Upplevelser av diabetes mellitus typ 1 och 2 samt komplikationerna hypo - hyperglykemi och diabetesfot hos vuxna patienter

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Huvudämne, Omvårdnad Examensarbete C-nivå, 15 poäng Vårterminen 2009 Diabetes Upplevelser av diabetes mellitus typ 1 och 2 samt komplikationerna hypo - hyperglykemi och diabetesfot hos vuxna patienter Experiences of diabetes mellitus type 1 and 2 as well as the complications hypo hyperglycemia and diabetic foot among adult patients Författare: Karin Enblom och Karolina Palmhager

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Huvudämne, Omvårdnad Examensarbete C-nivå, 15 poäng Vårterminen 2009 Diabetes Upplevelser av diabetes mellitus typ 1 och 2 samt komplikationerna hypo - hyperglykemi och diabetesfot hos vuxna patienter Sammanfattning Bakgrund: Studien beskriver de kroniska sjukdomarna diabetes typ 1 och 2. Komplikationerna hypo- och hyperglykemi, det vill säga lågt och högt blodglukos samt diabetesfot som innebar sår samt infektion av dessa. Diabetesfot kunde orsakas av neuropati som innebar en nervskada orsakad av diabetes. Syfte: Syftet med examensarbetet var att öka förståelsen av den vuxna patientens upplevelse av diabetes och diabeteskomplikationer. Metod: Arbetet var en litteraturöversikt där nio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes i resultatet. Resultat: Upplevelsen av diabetes kunde se annorlunda ut för olika människor. Negativa aspekter såsom förlust av kontroll, sårsmärta vid diabetesfot och förmågan att hålla blodglukosen kontrollerad framkom. Även positiva aspekter framkom då en livsstilsförändring kunde ske i samband med uppkomsten av diabetes. Diskussion: Orems teori om egenvård användes för att spegla resultatet. Slutsats: Sjuksköterskans roll för utveckling av egenvård hade stor betydelse när det fanns egenvårdsbrist hos patienten. Det var av vikt att sjuksköterskan sätter sig in i patientens perspektiv för att förstå patientens emotionella och fysiska behov. Nyckelord: Diabetes, Diabetesfot, Egenvård, Hypo-Hyperglykemi, Komplikation, Omvårdnad, Orem, Upplevelse

Department of Neurobiology, Care science and Society Department of nursing Nursing programme Main subject, Nursing care Degree Thesis, at C-level, 15 points Spring Term 2009 Diabetes Experiences of diabetes mellitus type 1 and 2 as well as the complications hypo hyperglycemia and diabetic foot among adult patients Abstract Background: The study addressed the chronic diseases diabetes type 1 and 2. It also addresses the complications hypo-and hyperglycemia, which means low and high blood glucose and diabetic foot which means wounds and infection of these. Diabetic foot may be caused by neuropathy involving nerve damage caused by diabetes. Aim: The aim of the thesis was to increase the understanding of the adult patient's experience of diabetes and diabetes complications. Method: The work was a literature review including nine articles. Both qualitative and quantitative articles were used in the results. Results: The experience of diabetes was different for all people. Negative aspects such as loss of control, pain in wound at diabetic foot and the ability to keep the blood glucose controlled. Also positive aspects appeared in the literature such as a lifestyle change associated with the onset of diabetes. Discussion: Orems theory of self-care was used to reflect the result. Conclusion: The nurse's role for development of self-care had big importance when the patient has a lack of self-care. It was important that the nurse comprehended the patient's perspective to understand the patient's emotional and physical needs. Keywords: Complication, Diabetes, Diabetic foot, Experience, Hypo-and Hyperglycemia, Nursing, Orem, Self-Care

Innehåll Inledning... 1 Bakgrund... 1 Diabetes som sjukdom... 1 Patofysiologi... 1 Komplikationer... 1 Profylax av diabeteskomplikationer... 2 Hypo- och Hyperglykemi... 2 Diabetesfot... 2 Egenvård och Kost... 2 Teoretisk referensram... 3 Problemformulering:... 4 Syfte och Frågeställningar... 4 Metod... 4 Datainsamling... 4 Dataanalys... 5 Etiska överväganden... 6 Resultat... 6 Upplevelsen av diabetes... 7 Diabetes och glukosvärdets påverkan... Fel! Bokmärket är inte definierat. Upplevelsen av diabetes och livsstilsförändringar... 7 Stöd i vardagen och relationers betydelse... 7 Stöd av sjuksköterskor... 8 Upplevelsen av diabeteskomplikationer... 8 Skuld och oro... 8 Hypo- och hyperglykemi... 9 Diabetesfot... 9 Diskussion... 10 Metoddiskussion... 10 Resultatdiskussion... 11 Egenvård... 12 Egenvårdsbrist... 12

Omvårdnadssystem... 13 Slutsats... 14 Referensförteckning:... 15 Bilaga 1 : Artikelsökning... 17 Bilaga 2 : Matris... 19

Inledning Författarna har valt att skriva om hur vuxna personer med diabetes upplever att leva med diabetes typ 1 och 2 samt dess komplikationer. Diabetes ses av World Health Organization [WHO] (2008) som ett växande globalt problem. WHO (2008) uppskattar att över 180 miljoner idag har diabetes, en siffra som de tror kommer fördubblas innan 2030. Det är allmänt känt att medelvikten ökar runt om i världen vilket resulterar i att diabetes typ 2 ökar (WHO, 2008). Ärftlighet är den största orsaken till diabetes typ 2. Rundgren och Dehlin (2004) skriver att diabetes typ 2 är vanligare än typ 1, diabetes typ 2 omfattar 85-90% i Sverige. Socialstyrelsen (2000) skriver att diabetes typ 1 omfattar 10-15%. Vi har valt att skriva om både diabetes typ 1 och 2 därför att de inte skiljer sig markant åt med tanke på upplevelser, symtom och komplikationer. Eftersom diabetes och dess följdsjukdomar är ett brett område begränsas studien till vuxna personer för att detta intresserar oss. Att diabetes är en växande sjukdom ses som en intressant aspekt i arbetet. Vi som framtida sjuksköterskor är intresserade av att ta redo på hur patienter med diabetes ser på sin livssituation. Vi vill även se på komplikationerna och då främst hypo-hyperglykemi och diabetesfot därför att vi har stött på dessa komplikationer under sjuksköterskeutbildningen. Bakgrund Diabetes som sjukdom Patofysiologi Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som innebär att kroppens eget immunförsvar förstör de celler som framställer insulin i bukspottskörteln. Detta innebär att kroppen är beroende av insulintillförsel för resten av livet. Varför diabetes typ 1 uppkommer är fortfarande oklart dock finns en ärftlig faktor (Socialstyrelsen, 2000). Diabetes typ 1 debuterar vanligtvis i barn och ungdomsåren men kan även utvecklas i vuxen ålder för att sedan vara en kronisk sjukdom. (Rundgren & Dehlin, 2004). Diabetes typ 2, även kallat åldersdiabetes, innebär att insulinkänsligheten är nedsatt i cellerna. Fungerar inte den mekanismen blir blodsockret förhöjt (Socialstyrelsen, 2000). Diabetes typ 2 har högre ärftlighetsfaktor än diabetes typ 1. Risken att drabbas av typ 2 diabetes ökar med åldern. Bidragande orsaker till insjuknande kan vara bland annat övervikt och fetma (Svenska Diabetesförbundet, 2006a). Om inte insulinet går in i cellen förbränns kroppsfettet vilket leder till att ketoner bildas och ketoacidos kan ske i kroppen. Detta innebär att personen drabbas av en syraförgiftning som kan vara livshotande (Socialstyrelsen, 2000). Ketoacidos är även känt som diabeteskoma och ger symtom som kräkningar, törst samt buksmärtor. En patient med diabetes som har en ketoacidos är uttorkad, behandlingen går då ut på att tillföra vätska, insulinbehandling samt kontroll av blodsocker och elektrolyter (Rundgren & Dehlin, 2004). Komplikationer Diabetes med dess blodsockerförhöjning kan leda till komplikationer som drabbar kroppens blodkärl vilka i sin tur kan leda till exempelvis sår på fötterna (Socialstyrelsen, 2000). Rundgren och Dehlin (2004) beskriver neuropati som innebär en nervskada orsakad av diabetes. Neuropati drabbar ofta de nedre extremiterna och kan bland annat leda till 1

diabetesfot vilket innebär en komplikation till diabetes som involverar sår samt infektion av dessa på fötterna. Det är även vanligt att händerna drabbas och personen får då dålig känsel i dessa. Vidare kan ett kontrollerat blodsocker leda till färre komplikationer. Det leder även till mindre risk för kognitiv dysfunktion (det vill säga försämrad tankeverksamhet, uppmärksamhetsproblematik samt minnessvårigheter) något som annars är vanligt hos äldre med diabetes. Hypoglykemi innebär ett lågt blodsockervärde. Detta kan uppkomma på grund av alkohol, om en måltid hoppas över, för hög insulintillförsel med mera. Hyperglykemi, det vill säga högt blodsocker kan uppkomma på grund av intag av för mycket socker i till exempel läsk. Det är hyperglykemi som ofta leder till följdsjukdomar (Rundgren & Dehlin, 2004). Profylax av diabeteskomplikationer Hypo- och Hyperglykemi Symtom vid hypoglykemi kan vara svettningar, hunger, blekhet och hjärtklappning. När detta inträffar kan kolhydrater ges som går lätt att svälja och går snabbt ut i blodet till exempel socker eller choklad. (Rundgren & Dehlin, 2004; Socialstyrelsen, 2000). Svenska Diabetesförbundet (2006b) skriver att lågt blodsocker kan leda till insulinkoma och att personen blir medvetslös. Vid insulinkoma blir glukosvärdet så lågt att det kan leda till hjärnskador då hjärnan är beroende av glukos. Socialstyrelsen (2000) skriver vidare att hypoglykemi kan undvikas genom täta kontroller av blodsockret. Rundgren och Dehlin (2004) skriver att om en patient är så pass påverkad att han inte kan svälja kan glukos ges intravenöst. Om en patient hamnar i ett hypoglykemist tillstånd ofta kan medicineringen behöva ses över. Hyperglykemi, högt blodglukos, uppstår bland annat vid uppkomsten av diabetes typ 2 då bukspottskörteln delvis slutar producera insulin. En person med diabetes typ 1 eller 2 som får hyperglykemi kan behöva en extra dos av insulin för att komma ner i normalvärden igen. Vissa personer kan upptäcka hyperglykemi genom stora urinmängder, törst, trötthet och allmänt obehag (Socialstyrelsen, 2000). Diabetesfot Diabetessjuksköterskor kan lära personer med diabetes hur de kan sköta sin diabetes samt sina fötter för att undvika att drabbas av diabetesfot. Det som poängteras är fot- och nagelvård, att de ser över och tvättar sina fötter dagligen. Vidare är fotriktiga skor bra och att personerna ser till att det inte ligger exempelvis småstenar i skorna innan de sätter på dem (Martinez & Tripp-Reimer, 2005). Enligt Scollan-Koliopoulos (2004) är det viktigt att utbilda patienter i egenvårdssyfte, detta för att förebygga komplikationer av diabetes, exempelvis diabetesfot som kan leda till amputation. Egenvård och Kost Martinez och Tripp-Reimer (2005) tar upp att det som sjuksköterskorna såg som generellt viktigt för patienten med diabetes var att inte röka och att hålla koll på sitt blodsocker samt vikten av sund mathållning. Även De Kleijn (2008) tar upp vikten av hälsosam mat vid diabetes samt att sjuksköterskan ser till patientens livskvalitet. Det är viktigt att patienter med diabetes äter nyttig och näringsrik kost. Det är viktigt att upplysa och uppdatera både vårdpersonal och patienter när det gäller omvårdnad och egenvård då det kommer ny kunskap hela tiden. Enligt en undersökning som Dettori et al. (2005) gjorde med personer som har diabetes som bodde avsides och som har svårt att ta sig till en läkare är det lättare för dem att få information kring sjukdomen genom mail och telefonkontakt. Denna individualiserade 2

kontakt möjliggör för personerna att lättare få råd om sin diabetes samt få tillgång till fotundersökningar årligen. Berg och Wadhwa (2007) fann liknande resultat i sin studie som pekade på att stödprogram med telefonkontakt leder till mindre behov av inläggning på sjukhus samt bättre livskvalitet. Om egenvård vid kronisk sjukdom uppger Kralik, Koch, Price och Howard (2004) att den kan ge patienterna en struktur och insikt i hur de kan lindra de begränsningar som sjukdomen ger dem. Egenvård ska ge patienterna en chans att klara sitt dagliga liv själva och få en stärkt självkänsla. Teoretisk referensram Valet har gjorts att arbeta med Dorothea Orems omvårdnadsteori om egenvård. Egenvård beskriver Orem (1995) som något individer kräver dagligen. Hon har tre teorier, den första är teorin om egenvård som går ut på att utföra handlingar som hjälper en själv till bättre hälsa. Det kan även vara handlingar som hjälper individer i familjen såsom spädbarn. Det finns olika faktorer som påverkar den personliga egenvården exempelvis ålder, hälsotillstånd, miljöpåverkan samt medicinska effekter. Teorin om egenvårdsbrist förklarar varför personer är i behov av omvårdnad. Det vill säga när de inte klarar av att utföra egenvård på ett tillfredställande sätt. Målet med egenvård är att uppnå god hälsa och i största mån klara sig själv. Teorin om omvårdnadssystem är en sorts sammanfattning av de två ovanstående teorierna. Hur sjuksköterskan utifrån de egenvårdsbrister hon ser ska kunna utföra omvårdnad som täcker dessa samt försöka lära patienten hur hon själv kan lära sig detta. Orem (1995) skriver att egenvård kan utföras av patienten själv men ibland finns det brister i egenvården som definieras i form av total- eller delvis egenvårdsbrist. Total egenvårdsbrist innebär att personen saknar all förmåga att ta hand om sig själv medan att vid delvis så är egenvårdsförmågan begränsad. Genom att sjuksköterskan har kunskap om patientens tillstånd och hur detta kan leda till egenvårdsbrist kan hon se patientens begränsningar och resurser av egenvårdsbehov. För att kunna förstå egenvårdsbegränsningar, egenvårdsbrist och egenvårdens inverkan så finns det två dimensioner. Den första går ut på att ha självinsikt i sina handlingar och i hur egenvården ska gå till. Den andra dimensionen innebär att ha tillgång till tillförlitliga åtgärder såsom en god vårdkontakt samt insikt i hur miljön kan påverka ens egenvård på ett negativt sätt. Individen måste få förståelse för bägge dimensionerna för att utveckla egenvårdshandlingar. Orem (1995) skriver att undervisa andra är en validerad metod, genom detta kan till exempel egenvård läras. Inlärning kan dock inte ske om personen inte är öppen för det och det är också viktigt att läraren har god kunskap om ämnet. En sjuksköterska som visar hur en egenvårdshandling ska gå till kan inspirera patienten till att fråga och vara nyfiken på metoden. Det kan ta lång tid för en patient att ändra sitt beteende och det är då viktigt att ha ett gott kontaktmannaskap med sjuksköterskan. Sjuksköterskan ska motivera patienten till egenvårdshandlingar för att hon/han ska förstå betydelsen av detta. Personer som är i behov av egenvård kan ha en vilja att lära sig och ta reda på hur de bäst tar hand om sig själva. En egenvårdsbegränsning är när en individ inte kan tillgodose den egenvård som den behöver under sitt nuvarande sjukdomstillstånd. Det nämns tre olika sorters begränsningar: Begränsning av kunskap okunskap om sin egen sjukdom samt behov av egenvård. Begränsning av omdöme samt beslutstagande självkännedomen påverkar hur personen tar beslut och dess vilja att handla på ett sätt som är förmånligt för dess hälsa. Begränsade resultatgivande handlingar egenvård kan påverkas av mänskliga faktorer som att personen saknar resurser för egenvård exempelvis i form av orkeslöshet. Miljöfaktorer kan vara personer i omgivningen som påverkar. 3

Mängden av instruktioner som behövs för egenvård varierar, det kan vara faktorer som livserfarenheter som spelar in, personens kunskap samt inlärningsförmåga. Behovet av egenvård ökar vid kronisk sjukdom. Problem som ofta uppkommer är när vård ska ges hemma och då kan sjuksköterskan hjälpa till för att hitta lösningar på detta (Orem 1995). Orems teorin om egenvård, egenvårdsbrist och omvårdnadssystem samt begränsningen av kunskap, omdöme och beslutstagande och även begränsningen om resultatgivande handlingar används i diskussionen för att spegla resultatet. Problemformulering: Efter genomgången av litteraturen har noterats att många patienter med diabetes drabbas av komplikationer till sjukdomen. Något som framkommer av flertalet artiklar är vikten av vårdpersonalens omvårdnad såsom egenvårdsundervisning till patienterna för att förebygga komplikationer. Utifrån bakgrunden ses att patientens upplevelse av diabetes och dess komplikationer inte lyfts fram på ett tillfredsställande sätt. Därför studeras vidare kring detta för att öka förståelsen för och därmed underlätta framtida bemötande av patienten med diabetes. Valet har gjorts att fokusera på upplevelsen av diabetes samt upplevelsen av komplikationerna hypo-hyperglykemi och diabetesfot. Syfte och Frågeställningar Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen av den vuxna patientens upplevelse av diabetes och diabeteskomplikationerna hypo- och hyperglykemi samt diabetesfot. Hur ser upplevelsen av diabetes ut hos vuxna patienter med diabetes? Hur ser upplevelsen av diabeteskomplikationerna hypo-och hyperglykemi samt diabetesfot ut hos vuxna patienter med diabetes? Metod En litteraturstudie har utförts där det ses till människors upplevelse av diabetes samt komplikationerna hypo- och hyperglykemi samt diabetesfot. Enligt Friberg (2006) innebär ett litteraturbaserat examensarbete att forskaren tar reda på hur befintlig forskning ser ut inom ett ämne. Datainsamling Databaserna har använts är Cinahl, MedLine, PubMed och SweMed. PubMed - innehåller vetenskapliga tidsskrifter som innehåller ämnen som omvårdnad, medicin och ondotologi. (Forsberg & Wengstöm, 2003). Cinahl - områden som omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi. Cinahl innehåller tidsskrifter som inte finns i Medline (Forsberg & Wengstöm, 2003). Cinahl omfattar ca 1200 omvårdnadstidskrifter (Polit & Beck, 2006). SWEMED+ - innehåller vårdforskning och material från de tidigare databaserna SWEDMED, Spriline och Patrix (Forsberg & Wengstöm, 2003). Artiklarna som valdes ut begränsades till att inte vara äldre än 10 år på grund av att äldre forsning inte ansågs vara relevant. Vidare inkluderades artiklar från alla länder dock enbart på engelska och svenska eftersom författarna behärskar dessa språk. Som även Friberg (2006) skriver så har en öppen insamling genomförts av artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Först lästes titlarna för att se dess relevans för studien vilket resulterade i urval 1. Om 4

titeln var intressant för ämnet lästes sedan sammanfattningen för att se om artikeln var relevant för studien. Sedan skummades resultatet igenom för att sedan göra urval 3 om artikeln fortfarande ansågs relevant, något som Friberg (2006) nämner som teknik i urvalet är att läsa igenom artiklar för ökad förståelse och relevans. En översikt av artikelsökningen återfinns i Bilaga 1 artikelsökning. Vissa artiklar återfanns i flera av sökningarna och databaserna. Sökningen av artiklar genomfördes i april 2009. Sökningen har fokuserats på upplevelsen av diabetes samt på diabetesfötter. En första sökning gjordes i Cinahl med sökorden diabetes, experiences och feelings vilket resulterade i ett första urval av åtta artiklar. Efter genomläsning av sammanfattningen gjordes ett andra urval där tre artiklar valdes ut. Efter genomläsning av resultatet valdes två stycken i det tredje urvalet. Sedan gjordes en andra sökning med sökorden diabetes, complications och experiences. Som subject major heading valdes diabetic foot eftersom detta var det enda sökordet där sågs som användbart vilket begränsade sökningen. Ett första urval gjordes med två artiklar. När sammanfattningen lästs igenom valdes dessa bort då de inte var relevanta för ämnet. Den tredje sökningen utfördes med sökorden pain, diabetic och ulcer. Av dessa gjordes ett första urval på av sju. I andra urvalet valdes fem av dessa ut. Efter genomläsning av resultat valdes slutligen tre ut för användning i arbetet. Den första sökningen i Ovid Medline i avancerad sökning (advanced search) med sökorden diabetes och nursing, samt med begränsningen av årtalen 1999-2009 gav ett första urval av tre stycken artiklar. Efter genomläsning av sammanfattningen valdes två av dessa ut för granskning av resultat. Av dessa valdes en artikel (se bilaga 1 artikelsökning). Den andra sökningen i avancerad sökning (advanced search) med sökorden diabetes och experience samt med begränsningen 1999-2009 gav ett första urval av 12 artiklar. Efter granskning valdes tre stycken ut. Vid genomläsning av resultat valdes en artikel ut. En första sökning i PubMed gjordes med sökorden diabetes, experiences och feelings. Begränsningarna Nursing journals och only items with Links to full text användes och resulterade i att sju artiklar valdes ut i det första urvalet. I det andra urvalet valdes tre av artiklarna och av dessa valdes slutligen två artiklar ut för att användas i arbetet. I den andra sökningen i PubMed användes sökorden diabetes, experience, och diabetes complication. Samma begränsningar som i den första PubMed sökningen användes. Resultatet av detta blev 12 artiklar i första urvalet, fem artiklar i andra urvalet och slutligen valdes två av dessa artiklar ut för att användas i arbetet. Den tredje sökningen i PubMed gjordes med sökorden diabetes, foot ulcers och quality of life. Begränsningen som användes var only items with links to full text. Resultatet av denna sökning blev att 25 artiklar valdes ut i det första urvalet av dessa blev fyra kvar efter det andra urvalet och av dessa användes tre i arbetet. I SweMed gjordes en första sökning med sökorden diabetes, egenvård och upplevelser vilket inte gav några träffar. I den andra sökningen med sökorden diabetes och egenvård och begränsningen enbart abstract/fulltext gav ett första urval av tre artiklar. Efter genomläsning av sammanfattningen begränsades urvalet till två stycken. I sista urvalet och genomläsning av resultatet valdes en artikel ut. Dataanalys Stycken i artiklarna som svarade mot litteraturstudiens frågeställningar markerades. Artiklarnas resultat granskades med tanke på skillnader och likheterna något som även Forsberg och Wengström (2003) skriver. Vidare skapades en matris för att sortera och få en överblick av syfte, metod och resultat. Artiklarna sorterades efter noggrann genomläsning av 5

resultaten och artikelns syfte enligt litteraturstudiens frågeställningar, upplevelser av diabetes och upplevelsen av diabeteskomplikationer. Efter detta skrevs artiklarna in en och en för att sedan placeras in i underrubriker som skapades utefter vilket ämne som artiklarna handlat om. De underrubriker som skapades till rubriken upplevelsen av diabetes var; upplevelsen av diabetes och livsstilsförändringar, stöd i vardagen och relationers betydelse och stöd av sjuksköterskor. De underrubriker som uppkom till upplevelsen av diabeteskomplikationer var; skuld och oro, hypo- och hyperglykemi och diabetesfot. Hur artiklarna använts under de olika rubrikerna återfinns i Figur 1; Rubriksättning. Rubrikerna gjordes utifrån de rubriker som artiklarna sorterats in under. Vidare korrigerades texten åter under rubrikerna med tanke på skillnader och likheter. Artiklar som visade liknande resultat bakades ihop i stycken. Etiska överväganden Av de totalt nio studierna som använts i resultatet har fyra stycken blivit granskade av en etisk kommitté samt gjort etiska överväganden. I fyra studier så finns det etiska medgivandet av deltagarna med. I en studie så finns inget etiskt övervägande med, tidsskriften har dock krav vad gäller etiska överväganden vilket gjorde att artikeln togs med i studien. När artiklarna lästes betraktades hurvida deltagarna blev behandlade med ett etiskt förhållningssätt. När artiklarna har tolkats har det strävats efter att ha ett opartiskt förhållningssätt och att förbise egna åsikter. Vid översättningen av artiklarna har vikt lagts vid att översättningen ska stämma överens med originalet. Forsberg och Wengstöm (2003) skriver att i all forskning som sker är etik viktigt att ha med, i samband med att en litteraturstudie görs bör en etisk övervägning ske. De studier som väljs bör ha granskats av en etisk kommitté alternativt bör etiska överväganden ha gjorts. Även Polit och Beck (2006) skriver att det är önskvärt med ett etiskt råd. Forsberg och Wengström (2003) skriver att de personers identitet som ingår i en undersökning ska skyddas och hänsyn bör tas så att deltagaren inte får men eller skadas fysiskt. Resultatet i studien ska redovisas noga och slutsatserna ska vara väl grundade. Resultat Diabetes Upplevelsen av diabetes Upplevelsen av diabeteskomplikationer Upplevelsen av diabetes och livsstilsförändringar (nr 4, 9) Stöd i vardagen och relationers betydelse (nr 3, 6, 9) Stöd av sjuksköterskor (nr 4, 8) Skuld och oro (nr 3, 6, 8) Hypo och hyperglykemi (nr 3, 6, 8) Figur 1 Rubriksättning Diabetesfot (1, 2, 5, 7) 6

Upplevelsen av diabetes Upplevelsen av diabetes och livsstilsförändringar Patienter med diabetes kan uppleva att om de lever hälsosamt ger detta en känsla av lycka. Om de däremot inte lever så hälsosamt som de borde, kan de skylla detta på sig själva. (Edwall, Hellström, Öhrn & Danielson, 2008). I Yamakawa och Makimotos (2008) studie så uttrycker deltagarna svårigheter att hantera olika problem med diabetes. En aspekt som kom fram är positiva värderingar där deltagarna ser en chans att göra livsstilsförändringar, såsom att förändra mat- och dryckesvanor, något som de tidigare inte känt att de haft mod eller drivkraften att göra. De känner även av vikten att förändra sin livsstil i förhållande till sjukdomen. Deltagarna känner sig även säkrare då de regelbundna läkarbesöken och förändrade livsstilen kan förebygga andra sjukdomar. En deltagare uttrycker tanken om att hans förändrade livsstil i samband med diabetes kan vara en orsak till att han blivit så gammal. En positiv aspekt som tas upp av deltagarna är förvåningen över att det är så lätt att hantera diabetes. En deltagare upplever att hon inte får äta god mat längre, men tack vare förändringarna i kosten gick hon ner i vikt. Deltagarna känner att de kan utveckla sätt att hantera exempelvis stress och pröva olika aktiviteter. Deltagarna uttrycker att de tycker om det nya hälsosamma livet. Vidare utvecklar de i samband med nya aktiviteter sociala nätverk och stärker gemenskapen med familjen (Yamakawa & Makimoto, 2008). Delmar et al. (2006) lyfter fram att något som är viktigt för patienter med diabetes är egenbestämmande och självkontroll i det dagliga livet. Stöd i vardagen och relationers betydelse När en person har diabetes så finner de sitt eget sätt att hantera detta, exempelvis genom att ha en banan i väskan eller druvsocker för att känna sig säker. Att ha egenbestämmande och självkontroll kan även innebära att involvera någon annan i sitt liv. Andra människor kan hjälpa till att göra goda val om de känner till och är involverad i personen och sjukdomen (Delmar et al., 2006). Något som även Yamakawa och Makimoto (2008) skriver är att familjerna till personen med diabetes kan engagera sig och stödja personen. Många människor har svårt att be om hjälp det är därför viktigt att vara lyhörd, valet som personen gör i slutändan är ändå dess eget. Andra personer kan fungera som stöd, men det tar tid att öppna sig och berätta om sina upplevelser vid kroniska sjukdomar som inte syns skriver Delmar et al. (2006). I studien av Penckofer et al. (2007) kommer det fram att flera patienter med diabetes möter utmaningar i relationer. Det kan handla om förhållanden mellan familjemedlemmar, vårdpersonal och med sig själv. Studiedeltagare kan uttrycka ilska mot sig själva, då de kan känna att de inte tagit hand om sig själva som de borde. De uppgav även i vissa fall att de kan känna ilska mot sin familj då familjemedlemmar kan försöka mästra dem och inte har förståelse för deras upplevelse. Ilska och frustration över relationen med vårdpersonal framkommer och kan bero på att patienterna inte känner att vårdpersonalen lyssnar, samt att samma information upprepas vid varje möte. Shiu och Wong (2002) skriver i sin studie att många känner sig ensamma om sin sjukdom då familjen, vänner och sjukvårdspersonal inte kan förstå deras lidande. Penckofer et al. (2007) skriver vidare att kvinnorna i studien känner ansvar när det gällde att ta hand om sina familjemedlemmar. De får ofta svårt att finna tid till att ta hand om sig själva och sina egna hälsobehov. Vissa deltagare berättar att stress kan få dem att äta fel saker vilket i sin tur kan leda till känslor som ilska mot sig själv och nedstämdhet (Penckofer et al., 2007). 7

Stöd av sjuksköterskor Edwall et al. (2008) finner att patienter upplever det positivt att bli bekräftade som unika personer av specialistsjuksköterskor. Att sjuksköterskorna lyssnar, tror på och känner igen patienter när de kommer på sina kontroller är exempel på sådant som får patienterna att känna sig bekräftade. Genom denna professionella och stödjande relation underlättas patienternas liv då de bland annat känner sig trygga i att diskutera och utvärdera både goda och dåliga vanor och på så sätt göra livsstilsförändringar om det behövs. De regelbundna kontrollerna fungerar som en guide genom sjukdomsprocessen där patienterna kan få tillgång till och bli påminda om viktig information som exempelvis vilka vanor som borde ändras. Patienterna ser ett stort värde i mötet med specialistsjuksköterskorna då de främjar egenkontroll av sin diabetes. Genom att få råd och information av en expert på diabetes, samt känslan av att denne även har koll på ens sjukdom gör att patienterna känner sig stärkta i att hantera sin sjukdom och får en vilja att ta eget ansvar för sin sjukdom. (Edwall et al., 2008). Deltagarna i Shiu och Wongs (2002) studie uttrycker att den enda indikatorn till god självkontroll är optimal blodsockerkontroll, det är en kunskap som de fått av diabetessjuksköterskor. Edwall et al. (2008) skriver att patienterna som får hjälp att förstå sin sjukdom och hur den skall hanteras kan få en känsla av trygghet i den egna kroppen. Det är viktigt att kunna ta hjälp av sjuksköterskan när det gäller att ta viktiga beslut och för att kunna känna sig själständig. Patienten som får lättförståelig information om hur de skall hantera diabetes får förmågan att själva kontrollera sin sjukdom. Patienter som fått reda på att de hade ett behov av att börja med insulininjektioner kan bli chockade av denna information, då kan det vara lugnande och betryggande att få träffa en specialistsjuksköterska. De regelbundna kontrollerna gör att patienterna känner mindre ångest då de har tillgång till professionellt stöd vid behov. (Edwall et al., 2008). Shiu och Wong (2002) skriver att patienter med diabetes som upplever sig som missförstådda och ensamma känner att det kan underlätta om de erbjuds psykologisk hjälp alternativt att ha kontakt med sjuksköterskor som även de har diabetes. Upplevelsen av diabeteskomplikationer Skuld och oro Delmar et al. (2006) skriver att patienter med diabetes kan känna skuld och ansvar exempelvis angående följdsjukdomar. En person kan ta på sig skulden och känna att han förstört något för sig själv om han tar på sig för trånga skor. Andra personer runt om kan förstärka känslan av skuld genom att bjuda på sötsaker och personen med diabetes måste tacka nej. Penckofer et al. (2007) skriver att flera deltagare i studien oroar sig och kan känna ångest för möjliga diabeteskomplikationer som kan uppstå samt för vårdkostnaden. Vissa deltagare uppger att de ibland gör valet att ta en paus från sin diabetes. Några kvinnor uttrycker att detta är ett sätt att hantera och att orka leva med sin sjukdom. Känslorna av nedstämdhet, ångest och ilska visar sig vara primärt kopplat till att ha diabetes samt att ha flera ansvarsområden. Känslor av att vara nedstämd kan även vara relaterat till att vara överviktig eller det faktum att de inte längre kan göra samma saker som förr. Ångest är relaterat till oro för komplikationer samt risken av att behöva vara beroende av andra (Penckofer et al., 2007). Shiu och Wong (2002) skriver att deltagarna i deras studie uttrycker att de känner sig förberedda emotionellt på vad diabeteskomplikationer innebär men uttrycker en framtid med oro och besvär. En framtid med diabeteskomplikationer anser de är en börda för familjen och att vara beroende av andra. 8

Hypo- och hyperglykemi Delmar et al. (2006) har i sin forskning med deltagargrupper med diabetes typ 1, tjocktarmsinflammation samt patienter med hjärtocklusioner funnit att det finns likheter mellan dessa, att människor har ett eget val är något som framkom tydligt. Även det att inte välja är ett sorts val, som när en person med diabetes är medveten om att högt blodsocker är skadligt så kan han ändå välja att ha det högt. En orsak till detta kan vara rädslan för hypoglykemi. Flera deltagare uttrycker större oro för hypoglykemi än för hyperglykemi. Känslan de beskriver i samband med detta är att det känns som de är döende. Deltagarna sa även att någon som inte har diabetes ej kan förstå känslan av detta. Rädslan inför hypoglykemi ökar då den kan uppstå även när personen tycker att han förberett sig. Två av deltagarna som blev blinda av diabeteskomplikationer uttrycker trots detta en större oro för hypoglykemi än för andra diabeteskomplikationer. Detta förklarar de med att komplikationerna är ofrånkomliga. De ser på komplikationerna som en långsam död och upplever dessa som värre än cancer och att de invaderar alla viktiga inre organ. De har en skärpt kontroll på sina glukosvärden för att undvika komplikationer, de beskriver det som att leva med en ständig skugga över sig (Shiu, & Wong, 2002). Något som upplevs arbetsamt av kvinnor med diabetes är att kämpa med en förändrad livssituation. Kvinnorna uttrycker att de på grund av sina behov med att hålla blodsockernivån under kontroll är tvungna att planera sitt liv i enlighet med detta (Penckofer, Estwing Ferrans, Velsor-Friedrich och Savoy, 2007), något som även Shiu och Wong (2002) fann hos de manliga och kvinnliga deltagarna i sin studie. När värdena är under kontroll är de positiv inställda, när glukosen inte ligger på en god nivå blir de oroliga. Många deltagare upplever en oro för att misslyckas och att ha dåliga värden. De känner sig inte fria då de måste kontrollera sitt blodsocker med jämna mellanrum (Shiu & Wong, 2002). Penckofer et al. (2007) menar att deltagarna upplever att vardagliga aktiviteter kan vara en personlig utmaning exempelvis att köra bil. Det kan bero på att en låg blodsockernivå, som kan orsaka yrsel alternativt neuropati som gör att det kan vara svårt att känna pedalerna. En person med diabetes beskiver att det ska vara något njutbart att intaga en måltid, något som hon inte upplever längre. Tar hon för mycket insulin kan det hända att hon måste äta upp till två gånger, detta leder till att hon börjar se en måltid som ett straff istället för något njutbart. Det beskrivs att det är svårt att kombinera arbete och mat för att bibehålla ett bra glukosvärde. En man med ett hårt kroppsarbete sa att han inte tog mer insulin eller åt mer än han behöver på jobbet, detta för att undvika arbetsolyckor. Vissa är tvungna att äta ute under arbetsdagarna, de kan inte gå hem och äta vilket leder till svårighet att äta hälsosamt. Genom att deltagarna har en hög blodsockernivå kan de utföra sina arbeten men då är de medvetna om risken för senare komplikationer. Många upptäcker att det inte finns en lösning med tanke på arbetssituationer och blodsockernivå. En del deltagare har bytt till mindre krävande jobb och andra har slutat sina arbeten för att kunna sköta sin diabetes (Shiu & Wong, 2002). Diabetesfot Personer med fotsår upplever svårigheter att klä på sig och har andra fysiska begränsningar på grund av sårsmärta (Bengtsson, Jonsson & Apelqvist, 2008; Boutoille, Féraille, Maulaz & Krempf, 2008; Goodridge et al., 2006; Ribu, Rokne Hanestad, Moum, Birkeland & Rustoens, 2007). Goodridge et al. (2006) skriver även att patienter med diabetiska fotsår kan ha 9

känslomässiga problem vilket även det begränsar aktiviteter och det sociala livet som leder till frustration och ångest. Bengtsson et al (2008) skriver att patienter med diabetesfot ofta upplever stor smärta oavsett sårets placering, något som även Boutoille et al. (2008) skriver vilket leder till sämre livskvalitet. Bengtsson et al. (2008) fann vidare att vissa deltagare sa att de undviker att tala med vårdpersonal om sin smärta i fotsåren då de är rädda att de ska rekommendera amputation. Om de inte blir tillfrågade om de har ont så nämnde de inte detta frivilligt. På grund av att patienterna inte talar frivilligt om smärtan kan den vara lätt att missa (Bengtsson et al., 2008). Boutoille et al., (2008) skriver att även då diabetesfoten är ett faktum kan patienten förneka detta. Patienterna har olika sätt att beskriva smärtan vid diabetesfot, exempelvis som dunkande, brännande, domnande eller kall/varm. En del patienter har vant sig vid smärtan, genom att inte gå så mycket upplever de inte smärtan lika mycket vilket gör att de drar slutsatsen att det är normalt med den sortens smärta (Bengtsson et al., 2008). Ribu et al. (2007) studie visar att patienter med diabetiska fotsår har en sämre hälsorelaterad livskvalitet. Detta framförallt vad gäller den fysiska hälsan, än personer utan diabetes och personer med diabetes som inte har fotsår. Hälsorelaterad livskvalitet visar sig vara kopplad till hur stor svårighetsgraden av komplikationerna bland patienter med diabetes är. Den största skillnaden forskarna fann är inom den fysiska funktionen exempelvis när det gäller dagliga aktiviteter och att arbeta. Förlusten av rörlighet visar sig vara stor hos patienterna med fotsår och detta är en betydande orsak som påverkar patienters hälsorelaterade livskvalitet inom flera områden. Det kan handla om att det har en sådan påverkan att det skapar en spänning i relationen till andra och att det får personerna med nedsatt rörlighet att känna sig som en börda. Personerna med diabetesfot uppger en lägre social funktion på grund av nedsatt rörlighet än personerna utan diabetes (Ribu et al., 2007). Goodridge et al. (2006) menar att de flesta deltagarna är frustrerade över läkningstiden. Deltagarna får göra kompromisser på grund av sina fotsår gällande det fysiska och sociala livet. De deltagare som har oläkta fotsår visar en signifikant sämre fysisk hälsa. Hälften av deltagarna anser att de trots fotsåren har en god hälsa. Diskussion Metoddiskussion Valet gjordes att utföra forskningen vad gäller vuxna patienter med diabetes typ 1 och 2, det vill säga att ingen deltagare i studierna är under 18 år. I en artikel (Bilaga 2 Matris, nr 2) är åldern på deltagarna ej angiven. Resultatet tyder på att det är vuxna deltagare då medelåldern i de två grupperna är 68 respektive 70 år. Fem kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar har inkluderats. De kvantitativa artiklarna fokuserar på upplevelser av komplikationen fotsår/diabetesfot. Det anses relevant att ta med kvantitativa artiklar då deltagarantalet är högt. En kvantitativ studie som använts har ett lågt antal deltagarna (35 stycken) till skillnad från de andra kvantitativa studierna som använt sig av ca 100 deltagare. Denna artikel valdes att ha med i litteraturstudien för att forskningen är relevant. Det anses betydelsefullt att ha med kvantitativa artiklar då det höga deltagarantalet visar studiernas reliabilitet. Ett högt deltagarantal som visar på samma resultat 10

ger hög trovärdighet. De kvalitativa artiklarna skildrar upplevelserna hos deltagarna vilket bedöms som positivt i denna litteraturstudie. I en studie (bilaga 2 matris, nr 2) finns det ingen tydlig förfrågan framställd till deltagarna då det gäller medverkande i studien och inte heller ett godkännande av en etisk kommitté. Däremot har tidsskriften med etiska övervägandes som ett antagningskrav på artiklar. Artikel nr 3, 5, 6, 7 och 8 (bilaga 2 matris) har fått ett godkännande från en etisk kommitté. I artikel nr 1, 4 och 9 har forskarna fått ett informerat samtycke av deltagarna. Att en etisk kommitté eller ett etiskt övervägande är gjort anses vara viktigt då det är av vikt att deltagarna blir rättvist behandlade och att ingen skulle bli eller känna sig utnyttjad. Artiklar från Europa samt från både Asien och Nordamerika har inkluderats i studien. Artikeln från USA där enbart kvinnor är medverkande anses kunna skilja sig från exempelvis svensk forskning då kvinnors roll i samhället eventuellt kan se annorlunda ut i olika kulturer. Exempelvis kan ansvarsfördelningen mellan män och kvinnor se annorlunda ut i olika länder. Olika livssituationer kan skilja sig åt i olika länder vilket i sin tur påverkar studiens resultat. Författarna anser att det inte finns några markanta skillnader mellan studierna vilket gjorde att artikeln använts i studien. Artiklarna från Asien tar inte upp några specifika kulturella skillnader i jämförelse med resterande forskning. Detta ses som positivt då forskningen kan ses som likvärdig. När reslutat som framkommit i artiklarna ej överrensstämt har det använts i studien för att belysa skillnader i upplevelser hos deltagarna. Det ses som viktigt att dessa skillnader tas med då upplevelsen ser olika ut hos alla människor. Det finns inte bara ett sätt att se på diabetes och sjukdomen kan inte bara ses ur ett perspektiv. Eftersom inget material har uteslutits har inte heller någons upplevelse tagits bort för att den skiljer sig från andras. Som teoretisk referensram har Orems omvårdnadsteori om egenvård valts för att spegla resultatet i resultatdiskussionen. Orems teori har visat sig vara användbar då egenvård är en viktig resurs hos patienter med diabetes. En pilotstudie (nr 1) togs med i litteraturstudien. Denna valdes att ta med trots att det är en pilotstudie för att resultatet är intressant. Även andra artiklar stödde resultatet vilket gör studien trovärdig. Eftersom litteraturstudien har skrivits under tidsbegränsning och med begränsade ekonomiska resurser så kan relevant forskning fallit bort som annars skulle tillfört studien validitet. Andra teoretiska referensramar än Orem skulle kunnat användas i studien, exempelvis Travelbees. Men valet att använda Orems egenvårdteori gjordes då egenvård ses som en viktig del av sjukdomen diabetes. Resultatdiskussion I resultatdiskussionen används Orems omvårdnads teori om egenvård. Omvårdnadsteorin består av tre delteorier; teorin om egenvård innebär att utföra handlingar som leder till bättre hälsa. Teorin om egenvårdsbrist som förklarar varför personer är i behov av omvårdnad samt teorin om omvårdnadssystem som knyter ihop de föregående teorierna och som tar upp sjuksköterskans roll i att lära patienter att hantera egenvårdsbrist. De tre olika begränsningarna som Orem tar upp används även de i diskussionen. Begränsningen av kunskap, begränsningen av omdöme och beslutstagande samt begränsningen om resultatgivande handlingar. 11

Egenvård Orem (1995) skriver att egenvård är handlingar för att uppnå god hälsa. Shiu och Wong (2002) skriver om en person som måste äta upp till två gånger för att få kontrollerat blodglukos och att detta leder till att måltiden känns som ett straff istället för något njutbart. Detta ses som att personen i fråga försöker uppnå god hälsa genom handlingar där hon känner sig tvingad att äta för att bibehålla kontroll över blodglukosvärdet. Att personen sedan upplever måltiden som ett tvång är något som måste övervinnas. Kanske har personen för höga insulininjektioner eller äter personen fel. Att behöva äta flera gånger av tvång vill troligen ingen uppleva. Orem (1995) skriver om att självkännedom påverkar en persons beslut och viljan att handla förmånligt för hälsan. Personerna som äter två gånger för att få kontrollerat blodglukos gör detta för att inte drabbas av hyperglykemi. Delmar et al. (2006) skriver om personer med diabetes som väljer att ha blodglukosvärdena höga av rädsla för hypoglykemi. Orem (1995) skriver om begränsning av kunskap där okunskap om sjukdomen kan leda till behov av egenvård. Detta tolkas att enligt Orem (1995) kan en person som väljer att ha högt blodglukosvärde har okunskap om diabetes och därmed vara i behov av kunskap om egenvård. Shiu och Wong (2002) beskriver att deltagarna har kontroll över sina glukosvärden, för att undvika komplikationer. Deltagarna beskriver komplikationerna som en långsam död. Detta kan även kopplas till Orems (1995) teori om begränsning av kunskap och behov av egenvård. Författarna tror att personerna med de starka känslorna kring komplikationerna kan behöva någon att prata med, exempelvis en sjuksköterska som kan förklara hur personerna på bästa sätt kan ta hand om sig själva och förklara hur komplikationerna kan undvikas. Scollan-Koliopoulos (2004) skriver att det är viktigt att utbilda patienter i egenvårdssyfte för att förebygga komplikationer av diabetes. Yamakawa och Makimoto (2008) skriver om de positiva aspekter som deltagarna i studien delar med sig av. Det framkommer att när deltagarna har fått diabetes har de sett det som en chans att förändra sin livsstil. Även en viss förvåning över hur lätt det är att sköta diabetes framkommer i studien och att de tycker om sitt nya hälsosamma liv. Orem (1995) skriver att egenvården ska hjälpa en till en bättre hälsa. Detta anser författarna att de i studien ovan har insett. Från det att de fått diabetes har de uppenbarligen ändrat sina levnadsvanor till det bättre och trivs med detta. I Yamakawa och Makimotos (2008) studie skrivs att tack vare förändringarna har en viktnedgång skett. Med tanke på detta kan det vara så att diabetes leder till något positivt, livsstilsförändringar och därigenom viktnedgång. Egenvårdsbrist Delmar et al. (2006) skriver om personer som känner skuld och ansvar i samband med sjukdomen, detta tros vara vanligt förekommande. Vid diabetes har det framkommit att personer tänker och är medvetna om följdsjukdomarna. Att dra parallellen till att känna skuld känns naturlig enligt författarna. Personerna med diabetes är medvetna om konsekvenserna, dock är det svårt att under hela livet leva hälsosamt. Detta skulle kunna som Penckofer et al. (2007) skriver leda till ett liv där personer känner sig oroade och har ångest över komplikationer. Att känna oro och skuld genom livet upplevs ibland som en tyngd, då kan det som Orem (1995) skriver finnas brist i egenvården. En sjuksköterska kan då se brister och resurser i beteendet. Detta anser författarna är viktigt. En sjuksköterska kan hjälpa dessa patienter som känner skuld till att må bättre, genom exempelvis råd om hur han/hon kan utnyttja sina resurser. Kralik et al. (2004) skriver att egenvård ska ge patienterna en chans att klara sitt dagliga liv själva och få en stärkt självkänsla. Egenvården ska ge struktur och insikt i hur begränsningar som sjukdomen gett kan lindras. 12

Något Edwall et al. (2008) tar upp är att om att en person med diabetes lever hälsosamt leder detta till lyckokänslor. Om de lever osunt så la de skulden på sig själva. Detta kopplas detta till Orem (1995) och att personerna i detta fall försöker uppnå god egenvård. Men om personerna med diabetes inte alltid lever lika hälsosamt så innebär inte detta att de inte utför god egenvård. Om en person med diabetes någon gång exempelvis äter en osund måltid innebär inte detta att de behöver få ångest och anse att de inte tar hand om sig själva. Någon gång kan personer med diabetes som Penckofer et al. (2007) skriver göra valet att ta en paus från sin diabetes. Detta ses som ett individuellt val. Diabetes är en kronisk sjukdom och det är ingen annan som kan kontrollera den än personen som är sjuk. Så länge personen har kunskap om sjukdomen är det deras val att göra en paus så länge de är medvetna om konsekvenserna. Orem (1995) förklarar varför personer är i behov av omvårdnad. Egenvårdsbrist uppstår när de inte klarar av att utföra egenvård på ett tillfredställande sätt. Ett mål med egenvård är att i största mån klara sig själv. Egenvårdsbrist kan uppstå som Bengtsson et al. (2008); Boutoille et al. (2008); Goodridge et al. (2006) och Ribu et al. (2007) skriver hos personer med fotsår. De upplever svårighet att klä på sig och har andra fysiska begränsningar på grund av sårsmärta Någonting som nämns av Goodridge et al. (2006) är att även känslomässiga problem till följd av diabetiska fotsår kan begränsa patienters aktiviteter och sociala liv vilket i sin tur kan leda till känslor som ångest. Orem (1995) skriver om hur sjuksköterskan med hjälp av sin kunskap då det gäller patientens tillstånd kan se vilka begränsningar och resurser patienten har då det gäller egenvård. Av detta kan vikten ses av att sjuksköterskan, som har ansvar för patienter med diabetes, har kunskap vad det gäller diabetes och dess komplikationer, det gäller inte bara fysiska behov utan även emotionella. Bengtsson et al. (2008) skriver i sin studie att vissa deltagare väljer att inte tala med vårdpersonal vad det gäller smärtan i fotsåren, detta för att de är rädda att vårdpersonalen ska rekommendera amputation. Detta kan leda till att smärtan inte uppmärksammas. Med detta ses att det är viktigt att sjuksköterskan är lyhörd inför patienten och ser dess behov och önskningar. Omvårdnadssystem I sin teori om omvårdnadssystem skriver Orem (1995) om hur sjuksköterskan ska utföra omvårdnad utifrån de egenvårdsbrister hon ser och därigenom försöka lära patienten att ta hand om sig själv. Edwall et al. (2008) skriver att en bekräftande relation med stödjande och professionella sjuksköterskor kan underlätta livssituationen för patienter med diabetes. Detta ger en trygghet som gör att patienterna kan diskutera sina goda och dåliga vanor med sjuksköterskan och därigenom kan viktiga livsstilsförändringar belysas och genomföras. Att få träffa en expert på diabetes som kan ge råd och hjälp vad gäller förståelse för sjukdomen samt viktig egenvård kan ge patienterna en känsla av trygghet i den egna kroppen. Genom att få god information kan patienterna känna att de själva kan ta ansvar för sin egenvård och hantera sin sjukdom. Regelbundna träffar med en specialistsjuksköterska kan ge patienterna en känsla av trygghet och genom detta känner de sig stärkta i att ta eget ansvar för sin sjukdom. Shiu och Wong (2002) skriver att deltagarna i studien ser att kunskapen de fått genom diabetessjuksköterskor vad det gäller en optimal blodsockerkontroll är en indikator på god självkontroll. Orem (1995) skriver att egenvård kan påverkas av att en person saknar resurser för egenvård, exempelvis på grund av orkeslöshet. Parallellen dras till det Edwall et al. (2008) skriver ovan om att livsstilsförändringar kan vara relevant att genomföra. Detta kan bero på bristande kunskap inom egenvård. I studien gjord av Ribu et al. (2007) nämns det att diabetiska fotsår kan leda till en försämrad livskvalitet i jämförelse med patienter utan fotsår, framförallt vad det gäller den fysiska hälsan. Förlusten av rörlighet kan vara stor och kan påverka flera områden i personens liv 13

såsom spänningar i relationer till andra då den nedsatta rörligheten hos personen med fotsår kan ge en känsla av att vara en börda. Orem (1995) skriver att det finns två dimensioner vad det gäller att förstå egenvårdsbegränsningar: egenvårdsbrist och egenvårdens inverkan, det krävs förståelse för bägge dimensionerna för att individen skall ha möjlighet att utveckla egenvårdshandlingar. En dimension innebar att de behöver självinsikt i sina handlingar och i hur egenvården ska gå till. Den andra dimensionen går ut på att personen behöver tillgång till tillförlitliga åtgärder såsom en god vårdkontakt samt insikt i hur miljön kan påverka ens egenvård på ett negativt sätt. Författarna anser att en person som har fysiska begränsningar kan vara i behov av hjälp med förändringar i miljön kring sig. De kan behöva information om hur de kan tillgodose sig egenvård på andra sätt när de är fysiskt begränsade. Slutsats Denna litteraturstudie har gett en ökad förståelse för hur patienter med diabetes kan uppleva sjukdomen samt vissa av dess komplikationer. Svårigheter med att hålla blodglukosen stabil samt svårigheter att hantera diabetesfot har kommit fram. Farhågor såsom skuld, ångest och oro för komplikationer men även positiva aspekter såsom livsstilsförändringar har lyfts fram i resultatet. Att känna stöd i relationer har genom denna litteraturstudie visat sig vara viktigt. En sjuksköterska som har mycket kunskap om diabetes och som ser patienten som en unik individ kan fungera som ett viktigt stöd och inge en känsla av trygghet hos personer med diabetes. Sjuksköterskan kan ge patienten styrka för att göra svåra livsförändringar. När personen däremot inte känner stöd i vårdrelationen kan detta ge en känsla av att vara ensam. Även vikten av en god relation till närstående är någonting som tagits upp. Exempel på negativa känslor som kan finnas i relationen med de närstående är känslan av att vara en börda eller att inte vara förstådd. Slutsatsen är att sjuksköterskans roll för utveckling av egenvård har stor betydelse när det finns egenvårdsbrist hos patienten. Det är av vikt att sjuksköterskan sätter sig in i patientens perspektiv för att förstå patientens emotionella och fysiska behov. Vidare forskning med fortsatt belysning på patientens upplevelse av diabetes är av intresse. Detta för att vårdpersonal på bästa sätt ska kunna bemöta patienter med frågor om diabetes och upplevelser av diabetes. 14

Referensförteckning: Bengtsson, L., Jonsson, M. & Apelqvist J. (2008). Wound-related pain is underestimated in patients with diabetic foot ulcers. Journal of wound care, 17 (10), 433-435. Berg, G.D. & Wadhwa, S. (2007). Health Services Outcomes for a Diabetes Disease Management Program for the Elderly. Disease Management, 10 - (4), 226-234. Boutoille, D., Féraille, A., Maulaz, D. & Krempf, M. (2008). Quality of Life with Diabetesassociated Foot Complications: Comparison Between Lower-Limb Amputation and Chronic Foot Ulceration. Foot & Ankle International, 29 (11), 1074-1078. De Kleijn, A. (2008). Health improvement through dietary management of type 2 diabetes. British Journal of Community Nursing, 13 (8), 378-383. Delmar, C., Böje, T., Dylmer, D., Forup, L., Jakobsen, C., Möller, M. et al. (2006). Independence/dependence - a contradictory relationship?: Life with a chronic illness. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20 (3), 261-268. Dettori, N., Flook, B.N., Pessl, E., Quesenberry, K., Loh, J., Harris, C. et al. (2005). Practice Applications: Diabetes: Improvements in Care and Reduced Self-management Barriers Among Rural Patients With Diabetes. The Journal of Rural Health, 21 (2), 172-177. Edwall, L-L., Hellström, A-L., Öhrn, I. & Danielson, E. (2008). Patient experience: The Lived experience of the diabetes nurse specialist regular check-ups, as narrated by patients with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 17 (6), 772-781. Forsberg, C. & Wengstöm, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur. Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. I F, Friberg (Red), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (ss. 35-70). Lund: Studentlitteratur. Goodridge, D., Trepman, E., Sloan, J., Guse, L., Strain, L-A., McIntyre., J. et al. (2006). Quality of Life of Adults with Unhealed and Healed Diabetic Foot Ulcers. Foot & Ankle International, 27 (4), 274-280. Kralik, D., Koch, T., Price, K. & Howard, N. (2004). Patient Involvement In Clinical Nursing: Chronic Illness self-management: taking action to create order. Journal of Clinical Nursing, 13 (2), 259-267. Martinez, N.C. & Tripp-Reimer, T. (2005). Diabetes Nurse Educators Prioritized Elder Foot Care Behaviors. The Diabetes Educator, 31 - (6), 858-868. Orem, D-E. (1995). Nursing: Concepts of practice. St. Louis: Mosby. 15