Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH



Relevanta dokument
Sammanfattning av kontorsbyggnader i glas - Energi och inneklimat

KONTORSBYGGNAD I GLAS

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Energianvändning och inneklimat i glaskontor

Modernt glaskontor har hög investeringskostnad

Möjligheter med kontorsbyggnader i glas i Norden

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB

Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

Energieffektiv kontorsbyggnad med låg intervärme och behovsstyrning

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

RAPPORT. Utvärdering av energi och inneklimat, samt miljöklassning (miljöbyggnad) av ett modernt glaskontor i Malmö, Sjömannen

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Energioptimering av kommersiell byggnad

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

RAPPORT. Energi- och Inneklimatanalys Småhus Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Energieffektivitet Hos Dubbelskalsfasader

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Detta vill jag få sagt!

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

solskydd Jämförelse mellan yttre, inre solskydd samt utan

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Bilaga G Indata Energiberäkningar

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

Frillesås passivhusen blir vardagliga

LCC - ett verktyg för ständig förbättring

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag?

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

Bilaga B: Kravspecifikation

Ett hus, fem möjligheter

Väl planerat kunnigt utfört Byggherren ska se till att byggbestämmelserna följs. Det lättaste sättet är att anlita kompetenta planerare, arbetsledare

Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

Kommun. Är byggnaden belägen i ett område där fjärrvärme distribueras eller avses bli distribuerad? Ja Nej. Postnummer. E-post

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Administrativa uppgifter

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg Författare Anna Vesterberg

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

Passivhus med och utan solskydd

Besparingspotential i miljonprogramhusen

Uppföljning andra året ( ) i drift

Bengt Dahlgren Göteborg AB

Energikrav för lokalbyggnader

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Energikrav för lokalbyggnader

Energieffektivisering Energideklarationer

Från Kista Science Tower med dubbelglasfasad till Katsan med enkelfasad. Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA och miljökonsult

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum Utetemperatur 15.

Brogården passivhusrenovering

Energieffektiva företag

Kan glasbyggnad klara vårt kalla klimat

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Tekniska anvisningar Energi

Datum: Företag: Byggherre: A-hus Uppvärmning i bostaden via vattenburen golvvärme på plan 1, vattenburna radiatorer på plan 2

Vad händer på Passivhusfronten?

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum

Beräkningsrapport för uppvärmningsenergi enligt ISO 13790:2004

Telefon:

Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus -En förstudie. Målsättning

Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp

Så säkrar HFAB energiprestanda i framtidens flerbostadshus

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport dot ver 1.0

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Brf Utsikten i Rydebäck

Checklista energitillsyn

Telefon:

Anskaffnings- och årskostnader för glaskontor jämfört med referensobjektet Lennart Sjödin WSP Management

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Chalmers Teknikpark Chalmersfastigheter AB Bengt Dahlgren AB

Energi i Brogården. Linda Martinsson, Skanska, Publik information

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

FutureBuilt 2011 ERFARENHETER HAMNHUSET OCH HUR HAR VI GÅTT VIDARE. Onsdag 12 oktober Berth Olsson vvd.

Resultat från energiberäkning

Ny personal- och kontorsbyggnad. Karta över återvinningscentralen

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 april 2015

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Sätofta 10:1 Höörs kommun

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Transkript:

Utformning av ett energieffektivt glaskontor Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Uppföljning under system- och bygghandlingsskedet: Vilka möjligheter finns det i en ny glaskontorsbyggnad? - att effektivt utnyttja den större tillgången till dagsljus och därmed sänka elanvändningen för belysning och samtidigt förbättra den visuella komforten - att uppnå en rimlig total energianvändning, som är på samma eller lägre nivå än för en traditionell modern kontorsbyggnad - att säkerställa god termisk komfort 2 - att minska elanvändningen för ventilation och samtidigt uppnå låg ljudnivå från ventilationssystemet - att uppnå en låg elanvändning för hyresgästerna - att enkelt kunna skifta mellan cellkontor och kontorslandskap

3 Projektdeltagare Byggherre: Midroc projects Projektering: WSP till fast pris baserat på förslagshandlingarna Entreprenör: PEAB (Midroc Construction) Glasfasadtotalentreprenör: Preconal BELOK-uppföljning: Specialister från WSP, LTH och Skanska med koppling till forskningsprojektet Kontorsbyggnader i glas energi och klimat Hyresgäst: WSP (halva byggnaden)

4 Förslagshandling Kontorsbyggnad med 5 plan 90 m x 17 m x 21 m (l x b x h) Glasfasad Yttre rörlig solavskärmning Dagsljusinlänkning Behovsstyrd FTX Fjärrvärme Fjärrkyla Stor flexibilitet Kravspecifikation inneklimat och energi

5

6

7 Beräkningsverktyg Dagsljus och elanvändning för belysning DAYSIM-Radiance g- och U-värden för solavskärmning och glas Parasol WIS Energianvändning och termisk komfort IDA ICE g = soltransmittans (total) U = värmegenomgångskoefficient i W/m²K

Energianvändning för olika fönsterareor (treglas, klarglas), beräknat med IDA ICE (innetemperatur 22 C 24 C) 8 kwh/(m²år) 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 134 130 117 23 22 21 18 18 18 24 24 24 9 10 7 47 55 59 25% 38% 53% Värme Kyla Belysning Utrustning Fläktar och pumpar

9 Specifika transmissionsförluster och förlustfaktor med treglas (klarglas) Fönsterarea (andel av fasad) 53% 38% 25% U x A fasader, W/K 4712 3661 2788 U x A totalt, W/K 5147 4095 3223 Förlustfaktor, W/K 7048 5996 5124 1,38 1,17 1,00 Värmeanvändning enligt IDAberäkningar, kwh/m2år 59,1 55,3 47,1 1,25 1,17 1,00

10 g x Ag med persienn med treglas (klarglas) Fönsterarea (andel av fasad) 53% 38% 25% g x A med persienn fasader (söder, öster och väster), 380 272 184 2,07 1,48 1,00 Kylanvändning enligt IDAberäkningar, kwh/m2år 10,1 9 7 1,44 1,29 1,00

Energianvändning (IDA ICE) för olika fönsteralternativ (referensbyggnaden 117 kwh/m 2 a) 11 Alternativ med lågt U- och g-värde kwh/(m²år) 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Alternativ 134 22 18 117 22 113 18 116 19 24 18 18 18 10 24 24 24 6 6 7 59 46 46 48 1 2 3 4 Värme Kyla Belysning Utrustning Fläktar och pumpar

12 Fönsterdata föregående bild Alternativ 1 2 3 4 Allmänt Treglas klarglas Treglas med solskyddsglas väster-, söder- och öster-fasad Treglas med solskyddsglas väster-, söder- och öster-fasad Tvåglas med solskyddsglas väster-, söder- och öster-fasad g-värde glas 0,69 0,34 0,24 0,39 U-värde 1,85 0,9 0,9 1,1 glas, W/m²K Solavskärmning g-värde glas + solavskärmning Mellanliggande persienn Yttre mot söder Yttre mot söder Yttre mot söder 0,3 0,12 0,08 0,14

WSP HUSET Malmö November 2005, efter systemhandlingsskedet 13 Fasad norr

14 WSP HUSET Malmö November 2005, efter systemhandlingsskedet Fasad söder

15 Resulterande krav för projekteringen baserade på beräkningarna under systemskedet Tak, väggar och golv: U-värden inkl. köldbryggor < 0,12, < 0,22 and < 0,32 W/m²K Fönster: area < 53 % av fasad; U-värde < 1,1-1,2 W/m²K; min dagsljustransmittans > 55 % Solavskärmning (S,Ö,V): solenergitransmittans för glas + solavskärmning g system <0,1 Värmeåtervinning på luft: verkningsgrad > 70 % Ventilation: medel SFP < 2,0 kw/m3/s Belysning: max installerad effekt = 10 W/m2 Servrar: max elanvändning (5000 W) och kyla PC: max elanvändning = 125 W inkl. bildskärm

16 Större ändringar under bygghandlingsskedet Enkelfasad med yttre rörlig solavskärmning ersattes med dubbelfasad Jämförbar investeringskostnad Skyddad rörlig solavskärmning Bättre ljuddämpning mot ute Fönstervädring möjlig oavsett uteklimat Separat dagsljusinlänkning ersätts med övre 1/3 persienn med fast vinkelförskjutning Komplicerat med separat rörlig av övre tredjedel Högre investerings- och driftkostnad med separat övre tredjedel

17 UA-, ga-värden och förlustfaktor UA f -värde fasader, W/K UA-värde total, W/K Förlustfaktor, W/K ga g -värde med persienn (söder, öster, väster) Referensbyggnad Krav på verklig byggnad Verklig byggnad inkl. linjeförluster vid fönster 2788 3298 3541 3223 3732 3976 5124 5633 6067 184 127 143

18 Dagsljus och solavskärmning Övre tredjedel av persienn fast vinkelförskjutning t.ex. 15 grader Styrning av persienn på solintensiteten och inre luminans, uppe/nere och vinkel (studeras vid LTH) Separat styrning av persienn för resp. fasad och plan, samt sektionering av söderfasaden (3) Manuellt kontrollerade bländningsgardiner mot norr kan behövas Ev. bländningsgardiner övriga fasader Belysning tänds av närvaro i kontorslandskap och manuellt i cellkontor Belysning släcks av närvaro givare Belysning konstantljusregleras (ej mot norr) Krav på reflektansfaktorer för invändiga ytor (NUTEK, SS)

19

20

21

22

23

24

Verklig projekterad glaskontorsbyggnad: U fönster = 1,1 W/m²K dvs. U profil = 1,8, U glas = 1,0 25 Framtida glaskontorsbyggnad? U fönster = 0,9 W/m²K dvs. U profil = 1,3, U glas = 0,8 eller U fönster = 0,6 W/m²K dvs. U profil = 1,0, U glas = 0,55 Traditionell byggnad med bra fönster: U glas = 1,1 W/m²K istället för 1,9 ----------- 100 kwh/m²år 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 9 9 10 18 18 18 10 10 10 24 24 24 20 20 21 35 31 25 Med U-värde 1,1 Med U-värde 0,9 Med U-värde 0,6 Värme Kyla Belysning El till servrar Datorer mm Fläktar och pumpar

26 Säkerställande av energieffektivitet och innemiljö En målsättning för byggnaden bestäms i programskedet. En helhetssyn präglar arbetet Ett styrande kvalitets- och miljöprogram med funktionskrav ställs upp under programskedet och förfinas under projektets gång. En ansvarig energi- och miljökoordinator finns med, som säkerställer en helhetssyn fr.o.m. programskedet t.o.m. första verksamhetsåret. Energi och inneklimatsimuleringar genomförs fr.o.m. programskedet.

27 Säkerställande av energieffektivitet och innemiljö Bättre simuleringsverktyg för dagsljus belysning elanvändning utvecklas. Bättre energisimuleringsprogram för byggnader med stora glasytor, framförallt dubbelskalsfasad, utvecklas. Samarbetet byggherre, arkitekt, VVS-projektör, byggprojektör, elprojektör, byggnadsfysiker och entreprenörer fungerar väl. Ett livskostnadsperspektiv tillämpas. En separat kravspecifikation för glasfasaden baserad på analyser av hela byggnaden tas fram. Uppföljning under byggskedet och driften

28 Funktionskrav ställs upp på tre olika nivåer: Byggnadsnivå (energianvändning, termisk komfort, luftkvalitet, ljudnivå). Systemnivå (energianvändning, luftkvalitet, ventilationsgrad, ljudnivåer, drag, luft/operativ temperatur, termisk komfort, visuell komfort) för t.ex. glasfasaden. Komponentnivå (U-värde, g-värde) för t.ex. fönsterglasen.

Slutsatser En kontorsbyggnad med större glasandel än en traditionell byggnad (50 % jfr 20 %) har projekterats som har förutsättningar att effektivt utnyttja den större tillgången på dagsljus uppnå en rimlig total energianvändning (ytterligare lägre energianvändning med mindre fönster) säkerställa god termisk komfort 29 minska elanvändningen för ventilation uppnå en låg elanvändning för hyresgästerna enkelt skifta mellan cellkontor och kontorslandskap och tvärtom