16 Nöt Benemilk -erfarenheter...16 Produktionen steg med nya allfodret...18 Sommaren kommer, celltalet stiger 20 Lönsam satsning på superfoder...22 Förstakalvarna blir utmanare...24 Ta snabbt hand om lågt kalcium...26 Kvigorna dräktiga efter sommaren 28 Melli-foder ger välmående...29 Odlarens insats avgör vallkvaliteten...30 Hjälpså vallen...32 Allt från samma leverantör...33 Hundratonnare...33 Svin Blötutfodra exakt...34 Benjamin Maatilatori...36 Parasitbekämpning en viktig rutin...38 Paavos spalt...39 Fjäderfä Nytt program för produktionsuppföljning...40 Moderbroilerfodren förnyade...42 I nätet Vårnyheter från nätbutiken...44 30 36 Mellanmål Svartvinbärskaka...45 Nyheter...46 2

LEDARE UTGIVARE Raisioagro Ab Pb 101, 21201 Reso Tfn 02 443 2111 Fax 02 443 2137 E-post: förnamn.efternamn@raisio.com www.raisioagro.com ANSVARIG CHEFREDAKTÖR Bengt-Erik Rosin kommersiell direktör Tfn 050 557 4323 REDAKTION Marjo Keskikastari sakkunnig i marknadskommunikation Tfn 040 772 8828 Kommunikationsbyrå Telegraafi Oy REDAKTIONSRåd Juha Anttila produktchef Ilmo Aronen forsknings- och utvecklingsdirektör Merja Holma utvecklingschef Marja Hongisto utvecklingschef Jaakko Laurinen utvecklingschef Minna Oravuo kundansvarig Heidi Silvennoinen produktchef Päivi Volanto utvecklings-/produktchef ADRESSÄNDRINGAR OCH PRENUMERATIONER Marjo Keskikastari marjo.keskikastari@raisio.com Tfn 040 772 8828 LAY-OUT OCH OMBRYTNING Reklambyrå Uusimäki PÄRMFOTO Annika Fagerholm ÖVERSÄTTNING Hanna Luomala TRYCKNING ForssaPrint ISSN 2323-2226 39e årgången Följande AgroMagasinet utkommer i september 2013. Ny tillväxt med sakkunnighjälp Efter en lång, utdragen vinter står vi igen på tröskeln till en ny vegetationsperiod. Alla vet, att den skörd vi får på våra åkrar utgör grunden för hela livsmedelskedjan. Hur bra den vegetationsperiod vi har framför oss lyckas avspeglas på hela samhället kommande vinter. Odlarkåren slår vakt om många intressen; hela nationens matförsörjning ligger ju i deras händer. En stor, högklassig skörd bör vara hela kedjans gemensamma mål. Att eftersträva en god skörd är god ekonomi och dessutom en miljögärning. Ju mera näringsämnen som tas upp av grödorna, desto mindre näring blir det som belastar miljön. Den här vegetationsperioden har vi en ny sorts skördetävling, där vi utöver skörden mäter miljöeffektiviteten och det ekonomiska resultatet. Deltagarna i tävlingen Vi söker en superfarmare har valts och under odlingssäsongens gång kan vi följa med deras arbete på tävlingens egen sajt. Tre gårdar är presenterade i den här tidningen. En god skörd är sällan en tillfällighet. Bakom framgången finns det för det mesta en gedigen och systematisk arbetsinsats som också kallas professionalitet. Målsättning är en viktig del i professionellt arbete. Efter målsättningen måste man fundera på hur målen ska nås. Listan på ingredienserna till en god skörd är lång: bl.a. kulturtillståndet, vattenhushållningen, insatsvarorna och maskinerna. En av de viktigaste faktorerna är dock kunskaper och förmåga att utnyttja till buds stående information. Nu har vi tillgång till mera information än någonsin tidigare, men det kan vara en utmaning att hitta rätt information och att omvandla denna till praktiska åtgärder på den egna gården. Ibland kan det löna sig att spara på de egna krafterna och låta sakkunniga erbjuda sina tjänster. En bra expert kan upplysa om bästa praxis och också erbjuda gården skräddarsydda lösningar för rådande omständigheter. Vårt mål är att erbjuda våra samarbetskompanjoner kunskaper som kan omvandlas till pengar. Men vi på Raisioagro måste kanske medge att vi också vill bevaka våra egna intressen. Som landets största förädlare av råvaror från åkrarna behöver vi framgångsrika kontraktsodlare och husdjursproducenter. Jag tillönskar er alla bra såningsväder och en harmonisk odlingssäsong. Bengt-Erik Rosin 3

AKTUELLT AGRO magasinet 2/13 GMO-soja som alternativ i Raisioagros svin- och fjäderfäfoder Raisioagro har ända till våren 2013 använt endast GMO-fri soja (non-gmo) som proteinkälla i sina foder. I Finland har det funnits genmodifierad (GMO) soja i foder för svin och fjäderfän på marknaden några år. Inhemskt kött har alltså redan länge delvis producerats med foder som innehåller genmodifierad soja. GMO-fritt foder har inte kunnat användas som någon konkurrensfördel i Finland. TEXT Pekka Heikkilä Vår lagstiftning förutsätter inte att produkter från husdjur ska GMOmärkas, fastän genmodifierade råvaror måste anges i fodrens varudeklaration. Importerat kött t.ex. är så gott som alltid producerat med genmodifierad soja. GMO-sojasorter som godkänts för användning inom EU är sådana som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har konstaterat vara trygga. Den GMO-fria sojans odlingsareal krymper Eftersom den GMO-fria sojans odlingsareal hela tiden krymper blir det allt svårare för aktörerna att hitta GMO-fri soja som uppfyller kvalitetskraven för fjäderfä- och svinfoder. Globalt används stora mängder soja i foder och genmodifierade sorter odlas på mer än 80 % av sojans odlingsareal. Den GMO-fria sojans andel som måste hållas isär från den kommersiella sojaströmmen är numera endast någon procent. Omkring 90 % av de foder som tillverkas inom EU innehåller genmodifierad soja eller majs. Raisioagros kunder har nu möjlighet att välja prismässigt likvärdiga fjäderfä- och svinfoder med genmo- difierad soja eller GMO-fri soja. Vi kommer att tillverka GMO-fria foder enligt efterfrågan. Genom att börja använda genmodifierad soja undviker vi alltför stora prishöjningar på fjäderfä- och svinfoder. Raisioagros alla foder för nöt och fisk kommer fortsätta vara GMO-fria. Den genmodifierade andelen gäller således endast foder som tillverkas i Reso för enmagade djur. Som fodertillverkare följer vi med de linjedragningar som görs i GMO-frågan av branschens förädlingsindustri och andra parter i kedjan. En internationell fråga som nu blir viktigare än GMO står sojans hållbarhetskriterier i de områden där den odlas. Nu är skyddet av regnskogarna och några andra miljö- och arbetarskyddssynpunkter i fokus. Som det första företaget i Finland har Raisioagro köpt en stor andel s.k. RTRS-certifikat som garanterar hållbara produktionssätt. Denna linje kommer företaget att hålla också i framtiden. Stor uppslutning på kontraktodlingsseminariet: Mögeltoxinerna intresserade Omkring 160 kontraktsodlare samlades den 5 mars på badinrättningen i Nådendal för att lyssna till aktuell information och umgås med varandra. TEXT Jaakko Laurinen I FOTO Anna Haavio Veli-Matti Reunasalo som är ansvarig chef för spannmålsuppköpen höll dagens första framställning om kontraktsodlingens viktiga roll. Resultaten från kundförfrågan presenterades i framställningen och de visade att Raisioagros verksamhet till stor del är vad kontraktsodlarna förväntar sig. 4

Det diskuterades på ett berömvärt sätt under dagens lopp. Dagens första applåder fick utvecklingschef Merja Holma för sin flytande föreläsning om Raisiokoncernens viktigaste nya innovation, dvs. Benemilk - fodren. Satsningar på mögeltoxinforskningen Mögeltoxinerna har varit ett mera omfattande problem än vanligt denna skördeperiod. Överinspektör Marika Jestoi från Evira gick igenom mögeltoxinernas habitus och våra möjligheter att hålla koll på möglet enligt den kunskap vi har nu. Det fanns många frågor om ämnet vissa frågor fick svar, andra inte. Man vet t.ex. inte vilken verkan glyfosat har på mögeltoxiner. Man söker lösningar på mögeltoxinproblemet med forskning både i Finland och i andra länder, så kanske frågan får ett svar i framtiden. Livliga diskussioner fördes också då Anne Kerminen från Yara Finland föreläste om åkrarnas kulturtillstånd. Annes budskap var att vädret kan vi inte påverka, däremot kan vi påverka åkrarnas kulturtillstånd. Vi tackar deltagarna och hoppas att vi träffas under kommande evenemang. Öka inhemsk proteinproduktion Slutseminariet för det mångåriga projektet Omavara, som finansierats av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi och Jord- och skogsbruksministeriet, hölls i Raisios utrymmen i mars. Raisioagro är en av projektets företagarparter. TEXT Pekka Heikkilä I FOTON Marjo Keskikastari Oljeväxterna är den viktigaste källan till inhemskt foderprotein. Det har satsats mycket på forskningsarbete, dess tillämpning i praktiken och sortförädling, men resultaten på skördenivå låter vänta på sig. En ökning av skörden är dock i sikte bl.a. genom de nya rapssorterna och de s.k. syntetiska rypssorterna som är på kommande under de närmaste åren. Den interaktiva infosajten rapsi.fi, som kommit till i vår, ger praktiska odlingstips och fungerar som ett diskussionsforum. Sajten syftar också till att sprida resultaten av forskningen och försöken. Långsiktig satsning på trindsäd Vi kan öka odlingen av trindsäd, t.ex. ärt och bondböna. I diskussionerna kom man fram till att det kommersiella utbudet tills vidare varit anspråkslöst, och därför intresserar odling inte producenterna. Orsaken har tydligen varit det låga marknadspriset i förhållande till produktionskostnaderna och skörderiskerna. Pirjo Peltonen-Sainio, som leder projektet Omavara, konstaterade att det borde satsas långsiktigt på trindsäd, men de snabba prisvariationer gör saken komplicerad. Hannu Känkänen spådde i sin framställning, att intresset för kvävebindande växter kan komma att öka igen, och dessa växters inverkan på bl.a. lantbrukets energianvändning och växthusgasnivåerna kommer att undersökas med nya metoder. Europa borde öka sin proteinproduktion Hela Europa är nu alltför beroende av sojan från Syd- och Nordamerika. Sojaanvändningen kommer i allt högre grad att kanaliseras till de folkrika länderna i söder, och Europa borde se till att producera mera protein. Ökningen av bioenergiproduktionen har för sin del redan styrt utvecklingen i denna riktning, eftersom de proteinrika biprodukterna kan användas som foderprotein. Men användningen av åkrarna för bioenergiproduktion har under senare år seglat i motvind. Också en höjning av spannmålens och vallens protein till mängd och kvalitet har stor betydelse för totala proteintillgången. Den internationella arbetsfördelningen att Europa exporterar spannmål och importerar protein verkar fortsätta ganska länge än. En bättre balans borde fås till stånd med olika metoder och projektet Omavara sökte beredskap för detta för Finlands del. Pirjo Peltonen-Sainio nämnde på seminariet att Finland skulle kunna fördubbla produktionen av ryps och raps och öka odlingen av trindsäd till en högre nivå. Pekka Heikkilä konstaterar att det ibland är trosprövande att motivera till odling av ryps och raps, men varje år försöker man blåsa nytt liv i odlingsviljan. Rapsi.fi-sajten är en viktig öppning för oljeväxterna i år. 5

AKTUELLT AGRO magasinet 2/13 Tävlingen Vi söker en superfarmare har börjat Vi söker en superfarmare är en skördetävling, där målet är att producera en stor skörd och åstadkomma ett gott ekonomiskt resultat och samtidigt minimera odlingens inverkan på miljön. Nio gårdar från olika landsdelar valdes till tävlingen. I den här tidningen presenterar vi tre gårdar, men på vår webbplats huippufarmari.fi hittar du en presentation av alla deltagare. Bekanta dig med presentationen av gårdarna och studera deras planer och åtgärder under våren och sommaren via bloggen. Du kan också ge kommentarer på bloggen, vilket gör tävlingen ännu intressantare. Har du kanske värdefulla tips att dela med dig av? TEXT OCH FOTON Janita Virtanen Levomäki gård, Loimaa Tuomas Levomäki bytte sin tjänstemannaställning och blev lantbrukare på heltid då han köpte sina föräldrars gård i Loimaa år 2002. Tre år senare arrenderade Levomäki Loimaa yrkesinstituts åkrar invid sitt hemman och började undervisa om jordbruk. Växtodling är huvudinriktningen på gården och dessutom äger gården ett stall med smågrisproduktion som har en väsentlig andel i undervisningsarbetet. Jag och min hustru var längre jordbrukare på deltid men då skolan lades ut på entreprenad såg jag en möjlighet att lämna min tjänstemannakarriär. Jag hade länge drömt om att vara jordbrukare på heltid och visste att arrendet av skolans marker var en möjlighet som inte skulle upprepas, säger Levomäki. Levomäki deltar i tävlingen Vi söker en superfarmare tillsammans med första årets studerande på jordbruksföretagarlinjen. Studerandena arbetar på gården under sommaren och för Levomäki är det viktigt, att de följer med grödorna under hela vegetationsperioden. Studerandena deltar redan på våren i åkerarbetet. Det är viktigt att de får en helhetsbild av arbetet, och tävlingen är en utmärkt och nyttig möjlighet till inlärning. Gården odlar huvudsakligen vete, men också t.ex. maltkorn, råg, ryps, raps och kummin. Levomäki anser sin styrka vara den breda kännedom han har av jordbruksnäringen och dess förvaltning men också kännedom om verksamhetsomgivningen och en gedigen yrkeskunskap om jordbruk. Fyrabarnsfadern kommer ihåg att hålla arbete och fritid isär. Barnen är i åldern 4 12 år, och därför är de kommande tio åren av stor betydelse och de går inte i repris. Någon av dem kanske vill bli jordbrukare i framtiden och därför försöker jag skapa en så god grund som möjligt för yrket, säger Tuomas Levomäki. Suikinsilta gård, Villmanstrand Petri Kuokka har hunnit vara husbonde på gården Suikinsilta tjugo år. Som tjugoåring fick Kuokka sina första åkrar att odla, och tio år senare, år 1996, inlöste han resten av gården. Kuokka odlar spannmål och oljeväxter på sin 137 hektar stora gård, och i synnerhet rågodling har varit av stort intresse för honom och han har därför satsat extra mycket på den. Kuokka har nya metoder och rätt tajmning som sin ledstjärna, och vet att han är en aning sportgalen. Jag har alltid kastat mig in i nymodigheter utan fördomar. År 1998 t.ex. köpte jag min första direktsåningsmaskin och här skrattade alla och menade att det skulle bli ett fiasko. Men jag fortsätter så med samma slags maskin. Ibland blir det inte heller som man tänkt sig. Jag arbetar så intensivt att det blir lite av tävlingsanda i det hela, säger Kuokka leende. 6

Kuokka har entreprenörer att tröska och bearbeta jorden och är själv sådd- och växtskyddsentreprenör. Kuokkas skiften ligger intill vattendrag och han har kommit fram till att bästa alternativet för dessas del är att ingå avtal om skyddsremsor. Jag tycker att den bästa miljövården är att producera en god skörd. Vi måste arbeta på växternas och miljöns villkor. Kuokka erkänner att arbetet har haft en alltför stor andel av hans liv under åren som gått, men säger att han fått nya värderingar. Det är viktigt att ge familjen och hälsan egen tid, men jordbruket är en gemensam hobby för mig och 8-åriga sonen Jere. Han är redan överdrivet intresserad av traktorer, skrattar Kuokka. Mäenpää gård, Pöytyä Petri Holmas passion för lantbruk väcktes redan då han var barn och husbonden i granngården förmedlade sina kunskaper till den unge, ivrige jordbrukartelningen. Redan som 15-åring arrenderade Holma grannens åkrar och under årens lopp utvidgade han sitt jordbruk så att det omfattar 200 hektar i dag. Holma, vars huvudsakliga syssla är på kraftverket, odlar spannmål och oljeväxter. Inom utsädesodlingen tycker han att det är särskilt viktigt att satsa på nya sorter. Deltidsjordbrukaren njuter av mångsidigheten i jordbruket och av möjligheten att kunna förkovra sig i all oändlighet. Yrkesskickligheten ökar och under årens lopp blir man mera förutseende, men man lär sig aldrig detta arbete fullt ut. Visst behöver man vara ganska galen för att orka arbeta i den här branschen och försöka nå det allra bästa slutresultatet, säger Holma. Holma menar att han är en ensam streber som gör allt arbete på gården själv från odlingsplanering till bokföring. Av grannen får han fortfarande hjälp då det behövs. Vid sidan av sin huvudsyssla som består av pappersjobb, kan Holma njuta av sitt jordbruk där han ser ett konkret resultat. Det är givande att se den omedelbara responsen och resultatet av arbetet på våren då jag bearbetar jorden. EU fick mig att fundera på om jag skulle sluta med lantbruket helt och hållet. Jag bodde faktiskt i radhus en tid i Raumo, tills jag insåg att jag måste ha ett annat slags liv. Om man ska ha det här arbetet måste man gå in för det helt och hållet. Sen dess har jag fortsatt på denna självplågeriets väg, säger Petri Holma glatt. Gårdar som deltar i tävlingen Vi söker en superfarmare : Mäenpää gård, Pöytyä Krokby gård, Raseborg Suikinsilta gård, Villmanstrand Hunsa gård, Nousis Kujala gård, Maaninka Iso-Eskola gård, Loimaa Iso-Hulmi gård, Loimaa Yli-Ikola gård, Tyrnävä Levomäki gård, Loimaa Följ med på nätbloggen www.huippufarmari.fi 7

VÄXTODLING AGRO magasinet 2/13 Positiv stämning inför ny säsong Vintern i Europa har gått över i en positiv stämning inför den nya odlingssäsongen. Högt pris på spannmål och oljeväxter sporrade odlare att beså sina åkrar i höstas. TEXT Minna Oravuo I FOTO Marjo Keskikastari Vintern har varit mild och bestånden har övervintrat väl. Efter den regniga vintern är fuktigheten lämplig inför vårbruket och den nya odlingssäsongen. Man har höga förväntningar på produktionen inkommande sommar. Man uppskattar att spannmålens odlingsareal i EU kommer att öka med en miljon hektar till 56 miljoner hektar. Enligt kommissionens prognoser växer vetearealen med tre procent till nästan 24 miljoner hektar. Också oljeväxtarealen förutses växa i Europa med mer än åtta procent till 6,7 miljoner hektar. Kornarealen kommer att krympa något men havrearealen öka en aning. Coceral, organisationen som representerar europeisk spannmålsindustri, förutser samma trend då det gäller odlingsarealer, men tror att havrearealen krymper. Det höga priset har säkert inverkat på ökningen av arealerna för vete och oljeväxter liksom också de måttligt goda såningsförhållandena i höstas i en stor del av Europa. En orsak till att kornarealerna minskar är den obefintliga prisskillnaden mellan maltkorn och foderkorn under vintern som gått. Man tror att maltkornets odlingsarealer kommer att minska och foderkornarealerna öka på vissa håll. Förväntningar på god skörd Det franska Stragie Grains vågar tippa både odlingsarealer och produktionsmängden. Eftersom både höstvete- och höstkornbestånden är i gott skick efter vintern, är skördeförväntningarna höga och man uppskattar att totala produktionen kommer att öka med hela sex procent över fjolårets och uppgå till 292 miljoner ton. Om prognoserna stämmer skulle man komma till samma produktion som uppnåddes det mycket goda spannmålsåret 2008. De goda marknadsutsikterna har fått spannmålsprisen att börja sjunka redan efter nyår och trenden axelererade i mars. Fastän noteringarna för den nya skörden är på en lägre nivå än vi vant oss vid under vintern, verkar priset ändå stå sig mycket högt. Mycket hinner ännu hända under odlingssäsongen, innan de sådda arealerna är tröskade i Syd- och Centraleuropa. Majs eller soja? I Nordamerika har förhållandena inte varit de bästa möjliga och vetet har lidit av torka. Också majsskörden blev dålig i fjol på grund av torkan och fodermarknaden har lidit av situationen. Lagren är rekordsmå. Både i Argentina och i Brasilien tröskas det för fullt den här årstiden, men produktionen har inte underlättat situationen nämnvärt. På såningsbesluten inverkar marknads- och prisläget men också bl.a. såningsförhållandena och tillgången på utsäde, och osäkerhet kommer att råda ända till början av sommaren. De kanadensiska odlarnas såningsplaner intresserar i synnerhet oss finländare. Kanada är den främsta havreproducenten och därför har landet en stor inverkan på hur ekonomin blir för finländska odlare. I mars förutsåg prognoserna att havreodlingsarealerna kommer att krympa i Kanada. Vetet och oljeväxterna är mera intressanta nu. Detta bådar gott för den finländska havrens marknadsutsikter. 8

Den milda vintern har skonat Europas sådda arealer Den inhemska odlingsarealen växer Enligt spannmålsbranschens samarbetsgrupp VYR:s förfrågan kommer spannmålens såningsareal att växa med tre procent till 1,16 miljoner hektar. På 2000-talet har spannmålsarealerna varierat mellan 1 miljon och 1,2 miljoner hektar. Jämfört med de här arealerna kommer vi att hamna på ett medelvärde, och vi har långt kvar till rekordåret 2008, då vi hade 1,238 miljoner hektar insådda med spannmål. Förfrågan gjordes i februari, men vanligen har prognoserna stämt bra med verkligheten. Prognoserna visar att arealerna för alla spannmålssorter ökar utom för rågen. Oljeväxterna verkar stanna på samma areal som i fjol. Vi hoppas att planerna för oljeväxternas del ändras. Fastän det är endast en liten del av den planerade arealen som är besådd, torde vi komma till en produktion på 3 900 miljoner kilo, om vi utgår från medeltalet under senare år. Förverkligad Toteutuneet åkeranvändningsareal pellonkäytön pinta-alat 2012 2012 och prognos ja ennuste för 2013 2013 Foderkorn Rehuohra Havre Kaura Vårvete Kevätvehnä Rypsi Maltkorn Mallasohra Råg Ruis Höstvete Syysvehnä Raps Rapsi Träda (natur- Kesanto (LHP, viherlannoitusnurmi, vårdsåker, muu kesanto) gröngödslingsvall, annan träda) 403,4 5% 423,7 352,6 3% 363,8 219,0 2% 223,0 53,3-10% 47,8 99,2 3% 102,3 2012 21,4 17,2 2013 prognos ennuste -19% 23,2-12% 20,4 15,4 17% 18,0 266,9-8% 244,4 0 100 200 300 400 500 1 000 ha VYR Prognos Kylvöalaennuste för såningsareal 2013 2013 (221100187) (221100187) Resultaten från denna undersökning är avsedda endast för beställarens TNS 2012 Tämän egen tutkimuksen användning. tulokset De on får tarkoitettu inte lånas vain ut, tilaajan överlämnas, omaan käyttöön. säljas Niitä eller ei saa publiceras utan forskningsföretagets lainata, luovuttaa, jälleenmyydä tai julkaista ilman tutkimusyrityksen lupaa. tillstånd. 8 Viljan att teckna kontrakt oförändrad I VYR:s förfrågan klarlades också viljan till kontraktsodling. Förfrågan visade att nästan 80 procent av maltkornet och mer än hälften av vetet är kontraktsodlingar. Foderspannmålsodlarna tycker inte att kontrakt ger mervärde, och mindre än en fjärdedel av dem tänker teckna kontrakt. Viljan att teckna kontrakt verkar stanna på samma nivå som i fjol, men fastpriskontraktens andel minskar. I förfrågan som gjordes 2010 meddelade 10 procent av spannmålsgårdarna att de planerar teckna fastpriskontrakt, men i vår är det endast fyra procent. Den nuvarande modellen för fastpriskontrakt verkar alltså inte vara lockande eller tillräckligt effektiv som riskhanteringsredskap. 9

VÄXTODLING AGRO magasinet 2/13 Teckna odlingskontrakt snabbt Odlingskontrakt har tecknats i samma takt i vår som tidigare. Om kontraktsblanketterna ligger och väntar på att bli ifyllda, hinner du åtgärda saken än antingen genom att returnera blanketten Förhandsanmälan till kontraktsodling, ringa till din kundansvariga eller genom att teckna kontrakt i Viljalaari. TEXT Minna Oravuo I Foto Jaakko Laurinen Vi behöver kontrakt i synnerhet på grynhavre, oljeväxter och foderspannmål. Det finns mera kontraktsutrymme också för ekologisk grynhavre och andra ekologiska grödor. För foderspannmålens del är kontrakt inte så populärt. Merparten av foderspannmålsodlarna tecknar inte kontrakt, fastän samarbetspartnern och leveransadressen varit desamma under många år. Så varför inte teckna kontrakt på grödorna! Kontraktsarvode för oljeväxter Kontraktsarealerna för oljeväxter har ökat under våren, men det finns fortfarande kvotutrymme. För första gången i historien är kontraktsarealen för raps en aning större än kontraktsarealen för ryps. Det är bra att rapsarealerna ökar, eftersom det visar att den praktiska erfarenheten av rapsodlingen varit positiv. Kontrakt till medelpris är alltid rätt Ett kontrakt till medelpris kan tecknas antingen för höst- eller för vårperioden. Med ett kontrakt till medelpris säkerställer du redan nu medelpriset på din spannmål. Du kan utan bekymmer leverera skörden då det passar dig bäst. Om du vet det redan nu att du kommer att leverera skörden då den är tröskad, då priset brukar vara lägst, lönar det sig att teckna kontrakt till medelpris. Då kan du dra nytta av ett bättre pris längre fram på hösten. Om man har kontrakt till medelpris betalar Raisioagro ut ett bottenpris för skörden efter leveransen, och efter prisperioden, då det slutliga medelpriset kan fastställas, betalas innestående skillnad. På hösten är perioden för medelprisberäkningen 1.10 15.12.2013 och på våren 2.1 30.4.2014. Vi betalar också alltid ett arvode på två euro för kontrakt till medelpris. Den nya såningsperioden står för dörren, men fjolårsskörden har inte levererats än i sin helhet. Avtala om leveranstider så snabbt som möjligt, så får du leverera resten av kontraktsgrödorna före sommarens servicestopp. Servicestoppet brukar infalla i juli och exakta dagar anges på vår webbplats. Också Suomen Viljavas leveransorter brukar delvis stängas till sommaren. Det lönar sig att ha detta i tankarna, i synnerhet om spannmålens leveransort är Nådendal och Tavastehus. Leverera fjolårsskörden med det snaraste Om oljeväxter finns med i odlingsplanerna, lönar det sig att teckna odlingskontrakt. För varje levererat ton ryps eller raps betalar vi fem euro som kontraktsarvode. Om du tecknar kontrakt på minst 10 hektar före utgången av april och köper utsädet till kontraktsodlingen från Raisioagro, får du en slitstark Makita-radio på köpet. 10

Öka hektarskörden för oljeväxter Odlarna och industrin startade ett projekt, vars syfte är att öka arealerna för oljeväxter, höja skördenivån och öka odlingssäkerheten. Sajten rapsi.fi fungerar som informationskanal och samlar erfarenheter från branschens aktörer. TEXT Jaakko Laurinen Projektets mål är att höja hektarskördarna av oljeväxter till över 2 000 kilo. På det sättet förbättrar vi också Finlands egenförsörjning av protein. Så oljeväxter och dela med dig av dina erfarenheter på forumet rapsi.fi. Där hittar du också odlingsråd under odlingssäsongen. Du hinner fortfarande ändra dina odlingsplaner, eftersom det går att så ryps ända till början av juni. Med ryps kan du också dra nytta av förmånligt utsäde, vilket betonas nu då det råder brist på spannmålsutsäde och priset är högt. Ett exempel på Raisioagros lägsta pris är 21 /ha för Apollo-rypsutsäde. Ny kraft i bekämpningen Skalbaggsbekämpningen kommer att få ny effekt då det långtidsverkande Avaunt får börja användas under våren. Den aktiva substansen i Avaunt, indoksakarb, hör till en grupp substanser som just nu inte används i några andra bekämpningsmedel för åkerväxter. I fortsättningen kan man bekämpa skalbaggarna i många fall helt och hållet med den nya generationens långtidsverkande medel: första bekämpningen med Avaunt och andra bekämpningen med Biscaya eller Mospilan. Effekten av både första och andra bekämpningen räcker ungefär en vecka, och därför kan man täcka den känsligaste perioden från små knoppar till blomningen med den nya generationens medel. De gamla pyretroiderna kanske inte alls behöver användas. Om detta och annat som gäller oljeväxter kan du läsa mer på rapsi.fi. Välkomna med i diskussionerna! Hindra spridningen av flyhavre! VAD? Flyghavren är ett ettårigt stråogräs Brodden är gulgrön, vippan utspärrad och glesare än hos normal havre, slakt förgrenad Av Finlands åkerareal är 16,5 procent besmittad TEXT Heidi Silvennoinen I FOTO Arto Markkula VARFÖR? Flyghavre sprids mycket lätt Tävlar framgångsrikt med odlade grödor, producerar stora mängder kärnor Drösade kärnor är groningsdugliga i flera år Kärnan kan klara sig groningsduglig genom djurens tarmkanal Försvinner inte av sig själv Försummad bekämpning kan leda till nedskärningar i stöd Flyghavrebekämpning är en skyldighet enligt lag Raisioagros medel mot flyghavre i spannmål: Swipe och Puma Extra. Raisioagros medel mot flyghavre i oljeväxter: Targa Super, hektarkostnaden mycket förmånlig i år! HUR? Använd certifierat utsäde På vallar hinner flyghavren inte föröka sig Granska skiftena 2 3 gånger varje sommar, rensa bort små förekomster För kemisk bekämpning finns det flera effektiva medel att välja mellan Rätt tidpunkt för kemisk bekämpning är från bestockningsstadiet till början av stråskjutningen. Följ anvisningarna för exakta bruksmängder Bästa besprutningsvädret är när temperaturen är över +10 grader och relativa luftfuktigheten så hög som möjligt Upprepade bearbetningar förstör också flyghavreplantorna Källa: VYR, Evira 11

VÄXTODLING AGRO magasinet 2/13 Delad gödselgiva är lönsam Den bästa nyttan av gödslingen får du, om du ger växterna näring i rätt proportion, vid rätt tid och enligt växtens verkliga behov. TEXT Heidi Silvennoinen Fosfor och kalium ska ges i samband med sådden. Av kväve- och svavelgivan rekommenderar vi endast 2/3 i samband med sådden. Delad gödselgiva är optimering av gödselanvändningen och minskar kolfotspåret. Sikta på kvarndugligt protein I tilläggsgödslingen beaktas i synnerhet olika grödors skörde- och proteinpotential. För sena sorter, som vårvetet Amaretto, rekommenderas alltid tilläggsgödsling. Om man vill påverka både skördemängden och proteinhalten hos spannmål, ges tilläggsgödseln vid stråskjutningen. Om man vill höja proteinhalten i spannmålen, ges gödselgivan i mjölkmognadsskedet. Med tilläggsgödsling i mjölkmognadsskedet kan man höja vetets proteinhalt med hela en procent. I somras visade resultaten från försök med tidig gödsling gjorda på Yaras forskningsstation i Kotkaniemi, att bästa produktionen erhölls då man kompletterade vårgödslingen med kvävegödsling två gånger under vegetationsperioden. I försöket gav Marblevetet 53 bättre avkastning per hektar än med en engångsgiva kväve. Rekommendationer för tilläggsgödsling För tilläggsgödsling i mjölkmognadsskedet rekommenderar vi Kvävelösning som också kan kombineras med YaraVita TM -produktseriens svavelgödsel YaraVita Thiotrac TM (5 l/ha). Lämplig mängd Kvävelösning vid axgången är 30 l/ha då vattenmängden är 200 l/ha. Vid spannmålens stråskjutning och axgång brukar man ge större kvävegivor, och då är YaraBela Axan bästa produkten för tilläggsgödsling av spannmål. Dess kväve och svavel tryggar både skördemängd och proteinhalt. YaraMegalab TM ger rätt gödslingsrekommendation Med YaraMegalabs TM växtanalys kan du fastställa de viktigaste mineraloch spårämnenas tilläggsgödslingsbehov under vegetationsperioden i spannmål, oljeväxter och vall. Analysen avslöjar latent näringsbrist, innan man kan se den med blotta ögat i beståndet. YaraMegalab TM växtanalyspaket kan du beställa av din personliga kundansvariga eller direkt från Markkarteringstjänsten. När du har lämnat provet får du efter omkring fem vardagar exakta uppgifter om växtens näringstillstånd och exakta anvisningar för hur du kan bota bristen. Fastän du inte skulle hinna åtgärda bristen under pågående säsong, är informationen dock en bra grund för gödselmängden kommande säsong. Spannmålens behov av spårämnen är störst från bestockningen till axgången. Det lönar sig att använda YaraVita-produkter med början från ogräsbekämpningen. Uppgifter om möjligheten att förena gödseln med växtskyddsmedel finns på adressen www.tankmix.com. Heidi Silvennoinen Tips inför sommaren! Är manganet rött i markkarteringen? I synnerhet havre lider av manganbrist. Med Yara- Vita Mantrac Pro (2 l/ha) har man som bäst fått över 1 000 kilo större skörd med en hektarkostnad på 18 /ha. Oljeväxter och vete avsett att vara kvarndugligt behöver mycket svavel. Med YaraVita Thiotrac har man som bäst fått 300 kilo större skörd med mängden 5 l/ha. Tips för produktion av rekordskörd: YaraVita Gramitrel 2 l/ha, som innehåller flera spårämnen, + Mantrac Pro 0,5 l/ha. 12

YaraMegalab TM -analyser som tagna ur läroboken Som en del av Raisioagros och Yara Satos gemensamma projekt för miljöns bästa testade några av Raisioagros kontraktsodlare Megalab-analysen i somras. En av testarna var Kimmo Inovaara från Renko. TEXT OCH FOTO Jaakko Laurinen Inovaara odlar grynhavre, och eftersom det är allom bekant att havren är känslig för manganbrist i synnerhet om ph-värdet stiger, beslöt man samtidigt testa hur verkan av Yara- Vita Mantrac Pro märks i Megalabanalysen. Den ena analysen togs från en ruta som besprutats med en liter YaraVita Mantrac Pro per hektar. Den andra analysen togs från en nollruta, som fått samma odlingsåtgärder som den första men utan Mantrac. Manganhalten hos nollrutan var 27 mg/kg. Riktgivande värde är 40 mg/kg och Megalabs rekommendation 1 liter Mantrac Pro per hektar var den giva som försöksrutan hade fått. Manganet i försöksrutan steg till 47 mg/kg, alltså klart över normen. Besprutningen med spårämnen hade alltså avsedd verkan. Samtidigt avslöjade Megalab att tillgången på bor, kalium och kväve var i underkant. Det är bra att vara medveten om dessa brister inför nästa säsong. Det var tänkt att man skulle tröska skörden från försöksrutorna också Kimmo Inovaara tänker använda Megalab-analyen på sina åkrar också i år. för att få veta skördeökningen. Men planerna gjordes om intet, då de rikliga regnen ledde till liggsäd och en del av grödan lämnade otröskad. Som en följd av detta blir havren den förnuftigaste grödan på skiftet också i år. Kimmo Inovaara tycker att resultaten är intressanta och tänker använda Megalab-analysen i år också. Samtidigt kan han beakta de brister som han kunde lägga märke till i fjol. Mängden ökad skörd går säkert också att reda ut med kommande analyser. Prov: Nollruta Växt: Havre Tolkning sammanställd: 13.7.2012 Analyser Resultat Riktg. värde Tolkning Kommentarer B (mg/kg dm) 3.7 6.0 Låg YaraVita Bortrac 150, 1 l/ha + 200 l vatten eller Bornäring 60-160 kg/ha Mn (mg/kg dm) 27.0 40.0 Låg YaraVita Mantrac Pro 1 l/ha S (g/kg dm) 2.7 2.5 Normal Inget gödslingsbehov K (g/kg dm) 33.0 45.0 Låg Mera kaligödsel i samband med sådden, för akut behov Krista SOP 25 100 kg/ha P (g/kg dm) 4.5 3.5 Normal Inget gödslingsbehov N (g/kg dm) 28.2 30.9 Rätt lågt Tilläggsgödsel med kvävelösning Prov: Mantrac Pro 1 l/ha 28.6.2012 Växt: Havre Tolkning sammanställd: 13.7.2012 Analyser Resultat Tolkning Kommentarer B (mg/kg dm) 3.7 6.0 Låg YaraVita Bortrac 150, 1 l/ha + 200 l vatten eller Bornäring 60-160 kg/ha Mn (mg/kg dm) 47.0 40.0 Normal Inget gödslingsbehov S (g/kg dm) 2.9 2.5 Normal Inget gödslingsbehov K (g/kg dm) 41.0 45.0 Rätt lågt Krista SOP 25 100 kg/ha P (g/kg dm) 4.5 3.5 Normal Inget gödslingsbehov N (g/kg dm) 28.3 30.9 Rätt lågt Tilläggsgödsel med kvävelösning 13

VÄXTODLING AGRO magasinet 2/13 På Niittymäkis gård odlas höstspannmål På våren planerar vi för höstspannmålen Fastän vi fortfarande väntar på vårsådden, måste odlingsplanerna sträcka sig ända till höstsådden. Man måste ha förfrukter till höstgrödorna och en plan för höstarbetet redan på våren. Markku Murronmaa hade nytta av snömögelbesprutningen på Evolorågen hösten 2011. Framtill på fotot nollrutan, bakom den ett snömögelbekämpat område. TEXTJaakko Laurinen I FOTON Jaakko Laurinen, Markku Murronmaa och Lasse Matikainen Det lönar sig också att skaffa höstutsädet på våren, då utbudet är stort och prisen förmånliga. Höstvetearealen krympte i höstas med 12 % och stannade på ca 20 000 hektar. Sådden av höstoljeväxter blev också sämre än man önskade. På hösten fanns det visserligen en vilja att så på stora arealer, men mångas tid gick åt till tröskningen och jorden kunde inte beredas för sådd. Höstregnen drabbade sådden i ett mycket tidigt skede. Rågen är känslig för fuktighet på hösten och därför var det viktigt med god vattenhushållning på insådda åkrar. Plöjning är den säkraste grundbearbetningen för rågåkrar, eftersom den skapar mera vattenutrymme. Samarbete kring höstarbetet Med rätt planering gick det att så grödor i höstas. Hannu Niittymäki från Turenki besådde egna och andras åkrar i höstas med höstspannmål på nästan 200 hektar, av vilka ca 160 hektar var Brasetto- och Evolo-hybridråg. Sådden klarades av vid rätt tid i månadsskiftet augusti-september. Arbetet kunde genomföras tack vare maskinsamarbete; Niittymäki sådde och Markku Murronmaa tröskade hans åkrar. Odlingsrotationen planerades så att åkrarna blev lediga i tid. Rågbrodden såg bra ut i höstas. I Brasetto-hybridrågen kunde vi hitta till och med 11 skott från ett frö. Vi förundrades över denna förmåga att producera skott, berättar Niittymäki. Enligt förädlaren KWS har Brasetto ännu bättre förmåga att producera skott än Evolo, och därför kan man så Brasetto glesare än Evolo. Besprutning mot snömögel har visat sig vara lönsam i Turenki. Också besprutningen klaras av med samarbete, eftersom det inte är praktiskt att alla sätter sprutan i skick sent på hösten. Sniglarnas höst Niittymaa sådde flera höstrapssorter i försökssyfte. Förfrukten var utsädesodling av ängssvingel, som tack vare sin tidiga skörd är en utmärkt förfrukt. Starten var god, men sniglarna fick en hel del av brodden. Flera andra odlare drogs också med samma problem. 14

För sniglarnas del var omständigheterna gynnsamma. Vi borde verkligen ha använt Sluxx i höstas mot sniglarna, säger Niittymäki. Det lönar sig att ta med snigelbekämpning med Sluxx i odlingsprogrammet för höstoljeväxter, eftersom sniglarna kan förstöra hela odlingen redan i början av tillväxten. Höstrapsen kräver en kraftig satsning i synnerhet i början och då måste man tänka på kvävegödsling, snigelbekämpning, ogräsbekämpning och eventuellt också på besprutning med tillväxtregulator. Om man gör en ordentlig insats på hösten har man det lättare på våren. Belöningen kan till och med blir en dubbelt större skörd jämfört med våroljeväxter, vilket täcker satsningarna väl. Raisioagros sorter för höstsådd Slag Råg Råg Höstvete Höstryps Sort Evolo Brasetto SW Magnifik Largo Förädlare KWS KWS SW Seed SW Seed Be- Högklassig, Nyhetshybrid, Balanserad Stråstyv ryps skrivning skörderik bättre kombination i spannmål hybridsort stråskjutnings- av skörd och eller ensam förmåga kvalitet Slag Höstaps Höstraps Höstraps Höstraps Sort Vectra Pioneer Alabaster Thorin Maximus 06 Förädlare Raps Gbr Pioneer Limagrain NPZ Lembke (Bayer) (Du Pont) Be- Bekant från Framgångsrik Bästa sort Nyhet semiskrivning skördetäv. semidvärgsort vid sen sådd dvärgsort, förmånlig i Finland välbekant utsädes- och Sverige förädlare av kostnad vårraps Sista minutens rekommendationer för besprutning Cantor Megapack ogräsbekämpningens favoritpaket för all slags vårspannmål. Enkelt och förmånligt, utmärkt effekt. Stereo ett medel mot sjukdomar bättre än sitt rykte speciellt på korn och vete. Förmånlig hektarkostnad, fördröjer inte växten. Bättre snigelbekämpning i höst Sniglarna har ofta varit en plåga på höstarna i höstraps- och höstspannmålsodlingar, eftersom de kan äta upp bestånden nästan helt och hållet. Sniglarna tar sig huvudsakligen upp på åkrarna från dikesrenarna, men de kan också finnas uppe på åkern i växtrester. De sniglar som finns på åkern kan man enligt forskningen bekämpa till 80 % med att plöja. Det är också viktigt att bearbeta mullen så finfördelad som möjligt i samband med sådden, för då har sniglarna inget skydd bland jordkokorna, berättar höstrapsodlaren Lasse Matikainen på Berner. På de sniglar som kommer från dikeskanten har jordbearbetningen ingen effekt. Problemet med det snigelbete som funnits på marknaden var att få det utspritt på åkrarna, eftersom granulatet inte höll för maskinell spridning. betesspridningen. Spridningsexaktheten kan variera beroende på spridare, men med nya spridare borde det gå att sprida en exakt mängd fortsätter Matikainen. Om sniglarna kommer upp från dikesrenen, kan det räcka med att sprida betet i en remsa runt åkern, men om det finns sniglar också uppe på åkern, måste betet spridas över hela åkern. Du kan beställa det nya lättanvända snigelbetet Sluxx från Raisioagro. Tuomas Uusitalo En ny bekämpningsprodukt I februari registrerades ett nytt preparat för snigelbekämpning, Sluxx-snigelbete. Snigelbetet som innehåller järnfosfat kan spridas på åkrar med mineralgödselspridare. Spridningsmängden är liten, 5-7 kg/ha, men det går bra att få givan exakt med mineralgödselspridare berättar Matikainen om sina erfarenheter av snigel- 15

NÖT AGRO magasinet 2/13 Drygt ett års Benemilk -erfarenheter Flera tiotals gårdar har redan över ett års erfarenheter av allfodret Benemilk Black. Vi har övertygande siffror från gårdar som länge använt Benemilk, och som visar att både produktionen och halterna stiger, om fodret ges enligt rekommendationerna. Vi fortsätter samla in fakta om fodrets effekter med hjälp av ett uppföljningsprogram som utarbetats för Benemilk-gårdar. Be om Benemilkutfodringsråd av din kundansvariga TEXT Merja Holma Allfodret Benemilk Black började marknadsföras i februari 2012 under namnet Maituri 12 000 E. I början av innevarande år presenterades den nya Benemilk -produktserien, som innehåller tre allfoder och ett halvkoncentrat. Vi har fått resultat från mer än ett års användning av dem som använder Benemilk Black. Produktionen har stigit, fettprocenten har stigit med tre tiondedelar och proteinprocenten med en tiondedel, på de gårdar där Benemilk Black varit enda allfodret och där man använt rekommenderad giva. Vid sidan av bättre halter och produktion har fruktsamheten och hälsan också förbättrats. Ureahalten i mjölken har också ofta sjunkit. Man har märkt att i synnerhet celltalet i mjölken har sjunkit. Robotgårdar har gett positiv feedback om smakligheten, som får robotbesöken att öka. De energirika Benemilk-fodren ger ett bra tillskott till utfodringen, fastän halterna inte skulle stiga särskilt mycket då givorna är små. En tillräckligt stor giva Benemilk tryggar resultatet Bästa responsen på Benemilk får man i fullfoderutfodring, där inget annat kraftfoder används. Om allfodret späds ut med spannmål eller annat foder, kan man inte förvänta någon stor förhöjning i halterna. Giva av Benemilk-allfodret tillsammans med bra ensilage 10 kilo Benemilk-allfoder/ 30 kilo mjölk 15 kilo Benemilk-allfoder/ 45 kilo mjölk Robotgårdar som använder blandfoder får fullt utbyte på halterna med Benemilk, om det tillsätts i fullfodret också. För en mjölkproduktion på 30 kilo ska foderstaten innehålla 10 kilo Benemilk-allfoder. Benemilk-UTFODRING: Förbättrar utnyttjandet av proteinet och energin Höjer produktionen och mjölkhalterna Förbättrar energibalansen Förbättrar fruktsamheten Sänker mjölkens urea Sänker celltalet i mjölken Effekten uppnås med tillräckligt stor giva Tillsammans med normalt ensilage är lämplig mängd 10 kg Benemilk-allfder/ 30 kilo mjölk 16

Krista Ketonen på Raisioagro räknar ut Benemilks inverkan på mjölkmängder och -halter med ett omfattande material som grund. Därför behöver hon uppgifter från Benemilk-gårdar. Jag hoppas att så många gårdar som möjligt ska dra nytta av den uppföljning vi erbjuder. Delta och se vad fodret gör på din gård. Ring eller mejla mig - jag berättar gärna mer! Kristas telefonnummer är 044 782 1362 och e-post krista.ketonen@raisio.com Delta i Benemilk-uppföljningen Gårdar som använder Benemilk har fått ett eget uppföljningssystem, där Benemilks effekt på mjölkens mängder och halter bekräftas. Ta en kopia av tankmjölkens halter från ditt mejeris uppföljningsprogram (t.ex. Valma, Uuma) från början av året innan du började använda Benemilk och sänd den till din kundansvariga. Enklaste sättet är att skapa avgränsade parallella koder i systemet. Giva av Benemilk kg/dag/ko som mjölkar 30 kilo. Vi behöver också uppgifter om utfodringsmängd av det foder som användes före Benemilk kg/dag/ko som mjölkat 30 kilo. Vi använder uppgifterna för att göra undersökningar om Benemilk-fodren. Om ni vill kan ni få uppgifter om hur fodret fungerar på er egen gård. De gårdar som deltar i Benemilkuppföljningen är utlovade två högklassiga Benemilkkoftor i mikrofleece som gåva. 17

NÖT AGRO magasinet 2/13 Ådahls 70 kor får varje dag en enerigiva Benemilk-foder. PRODUKTIONEN STEG med nya allfodret Ådahls i Nedervetil var nöjda med sina mjölkhalter, eftersom fettet var 4,40 och proteinet 3,53 procent i medeltal året innan man började utfodra med Benemilk. Under ett år steg fettet med ytterligare 3,7 tiondedels och proteinet med 1,2 tiondedels procentenheter. Dessutom steg produktionen med mer än 1 000 liter per ko. TEXT OCH FOTON Merja Holma Allfodret Benemilk Black togs med i Ådahls utfodring i månadsskiftet november-december år 2011. Proteinet i tankmjölken steg till 3,64 och fettet till 4,77 procent under år 2012. Diagrammen visar halterna sedan början av år 2011. Halternas effekt på mjölkpriset är 1,7 cent per liter. Allfodret Benemilk Black är 70 kors kraftfoder I Ådahls lösdriftstall finns 70 kor, vars hela kraftfodergiva är allfoder. Husbonden Jonas Ådahl ser till att korna får tillräckligt med energi med en rätt kraftig kraftfoderutfodring. I början av laktationen utfodras korna enligt produktionsmål. Gamla kors allfodergiva höjs till 15 kilo och vid behov ökas eller minskas mängden en månad efter kalvningen. Förstakalvarnas mål är 10 kilo allfoder, % Fett-% Protein-% Fetthalten i Ådahls tankmjölk från mer än två år. I slutet av november 2011 togs Benemilk Black med i utfodringen. Efter det har halterna hållits på den nya nivån från månad till månad. 18 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Proteinhalten i Ådahls tankmjölk från mer än två år. Då Benemilk Black togs med i utfodringen har proteinhalten stigit med mer än 1,2 tiondedelar.

Ådahls har bott ett par år i sitt nya hus. Linda har själv planerat stenläggningen och dekorationerna på gården. som på motsvarande sätt justeras fyra veckor efter kalvningen. Det är viktigt att energitillgången inte blir knapp, säger Jonas. Vi får fullt utbyte av Benemilkfodret, om givan är minst 10 kg till kor som mjölkar 30 kg. Jonas har varit mycket nöjd med resultaten under året som gått. Gården har prövat på olika sorters allfoder under årens lopp, men har aldrig fått motsvarande reaktion på produktionen och halterna som med Benemilk Black. År 2012 sände företagarna sammanlagt 80 000 liter mera mjölk till mejeriet än året innan, fastän de hade en aning färre kor. Produktionen hade alltså blivit mer än 1 000 liter bättre per ko och år. På dagsnivå är resultatet mer än tre liter ökad produktion. Jonas föräldrar Stefan och Eila hjälper till i det dagliga ladugårdsarbetet, och hustrun Linda är lärare. Linda har avlagt lärarexamen och också en merkantil examen för att kunna sköta gårdens bokföring. Linda ser i bokföringen för år 2012 att veterinärkostnaderna minskat. Också mjölkens celltal sjönk och fruktsamheten blev bättre. De flesta korna blev dräktiga vid första semineringen och inga fall med dålig konsumtion har förekommit. Det finns alltså skäl att vara nöjd. Jonas och Linda Ådahl är nöjda med Benemilk Blacks effekt. Raisioagros kundansvariga Sten Häggblom utarbetar en ny foderstat, då ett nytt parti ensilage tas i bruk. 19

NÖT AGRO magasinet 2/13 MTT konstaterade i ett försök att energin utnyttjas bättre med Benemilk-utfodring. En bättre energibalans märks som bättre produktion och halter och ett lägre celltal. 20

Sommaren kommer, celltalet stiger -Benemilk hjälper Enligt statistiken stiger mjölkcellhalterna under sommaren. Det beror delvis på att temperaturen och fukten stiger och då ökar bakterietillväxten i kornas liggunderlag. Det går att påverka celltalet med utfodringen. Många gårdar har märkt att då Benemilk Black togs med i utfodringen sjönk celltalet. TEXT Merja Holma En höjning av celltalet skvallrar om inflammation i mjölkkörtlarna. Organismen försöker försvara sig mot infektionen och det märks som höjt celltal. Den finländska mjölkens celltal har hållits på ca 150 000 i medeltal under senare år. Forskningen visar att mjölkproduktionen sjunker då celltalet stiger över 100 000. Också mjölkens laktos-, fett- och kaseinhalt sjunker. Och då halterna sjunker, sjunker också priset. Utfodringens verkan på celltalet En utfodring som får vommen att surna kraftigt leder till mera celler i mjölken. Energiunderskott kan alltså inte korrigeras med en stor giva spannmål; då ökar stärkelsen och vommen surnar. En riklig spannmålsutfodring kopplas ofta till högt celltal. En mycket hög proteinhalt i fodergivan tillsammans med knapp tillgång på energi har också höjt celltalet. Ensidig spannmåls-rypsutfodring kan alltså leda till mera problem. En tillräcklig tillgång till E-vitamin och selen är oumbärlig också med tanke på juverhälsan. Dessa antioxidanters goda inflytande på motståndskraften har bevisats i många försök. I synnerhet under sintiden måste motståndskraften stärkas, för att celltalet ska hållas lågt efter kalvningen. Benemilk sänker celltalet Benemilk Black har funnits med i utfodringen på flera gårdar över ett år redan. Många av dessa gårdar har märkt att mjölkens celltal har sjunkit. Med hjälp av Benemilk får foderstaten mera energi och man behöver inte frukta sur vom. MTT konstaterade i ett försök att energin utnyttjas i hög grad med Benemilk-utfodring. En förbättrad energibalans märks som sänkt celltal utöver bättre produktion och bättre halter. Sintidspreparering med några kilo Benemilk ger den kalvande kon tillskottsenergi, då hon behöver det som bäst. Energihalten i råmjölken ökar med hjälp av Benemilk, och kalven får en god start. Efter kalvningen är det viktigt att konsumtionen och tillgången på energi är tillräckliga för att celltalet ska hållas lågt. Det lönar sig att omedelbart ge Benemilk till kor som nyss kalvat. Då kan åtminstone inte energibrist leda till problem. I synnerhet högproducerande holsteinkor är känsliga för energibrist, 1 000 celler/ml 250 200 150 vilket också märks som höjt celltal. Med Benemilk Black-utfodring tryggas också holsteinkornas energitillgång. Att Benemilk sänker celltalet har konstaterats i vetenskapliga försök. Robotbesättningar har högre celltal I robotbesättningar är mjölkens celltal högre i medeltal än i andra besättningar. Om Benemilk Black ges som lockfoder i roboten, får korna viktig tillskottsenergi i rätt form. Detta kan märkas som lägre celltal, fastän givan är bara hälften av rekommenderad mängd. Det blir inte full effekt av Benemilk på mjölkhalterna med en knapp giva, men man kan se nyttan som fler besök i roboten och en bättre energibalans, för då sjunker också celltalet. 100 Gårdar med automatmjölkning (564 st) 50 Stora gårdar (över 45 kor) Alla gårdar 0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Mjölkens celltal brukar stiga sommartid. Robotgårdar har en aning högre celltal än gårdar med en annan mjölkningsmetod. 21