Pedagogisk guide till åtta dokumentärer på Angelägets DVD. Filmerna är gjorda av unga filmskapare i Sverige 2013/14.

Relevanta dokument
Pedagogisk guide till 7 dokumentärer på Angelägets dvd. Filmerna är gjorda av unga filmskapare i Sverige 2012/2013.

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Pedagogisk guide till 12 dokumentärer på Angelägets dvd. Filmerna är gjorda av unga filmskapare i Sverige 2009/2010.

Pedagogisk guide till 8 dokumentärer på Angelägets dvd. Filmerna är gjorda av unga filmskapare i Sverige 2010/2011.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Mänskliga rättigheter i Sverige

Vi har en plan på Ektorpsringen för att alla ska behandlas lika bra! 2015/2016

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

ÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: Tema: Rasismen och jag

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem

På Stockholmspolisens hatbrottssida se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Likabehandlingsplanen

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig.

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Pedagogisk guide till Angelägets dokumentärer - gjorda av unga filmskapare nationellt 2008/2009

Om barns och ungas rättigheter

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Pedagogisk guide till 8 dokumentärer på Angelägets dvd. Filmerna är gjorda av unga filmskapare i Sverige 2011/2012.

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevernas likabehandlingsplan

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga.

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Montessoriförskolan Paletten

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Till dig som söker asyl i Sverige

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga.

Det går att stoppa diskriminering & kränkande behandling

Det nya landet startar i skolan Diskussionsfrågor (heldagsupplägg) p.1(11)

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 2014/2015

och likabehandlingsplan läsåret

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Gör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola

Hur skulle ni säga att en politiker beskriver begreppet utanförskap? Vilken bild målar de upp?

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

Gammal kärlek rostar aldrig

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder...

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling.

CARL-JOHAN MARKSTEDT LÄRARHANDLEDNING TILL NOVELLEN SPÅR I SNÖN

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Handledning till dokumentärfilmer gjorda inom projekt Angeläget Västra Götaland 2005

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Transkript:

Pedagogisk guide till åtta dokumentärer på Angelägets DVD. Filmerna är gjorda av unga filmskapare i Sverige 2013/14.

Pedagogisk guide till åtta dokumentärer på Angelägets DVD. Filmerna är gjorda av unga filmskapare i Sverige 2013/14. Läsåret 2013/2014 producerade över 260 unga filmskapare i Sverige med filminriktning i gymnasiet 92 dokumentärer om mänskliga rättigheter. De sju vinnarfilmerna från Angelägets Filmfestival 2014 plus en bonusfilm finns samlade på vår dvd. Den här pedagogiska guiden har tagits fram för att användas tillsammans med dessa filmer. Filmerna berättar om kränkningar och livsöden, ofta kopplat till ungdomarnas egen och andras vardag i Sverige. Bland annat skildras hemlöshet, EU-migranters situation, etniska minoriteter, främlingsfientlighet och våld mot kvinnor. Filmerna är mellan fem och åtta minuter långa. I guiden hittar du en kort beskrivning av handlingen till varje film. Dessutom finns 8-10 diskussionsfrågor som kan inspirera till samtal efter att filmen visats. Filmerna har fått mycket uppmärksamhet och lämpar sig väl för att visa och diskuteras med såväl unga som vuxna. Vissa filmer innehåller berättelser som kan upplevas starka, särskilt om man själv varit med om liknande händelser. Se därför gärna filmerna själv innan du visar dem för dina elever. Läs gärna in dig på ämnet frågorna berör för att kunna ge svar på frågorna som ställs i materialet. Vi hoppas att den här guiden kan inspirera till intressanta samtal! Martin Rydehn, Projektledare Angelägets Filmfestival Angeläget är ett samarbete mellan Amnesty International och KulturUngdom.

1. LIVET SOM EU-MIGRANT DOKUMENTÄRFILM: LIVET SOM EU-MIGRANT TID: 3:50 FILMSKAPARE: ELVIRA SANDELL, EMILY LORENSSON, JOHN FRANSSON & GRETA KELMENDI GYMNASIESKOLA: HULEBÄCKSGYMNASIET KOMMUN: HÄRRYDA Idag ser vi att många personer från de fattigaste medlemsländerna i EU väljer att lämna diskriminering och förtryck i sina hemländer och söka ett bättre liv i Sverige. Men hur mycket bättre är det att tigga på gatan? Vilken slags diskriminering möter de här? Och vad gör Götebogs stad för att se till allas mänskliga rättigheter? 2. Upplever du att det finns fördomar i samhället gentemot personer som måste tigga för att överleva? Hur då? 3. Vad tänker du på när du ser personerna i filmen? Hur ser deras livsöden ut jämfört med ditt? På vilket sätt skiljer de sig? 4. Ger filmen en annan bild av varför EU-migranter kommer hit jämfört med den du haft innan? På vilket sätt då? 5. Vad krävs för att lämna sitt hemland? Skulle du kunna tänka dig att lämna Sverige för att söka jobb och eventuellt tigga ifall fattigdomen här var svår? 6. Alla medborgare i EU:s medlemsländer har rätt att vistas tre månader i ett annat medlemsland. Efter den tiden kan personer även ansöka om att få stanna längre, för att exempelvis arbeta. Varför tror du att personer från vissa medlemsländer möts av fördomar när de har rätt att vistas här? 7. Tycker du att du får tillräckligt med information om fattiga EU-migranter via tidningar och andra medier? Varför/varför inte? Vad beror det på? 8. Många av de som kommer hit och tvingas tigga är romer. EU tillsatte år 2011 en europeisk plan för att integrera romerna i Europa. Målet med den är att romernas tillgång till utbildning, sjukvård, arbete och bostäder ska säkerställas, och till det behövs pengar. Men mellan 2007-2013 hade exempelvis Rumänien endast plockat ut 6% av summan som fanns tillgängliga för dem, vilket lämnade 30 miljarder kronor som skulle gått till landets fattiga orörda. Vad tänker du när du hör detta? Vem bär ansvaret för att de fattiga ska få sina rättigheter säkerställda? Är det EU, hemländerna eller länderna dit människor flyttat som bör hjälpa till? Vad tror du att människorna i filmen helst hade velat? 9. Känner du dig maktlös när du ser filmen eller känner du dig peppad på att göra något för att hjälpa EU-migranternas situation? 10. Vad tror du att du skulle kunna göra för att förbättra de fattiga EU-migranternas situation? (Exempel till läraren: Skriva brev till makthavare? Arrangera soppkök, klädinsamling eller liknande? Informera allmänheten? Manifestationer? Öppna sitt hem för EU-migranter?)

2. TVÅ TIMMAR MED GERD DOKUMENTÄRFILM: TVÅ TIMMAR MED GERD TID: 3:45 FILMSKAPARE: ANDERS MÜRDAHL, SAMMI BAJRAMI & OLIVIA MYREFELT GYMNASIESKOLA: ÖSTERSJÖGYMNASIET KOMMUN: KALMAR Filmen speglar på ett respektfullt sätt en kvinnas liv kantat av olika svårigheter. Gerd, en kvinna som ofta syns på stadens gator, bjuder på små utdrag ur sitt liv samtidigt som hennes humor och optimism lämnar oss med en hoppfull känsla. 2. Gerd berättar att hon blivit retad och mobbad som ung. Vad är mobbning? Kan du ge exempel på mobbning? 3. Vem bär ansvaret att säga ifrån när någon blir mobbad? Lärare, klasskompisar, föräldrar? Tror du att Gerds liv hade sett annorlunda ut om hon fått stöd i tidig ålder? 4. Finns det någon som Gerd i din hemstad? I sådana fall, vad tänker du kring den personen? Vilka anledningar kan ligga bakom ett sådant livsöde? 5. Varför tror du att vissa människor inte passar in i samhällets normer? Varför finns det vissa som inte får jobb, bostad eller utbildning? På vilket sätt kan samhället ändå hjälpa dessa individer? 6. Vilken roll tror du kyrkan och dess gemenskap har spelat för Gerd? Hur mycket behövs sådana ställen att gå till i samhället? Vems ansvar är det att alla ska kunna vända sig någonstans? 7. Uppfattar du filmen som hoppfull eller nedslående? Varför?

3. BARA JAG DOKUMENTÄRFILM: BARA JAG TID: 5:44 FILMSKAPARE: ERIK SKOGLUND, GUSTAF BOMAN, ILJA AGARKOV & SIMON SJÖQUIST GYMNASIESKOLA: STILLERSKA FILMGYMNASIUM KOMMUN: LIDINGÖ Ålderdomen är något som väntar oss alla, men som få reflekterar över. Vad händer när ens livspartner går bort, och vad i samhället finns till för de äldre? I filmen intervjuas en diakon, en medarbetare på Röda Korset och den äldre mannen Stig som behövt hantera de här frågorna. 2. Vad tänker du när du hör Stigs historia? Känner du någon som har upplevt samma sak? Vad gjorde du/ni då? 3. Carin, som är diakon, berättar i filmen hur hon upplever att folk idag går till jobbet, istället för att vara hemma oftare och kunna prata med de som behöver det. Håller du med henne? Varför/varför inte? Mår vi bättre av att arbeta mycket och lyckas i karriären, eller behöver vi mer fritid? 4. Upplever du att det finns diskriminering mot äldre i samhället? Varför/varför inte? 5. Artikel 22 i de mänskliga rättigheterna säger att var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet. Detta ska förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser. Kan du ge exempel på vad social trygghet kan vara? Vad är social trygghet för dig? Har samhället brustit i att tillgodose Stigs mänskliga rättigheter? 6. I Sverige och många andra länder så föds det allt färre barn per person samtidigt som befolkningen väntas leva längre. Det gamla blir alltså fler, samtidigt som färre arbetar för att försörja den åldrande befolkningen. Tycker du samhället tar tillräckligt ansvar för de äldre? Finns det något som skulle kunna förändras/göras bättre? Vad? Hur?

4. DIN HISTORIA DOKUMENTÄRFILM: DIN HISTORIA TID: 8:00 FILMSKAPARE: AMALIA EKLUND, EMELIE FALK & ANNA STRANDBERG GYMNASIESKOLA: VÄSTERHÖJDSGYMNASIET KOMMUN: SKÖVDE Filmskaparna vill uppmärksamma kvinnors utsatta roll i dagens samhälle. Därför samlade de in historier från flertalet olika kvinnor som alla har varit utsatta för någon form av hot, våld eller trakasserier med utgångspunkt i orden alla berättelser är värdefulla. I filmen intervjuas tre kvinnor som berättar om sina olika erfarenheter av övergrepp. 2. Tror du kvinnornas berättelser är unika? Eller händer detta många tjejer? Känner du någon som utsatts för liknande övergrepp? 3. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) uppskattar att bara 23% av alla sexualbrott anmäls. Varför tror du att mörkertalet är så stort? Vad är det som gör att folk inte vågar anmäla? Finns det några risker med att anmäla? 4. En av kvinnorna i filmen berättar att hon levde länge ihop med en man som misshandlade henne. Varför tror du att det tog så lång tid att lämna honom? Är det svårare eller lättare att lämna ett destruktivt förhållande om det finns barn med i bilden? 5. I filmen så säger de att vi lever i ett samhälle där vi lär tjejer att akta sig för våldtäkt, istället för att lära män att inte våldta. Vad tänker du när du hör detta? Bär samhället någon del av skulden? 6. Tror du många tjejer känner sig rädda för att bli utsatta för våldtäkt och/eller sexuellt våld? Tror du det finns situationer som tjejer, men inte killar, undviker? Vilka då? 7. Är det bara tjejer som blir utsatta för sexuella övergrepp, eller händer det även killar? 8. Vad tror du är orsaken till att en människa utsätter en annan människa för sexuella övergrepp? Kan en förändra ett sådant beteende? Hur? 9. Finns det något en kan göra för att antalet våldtäkter ska minska? Vad då? 10. Vart går gränsen för sexuella övergrepp? Hur påverkar det om personen är full? Spelar det någon roll vad någon har på sig? 11. Kvinnorna i filmen berättar om sina erfarenheter av sexuella övergrepp, som alla ser olika ut. Vilka konsekvenser kan det bli för den som blivit utsatt för sexuellt övergrepp och/ eller våldtäkt? Vad kan du göra om du misstänker att någon du känner har utsatts för sexuella övergrepp?

5. LAUGH NOW DOKUMENTÄRFILM: LAUGH NOW TID: 8:49 FILMSKAPARE: ALEXANDRA LEIJONHUFVUD & ISABELL HOLM GYMNASIESKOLA: SUNDSGYMNASIET KOMMUN: VELLINGE Joakim Larsson är hemlös. Samtidigt är han långt ifrån vad många tänker om hemlösa; han har aldrig varit i något missbruk. Mötet med Joakim är öppet och ärligt och filmen nyanserar bilden av varför människor hamnar i hemlöshet och problematiserar omgivningens syn på dessa individer. 2. Vad tänker du när du hör ordet hemlös? Stämmer Jocke in på din bild av hemlöshet? 3. Jocke säger i filmen att han idag reagerar på ordet hemlös som om det vore ett skällsord. Vad tänker du kring det? Värderar samhället hemlösa på samma sätt som andra medborgare? 4. Vad tycker du samhället har för ansvar för att skapa goda levnadsvillkor för hemlösa? Anser du att samhället har brustit i ansvar i Jockes fall, och i så fall på vilket sätt? 5. I filmen berättar Jocke att han är väldigt noga med att vara hel och ren, men att det till slut ändå syntes på honom att han var hemlös. Vad tänker du när du ser en person med ovårdat yttre och alla sina tillhörigheter intill sig? Hur skulle du känna om Jocke eller någon annan i samma situation kom fram till dig på gatan? Skulle du bemöta personen annorlunda än vad du bemöter andra? Skulle du försöka undvika personen? Varför tror du Jocke delar med sig av sin historia till filmskaparna? 6. Enligt Socialstyrelsens definition finns det ca 34 000 personer i Sverige som är hemlösa (2011), av dem bor 280 personer utomhus eller i offentliga utrymmen såsom Jocke har gjort i omgångar. 4 500 personer bor på natthärbärgen och resterande personer vistades antingen på institutioner, korttidsboenden eller andra tillfälliga bostadslösningar under mätningens tidpunkt. Vad kan det finnas för förklaringar till att människor plötsligt blir hemlösa? Tror du att hemlösa kommer från olika bakgrunder eller har de mycket gemensamt? Kan vem som helst bli hemlös? 7. Enligt FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna har alla rätt till bostad. Kan du komma att tänka på några strukturella problem i vårt samhälle som försvårar eller förhindrar för människors rätt till bostad? (Till äldre elever:) Har du egna erfarenheter av att söka bostad? Om du har skaffat en bostad, vad var i så fall avgörande (föräldrar, kapital, kontakter, släktingar etc)? 8. Gör du något själv för att hjälpa hemlösa? Finns det något en kan göra som civilperson? 9. Jocke berättar att han varit knäckt i omgångar och även varit nära på att begå självmord, även om han idag mår bättre och bor på ett härbärge. Tror du att samhället kunde ha agerat annorlunda och eventuellt hindrat hans självmordförsök? Hur viktigt var det att han hade en kompis som hörde av sig när han mådde som sämst? Vad tror du Jockes framtid kommer att erbjuda?

6. RASISM DICKENS BLESSING DOKUMENTÄRFILM: RASISM DICKENS BLESSING TID: 8:01 FILMSKAPARE: DICKENS BLESSING GYMNASIESKOLA: FRIA LÄROVERKEN KOMMUN: LINKÖPING Här möter vi några av de ungdomar som utsätts för olika sorters rasism i sin vardag och som sällan kommer till tals. De berättar om deras och andras erfarenheter av rasism, om vilka känslor det väcker och varför rasism är något som berör alla i samhället. 2. Tror du att ungdomarnas upplevelser av rasism är unika? Blev du förvånad av deras berättelser? 3. I filmen får vi höra en berättelse om en kille med utländsk bakgrund som blev misshandlad av ett gäng som alla var svenskar. Efter det valde han att själv att skaffa sig ett gäng och börja slå personer som såg svenska ut. Varför tror du han gjorde det? Hade du känt likadant? 4. Upplever du att det finns främlingsfientlighet i Sverige? På vilket sätt? Har den ökat? Vad beror det på i sådana fall? 5. Vem bär ansvaret för att motverka rasism i Sverige och samhället? Hur kan en göra för att minska fördomarna mot olika nationaliteter? 6. Vad är vardagsrasism, och hur kan det ta sig i uttryck? Fanns det några exempel på vardagsrasism i filmen? Vad kan du göra för att motverka rasism i samhället och i vardagen? 7. I filmen berättas det om en svart tjej som är född och uppvuxen i Stockholm, men ändå betraktas hon som en invandrare av de flesta hon möter. Varför tror du att det är så? Hur tror du det påverkar en person att ständigt få sin identitet ifrågasatt? 8. Finns det en svensk kultur? Vad är typiskt svenskt? På vilka sätt kan den svenska kulturen berikas genom invandring? 9. Alla medverkande ungdomar i filmen är svarta. Tror du svartas förutsättningar i Sverige skiljer sig från andra länder? I sådana fall, varför då? (Jämför med ex USA).

7. KAST DOKUMENTÄRFILM: KAST TID: 7:06 FILMSKAPARE: INEZ WALLGREN & KRISTINA MALLA GYMNASIESKOLA: GLOBALA GYMNASIET KOMMUN:STOCKHOLM I filmen möter vi en man som reflekterar över sin uppväxt med kastsystemet i Nepal och i den lilla byn Rayal. Idag bor han i Sverige, men minnena av de ekonomiska och sociala orättvisorna har satt sina spår. Temat är särskilt aktuellt eftersom Nepal har påbörjat arbetet med att skriva en ny konstitution där daliternas roll i samhället kan komma att förändras. 2. Varför tror du att det finns fördomar mellan olika kastgrupper, fastän det är förbjudet enligt lag i Nepal? Vad upprätthåller sådana system? 3. Filmen inleds med citatet I was poor in the past, I am poor now and I will be poor in the future. Har fattiga människor samma möjligheter att påverka sitt liv som andra? Varför/ varför inte? På vilket sätt är fattigdom en rättighetsfråga? 4. I filmen säger Mohan att han kände till hur kastsystemet fungerade redan som liten. På vilket sätt kan kulturen i ett samhälle hänga ihop med mänskliga rättigheter? På vilket sätt kan dessa komma i konflikt med varandra? 5. Vad kan en göra för att motverka fördomar och diskriminering mellan olika samhällsgrupper? Vem i samhället har ansvar för att olika samhällsgrupper inte diskrimineras? 6. Hur tror du situationen för olika kastgrupper ser ut i Nepal om 10 år? Kommer en ny konstitution förändra något? Vilken möjlighet har de fattigaste att påverka makthavarna? Vad kan omvärlden göra? 7. Uppfattar du Mohans berättelse som hoppingivande eller nedslående? Varför? 8. Kastsystemet har funnits i Sydasien länge och tros ha haft med olika yrken att göra. Hur ser det ut i Sverige? Diskrimineras människor på grund av sitt yrke även här?

8. SAMER I SAMTIDEN DOKUMENTÄRFILM: SAMER I SAMTIDEN TID: 07:31 FILMSKAPARE: HANNAH NORMAN, MARCO BESLIK, SIMON ROMILSON & SIMON MANNERHEIM GYMNASIESKOLA: GLOBALA GYMNASIET KOMMUN: STOCKHOLM Samerna är ett urfolk, och de har bott i Sverige innan det blev Sverige. Ändå så vet vi väldigt lite om vår egen historia och vad samerna har genomgått. Filmen försöker besvara frågor som vad samerna vill idag, hur de ser på sig själva och vad som behöver göras för att öka förståelsen om samernas och Sveriges egen historia och kultur. 2. Vad vet du om samer och samisk kultur? Lärde filmen dig något du inte visste innan? 3. I början av filmen säger Ol-Johán att samerna har utsatts för strukturell rasism under lång tid. Vad tänker du när han säger det? Har du tänkt på samerna som en förtryckt grupp? Vilka kan utsättas för rasism? 4. Jerker säger att människor i Sverige generellt vet mer om indiankulturen än om samekulturen. Håller du med om det? Varför tror du det är så? 5. Samerna har sedan urminnes tider bott i området Sápmi som sträcker sig över Sverige, Norge, Finland och Ryssland, och som existerat långt innan de länderna blev till. Tycker du att samisk kultur och historia bör ingå i skolundervisningen? På vilket sätt hänger samisk historia ihop med den svenska? 6. Samerna är ett erkänt urfolk (indigenous people). Det innebär att de omfattas av samma mänskliga rättigheter som alla andra, men att de även omfattas av en urfolksdeklaration som innebär en miniminivå kring hur urfolkens kulturella rättigheter, rätt till land, vatten och naturtillgångar samt rätt till självbestämmande behandlas. Varför tror du att dessa rättigheter behövs? På vilket sätt har Sverige kränkt samernas rättigheter? 7. Känner du dig nedslagen när du ser filmen eller blir du peppad att göra något åt samernas ställning i samhället?