Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se



Relevanta dokument
Läsa och skriva.

Observationspunkter, lärarmatris

Observationspunkter, klassöversikt

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Översikt över arbetet med LEKSAKSFABRIKEN

Välkomna! Presentation och förväntningar. Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Kursplan i svenska Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

Svenska som andraspråk åk 1

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Lärarhandledning Aktivitet 3. Vi kommunicerar med symboler och bokstäver

Nya språket lyfter. Dagens program. Forskningsbakgrund läsning och skrivning Genomgång av observationsmaterialet

LPP Magiska dörren ÅR 4

Lokal studieplan för svenska.

Arbetsområden för Freja och Frigg

Svenska Läsa

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Svenska mål och kriterier

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass

Lärarhandledning Aktivitet 2. Vi lyssnar och samtalar

Nya Språket Lyfter. Caroline Liberg. Uppsala universitet

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Bonusmaterial Språkskrinet troll

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Inledning, Lästrumpet

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

MINA MÅL I GRUNDSKOLAN 1-9

LÄSFÖRSTÅELSE - SÅ FUNKAR DET!

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel

Lärarhandledning Vi uppmärksammar varandra och samtalar om textinnehåll

Till läsaren av detta dokument!

Nationella mål. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall

Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Lärarhandledning Vi kommunicerar med symboler och bokstäver

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

Kurs läs och skriv Avkodningstest

Lärarhandledning Vi lyssnar och samtalar

Bedömning och betyg i skolan Freinetskolan Kastanjen föräldrar och personal.

LPP Läsprojekt Svenska År 1. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.

Varför ska man läsa?

Kan man lära sig att läsa genom att skriva?

AEC 7 Ch av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Nya samlade läroplaner

svenska kurskod: sgrsve7 50

Historien om mitt liv so far

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Kärlekstema. vecka inlämning: torsdag 1 april (v.13)

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.

SVENSKA. Ämnets syfte

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Visa vägen genom bedömning

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Specialpedagogiska seminarier

Herrängens skola. Gäller från och med ht Delmål mot kunskapskraven

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Bonusmaterial Språkskrinet clown

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Nya språket lyfter! Innehåll

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Herrängens skola. Höstterminen Delmål mot kunskapskraven

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Rektor med vetande 15 mars 2017

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

Lokal Pedagogisk Planering

- Kan skriva grundläggande information utifrån sig själv t.ex. personnummer, adress, telefonnummer etc.

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Lässtrategier för läsförståelse

Transkript:

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se

Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de låter? Elever med svårigheter hur lär de sig med olika metoder Hur upptäcker man svårigheter? Vilken typ? Hur behandlas de? När sätter man in vilken hjälp? Hur utmanar man barn som kan? Vad gör man för att inte tappa dem? Hur hjälper man barn som börjar skriva spontant? När ska man börja lära dem konventioner? Genusperspektiv i högläsning och deras egen läsning, elevens intressen Andraspråkselever hur tänker man kring dem? Hur förhåller man sig till deras textläsning t.ex. i SO?

Kontinuerlig uppföljning Bokstavskunskap Utvecklingsscheman - färdigheter Utvecklingsmatriser förmågor, kompetenser SÄTT IN TRÄNING OCH ÅTGÄRDER TIDIGT!

Läsutvecklingsschema Birgitta Allard, Bo Sundblad: Handbok om läsning Sitt namn Läsriktning Bokstav-ljud Dela- sätta ihop ord Ljuda ihop (fonografisk princip) Direkt avläsa Enkel text Kommunicerar med text Läsa ljudstridig stavning Längre obekanta ord En del utan ljudning (ortografisk princip) Snabbljudar Mer flyt Arbetsbeskrivning Flytande Sökläsa TV-texten Läser mycket Översiktsläsa Djupläsning Olika slags texter Avpassa lässätt Omedvetet avpassa

Skrivutvecklingsschema Ann Pihlgren och Freinetskolan Mimer: Individuella utvecklingsplaner Klotter Sitt namn Bokstäver (utan ordning) Någon bokstav rätt Flera bokstäver Alla ljud finns med Kommunicera med text Mer text (stora bokstäver) Mellanrum mellan orden Text med små bokstäver Stor bokstav, punkt Vill skriva fint Vill stava rätt Kan skriva referat Tänker på språklig form Kan skriva olika slags texter Antecknar spontant Avpassar skrivsätt efter situationen Omedvetet avpassa

Nya Språket lyfter A observationspunkter läsa a:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig a:2 Eleven läser både på och mellan raderna vid lärarens högläsning Jag förstår vad texten handlar om när någon läser för mig a:3 Eleven läser ord som helheter (logografisk läsning) och börjar känna igen några bokstäver Jag känner igen en del ord när jag läser a:4 Eleven känner igen flera bokstäver och har börjat knäcka läskoden Jag känner igen flera bokstäver och kan läsa ihop dem till ord skriva a:1 Eleven visar förståelse för bilder, tecken och symboler Jag använder bilder, tecken och symboler för att berätta något a:2 Eleven skriver sitt namn och kopierar bokstäver och ord Jag kan skriva mitt namn och skriva av bokstäver och ord a:3 Eleven känner igen och skriver flera bokstäver och kopplar dem till bokstavsljuden Jag kan skriva flera bokstäver och vet hur de låter a:4 Eleven skriver för att uttrycka sig och minnas Jag provar att skriva för att berätta eller komma ihåg avstämning A Eleven har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet Jag kan läsa ihop bokstäver till ord och förstår det jag läser

Nya Språket lyfter B observationspunkter läsa b:1 Eleven kan alla bokstävers namn och ljud, ljudar ihop ord och börjar utnyttja den ortografiska avkodningsstrategin (helordsläsning) Jag kan alla bokstäver och kan läsa själv b:2 Eleven visar förståelse vid egen läsning Jag förstår det jag läser och kan berätta vad det handlar om b:3 Eleven läser mellan raderna vid egen läsning av elevnära texter Jag förstår och kan hitta bra poänger i det jag läser b:4 Eleven använder olika strategier som stöd i läsningen Jag använder olika sätt för att läsa och förstå en text skriva b:1 Eleven skriver ord eller kortare text med eller utan bildstöd Jag kan skriva ord och korta texter b:2 Eleven formar bokstäver på ett funktionellt sätt och skriver läsligt för hand Jag använder alla bokstäver och skriver så andra kan läsa b:3 Eleven visar förståelse för hur meningar skrivs Jag skriver meningar med stor bokstav och punkt b:4 Eleven använder olika strategier som stöd i skrivandet Jag använder olika slags stöd när jag skriver en text avstämning B Eleven läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning samt visar förståelse vid egen läsning Jag kan alla bokstäver, förstår det jag läser och märker när jag läser fel

Nya Språket lyfter C observationspunkter läsa c:1 Eleven läser för upplevelse och lärande Jag läser för att uppleva och lära c:2 Eleven läser ofta och regelbundet både korta och längre texter i olika genrer Jag läser olika typer av texter ofta och regelbunde c:3 Eleven läser mellan raderna d.v.s. tolkar och förstår innehåll i berättelser och faktatext Jag förstår det viktiga i berättelser och faktatexter skriva c:1 Eleven skriver berättande text med tydlig handling Jag skriver berättelser med början, mitten och slut c:2 Eleven följer vanliga stavningskonventioner vid skrivande av texter och börjar använda ordlista eller datorns stavningskontroll Jag kan stava många ord och vet hur man tar reda på hur ord stavas c:3 Eleven hämtar information och kunskaper från olika källor, redovisar med egna ord samt skriver sammanhängande text Jag kan skriva om det jag lärt mig med egna ord så andra förstår c:4 Eleven visar förmåga att planera, organisera och bearbeta innehåll och form i en text Jag planerar mitt skrivande och ändrar i texten för att göra den bättre avstämning C Eleven läser flytande med förståelse både kortare och längre texter där ortografisk helordsläsning dominerar Jag kan läsa flytande och känner lätt igen hela ord och förstår det jag läser

Nya Språket lyfter D observationspunkter läsa d:1 Eleven tar hjälp av textens och ordens uppbyggnad för att underlätta läsflyt och läsförståelse Jag läser med flyt och känner igen olika typer av texter och hur ord böjs d:2 Eleven använder varierade lästekniker beroende på syftet med läsningen Jag använder olika sätt att läsa beroende på syftet med läsningen d:3 Eleven läser regelbundet längre texter inom olika genrer med flyt och förståelse Jag kan läsa långa texter flytande och förstår det jag läser skriva d:1 Eleven skriver beskrivande, utredande och argumenterande/resonerande text och kan uttrycka egna tankar och åsikter Jag kan uttrycka hur jag tänker och vad jag tycker när jag skriver d:2 Eleven skriver regelbundet och bearbetar sina texter Jag skriver ofta och ändrar och förbättrar mina texter när det behövs d:3 Eleven använder skiljetecken, anföringstecken och styckeindelning Jag använder skiljetecken, talstreck och styckeindelning när jag skriver d:4 Eleven skriver regelbundet med olika syften Jag skriver ofta och kan skriva olika slags texter avstämning D Eleven läser obehindrat med förståelse Jag kan läsa olika slags texter och förstår att de har olika syften

Motverka dyslexi i undervisningen Fonologisk medvetenhet Motorisk stimulering En-till-en-undervisning Överinlärning och automatisering God inlärningsmiljö

Diagnostisera 1: intervju Händelser vid debut? Hur lärde du dig? Vad händer? Hur känns det? Läsvanor hemma? Hur gick undervisningen till? Hur mycket av TV-texten hinner du läsa?? Vad går bra? Mindre bra? Historik Läs/skrivupplevelse Hörsel? Fysiska förutsättningar Motivation Syn? Vill du kunna läsa/skriva? Varför? Intressen? (läskoppling) Begåvning? Tal? Läser/skriver vad? Hur ofta/mycket? Hur mycket arbete är du beredd att lägga ner?

Läser nonsensord: ga, mof, ale, hoke Kan läsa när delar byts ut: svart surt sent sand Läser/skriver bokstavs-bevarande: potta > påta men inte vandring ->vada Läsningen tar ej kraft/uppmärksamhet Diagnostisera 2: testa Stavar reguljära men ej irreguljära ord: Mata, matta, sent, scen 1. Fonologisk (ljud-) princip 3. Automatiserad avläsning (som att kunna cykla) kan ej att låta bli att läsa när hon/han ser ett ord Kan sortera ut nonsensord från ord Avkodning Kan inte förklara hur hon/han läser Läser snabbt presenterade ord och läser: stjärna, frisk lika lätt som: solen, trädet 2. Ortografisk (bokstavsföljder) princip Språkförståelse Läser innehållsord snabbare än funktionsord: Vi letade efter skatten men det gick dåligt Vad hände? Vad tror du kommer att hända? Läser långa ord: Lastbil Lastbilsflak Lastbilsförare Kan beskriva skillnaden mellan ord som låter lika men stavas olika: hjul och jul Skriven text: Huvudidé? Detaljer? Disposition: inledning, kärna, avslutning Personlig, levande stil Språkliga konventioner: Stavning, böjningar, fullständiga meningar osv