Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2015. Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin



Relevanta dokument
Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2016

Det händer bara en gång i varje människas liv: man är barn och blir vuxen. Detta är en av de märkvärdigaste passager vi måste igenom, och det präglar

Det finns inga hopplösa patienter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Laslo Erdes Mariann Grufman Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Tröst. A# umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet 7ll personlig utveckling

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa

Ungdomars drogvanor 2016

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län och föräldrars möjlighet att spela roll

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Biopsykosociala utvecklingsschemat

Skolelevers drogvanor

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015

CANs skolelevers drogvanor

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Cannabis och syntetiska preparat

Drogvaneundersökning Social utveckling Ulla Kungur

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Biopsykosociala utvecklingsschemat

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Svenska elevers drogvanor

DROGVANOR BLAND UNGDOMAR - CAN- UNDERSÖKNINGEN 2019

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

4. Behov av hälso- och sjukvård

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Gymnasiet

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Stockholmsenkäten 2012

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert

Drogvaneundersökning 2019

Drogvaneundersökning 2018

tobak alkohol - narkotika

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

Skolelevers drogvanor

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår


Delaktighet och inflytande i samhället

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)


Nationella datakällor

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?


Presentation vid projektledarträff 2 september 2015

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Drogvaneundersökning 2016

Om alla vuxna i din kommun blir överens om att ingen ska dricka alkohol innan man är 18 år är problemet med ungdomsfylleri i princip redan löst!

Skolelevers drogvanor

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Insatser mot cannabis - 27 februari

Drogvaneundersökning gymnasiet åk

ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Om mig. Länsrapport

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

KOMMUNJÄMFÖRELSER. DROGVANEUNDERSÖKNING 2018 Gymnasiet åk 1

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Överföring. BLF Malmö 9 april Laslo Erdes

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning År 2, Gymnasiet


Drogvaneundersökning Ånge kommun

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat

Nätdroger - hur ser det ut bland unga i Sverige

Drogpolitiskt program

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Drogvaneundersökning 2017

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Kommunikationsavdelningen

Transkript:

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2015 Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Ungdomsmedicin Upplägg Introduk0on 0ll ungdomsmedicin Hur hjärnans biologiska utveckling påverkar beteendet Mognadsbedömning av ungdomar - biopsykosociala utvecklingsschemat Det ungdomsvänliga mötet sekretessfrågor, prak0ska verktyg Triangelövning AQ möta kroniskt sjuka ungdomar/överföring

Vad vi hoppas AQ det ska kännas läqare aq träffa ungdomar på moqagning och akut! Ökad förståelse för ungdomsårens och ungdomsmedicinens speciella utmaningar - ungdomsmedicinskt tänk Kunna använda det biopsykosociala utvecklingsschemat och andra verktyg i mötet med ungdomar.

Fokus på ungdomsperioden! A8en9on to young people's health is the next logical step a?er improvements made in child health through child survival programmes. An adolescent who is healthy is the best founda9on for a healthy adult life, which will in turn influence future genera9ons' health. Lancet 2012/WHO 2014

Adolescents need specific a8en9on, dis9nct from children and adults WHO 2014

Adolescensperioden i eq interna0onellt medicinskt perspek0v OmfaQar åldern 10-20 år Startar med puberteten Avslutas när man löst de utvecklingspsykologiska kraven BARNDOM VUXET LIV

Ungdomsårens uppgi]er Vid periodens slut ska den unge Klara sig själv rent prak0skt Ha etablerat eq nyq förhållande 0ll sina fld baserat på ömsesidighet och respekt - interdependence Kunna ha nära och trygga rela0oner med någon eller några jämnåriga inkl roman0ska partners Ha fram0dsplaner Ha utvecklat sin sexualitet

Vad är posi0vt i kontakten med ungdomar? Klokare än man tror.. Nyfikna och raka / ärliga, roliga. S0mulerande utmaning Man blir själv ifrågasaq De lever i stunden Varierande och oförutsägbart överraskningar! Det är roligt aq prata med ungdomar! O]a friska, har livet framför sig

Vad är svårt? Förstå sig på, nå fram, compliance De verkar så kloka men Förhållande och informa0on 0ll föräldrar AQ mo0vera 0ll förändring när man vet aq familjen inte fungerar AQ kunna möta de unga där de är, för det kan ju variera väldigt från gång 0ll gång Får en att känna sig som en värdelös doktor/ tjatig tant

Tröst A# umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet 7ll personlig utveckling

Hur når vi fram? Kunskap Skicklighet Abtyd

Ungdomskunskap Fågelperspektiv på ungdomar

Allmänt 87,5 % av de som går ut grundskolan har behörighet 0ll gymnasiet 72 % av 20- åringar har en hel gymnasieutbildning (2008) 52% tränar och tävlar i en idroqsförening (13-20 år) 53% förstagångsväljare röstade röd- grönt 2014 GenomsniQlig månadspeng 14 år 590 kronor Skolverket 2014, SCB 2012, Ungdomsbarometern 2013, Månadspeng 2013 enl Nordea

Allmänt Eget rum (13-19 år) 96 % svensk /78% utländsk bakgrund Bo i villa ca 65% svensk/ca 25% utländsk bakgrund FlyQa hemifrån: flickor 20,7 åå/ pojkar 21,6 åå SCB, Boverket/ Ungdomars boende, lägesrapport 2012 Media: 98 % av alla 13 18- åringar har en egen mobil I genomsniq 428 min (7,1) 0mmar per dag ägnas åt media i åldern 15-24 år, varav 43% av 0den Internet Unga och medier 2015, Statens medieråd, Nordicom

Allmänt 3/4 är nöjda med 0llvaron, 1/10 är missnöjda Ca 1/3 upplever livet som svårt (dåligt sjävförtroende upplever livet svårare..) 85% är nöjda med sina familjerela0oner 1/6 av ungdomar anger aq de står långt ifrån sina föräldrar de är i betydligt högre grad missnöjda med 0llvaron än ungdomar som står nära. Rela0onen mellan föräldrar och barn och familjens ekonomi är vik0ga faktorer för ungdomarnas välmående. Ungdomsbarometern 2013

Samlagsdebut före 15 åå? 10%? 20 %? 40 %?

GenomsniQsålder för första samlaget?

Sex 85 % anger aq de är heterosexuella GenomsniQsåldern för första samlaget 16,3 (flickor 16,1, pojkar 16,6) Ca 20 % samlagsdebuterar före 15 Ungdomar och sexualitet Ungdomsbarometern, Folkhälsomyndigheten 2013/2014

Påstående Ungdomsåren karakteriseras av riskfyllt beteende, men dödligheten är låg jämfört med i småbarnsåren (1-13 år)

Ref: 50 year mortality trends in children and young people. Viner et al. Lancet 2011

Ungdomars hälsa en paradox Friskaste perioden i livet Snabbast Starkast Smartast Sexigast Ökande mortalitet och morbiditet under ungdomsåren

Påstående Fler kvinnor än män begår självmord i åldern 16-24 år

Dödlighet och dödsorsaker bland unga 15 24 år Antal döda per 100 000 e]er dödsorsak och år. Kvinnor och män 15 24 år Antal per 100 000 80 70 60 50 40 30 20 10 Kvinnor 0 1992-94 - 96-98 - 00-02 - 04-06 - 08-102012 Övrigt Alkohol* Övr. Olyckor Cancer Självmord Hjärt- kärl Fordonsolyckor Män Antal per 100 000 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1992-94 - 96-98 - 00-02 - 04-06 - 08-102012 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2014

Påstående Trafikolyckorna når sin peak som dödsorsak vid ca 19 års ålder för män och kvinnor

Påstående Självmorden minskar bland unga.

Ungdomars psykiska hälsa Ungas psykiska hälsa är sannolikt sämre i dag än under 1990- talet. Oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter ökar. Självmorden minskar i befolkningen men inte bland unga! Fler sjukhusvårdas för depression och fler söker öppenvård för ångest/depression.

Nedsa8 psykiskt välbefinnande bland unga Andel i procent som rapporterat läqa eller svåra besvär respek0ve svåra besvär* av ängslan, oro eller ångest. Kvinnor och män 16-24 år Kvinnor 16-24 Män 16-24 Procent 35 Procent 35 30 30 25 25 20 20 15 15 10 10 5 5 0 1988-92 - 96 2000-04 - 08 2012 0 1988-92 - 96 2000-04 - 08 2012 Psykiska besvär Svåra psykiska besvär Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2014

Vårdade inom psykiatrisk slutenvård Antal personer per 100 000 invånare i olika åldersgrupper som vårdats inom psykiatrisk slutenvård Kvinnor Antal per 100 000 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1992-94 - 96-98 - 00-02 - 04-06 - 08-10 2012 Män Antal per 100 000 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1992-94 - 96-98 - 00-02 - 04-06 - 08-10 2012 0-14 15-24 25-44 45-64 65- w Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2014

Påstående Vi dricker mer konjnentalt nu, okare men mindre mängder

Andel 15-16 åringar som druckit alkohol de senaste 30 dagarna (%)

Beräknad genomsniqlig alkoholkonsum0on bland 15-16 åringar senaste konsum0onsdagen 2011 (Cl alkohol 100%)

Alkohol Andel 15- åringar som någonsin testat alkohol 1975: 90 % 1989: 75 % 2008: 65 % 2014: 50 % CAN - centralförbundet för alkohol och narkojkaupplysning: skolelevers drogvanor

12 Procent 100 Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9, i sex regioner. 1989 2013. 80 60 40 20 Stockholm Västra Götaland Skåne Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Skolelevers drogvanor Källa: CAN

Påstående Ungdomar röker lika mycket idag som för 10 år sedan.

17 Andelen elever som röker dagligen i årskurs 9, i sex regioner. 1989 2013. Procent 30 20 Stockholm Västra Götaland Skåne Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige 10 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Skolelevers drogvanor Källa: CAN

Rökning Av 1000 nu levande 16- åringar i världen kommer: 1 aq mördas 6 aq dö i trafiken 250 aq dö av tobaksrelaterade sjukdomar WHO om för Jdig död bland ungdomar

18 Andelen elever som snusar dagligen i årskurs 9, i sex regioner. 1997 2013. Procent 30 20 Stockholm Västra Götaland Skåne Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige 10 0 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Skolelevers drogvanor Källa: CAN

Påstående Idag är det vanligare aq ungdomar använder narko0ka än för 10 år sedan.

Narko0ka Andel 15- åringar som någonsin testat narko0ka: 1989: flickor 3 %, pojkar 3 % 2008: flickor 5 %, pojkar 7 % 2014: flickor 7 %, pojkar 8,5 % CAN - Centralförbundet för alkohol- och narkojkaupplysning

19 Andelen elever som någon gång använt narkotika i årskurs 9, i sex regioner. 1989 2013. Procent 30 20 Stockholm Västra Götaland Skåne Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige 10 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Skolelevers drogvanor Källa: CAN

Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som använt nätdroger någon gång. 2014. Procent 8 Årskurs 9 Gymnasiet, år 2 12 6 4 2 0 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Spice eller liknande rökmixar Övriga nätdroger Nätdroger totalt Skolelevers drogvanor Källa: CAN