Doft och smak Klubbmaterial för åk 4 Berit Kurtén-Finnäs och Anna Karin Jern 1
Doft Målsättning Eleverna ska inse att doft är materia, d.v.s. har massa, att dofter sprids i luften, och kommer med luften in i näsan. Spridningen tar tid. Vi känner igen vissa ämnen på deras doft eller lukt (viktigt i mat, i kemi). Doft - Lite teori Att vi kan känna doften eller lukten av ett föremål, en krydda, en frukt osv. beror på att det/den innehåller lättflyktiga molekyler som övergår i gasform (avdunstar) och når vår näsa. Vi kan bara känna doften av ämnen (molekyler) som når vår näsa och vi kan bara känna doften av ämnen som är uppbyggda av molekyler. Alla molekyler, också doftmolekyler, är materia och har således massa, även om den är oerhört liten. I vår näsa har vi luktreceptorer som kan känna igen enskilda molekylers form, olika receptorer för olika doftmolekyler. Från receptorerna sänds signaler till hjärnan som känner igen en doft som man tidigare utsatts för och som kan meddela vilken doft det är frågan om. Avdunstning kräver energi som tas från omgivningen vilket betyder att det sker mer avdunstning om det är varmt. Vi känner således mera dofter om det är varmare. Varmare mat avger mera doft än kall mat. Doftmolekylerna som avgår från ett föremål, en vätska eller en maträtt diffunderar ut i rummet. Föremålet, vätskan eller maten blir därmed lite lättare. Men doften av pizzakryddan väger nog för lite för att vi med en våg ska kunna se att pizzan blir lättare. Pizzan avger också en del vattenånga då den svalnar, dvs vatten avgår som enskilda vattenmolekyler. Även dessa gör förstås att pizzan blir lite lättare. Ångan avgår till luften vilket gör att den knappast kondenserar tillbaka till vätska på pizzan då den svalnar, åtminstone inte i någon kännbar utsträckning. En doftupplevelse Låt eleverna sitta i klassrummet. Be dem slappna av, luta sig bakåt och BLUNDA. Spela gärna lite lugn musik. Ställ dig själv i ett hörn bak i klassen. Droppa en eterisk olja eller doftolja (t.ex. apelsin, citron, jordgubbe, pepparmint) i hett vatten. Be eleverna sträcka upp handen då de känner något speciellt. (Om det är möjligt så filma gärna klassen med en digitalkamera. Lyckas försöket bra så borde händerna närmast doftämnet lyftas upp först och de som finns längst bort sist). Visa filmen för eleverna och be dem förklara vad som händer. 2
Har doft massa? Begreppsbubbla Begreppsbubbla med pizza. Om vi hade en våg som är så exakt att den kan väga minsta tänkbara partikel, skulle vi då kunna se att pizzan blir lättare då den avger doft? Blir den lättare pga att den avger doft, eller har doft ingen massa? Det ångar ju från pizzan; gör den avgående ångan att pizzan blir lättare? Bilaga: Begreppsbubbla över doften av pizza. Utmana elevernas tänkande med hjälp av begreppsbubblan. Låt eleverna diskutera parvis eller tre och tre, så att varje elev får möjlighet att uttrycka vad hon/han tror. Utmana elevernas uppfattningar med följande demonstration: Har doft massa? En demonstration Alkohol (sinol) är ett ämne som vi kan känna med hjälp av vårt doftsinne; ämnet doftar eller har lukt. Sinol är vid rumstemperatur en vätska. Denna vätska avdunstar relativt fort. Undersök om detta doftämne väger något, dvs. om en sinol-dränkt tygbit blir lättare då sinolen avgår. Du behöver sinol el motsv. träribba (30-40 cm) snöre, gummiband 2 tygbitar (ca 10 x 10 cm 2 ) 2 häftstift Gör en balansvåg. Se fig. Gör en hypotes. Kommer vågen att reagera på att alkoholen (som är ett doftande ämne) avgår? Motivera. Häng upp en torr tygbit i ena ändan av den lodräta staven, en tygbit fuktad med alkohol eller aceton i de andra. Ställ in vågen så att den väger jämnt, dvs. att staven, som tygbitarna är fästade vid, är vågrät. Följ med vad som händer. Diskutera vad som händer. 3
Förklaring: Tygbiten är neddoppad i alkohol. Alkohol består av molekyler som avdunstar förhållandevis lätt. Då dessa molekyler avdunstar blir den neddoppade tygbiten lättare. Då de avdunstade alkoholmolekylerna når vår näsa känner vi alkohollukten. Hur snabbt rör sig doftmolekyler? Undersök hur snabbt doftmolekyler rör sig. Är molekylerna hastighet beroende av temperaturen? Undersökningen skall helst göras i en lång korridor. Låt eleverna placera sig med 1-2 m mellanrum i korridoren, med ryggen mot doften. En elev får vara den som skickar iväg doften. Droppa några droppar av en eterisk olja i en skål med kallt vatten. Ta tid hur länge det tar för doften att röra sig 1 m, 2 m, osv. Skriv in resultaten i en tabell. Rita graf över doftens framskridande. Gör om försöket med en annan doft som skiljer sig markant från den första (för att undvika att eleverna blandar ihop dofterna). Rita in grafen i samma figur. Detektivuppgift Det har inträffat ett inbrott i traktens godisaffär. Burken med mintpastiller är tom. På golvet i affären hittade polisen också ett vitt okänt pulver. Polisen misstänker att någon av traktens mest kända godis-fantaster, Knatte, Fnatte, Tjatte, Teddy, Heddy eller Freddy är skyldig. Hos alla de misstänkta har man hittat någon form av vitt pulver i deras fickor, men också en näsduk som man upptäckt att har en stark doft att godis. De vet att barn är ganska bra på det här med godis och vänder sig därför till er för att få hjälp att identifiera tjuven. Er uppgift är att med hjälp av de 6 näsdukarna och de 6 pulvren identifiera den skyldiga. Till er hjälp har ni en burk som innehållit godis av samma slag som de stulna, samt lite av det upphittade vita pulvret från affären. Eftersom man ännu inte vet om det vita pulvret är giftigt får ni inte smaka på pulvret! Ni har dock tillgång till förstoringsglas, vatten, glas. Skriv en rapport till polisen där ni uppger vem som är den skyldiga och hur ni kommit till er slutsats (doftbeskrivningar, hur ni studerat och undersökt de vita pulvren). 4
RAPPORT Resultat från undersökningen: Doft Prov från godisaffären Knatte Fnatte Tjatte Teddy Heddy Freddy Vitt pulver (beskriv hur pulvret ser ut, känns, ev. doft, löser sig i vatten) Slutsats: är den skyldiga Motivering: Instruktioner till läraren: Vita pulver: koksalt, strösocker, potatismjöl, bakpulver, pudersocker Förslag till doftande godisar: lakrits, salmiak, citrongodis, fruktgodis, Sisu, mintpastiller, eukalyptuspastiller. Förbered uppgiften dagen innan genom att linda in olika godisar i pappersnäsdukar (sex näsdukar per elevgrupp, 2-3 elever per grupp). Använd en sorts godis per näsduk, men samma sort kan gärna förekomma två gånger. Bästa 5
att fukta godisen lite så fungerar det bättre. Klipp sedan en torr bit av näsduken till varje grupp. Bevismaterialet från affären kan t.ex. vara en burk med en mintpastill (eller en burk med mintdoft) och en liten burk med pulvret som hittades på golvet. Bevismaterialet får gärna också delas upp så att varje grupp får egna burkar. Ta sex minigrippåsar per elevgrupp och skriv de misstänktas namn på påsarna. Lägg lite vitt pulver i de olika påsarna. Samma pulver får finnas i två olika påsar. Lägg näsdukarna i påsarna. En av påsarna ska innehålla samma kombination av doft och pulver som bevismaterialet från affären. Kopiera upp ovanstående tabell åt varje elevgrupp. Använd en egen kopia för att anteckna hur du kombinerar dofter och pulver under förberedandet av uppgiften. Eleverna behöver ha tillgång till förstoringsglas och vatten och små bägare eller motsvarande då de ska undersöka de vite pulvren. De ska skriva korta beskrivningar på sina iakttagelser (t.ex. pulvret består av små kristaller, pulvret bubblar då man lägger det i vatten, pulvret löser sig i vatten, pulvret känns knarrigt mellan fingrarna osv.). Skrapa och dofta Gör egna doftkort. Du behöver: Bitar av hård kartong Doftämnen (t.ex. parfym, eteriska oljor, bastu-dofter) Gelatinpulver Droppa ett par droppar av ett doftämne på en bit kartong. Täck över kartongytan med ett ordentligt lager gelatin. (Hur du skall laga gelatinet står på burken med gelatinpulver. Det får gärna bli ett ganska tjockt lager.) Placera kortet i kylskåpet. Ta ut kortet då gelatinet stelnat. Testa om dina kamrater känner igen doften som kommer fram då man skrapar gelatinytan. Doftlek I näsan finns doftreceptorer som är specialiserade på varsin doft. En människonäsa har några hundra olika doftreceptorer. En hund har mycket flera. Dramatisering, lek i gy-salen eller ute: Tre elever är doftreceptorer. De får lagband i varsin färg och ställer sig mitt på planen. Där finns alltså näsan. Man kan komma överens om vilka dofter färgerna motsvarar. Kanske rött doftar jordgubbar, blått schampo, gult pepparkakor. 6
Alla andra elever är doftämnen. De får lagband i de tre färgerna och ställer sig i ena ändan av planen. Doftreceptorerna ropar: Vad doftar det?!. Alla doftämnena springer till andra ändan av planen. Doftreceptorerna fångar så många doftämnen de kan av sin egen färg. Sedan räknar man vilken färg som fångades mest. Kanske vad det pepparkaksdoften som vann? Välj nya receptorer och bestäm vilka dofter färgerna ska symbolisera i nästa omgång. Smak Känna smak Pröva var på tungan smaken känns. Längst bak på tungan känns besk smak. De övriga smakerna har inte så tydliga områden. Pröva och dra egna slutsatser. Säker smak? Känner du skillnad på olika sorters läsk? Pröva att skilja på Pepsi och Coca Cola utan att se flaskan. Häll läsken i likadana glas eller låt försökspersonerna blunda. Pröva med andra drycker som liknar varandra t ex äppeljuice och ananasjuice. Smakspelet 4 spelare 16 knappar: 4 röda, 4 gröna, 4 blå, 4 svarta. Om man inte har knappar i rätt färg kan man fästa färgade pappersbitar på dem med häftmassa. Spelplanen (se nästa sida) föreställer tungan med områden för olika smaker färgade i olika färger: sött rött, salt svart, surt gult, beskt grönt. Varje spelare får en knapp av varje färg. En spelare i gången skjuter iväg en knapp från startplatsen över tungan och försöker få den att stanna på samma färg som knappen har. Räkna träffarna för varje smak/färg. 7
8