Smärtskattning är guld värd



Relevanta dokument
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Palliativ vård i livets slutskede

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/86-ÄN-702 Sibylla Törnkvist - ay947 E-post:

STUDENTER UTVECKLAR VÅRDEN MED STÖD AV KVALITETSREGISTER

Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga

Vägledning för en god palliativ vård

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Hur Vet Du Att Jag Har ONT? LINNEA 8

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

Minnesanteckningar från den Palliativa resan.

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Dödsfallsenkät fr o m

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Patientsäkerhetsberättelse

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Förbättringscoach. 15 Hp Kirurgkliniken Sös 4 avd 8 ssk, 2 ÖL 2 coacher Heldagar 1 g/mån

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Palliativregistrets värdegrund

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Resultat Akutkliniken

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Förvaltning av 48-72

Uppföljning. Lövstavägen 31

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Omvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA

Palliation sydöst

Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas Demens och äldreboende

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

Mätbara mål, per verksamhet, för hälso- och sjukvåden i Sollentuna kommun 2017

Mål, per verksamhet, för hälso- och sjukvåden i Sollentuna kommun 2018

Måluppfyllelse, per verksamhet, för hälso- och sjukvården i Sollentuna kommun 2017

Patientsäkerhetsberättelse

Bättre vård mindre tvång

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan

Svenska palliativregistret

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Vård- och omsorgsboende: Rinkeby Äldreboende - demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef:

nov jan sept mars maj

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

Palliativ Syd -ett stöd för vårdutveckling och forskning inom palliativ vård

Sammanställning punktprevalensmätning Dagen smärta 2013 Lasarettet i Enköping

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen

2014 års patientsäkerhetsäkerhetsberättelse för Ametisten

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012

Team 4 Team 5 Team 6

Validand och valideringshandledare

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

AVÄ rapport Bättre liv

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Vård i livets slutskede

Resultat Akutkliniken

Utvecklingsplan för verksamhet: Polhemsgården Utvecklingsplan upprättad Datum för omvårdnadsförvaltningens uppföljning:

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Rutin för BPSD-registrering

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014


Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält

P atientsäkerhetsberättelso

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013

Patientsäkerhetsberättelse

Transkript:

Smärtskattning är guld värd

Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet för ingen ska vara begränsad eller lida av sin smärta. Smärta är en av de vanligaste symtomen i livets slutskede oavsett diagnos. 50-100 % upplever smärta varav många upplever otillräcklig eller bristfällig smärtlindring Det är därför angeläget att identifiera och analysera smärta för att uppnå en optimal smärtlindring. Personal inom vård och omsorg ska identifiera och följa upp patientens smärta genom regelbundna skattningar av smärtintensiteten med hjälp av skattningsinstrument

Vid granskning av det palliativa registret framkom det att vi på avd 13 och 17 ej skattar patientens smärta vid något tillfälle under den sista veckan i livet med något validerat smärtskattningsinstrument Vid journalgranskning av inneliggande patienter på avd 13 och 17 framkom det att vi ej skattar våra inneliggande patienters smärta med något validerat smärtskattningsinstrument. Alltså inte bara ett problem för den palliativa patienter utanför alla inneliggande patienter. Hur vet vi då att patienten får en adekvat smärtlindring? Detta vill vi ändra på!

Syfte/ Mål Alla inskrivna patienter i slutenvård ska smärtskattas. 100 % användning av validerat smärtskattningsinstrument Adekvat smärtlindring för den inneliggande patienten

Mätning Eftersom de patienter som avlidit varit för få för att få en ordentlig uppfattning om hur smärtskattningen fungerar på de palliativa patienterna bestämde vi oss för att granska alla inneliggande patienters journaler. Vi gör 4 st punktprevalensmätningar på avd 13 och 17

Smärtskattning med validerat instrument avd 17 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Första mätning Antal patienter Smärtskattning med validerat instrument

Smärtskattning med validerat 16 14 12 10 8 6 4 2 0 instrument avd 13 Första mätning Antal patienter Smärtskattning med validerat instrument

Förändringar Information till all personal. Personlig information och vid APT Patienten ska smärtskattas 8-14-20 + när vb läkemedel ges. Effekten ska utvärderas- viktigt med kommunikation mellan personal och patient Patienten ska smärtskattas vid ankomstsamtal. Undersköterskor ska även smärtskatta patienten Skattningsinstrument beställs hem till all personal, NRS-skala och Abbey Pain Scale Informationsblad om NRS beställs hem till patient och personal Lathund för smärta utarbetas Kontrollblankett uppdateras så även NRS ingår, skylt med text NRS beställs hem som används på våran White board tavla

Smärtskattning med validerat instrument avd 17 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Antal patienter Smärtskattade 3 gånger eller fler

Smärtskattning med validerat 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 instrument avd 13 Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Antal patienter Smärtskattade 3 gånger eller fler

Ankomstsamtal avd 17 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Antal patienter Antal ankomstsamtal Antal smärtskattade i ankomstsamtal 0 Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3

Ankomstsamtal avd 13 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Mätning 1 Mätning 2 Antal patienter Antal ankomstsamtal Antal smärtskattade i ankomstsamtal

Smärtskattning vid behov avd 17 18 16 14 12 10 8 6 4 Antal patienter Antal som fått läkemedel vid behov Antal smärtskattningar vid given vid behovs-dos 2 0 Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3

Smärtskattning vid behov avd 13 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Antal patienter Antal som fått läkemedel vid behov Antal smärtskattningar vid given vid behovs-dos

Palliativa registret avd 17 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Avlidna avd 17 Smärtskattade sista veckan i livet 0,5 0 Linneaprojektet

Effekter Vi har gjort personalen medvetna om vikten av att smärtskatta och göra en smärtanalys och få in det som rutin, för att vara säkra på att våra patienter har rätt smärtlindring både vad det gäller bedömning, dos och tidpunkt. Patienten får en mer adekvat smärtlindring- är mätbart. Utvärderat och dokumenterat på rätt ställe i journalen. Förbättrad dokumentation av smärtskattning för alla inneliggande patienter även palliativa. Bättre statistik i palliativa registret En arbetsmetod som är under inarbetning, ett levande projekt

Går vidare Vi ska bli bättre på utvärdera given behandling- läkemedel Bättre på att upprätta IVP-smärta (individuell vårdplan) Smärtskattningsmaterial ska finnas lättillgängligt Vi kommer fortsätta att göra mätningar för att se om vi håller måttet även utanför det Palliativa Registret som är det enda mätbara registret vi har Introduktion till nyanställd personal och studenter Hålla projektet levande genom att informera kollegor både inom och utanför den egna verksamheten Utveckling av Cosmic som ett redskap för att inte missa dokumentering av smärtskattning enligt gällande riktlinjer. Att samtliga yrkeskategorier involveras vid bedömningen av den avlidnes vård i det palliativa registret

100 % nöjd Linnéa