Nya språket lyfter. Dagens program. Forskningsbakgrund läsning och skrivning Genomgång av observationsmaterialet

Transkript

1 Nya språket lyfter Dagens program Forskningsbakgrund läsning och skrivning Genomgång av observationsmaterialet Elisabeth Berg Institutionen för didaktik Uppsala universitet

2 Varför dokumentation av elevers kunskaper? Eleven: För att se sin egen utveckling Läraren: Föräldrar: För att kunna stödja sina barn i språkutvecklingen För att man måste: från vt 2006 skriva individuella utvecklingsplaner (IUP) från ht 2008 utforma skriftliga omdömen får vara betygsliknande

3 Hörnstenar i språkutvecklingen Tala samtala lyssna Läsa Skriva

4 En röd tråd OLIKA TEXTTYPER/GENRER Berättande Beskrivande Förklarande Instruerande Argumenterande

5 Litteratur Gibbons, Pauline (2006) Stärk språket, stärk lärandet språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i Hallgren & Fallgren

6 Forskningsbakgrund LÄSA Hur står det till med svenska elevers läsförmåga?

7 Nationella proven årskurs 3 98% av eleverna har grundläggande färdigheter i läsning Flickor har lyckats betydligt bättre än pojkar Flickor med invandrarbakgrund har lyckats bättre än pojkarna generellt Elever med högutbildade föräldrar har lyckats bättre...

8 PIRLS-rapporten 2006 (Progress in International Reading Literacy Study) Mäter den självständiga läsförmågan hos elever i årskurs 4 - i Sverige och i världen Består av två delar: - Lästest (berättande och beskrivande) - Enkäter (föräldrar, lärare, skolledare)

9 PIRLS 2006

10 Läsförståelse PIRLS 2006 Fyra olika förståelseprocesser: information textelement

11 Resultat PIRLS 2006 Svenska elever i årskurs 4 lyckas väl med sin läsning i ett internationellt perspektiv Flickor når ett bättre läsprovsresultat än pojkar Skillnaden mellan elever som lyckas väl och elever som inte lyckas lika väl är relativt små En tillbakagång i elevernas läsprovsresultat har skett mellan 2001 och 2006 Tillbakagången slår inte generellt, utan det är de starka och mycket starka läsarna som blivit färre

12 Pirls % av alla svenska elever når en låg men grundläggande läsförmåga Fler barn kommer till skolan i årskurs 1 med erfarenheter av läs- och skrivaktiviteter och kan läsa och skriva ord och enkla meningar

13

14

15 -undervisning Bland annat visar Judith Langer (1999, 2004) i en stor studie av skolor i USA att undervisningen i klasser i vilka eleverna klarar uppsatta mål på ett bättre sätt än -undervisning. I de skolor där eleverna klarar uppsatta mål sämre än förväntat, är undervisningsprogrammen oftast: antingen endast funktionaliserad eller endast formaliserad.

16 Vilken språksyn dominerar din undervisning? Formalisering Traditionell språksyn Språket form skiljs från dess innehåll och övas separat d.v.s. olika delfärdigheter kan tränas isolerat från innehåll och äkta kommunikation Eleverna tränas i en bestämd ordningsföljd där olika färdigheter antas bygga på varandra en kunskapsbit i taget; från delar till helhet Formmedvetande underlättar språkanvändningen på sikt Produkten det färdiga resultatet i fokus KÄNNETECKEN Monologiskt klassrum, heltäckande läromedelspaket, faktafokusering, reproduktion, abstrakt undervisning, fokus på brister, diagnoser och tester (summativ bedömning) Funktionalisering Språksynen i Lpo 94 Språkanvändning i för eleven meningsfulla situationer där kommunikationssituationen och mottagare betonas Olika språkliga färdigheter utvecklas i eleverna undersöker verklighet och omvärld; kopplingar till elevernas föreställningsvärld och vardag Sammanhang i undervisningen; från helhet till delar Processen och innehållet i fokus KÄNNETECKEN Flerstämmigt klassrum, tematiskt arbete, kunskapsproduktion, språkanvändning, utgångspunkt i det eleven kan, formativ bedömning

17 Formalisering funktionalisering?

18 Den oändligt vackra Prinsessan Badru l-budur

19

20 Legenden om S:t Göran och draken

21

22 Från form till funktion Från reproduktion till kunskapsproduktion

23

24 Orientaliska mattor e

25

26 -undervisning Färdigheter som ska läras är integrerade i en helhet, men studeras också separat i väl strukturerade undervisningssammanhang Förberedelse av prov och test är integrerade i den reguljära undervisningen Tydliga kopplingar görs mellan ämnen i skolan och ämnen utanför skolan och till elevernas egna erfarenheter och deras erfarenheter från andra lektioner och tidigare erövrade kunskaper Metakognitiva strategier för hur man tänker, hur man planerar och organiserar sitt arbete osv. lärs ut på ett tydligt sätt När eleverna uppnått ett mål och lärt sig det som ska läras, för läraren dem vidare in i en ännu djupare förståelse och genererande av ytterligare nya tankar och idéer Judith Langer (1999, 2004)

27 Utmaningar för Sverige (Pirls, 2006) Alla elever ska få möjligheter att utveckla en bred repertoar av läsarter. Att ta vara på de kunskaper barnen har med sig in i skolan och bygga vidare på dem. Kunna motivera eleverna att läsa längre och mer komplexa texter. Göra våra elever nyfikna på det främmande och det nya. Kompetensutveckling inom läs- och skrivområdet för lärarna

28 Lärares kompetensutveckling Undervisning i och om läsförståelsestrategier Avkodningsstrategier och automatisering av läskoden -undervisning (formalisering och funktionalisering i balans) Uppföljning av elevernas läsutveckling Större kunskaper om flerspråkighet, andraspråksinlärning och modersmålets betydelse Specialpedagogik (Pirls, 2006)

29 Literacyträdet

30 Literacy-erfarenheter Bild: Literacy i familj, förskola och skola, Fast, 2008

31 LÄSNING

32 Hur gör man när man läser? POSTKEYNESIANISM Helordsmetod (ortografisk läsning) Ljudning (fonologisk läsning/grammatisk läsning) Förförståelse Bilden

33 Steg i läsutvecklingen Imitation av läsbeteende (lekläsning) Återberättande med hjälp av minnet och bilder Logografisk helordsläsning Fonologisk läsning = ljudning = avkodning=grammatisk läsning Ortografisk helordsläsning (automatiserad läsning)

34 Resultatet av en undersökning

35 Det räcker inte med avkodningsstrategier! Många barn läser flytande utan engagemang Många barn läser flytande utan att kunna återge det de har läst Många barn vet inte när de förstår eller inte förstår en text Många barn vet inte vad de förväntas begripa när de läser Många barn vet inte att en text förväntas ha en mening

36 - Hur kan vi hjälpa våra elever med detta?

37 Det räcker inte med avkodningsstrategier! METAKOGNITIVA LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER Att bygga mentala scheman: Text till själv Text till text Text till författare Text till världen

38 Att skapa inre bilder Att återberätta Att göra inferenser Att syntetisera Att ställa frågor på olika nivåer Att använda olika hållpunktsstrategier när problem uppstår

39 MELLAN RADERNA. Strategier för en tolkande läsundervisning. Britta Stensson Stensson utgår från ger exempel utifrån svensk litteratur.

40 TEXTSAMTAL

41 I vilken ålder kan man börja träna dessa strategier?

42 Till vilka texttyper/genrer är dessa läsförståelsestrategier lämpade?

43 SKRIVNING

44 Skrivutveckling Härmande klotter Lekskrivning Bokstäver i rad Kopiering Talat språk som ritas Upptäckarskrivning Konventionell (ljudenlig) skrivning

45 Härmande klotter

46 Lekskrivning

47 Talat språk som ritas Fast, Literacy i familj, förskola och skola s. 98

48 Kopiering/bokstäver i rad

49 Konventionell skrivning

50

51 Hur långt har Johan här barnet kommit i sin skrivutveckling?

52 Bemötande av elevers arbeten Utgångspunkt i brister (kan inte) Utgångspunkt i uppnådd kompetens (kan) Gör inte mellanrum mellan orden Spegelvänder bokstäver Skriver ojämna bokstäver Kan inte de små bokstäverna Kan inte skilja mellan en del bokstävers namn och de ljud de symboliserar Kan inte stava rätt Förstår att man kan meddela sig i skrift till någon som inte är närvarande Kan skilja ut ord Har skrivriktningen klar för sig Skriver tydligt Kan många bokstäver och vet vilket ljud de representerar Avdelar inte meningar med stor bokstav och punkt Använder både stora och små bokstäver Hör inte alla ljud Har börjat lämna konsonantskriften Kan uttrycka en känsla

53 Johans uppnådda kompetens (klarar på egen hand) Förstår att man kan meddela sig i skrift till någon som inte är närvarande Johans proximala utvecklingszon = det han klarar med hjälp av någon mer kompetent Kan skilja ut ord Har skrivriktningen klar för sig Göra mellanrum mellan ord Skriver tydligt Kan många bokstäver och vet vilket ljud de representerar Byta ut stora bokstäver mot små Använder både stora och små bokstäver Har börjat lämna konsonantskriften Kan uttrycka en känsla Särskilja meningar med punkt

54 Summativ eller formativ bedömning? Summativ bedömning Kunskapsbedömning häroch-nu Produkten i fokus Formativ bedömning Fokus på utveckling framåt Processen i fokus Ex. portfolio, Nya språket lyfter

55 Uppsala universitet Projektledning Birgitta Garme, Institutionen för nordiska språk Caroline Liberg, Institutionen för didaktik Projektgrupp Institutionen för didaktik: Elisabeth Berg Barbro Hagberg-Persson Kerstin Lagrell Majken Sköld Holm

56 Materialets syften Att diagnostisera elevens starka och svaga sidor Att visa hur långt eleven nått i sin kunskapsutveckling mot kursplanens uppnåendemål Att ge läraren analysverktyg för att kartlägga elevens förkunskaper och brister inom det aktuella kunskapsområdet

57 Utgångspunkter Elevernas läs- och språkutveckling dokumenteras genom att: läraren genom systematiska observationer iakttar elevernas förhållningssätt på de områden som har betydelse för språkutvecklingen eleven görs delaktig i samtalen kring den egna språkutvecklingen.

58 Materialet består av tre delar Lärarhandledning med observationspunkter och avstämningar Lärarmatriser

59 Elevmaterialet A Observationspunkter Läsa- skriva a:1 a:4 mot AVSTÄMNING A Läsa a:1 Jag tycker om att lyssna på högläsning Tala-samtala-lyssna ligger

60 D B C

61 Varje observationspunkt har följande rubriker: Observationspunkt:... Notera i vilken utsträckning eleven:... Undervisningen ger exempelvis utrymme för:...

62 Talet är grunden!

63 Två dimensioner Tal, samtal och lyssnande som rör berättande i olika sammanhang och med varierande innehåll. Tal, samtal och lyssnande som rör beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande situationer.

64 Översikt

65 Exempel: berättande Observationspunkt: Eleven berättar längre sammanhängande berättelser med tydlig poäng Jag kan berätta längre berättelser så poängen blir tydlig Notera i vilken utsträckning eleven: berättar en berättelse med början, mitten och slut berättar så åhöraren förstår berättelsens poäng.

66 Undervisningen ger exempelvis utrymme för: träna berättande med hjälp av tankekartor eller andra hjälpmedel som stöd för minnet berätta med hjälp av bilder eller texter som illustrerar en person, en plats och ett problem återberätta historier med tydlig poäng spela rollspel för att återge aktuella händelser berätta en förberedd berättelse för en kamrat som återberättar denna för en annan kamrat osv.

67 Trycksfels-Nisse har varit i farten på sidan 22! Beskrivande (inte berättande!), förklarande, instruerande och argumenterande

68

69 Vägar till läsning och

70 Exempel: Observationspunkt a:2, läsa vid lärarens högläsning. Jag förstår vad boken handlar om när någon läser för mig.

71 Uppmärksamma och notera om eleven: tar hjälp av bilder, sina förkunskaper och tidigare erfarenheter för att tolka och förstå en text, drar slutsatser utifrån det som är uttryckt i texten, drar slutsatser eller gör goda gissningar om det som inte är uttalat i texten.

72 Undervisningen ger exempelvis utrymme för gemensam läsning och samtal genom att: Bygga förförståelse genom att läsa rubriker, se på bilder och samtala om texten före eller under högläsning Återberätta delar av handlingen och/eller försöka förutsäga vad som kommer att hända under och efter högläsning Uttrycka sina inre föreställningar av det lästa genom olika medier t.ex. musik, rörelse eller bild resonera om och hitta på alternativa slut på en berättelse eller saga,...

73 Avstämning A Observationspunkter läsa/skriva a:1 a:4 leder till Avstämning A: Eleven har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet Jag kan läsa ihop bokstäver till ord och förstår det jag läser

74 Avstämning B Observationspunkter läsa/skriva b:1 b:4 leder till Avstämning B: Eleven läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning samt visar förståelse vid egen läsning. Jag kan alla bokstäver, förstår det jag läser och märker när jag läser fel

75 Observationspunkt c:4, skriva Eleven visar förmåga att planera, organisera och bearbeta innehåll och form i en text Jag planerar mitt skrivande och ändrar i texten för att göra den bättre

76 Uppmärksamma och notera om eleven: Planerar och organiserar texten, vid behov med hjälp av t. ex. tankekarta Skapar en tydlig textstruktur med inledning, huvudinnehåll och avslutning Ändrar texten efter egen genomläsning Bearbetar och ändrar texten efter andras råd Använder stor bokstav, punkt och frågetecken i egna texter

77 Undervisningen ger exempelvis utrymme för att : Samtala om olika sätt att förbereda sitt skrivande på Samtala om hur man kan planera och organisera sitt skrivande Ge respons och bearbeta text, enskilt eller tillsammans med andra...

78 Avstämning C (möter målen åk.3) Observationspunkter läsa/skriva c:1 c:4 leder till Avstämning C: Eleven läser flytande med förståelse både kortare och längre texter där ortografisk helordsläsning dominerar Jag kan läsa flytande och känner lätt igen hela ord och förstår det jag läser

79 Avstämning D (möter målen i åk.5) Observationspunkter läsa/skriva d:1 d:4 leder till Avstämning D: Eleven läser obehindrat med förståelse Jag kan läsa och förstå olika slags texter och förstår att de har olika syften

80 Det innebär att eleven: - läser olika slags texter med olika syften: för nöje, för att lära, för översikt, för att finna fakta etc. - känner till olika typer av genrer: sagor, berättelser, faktatexter, dikter recept etc. - anknyter till det lästa I samtal och skrivande såväl I samband med läsningen som vid andra tillfällen samt vid läsning av andra texter - anpassar sin läsning till de krav olika texter ställer

81 - tar hjälp av olika förståelsestrategier för att förstå och läsa obehindrat - rättar sig själv vid läsning och har fungerande strategier vid svårigheter - stannar upp vid problem med förståelse av ord eller sammanhang - samtalar och ställer frågor till texten för att förstå - läser och förstår det som inte direkt uttrycks i texten - har en klart och tydligt automatiserad avkodning & Majken Sköld Holm

82 Lärarmatriser: översikter

83 Lärarmatris

84 Lärarmatris

85 Elevens kunskapsprofil: ger läraren underlag för IUP med skriftliga omdömen observationer diagnoser kursplaner nationella mål Åk.3 och 5 nationellt prov

86 bör vi anta att vi ännu inte hittat det Devis hängande i klassrummen på Nya Zeeland