Så här arbetar vi i F-2... F-övre, Fåglarna, Glumslövs skola

Relevanta dokument
Verksamhetsbeskrivning F-övre, Fåglarna, Glumslövs skola

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Lokal arbetsplan Läsåret

Kvalitetsredovisning förskoleklassen

Västanbyns skolas arbetsplan

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Lokal arbetsplan 2010/2011

Arbetsplan Läsåret

Kungsgårdens skola arbetsplan

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan Läsåret

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan Läsåret

Verksamhetsplan

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan Läsåret

LPP Delaktighet, inflytande och förberedelse inför årskurs 3 Beskrivning av elevgrupp och andra omständigheter

Teamplan Ugglums skola F /2012

Verksamhetsplan

Kronbergsskolans rektorsområde

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal arbetsplan Läsåret

Mjölnargränds förskola

IUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Kvalitet på Sallerups förskolor

Arbetsplan förskoleklassen Ugglemoskolan Fågelfors

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Arbetsplan för Vintrosa skola ht 2016/vt 2017

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Arbetsplan för Västra Bodarna skola

Arbetsplan förskoleklassen Ugglemoskolan Fågelfors

Barn och utbildningsförvaltningen Läsår 2016/2017 Slagstaskolan Tel: Expeditionen VÄLKOMNA TILL SLAGSTASKOLANS FÖRSKOLEKLASSER

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

Innehå llsfö rteckning

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Lokal arbetsplan Läsåret

Förskoleklassens verksamhetsplan

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2018/2019

Arbetsplan för Ängen,

Lokal arbetsplan Läsåret

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Lokal arbetsplan Läsåret

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Lokal arbetsplan Läsåret

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

Lokal arbetsplan Läsåret

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Arbetsplan/Beskrivning

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN Hjulsbroskolan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Arbetsplan för Västanbyns skola 2016/2017

Lokal arbetsplan Läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Marieborgsbladet 2015:1

Arbetsplan för Vallhovskolan läsåret

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Smålandsstenars skolområde Arbetsplan

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Lokal arbetsplan Läsåret

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Arbetsplan förskoleklass

Arbetsplan för Kullingsbergsskolans Förskoleklasser

Arbetsplan för Årsunda kyrkskola åk 1-6 läsåret

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

Verksamhetsplan. Ekeby skola och fritidshem 2018/2019

Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Kvalitetsarbete i förskolan

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Transkript:

Så här arbetar vi i F-2... F-övre, Fåglarna, Glumslövs skola Läsåret 2012/2013 Antal barn: 26 + 26 =52 I arbetslaget ingår: Robert Andrijevski, grundskollärare 1-7,sv/ hi (100%) Maria Carlsson, grundskollärare 1-7, ma/no (100%) Madelene Clementz, grundskollärare 1-7, ma/no (80%) Eva Mellblom, lågstadielärare (100%) Petra Gustafsson, fritidspedagog, idrottslärare (100%) Tina Hansson, förskollärare (50%) Lilian Jönsson, barnskötare (88,5%) Vi har också till vår hjälp Stina Pehrsson, specialpedagog med inriktning mot tal, vid ett par tillfällen i veckan. Mål för verksamheten: Se nationell läroplan, skolplan samt lokal arbetsplan för Glumslövs skola. Det här vill vi prioritera: I Förskoleklassen satsar vi på att bygga upp elevernas språk med Bornholmsmodellen. Vi arbetar med naturkunskap och matematik på våra utedagar. Detta bygger vi vidare på med experiment och bilduppgifter senare i veckan. Vi övar mycket på finmotoriken som tex väva, sy mm. I årskurs 1-2 vill vi skapa en arbetsmiljö där fokus ligger på en djup förståelse istället för på många olika moment med en mer ytlig insikt. Därför arbetar vi med tidsmässigt långa teman som inbjuder till fördjupning och som låter sig formas efterhand efter diskussion med eleverna. Vi arbetar processinriktat och låter därför de processer som är på gång fortlöpa och bli klara, innan vi startar nya arbeten. Vårt arbetssätt skall präglas av att språket och kommunikationen genomsyrar samtliga ämnesområden. Vi arbetar med att skriva oss till läsning, vilket innebär att vi prövar en för oss ny modell för läs- och skrivinlärning. Vi försöker att tydliggöra målen i de pedagogiska planeringarna för eleverna och vill försöka bli bättre på att också frekvent (dagligen) träna barnen på att reflektera över och utvärdera det vi gör. Matematik I F-klassen arbetar vi med former, klockan, våra olika begrepp och antalsuppfattning. Vi sorterar, laborerar och prövar oss fram för att få en förståelse för grunderna i matematiken. Vi gör testet Diamant 2ggr per år höst och vår. I årskurs 1-2 arbetar vi med matematiken kopplat till språket/svenskan. Vi arbetar mycket laborativt men har i år också valt att använda läromedlet Matte-Safari, där målen som är kopplade till Lgr11 tydligt framgår i varje kapitel. Vi använder de delar av läromedlet som vi anser eleverna behöver för att nå målen. Extra tonvikt läggs vid att prata matematik och att träna de matematiska begreppen.

Eleverna arbetar med de grundläggande matematikkunskaperna som t.ex. tabellträning i addition och subtraktion, genom laborativt arbete, spel och lek. Barnens kunskaper i matematik följs upp bland annat genom diagnostisering med Skolverkets Diamant - material samt genom kontinuerlig uppföljning av eleverna i arbetslaget. Svenska F-klassen kommer under läsåret att jobba efter den s.k. Bornholmsmodellen, som innebär ett 15-minuters språkträningspass varje dag under totalt 26 veckor. Bornholmsmodellen ger en träning i den fonologiska medvetenheten och en bra grund inför barnens läs- och skrivinlärning. Under våren kommer vi att introducera Att skriva sig till läsning i F-klassen. En kartläggning görs av varje elev i F-klassen vid höstterminens start och slutet på terminen sedan även i slutet av vårterminen. Vi gör även ett test som heter SVAPP en kartläggning av barnens passiva ordförråd detta sker på vårterminen. I årskurs 1-2 avsätter vi gott om tid för läsning både för individuell läsning och för högläsning. Vi läser både enskilt och tillsammans. Eleverna skriver eller ritar läslogg, där de dokumenterar och beskriver de böcker de läst. Vi arbetar med en reflektionsbok, kopplad till både läsningen (framförallt högläsningen) och annat som händer i undervisningen och i skolsituationen. Eleverna lånar böcker till den individuella läsningen, vid våra besök på biblioteket eller i vårt eget lilla bibliotek. Vi strävar efter att ha mycket litteratur i klassrummet både av skönlitterär art och faktalitteratur. Elevernas kunskapsutveckling dokumenteras med hjälp av Skolverkets material Nya språket lyfter i svenska. För somliga elever använder vi också kartläggningsmaterialet i God läsutveckling av Ingvar Lundberg. Årskurs 1 elevernas ljud- och bokstavskännedom kartläggs i början av höstterminen och följs sedan upp kontinuerligt under hösten och våren. Vi utgår från de kunskaper eleverna har med sig när de börjar skolan när det gäller läsning och skrivning. Utifrån detta bygger vi vidare med hjälp av dels skrivning på datorn, där innehållet uppmuntras och mindre fokus till en början läggs på formen. Vi arbetar med lek och laboration med bokstäver och med texter som barnen är förtrogna med sedan tidigare t.ex. barnens egenproducerade texter. Läsläxan består av skönlitterära böcker, eller texter (t.ex. dikteringar) som barnen varit med och skrivit. Läsläxan redovisas när eleven känner sig säker på att kunna återge bokens eller textens innehåll för läraren eller i grupp. Eleverna ger respons på kamraternas redovisningar. Eleverna i årskurs 1 får redan vid skolstarten arbeta tillsammans med att skapa texter på datorn både i par och i helgrupp. För att träna bokstavskännedomen får de också ett arbetsmaterial att arbeta självständigt i. Detta anpassas individuellt för varje barn, efterhand som läraren känner av elevens behov. Årskurs 2 eleverna har under årskurs 1 arbetat med Att skriva sig till läsning, vilket innebär att handstilen till viss del fått vänta. Nu i årskurs 2 tränas bokstävernas form och storlek samt elevernas handstil. Arbetsmetoden Att skriva sig till läsning innebär att eleverna får arbeta i en process med sina texter, där diskussioner om grammatik, olika genrér och datorteknik vävs in. Eleverna tränas i att kritiskt granska både sina egna alster och kamraternas.

Hälsa och miljö Idrottsläraren ansvarar för idrotten i årskurs F-2. Idrottsundervisningen förläggs till 2 pass per vecka. Eleverna får på hösten simträning under ett av passen. För årskurs 2 gäller detta hela terminen och för årskurs 1 under 10 veckor. Varje förmiddag avbryter vi verksamheten för en fruktstund. 1 gång i veckan har vi eleverna ett extra rörelsepass som leds av fritidspedagoger. Även övriga dagar bryts verksamheten av, då elevgruppen har behov av rörelse eller paus. Vi besöker skolans årliga föreningsdag där barnen får prova på olika sporter. Skoljoggen genomförs för hela skolan i september. Vi har på skolan fått Grön Flagg. Det här läsåret kommer vi att fortsätta arbeta med konsumtion. Vi kommer att fortsätta med miljövakter, för att eleverna ska vara delaktiga i att värna vår arbetsmiljö och att källsortera. So/No Förskoleklassen undersöker naturen i närmiljön. Naturens gång under året behandlas. Använder oss av material från naturen för att skapa under hela året. Vi kommer att arbeta med tema kroppen under hösten. Under våren kommer vi att arbeta med tema rymden och vatten. I årskurs 1-2 arbetar vi med So/No kopplat till språket/svenskan och även till matematiken när det passar. Under hösten kommer vi att arbeta med EQ, artkunskap och tema kroppen. Under våren kommer vi att arbeta med tema Rymden och tema Vatten. När vi kommer närmre högtiderna behandlar vi också delar av det centrala innehållet i ämnet religion. Skolgemensamma aktiviteter Gemensamma temadagar och temaveckor som är planerade för skolan är: Allaktivitetsdag 31 augusti Föreningsdag 5 september Skoljoggen genomförs den 12 september. EQ Vi gör en rejäl satsning på EQ under de första 2 veckorna under hösten. Därefter kommer vi att ha en del EQ-aktiviteter såsom rast-prat, plåsterkompisar, klassråd etc. Detta är några av de insatser som görs för att skapa trygghet. Vi för återkommande diskussioner kring vår gemensamma värdegrund och tar alltid tag i konflikter och problem direkt, om de uppstår. Förskoleklassen satsar vid höstterminens start på att lära känna varandra och att bli trygga med varandra. Senare under hösten jobbar vi vidare på att utvidga kamratkretsen även till årskurs 1 och 2. Läxor Barnen i årskurs 1 och 2 har en individuell läsläxa i en skönlitterär bok. Läsläxan redovisas när eleven är färdig med boken och känner sig redo för att delge övriga elever innehållet.

Barnen i årskurs 1 och 2 har också en skrivläxa i form av en dagbok som vi kallar Min bok. I boken ska barnen skriva ned sina tankar och upplevelser så ofta de har möjlighet och lust. Tanken med boken är framförallt att få barnen att genom bild och text träna reflektion. Barnen uppmanas att ta med boken och delge kamraterna innehåll när man känner sig manade. Eleverna kommer i matematiken att få läxor vid behov för att träna färdigheter eller lösa problem. Samtliga läxor kommer att skrivas in i elevdagboken, som skall fungera som en levande kontaktbok mellan hem och skola. Barn/elever i behov av särskilt stöd För att alla elever skall få det stöd och stimulans som krävs för att utveckla sitt lärande anpassar vi personalgruppen efter de behov som uppstår. De barn som har behov av särskilt stöd, skall erbjudas extra hjälp. Detta kan ske antingen genom omfördelningar i personalgruppen, så att t.ex. klassläraren får möjlighet att ge stöd, eller genom någon av våra resurspersoner. Alla särskilda insatser som sker kontinuerligt sker i samförstånd med berörda föräldrar. Elevinflytande/ansvar Barnen har vid våra dagliga samlingar alltid en möjlighet att uttrycka sina åsikter. Vi har dessutom klassråden som ett gemensamt forum för att ytterligare skolas in i det demokratiska samhället. Eleverna utser en elev som sitter med i skolans miljöråd. En representant ur årskurs 2 utses i varje klass till elevrådet. Klassrådet skall genomföras kontinuerligt och minst 1 gång/månad. Klassråden tar upp frågor som skall föras till eller har diskuterats på elevrådsmöten. Det dagliga arbetet är en ständig process i att ta ansvar för sitt eget lärande. Vi upplyser eleverna om målet med lektionen eller övningen. I och med att vi har en ambition att allt barnen gör ska ha en mottagare, tror vi att barnen blir mer måna om att deras arbete blir bra. De får även möjlighet att vara med och påverka sin egen arbetssituation genom utvecklingssamtalet samt i sin reflektionsbok. Reflektionsboken ser vi som en bra träning i att dokumentera och reflektera över sitt arbete. När vi startar upp nya arbetsområden, deltar eleverna med tankar och idéer om innehåll och arbetsformer. Vi kräver av barnen att de tar ansvar för sina egna tillhörigheter och för vår gemensamma arbetsmiljö. Vi har miljövakter som har till uppgift att sköta olika sysslor t ex vattna blommor, slänga papper och fruktpåsar. Alla barn har också, med föräldrarnas hjälp, ansvar för att läxorna görs samt att idrottskläder och simkläder finns med de dagar då dessa behövs. Föräldrasamverkan Föräldrakontakter sker naturligt i samband med hämtning - lämning eller på annat sätt så fort särskilt behov av detta uppstår. Organiserade föräldrakontakter sker vid utvecklingssamtal, föräldramöten, samt vid ev. behov av upprättande av åtgärdsprogram. Föräldramöte nummer 1 genomförs i samband med terminsstarten och har formen av ett informationsmöte. Detta håller personalen i. Vid ytterligare 2 tillfällen kommer föräldramöten att ske i olika former. Möte tre hålls till mestadels av koboj-ombuden och är av social karaktär. Koboj-ombuden fungerar som en länk mellan lärare och föräldrar och hjälper till med upplägg- och innehållsförslag till våra föräldramöten.

Föräldrar är alltid välkomna att hälsa på hos oss. Under vårterminen har vi Öppet Husdag. Då hälsas också alla föräldrar, syskon och andra intresserade välkomna till oss! All information försöker vi sköta via mail i den mån det går. Informationen läggs även ut på hemsidan så som nyhetsbrev (varje månad eller oftare vid behov), verksamhetsbeskrivning, pedagogiska planeringar, kalendarium, bilder och dylikt. Eleverna har också en elevdagbok i vilken vi varje fredag skriver vad som händer nästföljande vecka. I denna finns också möjlighet att skriva enkla meddelanden mellan hem och skola. Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal skall hållas varje termin och vara framåtsyftande. Samtalen kommer att förläggas på hösten efter höstlovet och på våren efter påsklovet. Eleverna förbereder utvecklingssamtalet i skolan tillsammans med läraren och håller sedan i det med hjälp av läraren. Alla utvecklingssamtal skall innehålla en individuell utvecklingsplan, IUP, där vi sätter upp delmål inför nästa samtal. Eleverna får i årskurs 1 och 2 skriftliga omdömen. Dessa samt särskild information inför mötet skickas hem strax innan avsatt tid. Detta för att alla parter ska vara förberedda inför mötet. Förskollärarna träffar blivande F-klasselever samt deras föräldrar vid ett lärakännasamtal på våren. Efter höstlovet kommer vi att ha utvecklingssamtal med föräldrar och elev och ett på våren. Samverkan mellan husen Under det här läsåret behöver vi utveckla nya former för samarbete mellan husen eftersom vår organisation har förändrats. F-klassen samarbetar under våren med 5-årsverksamheten vid 5 tillfällen. Kvalitetsarbete Som ett led i vårt Qualisarbete arbetar vi under läsåret särskilt med: * Att i F-klassen börja skriva IUP fr.o.m. höstterminen 2012. * Vi behöver träna eleverna i att reflektera genom att t.ex. ge dem redskap som tankekarta, fördiskussion, stödord etc. * Vi vill försöka att reflektera en stund i slutet av varje arbetspass för att fånga upp elevernas förståelse bättre och för att få dem ännu mer medvetna om målen. När vi utvärderar behöver vi mer medvetet föra in målen som utgångspunkt.