nyheter N Y H E T S B L A D F R Å N S V E N S K T V A T T E N K R A F T C E N T R U M N R 1 2 0 1 4 så ska turbinerna klara trycket sid 3 Norge tar efter svenskt vattenkraftcentrum sid 4 intervju med Maria Bartsch sid 7 SVC-stipendier för bästa examensarbeten sid 6 1
SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Lyckade SVC-dagar I år genomfördes SVC-dagarna på KTH i Stockholm med ett 100-tal deltagare. Uppslutningen är ett bra kvitto på intresset för SVC. Det var sjunde upplagan av SVC-dagarna. Första dagens förmiddag berörde aktuella frågor i hela bredden av SVCs verksamhet. Från gruvdammar till frontplattor i betongdammar och oljefria kaplanlöphjul. Under eftermiddagen fick deltagarna fördjupa sig i doktorandernas resultat och slutsatser. Andra dagen ägnades åt möjlig samverkan med det nyetablerade Norsk Vannkraftsenter. Det är roligt att SVC har varit inspirationskälla till denna satsning! Redan idag finns samarbete mellan forskare inom SVC och på NTNU i Trondheim och detta kommer sannolikt att stärkas med NVKS. Som ett resultat av dialogen på SVC-dagarna planeras en gemensam ansökan till Horizon 2020s kommande utlysning om Increasing flexibility of hydropower. Mer om SVC-dagarna kan du läsa om på sidorna 4-6. Andra nyheter inom SVC är att Maria Bartsch, Svenska Kraftnät är ny ordförande i SVCs styrgrupp för vattenbyggnad och Lars Hammar, Vattenfall Vattenkraft är ny ordförande i SVCs styrelse. En intervju med Maria finns på sidan 7-8. Jag vill särskilt passa på att tacka Carl- Oscar Nilsson på E.ON Vattenkraft och Gunnar Axheim, Vattenfall Vattenkraft för deras mycket uppskattade engagemang som ordföranden i SVCs styrgrupp för vattenbyggnad och i SVCs styrelse. Trevlig läsning! Cristian Andersson, Centrumföreståndare SVC Svenskt VattenkraftCentrum, SVC, är ett samarbete mellan ett trettiotal företag, myndigheter, branschföreningar samt Kungliga Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Uppsala universitet och Chalmers. Elforsk är centrumföreståndare för SVC. SVC skapar högkvalitativa och långsiktigt hållbara utbildnings- och forskningsmiljöer vid ovan nämnda lärosäten. Ett tiotal utvalda seniorforskare får riktade stöd för egen forskning och för att koordinera och utveckla SVCs miljöer och verksamhetsområden. I miljöerna ingår satsningar i hela utbildningskedjan från forskningsprojekt till grundutbildning. SVC innehåller två kompetensområden: Vattenbyggnad respektive Vattenturbiner och generatorer. Nuvarande etapp pågår 2013-2016. Produktion: Kreativ Media AB Formgivning: Gabriella Lindgren Omslagsfoto: Lars Magnell Tryck: Planograf, Stockholm 2014 2
VÅRA DOKTORANDER Så ska turbinerna klara trycket Snabba starter och stopp sliter på vattenkraftverkens turbiner. Inte minst drabbas löphjulens blad av de tryckvariationer som uppstår vid ojämn drift. Doktoranden Kaveh Amiris forskning har som mål att komma till rätta med problemen. SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Det strömmande vattnet i en vattenkraftsturbin sätter turbinens blad och axel i rotation så att dess generator kan omvandla vattnets rörelseenergi till elektricitet. Men det strömmande vattnet kan också ge upphov till oönskade vibrationer och instablitetsproblem. Det kan resultera i minskad effektivitet, högre maskinslitage och i värsta fall leda till allvarlig maskinskada. Mer elproduktion från oplanerbara kraftkällor innebär att vattenkraftverkens turbiner utsätts för allt fler lastvariationer och en drift som ligger utanför den bästa designpunkten, vilket leder till ökad belastning. Viktiga resultat I sitt doktorandprojekt mäter Kaveh Amiri vattentrycket på och strömningsfältet i närheten av en Kaplanturbins löphjulsblad. Med hjälp av dessa mätningar kan forskarna uppskatta de krafter som uppstår på rotorn till följd av vattnets rörelse. Det huvudsakliga målet med projektet är att hitta orsakerna till tryckfluktuationerna på löphjulet vid olika driftpunkter och vid transient drift. Resultaten från den här forskningen är viktiga för både tillverkare och ägare av turbiner eftersom de förhoppningsvis kan leda till turbiner med högre verkningsgrad, längre livstid och lägre underhållskostnader, förklarar Kaveh Amiri. Som testfall används den i vattenkraftsammanhang unika utbildnings- och experimentanläggningen i Porjus gamla kraftstation och en av de två fullskaleturbinerna, U9:an. Arbetet består av både experimentella och numeriska studier av turbinen. Hittills har jag framförallt genomfört mätningar i en nedskalad modell av turbinen i Vattenfalls Älvkarlebylaboratorium. Tryckmätningar har genomförts på löphjulsbladen med miniatyrsensorer. I sitt doktorandprojekt mäter Kaveh Amiri vattentrycket på och strömningsfältet i närheten av en Kaplanturbins löphjulsblad. Detaljerade hastighetsmätningar i olika delar av turbinen har genomförts med de optiska mätmetoderna Particle Image Velocimetry (PIV) och Laser Doppler Anemometry (LDA), berättar Kaveh Amiri. Periodiska krafter Resultaten hittills visar bland annat att reglering mellan hög last och bästa arbetspunkt sker utan stora påfrestningar på löphjulet. När turbinen regleras till och från låg last uppstår däremot instabilitetsfenomen i sugröret vilket resulterar i periodiska krafter på löphjulet. Hastighetsmätningar mellan löphjulsbladen visar att löphjulet fungerar bra vid bästa verkningsgrad. Analys av data vid drift utanför turbinens designpunkt pågår i skrivande stund. Strömningsbilden ska jämföras med den vid bästa verkningsgrad. På så sätt ska jag försöka finna orsakerna till att verkningsgraden i dessa arbetspunkter kan vara upp till 15 procent lägre än vid turbinens designpunkt. Resultaten från Kaveh Amiris forskning har presenterats vid nationella och internationella konferenser och framfördes också under SVC-dagarna 2014. De har därtill skickats för granskning till internationella tidsskrifter. En del av resultaten går även att finna i min licentiatuppsats som finns publicerad på Luleå tekniska universitets hemsida (www.ltu.se), berättar Kaveh Amiri som under våren därtill deltagit i en mätkampanj vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) i ett samarbete mellan LTU och NTNU. Mätkampanjen sammanföll med öppnandet av Norskt VannkraftSenter (NVKS) och kan därmed ses som det första samarbetet mellan SVC och NVKS. Kaveh Amiri Utbildning/Karriär: B.Sc år 2007 och M.Sc år 2010 inom flyg- och rymdteknik vid Sharif Tekniska Universitet. Mottog nationellt pris för bästa examensarbete inom området flyg- och rymdteknik år 2010. Har parallellt med studierna arbetat som forskare mellan åren 2008 och 2011 vid Qadr aerodynamics med inriktning mot experimentell aerodynamik, samt med gasturbiner på företaget SAHA under samma tidsperiod. Började som doktorand på LTU i oktober år 2011, licentiatexamen avlagd i februari år 2014. Bor: Luleå Familj: Gift med Alaleh Fritid: Umgås med familj och vänner, tennis, titta på film och serier. 3
SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM SVC-dagarna Vi är helt nya och färska, sade Norsk Vannkraftsenters föreståndare professor Ole Gunnar Dahlhaug. Norge tar efter svenskt vattenkraftcentrum Nu vill även norrmännen säkra kompetensförsörjningen i vattenkraftsindustrin. Ett Norsk Vannkraftsenter har bildats efter svensk modell. Ett samarbete mellan SVC och dess norska motsvarighet på området är också att vänta. Norge har nu fått sitt eget vattenkraftcentrum, till stor del inspirerat av SVC. Det kunde verksamhetens nytillträdde föreståndare professor Ole Gunnar Dahlhaug meddela under SVC-dagarna i mars på KTH i Stockholm. Vi är helt nya och färska men det vi ska göra är en kopia av det ni redan har gjort i Sverige, inledde Ole Gunnar Dahlhaug ödmjukt. I sitt anförande drog han upp riktlinjerna för verksamheten. Liksom i Sverige grundar sig satsningen på det faktum att medelåldern i branschen är hög och att det inom några år kommer att bli stora pensionsavgångar. Men läget är inte riktigt lika allvarligt som det var i Sverige när SVC drog i gång år 2005, menade Ole Gunnar Dahlhaug. Vi har redan ett 30-tal forskarstudenter på master- och doktorandnivå och branschen tar emot de flesta. Det ser bra ut på maskinsidan men lite sämre på elkraftsidan och vi vill därför öka andelen doktorander till ett 40-tal. Svårt hitta professorer Utöver doktorander satsar Norsk Vannkraftsenter (förkortas NVKS) på att anställa tre adjungerande professor från industrin. Men det kan bli svårt att hitta de rätta personerna, trodde Ole Gunnar Dahlhaug. Det är en jätteutmaning. Den typen av kompetens finns knappast längre. Industrin i Norge har inte värdesatt publicering på samma sätt som i Sverige. Samarbete Sverige Norge En viktig punkt för både NVKS och SVC är att lägga grunden för ett samarbete. Det kan komma att handla om gemensamma projekt, att upprätta kontakter mellan de svenska och norska forskarstudenterna, gemensamma seminarier och utnyttjandet av de båda ländernas laboratorier med mera, upplyste Ole Gunnar Dahlhaug. Jag tror att vi kan komplettera varandra på ett givande sätt. Strategisk satsning Utöver Ole Gunnar Dahlhaugs anförande hölls flera intressanta föredrag om norsk vattenkraft och om forskningen på området. I likhet med Sverige ser Norge vattenkraften som en strategisk resurs i ett Europa där de nya förnybara energikällornas andel i energimixen fortsätter att växa. Med allt mer oplanerbar elproduktion sätts vattenkraften driftmässigt på prov. Men utvecklingen innebär också möjligheter. Med teknisk utveckling kan värdet av vattenkraften öka, det framhöll flera föredragshållare. Intjäningsförmåga Torbjörn Nielsen är professor och chef för Vannkraftlaboratoriet på det tekniska universitetet i Trondheim. På avdelningen forskas kring design av maskiner, tryckpulsationer, kavitation, systemanalys för såväl turbiner som pumpar med mera. Torbjörn Nielsen inledde sitt anförande med att beskriva den välbekanta problemställningen kring dagens ryckiga körning av anläggningarna, som ju leder till ökat slitage och kortad livslängd. 4
Idag handlar det om intjäningsförmåga medan turbinerna tidigare designades för optimal energiomvandling vilket också innebar skonsam drift och lång livslängd. Torbjörn Nielsen lyfte bland annat fram Francisturbinernas skovlar som ett viktigt forskningsområde, och tillade att han och Norskt Vannkraftsenter är öppna för idéer när det gäller ett samarbete med SVC. Under dagen presenterades även norsk forskning inom elteknik och vassdragsteknik, (vattendragsteknik på svenska). Professor Leif Lia, också han från universitetet i Trondheim bjöd på en intressant redogörelse kring de många gånger imponerande norska vattenkraftsanläggningarna. Norge har påbörjat en total ombyggnad av hela vattenkraftsystemet, inte för att anläggningarna är utslitna eller gamla de är i genomsnitt 46 år utan för att anpassa dem till nya marknadsvillkor. Bland annat pågår arbeten på Norges och norra Europas största vattenkraftsanläggning, Ulla-Förreverkene i fjällen ovan Stavanger med en installerad effekt på 2 000 MW. Världen kommer aldrig mer se bygget av en sådan komplicerad anläggning, sade Leif Lia om anläggningen som består av flera kraftverk (varav ett pumpkraftverk) och dammar. Blåsjön är den största med en maxvolym på 3,1 kubikkilometer, vilket gör magasinet till den tionde största sjön i Europa. Leif Lia hade många uppslag till samarbete mellan Norge och Sverige, bland annat om dammsäkerhet, ett område där vi kompletterar varandra, menade han. Vi gör fullskaleförsök, det är trial and error medan ni svenskar är lite mer försiktiga, sade han. Han syftade av allt att döma på de världsunika fältförsök i Mo i Rana i Nordnorge, där fullskaledammar byggs upp för att sedan raseras. Elteknik Prioriterade forskningsområden på eltekniksidan i Norge är bland annat isolationsteknologi för generatorer, kraftverkens dynamik och pumpkraftverk, upplyste professor Arne Nysveen avslutningsvis, även han från tekniska universitetet i Trondheim (NTNU). Storfinnforsen Men SVC-dagarna bjöd förstås också på inblickar i aktuella projekt på den svenska sidan av kölen. Så kunde till exempel SVC:s seniorforskare Richard Malm och E.ON:s Carl-Oscar Nilsson berätta om de omfattande arbetena vid Storfinnforsen i Sollefteå kommun. Storfinnforsen, som dämmer upp Faxälven, är Sveriges största betong- och lamelldamm. Den togs i drift år 1954 och drabbades redan efter några år av sprickbildning. Trots injektering av sprickorna upptäckters senare ytterligare skador på dammkroppen, diagonal sprickbildning på de stödpelare (monoliter) som bär upp dammen. Carl-Oscar Nilsson berättade om arbetet med att åtgärda skadorna och den metod som använts för att säkerställa stödpelarna och dammens stabilitet. I korthet handlar det om att stödpelarna spänts upp med kablar som förankrats i berggrunden. Dammarnas täthet har också säkerställts genom pågjutning av mer betong på dammarnas uppströmssida, berättade Carl-Oscar Nilsson. Till grund för projektet ligger Richard Malms numeriska beräkningar. Med Carl-Oscar Nilsson och Richard Malm berättade om de omfattande reparationsarbetena vid Storfinnforsen. dessa har han kunnat påvisa att temperaturspänningar i kombination med vattenlast ligger bakom sprickbildningen. Temperaturvariationerna över året ger upphov till stora dragspänningar på flera ställen i dammkonstruktionen och eftersom dammens frontplatta ursprungligen inte värmeisolerades på nedströmssidan ledde det tidigt till frysskador, konstaterade Richard Malm. En viktig omständighet är också att den isolerande vägg som uppfördes år 1994, i syfte att förhindra isbildning och för att skydda stödpelarnas frontplatta mot ytterligare frysskador, har förvärrat skadorna. Väggen har ökat de spänningar som uppstår i dammpelarna och har i hög grad bidragit till sprickbildning i dammpelarna. En lämpligare placering av väggen hade kunna förhindrat detta, menade Richard Malm. SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Tänkbara utvecklingsvägar för stärkt samarbete SVC-dagarna avslutades med en diskussion om hur samarbetet mellan NVKS och SVC kan vidareutvecklas. Flera områden och frågeställningar av gemensamt intresse har identifierats. SVCs centrumföreståndare Cristian Andersson ser två möjliga utvecklingsvägar framför sig. Den ena är att stimulera bilateralt utbyte i pågående och planerad forskning inom SVC och NVKS. I så fall kan nuvarande strukturer och den etablerade centrumspecifika finansieringen fungera som grund. Det finns flera områden och frågeställningar av gemensamt intresse där utbyte av kunskaper, erfarenheter och experimentella resurser skulle kunna stärka den gemensamma forskningen. En annan tänkbar samarbetsform är att SVC och NVKS gemensamt söker forskningsmedel där de miljöer som finns i SVC och NVKS används och utvecklas. En mottagare för ett sådant initiativ skulle kunna vara Horizon 2020, som innehåller kommande utlysningar som relaterar till vattenkraft. Något som också diskuterades är ett utbildningsutbyte, där kurser vid NTNU och inom SVCs forskarskola kan göras ömsesidigt tillgängliga. Avslutningsvis konstaterades att det redan idag finns ett utbyte mellan forskare verskamma inom SVC och NVKS och att det finns goda möjligheter och en uttalad vilja från båda parter att detta samarbete ska öka. 5
SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM SVC-stipendier för bästa examensarbeten Under SVC-dagarna belönades också 2013 års stipendiater för bästa examensarbete. Stipendiesumman uppgår till 25 000 kr per examensarbete. Karin Salevid joel sundström mats kahlström ERIK SYNNEGÅRD Caroline Bohlin Karin Salevid belönades för sitt examensarbete vid Uppsala universitet inom kompetensområdet Vattenturbiner & Generatorer. Examensarbetet Market requirements for pumped storage hydropower profitability A case study of Juktan, redogör för under vilka förutsättningar ett pumpkraftverk kan bli lönsamt. Ett pumpkraftverk, en sedan länge etablerad energilagringsteknik, kan erbjuda den typ av flexibilitet som ett elsystem med stor andel variabel elproduktion är beroende av. Tekniken karakteriseras dock av höga kapitalkostnader, och trots dess tekniska förtjänster är lönsamheten ofta inte tillräckligför att motivera en investering, konstateras i rapporten. Karin Salevid, är idag verksam vid Vattenfall. Joel Sundström belönades för sitt examensarbete, vid Luleå tekniska universitet inom kompetensområde Vattenturbiner & Generatorer. Examensarbetet Application of the Volumetric Method on Low-Head Hydropower Plants, redogör för karakterisering samt utveckling av den volymetriska metoden för mätning av flödet genom turbiner. Joel Sundström är idag doktorand vid LTU, inom SVC. Han jobbar med utveckling av tryck-tid-metoden vilket är en annan metod för flödesmätning i maskiner med låg fallhöjd. Mats Kahlström belönades för sitt examensarbete vid Luleå tekniska universitet inom kompetensområdet Vattenbyggnad. Examensarbetet Plaxis 2D Comparison of Mohr-Coulomb and Soft Soil Material Models, redogör för användningen av de två materialmodellerna Mohr-Coulomb och Soft Soil Material Model. Båda används för granskning av uppmäta värden i instrumenterade dammar. Examensarbetet belyser när modellerna kan användas och i vilka situationer de har sin användbarhet med sina respektive fördelar och tillkortakommanden. Mats är idag verksam i Subsea 7. Erik Synnegård belönades för sitt examensarbete vid Luleå tekniska universitet inom kompetensområde Vattenturbiner & Generatorer. Examensarbetet Bearing optimization to minimize vibrations, redogör för om en ny typ av dämpare kan användas för att minska vibrationer i en problemmaskin. Målet var att undersöka hur olika lagerparametrar i glidlager påverkar egenfrekvenserna och stabiliteten i vattenkraftrotorer. Arbetet har resulterat i att dämpare har monterats på en problemmaskin. Idag är Erik Synnegård SVC-doktorand inom området rotor-dynamik. Projektet har koppling till det utförda examensarbetet och undersöker transienta förlopp med målet att beskriva bland annat startförlopp i vertikala maskiner. Caroline Bohlin belönades för sitt examensarbete vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm inom kompetensområdet Vattenbyggnad. Examensarbetet CFDberäkning av inströmning till ett vattenkraftverk, en fallstudie av Finnfors kraftverk redogör för det primära konsolideringsbeteendet hos mjuk lera. Detta genom att jämföra resultat erhållna från beräkningar med finita elementmetoden Caroline är idag anställd på SWECO. 6
Nu blickar vi framåt med fokus på nya projekt Maria Bartsch är Svenskt Vattenkraftscentrums nya styrgruppsordförande inom vattenbyggnad. Till vardags jobbar hon som dammsäkerhetsexpert på Svenska Kraftnät. Jag ser med spänning fram emot att vara med och påverka den viktiga forskningen inom SVC, säger hon. SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM Man kan utan att överdriva säga att Maria Bartsch har en gedigen förankring inom vattenkraften. Redan före tillkomsten av SVC inledde hon sin yrkesbana med doktorandstudier kring riskanalys och inre erosion i fyllningsdammar. Hon har också varit vice ordförande i ICOLD, den internationella organisationen för höga dammar. Som svensk representant i Dammsäkerhetskommittén inom samma organisation har hon också bidragit till en aktuell sammanställning av regelverk för dammsäkerhet i 45 länder. Till Svenska Kraftnät handplockades hon av Olle Mill, som var SVC:s förste styrgruppsordförande inom vattenbyggnad. Du har nyligen tagit över rodret efter Calle Nilsson som dessförinnan efterträdde Olle Mill. Hur ska du leda arbetet? Jag säger som min företrädare, att det handlar om att fortsätta på den inslagna vägen som Olle stakade ut på ett mycket bra sätt. Det vill säga att fortsätta bygga upp de miljöer på högskolorna som skall inspirera unga ingenjörer att utbilda sig och forska kring vattenkraft. Något speciellt som händer just nu? En rolig sak är det nya verksamhetsområdet konstruktionsteknik på KTH. Den forskningsmiljön är fortfarande under uppbyggnad under Richard Malms ledning. Det är en spännande verksamhet med många beröringspunkter med övriga verksamhetsområden inom SVC. Till exempel finns en koppling till bergmekanik med avseende på grundläggning, och till rotordynamik när det gäller aggregatnära konstruktioner. Vidare stärks den experimentella verksamheten inom flera av verksamhetsområdena. Nya modellförsök planeras på LTU och i Älvkarlebylabbet, men även i Taiwan genom internationell samverkan. I övrigt kan jag konstatera att SVC har flera doktorander som kommer att ta licentiat- eller doktorsexamen under året, och att vi därmed kommer att kunna bereda plats för några nya unga forskare. Det innebär också att vi nu blickar framåt med fokus på nya projekt. Till exempel har vi fattat beslut om en fortsättning på Ting Lius doktorandprojekt på KTH som hon blev färdig med i början av året. Hennes avhandling behandlar problemen med luftfickor och luftmedrivning i bottenutskov och hennes forskning har gett viktiga svar på hur dessa problem ska kunna hanteras och undvikas. Men det behövs ytterligare insatser på området, därav den nya doktorandtjänsten, nu med inriktning på luftning av ytutskov för att minska problem med kavitation. Jag kan också nämna att vi diskuterar hur vi kan bredda verksamheten inom våra tre systemområden, reglerkraft, aktiv förvaltning och miljöteknik. När det gäller Maria BARTSCH Utbildning /Karriär: Civilingenjör 1990 Väg- och Vattenbyggnadsteknik med inriktning vattenbyggnad och geoteknik vid KTH. Teknikkonsult hos AIB Anläggningsteknik 1991-1992, tjänstledighet för Licenciatstudier vid KTH Vattenbyggnad och Centrum för säkerhetsforskning 1993-1995 inom området dammsäkerhet. Teknikkonsult inom dammsäkerhet och fyllningsdammar på Jacobsson & Widmark, 1995-1999 och Swedpower (sedermera Vattenfall Power Consultant) 1999-2007. Sedan 2007 dammsäkerhetshandläggare på Svenska kraftnät.2003-2007 sekreterare, 2008- vice ordförande SwedCOLD, 2007-2010 vice-president ICOLD. Bor: Södermalm (Stockholm) Familj: Man och två tonårsbarn Fritid: Umgås med familj och vänner, resor, friluftsaktiviteter och träning. miljöteknik tittar vår seniorforskare Gunnar Hellström i Luleå för närvarande på angelägna frågeställningar inom området med koppling till vattenbyggnadshydraulik. Personligen tycker jag också att det är intressant att följa Hans Rönnquists doktorsarbete kring inre erosion på geotekniken i Luleå. Han gjorde sitt exjobb inom området, under bland annat min handledning, och vi blev därefter kollegor på dåvarande Swedpower. Hasse tog sin licentiatexamen 2010 och har nu återupptagit forskningen och gör laboratorieförsök för att undersöka erosionsegenskaper hos morän, vilket kan ses som en fortsättning på mitt eget licentiatarbete om inre erosion på 1990-talet, så det ska bli väldigt spännande att se resultaten. Vad gör du när du inte jobbar med SVC:s verksamhet? Jag jobbar övergripande med dammsäkerhetsfrågor på Svenska kraftnät. Forst. nästa sida 7
Vi fungerar som nationell myndighet med uppgift att främja dammsäkerheten i landet. Man kan säga att vi har tre huvudsakliga roller: (1) Vi är tillsynsvägledande myndighet, det vill säga vi samordnar och utvärderar dammsäkerhetstillsynen, samt hjälper länsstyrelserna i deras tillsynsarbete. (2) Vi stöder också utvecklingen av beredskapen för dammbrott, och (3) vi främjar forskning, utveckling och kunskapsförmedling på dammsäkerhetsområdet. I den sistnämnda rollen samarbetar vi i stor utsträckning med kraftindustrin genom Elforsks dammsäkerhetsprogram, där vi ger stöd till och medverkar i utvecklingsprojekt som berör dammsäkerhet. Om vi identifierar ett forsknings- och utvecklingsbehov som är angeläget vill vi samverka för att nå bästa resultat. Samarbetet med SVC Vattenbyggnad och Elforsk har varit Tack vare SVC har vi nu starka forsknings- och grundutbildningsmiljöer. mycket fruktsamt hittills. Hur tycker du att SVC har lyckats med sitt uppdrag att bygga upp och förstärka kompetensen i Vattenkraftsverige? SVC har en mycket viktigt roll som kompetens- och utbildningscentrum för vattenkraft och dammar i Sverige. Tack vare SVC har vi nu starka forsknings- och grundutbildningsmiljöer, och det är glädjande att se att branschen också anställer de som får sin utbildning här. Men, vi får förstås inte slå oss till ro utan det är viktigt att fortsatt mejsla fram de rätta frågeställningarna inom forskningen, de verkligt aktuella och viktiga frågorna. Till sist vill jag uppmärksamma att så gott som samliga verksamhetsområden inom SVC nu har etablerat och stärker sin samverkan med internationella forskningsmiljöer i Europa och världen i övrigt. Det är både mycket glädjande och betydelsefullt. Frågeställningarna kring dammar och vattenkraft har många gemensamma aspekter världen över, detta gäller även för oss som är verksamma på myndighetssidan. Vid sidan av ICOLDs verksamhet, som utgör ett forum för alla aktörer inom dammar och dammsäkerhet, har vi på Svenska kraftnät initierat årliga myndighetsutbyten med den norska dammsäkerhetsmyndigheten NVE samt med kollegor i andra länder genom ett europeiskt nätverk för centrala dammsäkerhetsmyndigheter. SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM SVC:s forskarskola 2014 Inom SVC:s forskarskola kommer under en vecka i november att genomföras kurser i hydrologi och elektromekanik. Kursen inom hydrologi hålls av Anders Wörman vid KTH medan Urban Lundin ansvarar för kursen i elektromekanik vid Uppsala universitet. Syftet med forskarskolan är att erbjuda doktoranderna inom SVC en helhetssyn på de tekniska vattenkraftfrågorna och en möjlighet att utbyta erfarenheter med andra doktorander inom SVC. Ett syfte med verksamheten är också skapa samverkansvinster för de olika kunskapsområdena inom SVC. En del av forskarskolans kurser är obligatoriska för doktoran- derna inom SVC. Kursdeltagarna uppmuntras till att läsa kurser utanför sitt eget område. SVCs seniorforskare Michel Cervantes, LTU är studierektor på skolan, och framhåller gärna dess betydelse. Forskarskolan har nu pågått i fyra år och jag måste säga att jag är mycket nöjd med verksamheten. Skolans kurser breddar doktoranders kunskaper inom vattenkraften på ett mycket bra sätt. Det betyder att de blir ännu mera attraktiva för vattenkraftkraftsindustrin inför en framtida anställning. Förhoppningen är också att alla doktorander ska finna jobb inom vattenkraften. Kursen hålls vecka 45 mellan den 3 och 7 november. Kursplaner finner ni på www.svc.nu kontakta kursansvarig för eventuella frågor. För mer information, kontakta Michel Cervantes Michel.Cervantes@ltu.se Foto: Hans Blomberg SVC, Svenskt Vattenkraftcentrum är ett samarbete mellan: SVCs vision är att vara en av världens ledande utbildningsoch forskningsmiljöer inom vattenkraft och dammar. SVC ska säkerställa Sveriges kunskaps- och kompetensförsörjning för en effektiv och tillförlitlig vattenkraftproduktion och tryggad dammsäkerhet, som en viktig del av ett uthålligt energisystem. Kontakt 8 Centrumföreståndare SVC Cristian Andersson, Elforsk Tel: 08-677 25 34 cristian.andersson@elforsk.se Sara Sandberg, Elforsk Tel: 08-677 27 28 sara.sandberg@elforsk.se