Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden

Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden 2012-04-25 Tid: Fredag den 1 juni, kl. 13:00 Plats: Häradsgårdens samlingssal i Trosa Gruppmöte majoriteten kl. 12.30 i samlingssalen Gruppmöte Socialdemokraterna 12.30 i konferensrummet Obs! Sammanträdet föregås av en visning av Häradsgården och information om gårdens verksamhet. Ordinarie sammanträde beräknas därför starta cirka kl. 14:00 Dnr Ärenden: 1. Godkännande av föredragningslistan 2. Information om de mest sjuka äldre (inkl. samverkan vi läkemedelsgenomgångar och gemensamma vårdplaner) 3. Tidplan för uppföljning av kostnad per VON 2012/23 brukare 4. Svar på revisionsrapporten Granskning av VON 2012/14 nämndernas ansvarsutövande 5. Förtydligande av insatsen boendestöd för VON 2012/22 personer med psykisk funktionsnedsättning 6. Information från vård- och omsorgschefen 7. Anmälan av delegationsbeslut VON 2012/1 8. Övriga anmälningsärenden VON 2012/2 9. Övriga frågor 10. Läsplattor: utdelning och information Martina Johansson ordförande Andreas Bylin sekreterare Anmärkning Utsända handlingar är ett urval av de handlingar som finns i respektive ärende. Den som vill ta del av det fullständiga beslutsunderlaget kan kontakta kanslienheten.

Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2012/23 2012-06-01 Vård och omsorgskontoret Kajsa Fisk Tel. 0156-52115 Fax. 0156-523 18 kajsa.fisk@trosa.se Tidsplan för uppföljning av kostnad per brukare Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att uppdra åt vård- och omsorgschef att i samband med augustinämnden redovisa identifierade områden/verksamheter som enligt KPB skiljer sig i betydlig grad jämfört med övriga kommuner samt att redovisa analys av dessa. Sammanfattning Kostnad per Brukare (KPB) är en metod som gör det möjligt att fördjupa analyser av kostnader och dess utveckling inom vård och omsorgs verksamheter. Arbetet med KPB påbörjades under hösten 2011 och det slutgiltiga resultatet för 2011 redovisades 2012-05-04. Vård- och omsorgsnämnden gav vid sammanträdet 2012-03-05 produktionschefen i uppdrag att återkomma med en tidplan för uppföljning av KPB. Tidsplanen för uppföljningen ska presenteras vid nämndsammanträdet 2012-06-01. Bakgrund För att fördjupa analys av kostnader inom verksamheterna, beslutade Vård- och omsorgsförvaltningen sig för att genomföra Kostnad per Brukare. KPB är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och kan användas som instrument vid uppföljningar. Metoden gör det möjligt att noggrant följa kostnadsutvecklingen och jämföra enheter med varandra, samt öka användningsmöjligheterna för nationella jämförelser. KPB bygger på att en efterkalkyl görs på individnivå. Alla kostnader som krävs för att bedriva verksamheten under året sammanställs och kombineras sedan med de verkställda besluten inom Sol och LSS. Resultatet blir en tydlig ekonomisk beskrivning av verksamheterna. Utifrån resultatet kan diskussioner föras om varför verksamheterna ser ut som de gör, vad som ligger bakom siffrorna/resultatet och var man är idag och vart man vill nå.

Vid Vård- och omsorgsnämndens sammanträde 2012-03-05 gav nämnden produktionschefen i uppdrag att återkomma med tidsplan för uppföljning av Kostnad per Brukare. Resultat 2011 Den 4 maj 2012 redovisade representanter ifrån Ensolution AB resultatet för 2011. Resultatet kommer att analyseras för att i först hand identifiera de områden/verksamheter som skiljer sig i betydlig grad jämfört med övriga kommuner. Det kan exempelvis gälla kostnader (högre kostnader), resursfördelning eller boendeplatser etc. Kajsa Fisk Produktionschef

Tjänsteskrivelse Dnr VON 2012/14 Vård och omsorgsnämnden 2012-06-01 Vård och omsorg Kajsa Fisk Tel: 0156-52115 kajsa.fisk@trosa.se Svar på revisionsrapport: Granskning av nämndernas ansvarsutövande 2011 Förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden beslutar att överlämna den av Vård och omsorgschefens sammanställda svar som yttrande till revisionen. Sammanfattning Vård och omsorgschefen har sammanställt ett yttrande till revisionen. Bakgrund Revisionsrapporten Granskning av nämndernas ansvarsutövande 2011 Har sammanställts av PWC kommunens revision. Deras synpunkter, iakttagelser och bedömning är: 4.5 Vård- och omsorgsnämnden Nämndens ansvarsområde omfattar insatser till äldre och funktionshindrade samt kommunala arbetsmarknadsinsatser. Det är en verksamhet som har stor ekonomisk omslutning och som berör många medborgare. Nämnden har antagit mål för verksamheten utöver de som Kommunfullmäktige antagit. Nämndens mål ligger i linje med fullmäktiges och med gällande lagstiftning, men de är inte konkreta eller mätbara. Under de senaste åren har antalet äldre med behov av insatser och personer med funktionshinder ökat. Detta beror delvis på inflyttningen i kommunen. Redan efter första kvartalet prognostiserades ett överskridande av budgeten. Till del kompenserades nämnden genom tillägg utifrån GPF- i samband med delårsbokslutet.

Nämnden har genomlyst verksamheten i syfte att identifiera möjligheter till effektivisering. Denna genomlysning blev klar under hösten, men förändringar genomfördes efterhand. Det har resulterat i minskad kostnadsökning. En särskild satsning har gjorts för att permanenta ett projekt med inriktning mot rehabilitering i hemmet. Vård- och omsorgsnämndens presidium har besökt revisionen vid två tillfällen och då redovisat vilka åtgärder de avser att vidta med anledning av överskridanden. Nämnden har också i oktober redovisat åtgärderna för Kommunstyrelsen. 4.5.1 Iakttagelser och bedömning Nämnden har under året vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med överskridanden, vår bedömning är dock att det kunde ha skett tidigare, då prognosen redan efter mars månad visade på ett överskridande. De mål som nämnden antagit som avser omsorgstagarna återfinns i lagstiftningen och anger inte nämndens ambitionsnivå. Vår bedömning är att de nämndspecifika målen inte tillför styrningen något eller tydliggör nämndens ambitionsnivå. Yttrande Det är korrekt uppfattat att åtgärder vidtagits för att komma till rätta med överskridandet, men tilläggas bör att detta omfattande analysarbete av verksamheternas kostnadsutveckling påbörjades redan under 2010. Under 2011 intensifierades arbetet och tyngdpunkten lades på verksamheter med stora avvikelser. För att fördjupa analys ytterligare beslutade Vård- och omsorgsförvaltningen att genomföra Kostnad Per Brukare. KPB är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och kan användas som instrument vid uppföljningar. Arbetet med KPB påbörjades i augusti 2011. När det gäller nämndens mål, pågår arbetet med att fastställa nya mål. Vid Vård- och omsorgsnämnden sammanträde 2012-03-05 beslutade nämnden att anta en ny vård- och omsorgsplan. Planen gäller från och med 1 april 2012 och är att betrakta som ett övergripande styrdokument för alla nämndens verksamheter och ska ligga som grund för det fortsatta arbetet med att utveckla och fastställa konkreta och mätbara mål. Vid sammanträdet 2012-03-05 fick produktionschefen i uppdrag att vid augustinämnden återkomma med underlag för diskussion kring mätbara mål. Fastställandet av nya mål kommer att klargöra nämndens ambitionsnivå och möjliggöra tydligare styrning av verksamheten. Kajsa Fisk Vård- och omsorgschef

Tjänsteskrivelse Vård- och Omsorgsnämnden Dnr VON 2012/22 2012-06-01 vård och omsorg Marie Lindquist-Hull Biståndshandläggare Tel. 0156-52312 Ely-Ann Lillsebbas Enhetschef Tel. 0156-52098 Förtydligande av insatsen boendestöd Förslag till beslut Vård- och Omsorgsnämnden föreslås att anta förvaltningens förslag på förtydligande avseende insatsen boendestöd (se nedan punkt 1-4) Sammanfattning 2011-11-24 fick biståndshandläggare samt enhetschef i uppdrag från vård- och omsorgschef Jeanette Sander att förtydliga insatsen boendestöd. Utifrån den genomlysning som gjorts anförs följande förtydliganden: 1. Brukare som fyllt 65 år och som har ett fortsatt behov av boendestöd ska även fortsättningsvis ha kvar det stödet. 2. Om insatsen boendestöd övergår till att bli en hemtjänstinsats ska insatsen avgiftsbeläggas. 3. Tidsbegränsa och kontinuerligt följa upp biståndsbeslut avseende boendestöd i ordinärt boende. 4. Om bedömningen görs att behovet av boendestöd är bestående/livslångt bör en utredning utifrån LSS genomföras. Ärendet Begreppet boendestöd nämns inte i socialtjänstlagen, vare sig i exemplen om stödinsatser eller i text om avgifter. Boendestöd finns inte i lagtext utan är en insats som utvecklades i kommunerna efter psykiatrireformen 1995. Enligt psykiatrireformen och socialtjänstlagen har kommunerna ansvar dels för stöd och sysselsättning, och dels för viss hälso- och sjukvård för personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialstyrelsens terminologiråd definierar boendestöd som bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper i eget boende. Lagen ger m.a.o. utrymme för tolkning varför det är av vikt att tydliggöra insatsen boendestöd. Mot den bakgrunden fick

2011-11-24 biståndshandläggare samt enhetschef i uppdrag från vård- och omsorgschef Jeanette Sander att förtydliga just insatsen boendestöd. Följande frågeställningar formulerades för uppdraget: Vilken är målgruppen? Vad är syfte och målsättning med insats boendestöd? Vilka kriterier skall föreligga för att bli beviljad insatsen? Ska insatsen vara avgiftsbelagd och vilka konsekvenser skulle det få? Vilka övriga insatser kan målgruppen beviljas? Sammanfattning av svar på frågeställningar Vilken är målgruppen? Nationell psykiatrisamordning definierar målgrupp som består av personer med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person med funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara en direkt effekt av funktionsnedsättningen. Vad är syfte och målsättning med insats boendestöd? Syftet med stödet utgår från den enskildes behov och personens egen förmåga med en målsättning att den enskilde ska klara sin vardag på egen hand i större utsträckning och bli mer självständig. Att ta tillvara förmågor och träna färdigheter för att uppnå största möjliga självständighet. Boendestöd är ett socialt och utvecklande stöd av pedagogisk karaktär. Brukaren kan t.ex. få hjälp med initiativ, planering och organisation för att kunna genomföra vardagliga aktiviteter. Det kan vara att träna och ta hand om sin hälsa, personlig omvårdnad, sköta sin bostad samt social träning för att bryta isolering och ensamhet eller att få stöd i kontakt med myndigheter och sjukvård. Vilka kriterier ska föreligga för att bli beviljad insatsen? Kriterier för att bli beviljad insatsen är att personen tillhör målgruppen och bedöms ha behov av boendestöd. Ska insatsen vara avgiftsbelagd och vilka konsekvenser skulle det få? I Trosa kommun är idag insatsen boendestöd avgiftsbefriad. Det finns många argument för och emot att avgiftsbelägga boendestöd och man kan diskutera om avgifter är värt besväret (se vidare bilaga). Utifrån erfarenhet från andra kommuner, delrapport 22, framkommer att 70 % av de undersökta kommunerna inte tar ut någon avgift för boendestöd. Nationell psykiatrisamordningens förslag i slutbetänkandet Ambition och ansvar SOU 2006:100 gör bedömningen att insatsen boendestöd inte bör medföra några avgifter för personer med psykiska funktionshinder. Brukarrådets (i Trosa kommun) inställning är att man ej ska avgiftsbelägga boendestöd. Utifrån den genomlysning som gjorts föreslås att insatsen boendestöd även fortsättningsvis ska vara avgiftsbefriad. Vilka övriga insatser kan målgruppen beviljas? Övriga insatser inom vård och omsorg som kan bli aktuella enligt socialtjänstlagen är sysselsättning samt kontaktperson. Utöver detta finns andra myndigheter och instanser som ansvarar för andra typer av stöd och hjälpinsatser.

Marie Lindquist-Hull Biståndshandläggare Ely-Ann Lillsebbas Enhetschef Bilagor 1. Genomlysning/förtydligande av boendestöd i Trosa kommun för personer med psykisk funktionsnedsättning. 2. Referenser.

Genomlysning Marie Lindquist-Hull Biståndshandläggare Tel. 0156-523 12 Ely-Ann Lillsebbas Enhetschef Tel. 0156-52098 Genomlysning/förtydligande av Boendestöd i Trosa kommun för personer med psykisk funktionsnedsättning. Uppdraget 2011-11-24 fick biståndshandläggare inom socialpsykiatri samt enhetschefen inom hemtjänst/socialpsykiatri i uppdrag av produktionschef Jeanette Sander att förtydliga insatsen boendestöd. Vilken är målgruppen? Vad är syfte och målsättning med insats boendestöd? Vilka kriterier skall föreligga för att bli beviljad insatsen? Ska insatsen vara avgiftsbelagd och vilka konsekvenser skulle det få? Vilka övriga insatser kan målgruppen beviljas? Tidigare rapporter om genomlysning av socialpsykiatrin i Trosa kommun är gjorda 2004 samt 2009. I rapporten 2004 var uppdraget att utreda socialpsykiatrins arbetsbelastning och organisation och i rapport 2009 var uppdraget att utvärdera hemtjänstinsats boendestöd, under vilken organisation boendestödsgruppen skulle ligga samt om insatsen skulle vara avgiftsbefriad. Målgrupp Boendestöds målgrupp är vuxna personer från 18 år, och som har en psykisk funktionsnedsättning som medför behov av särskilt stöd i vardagen. Alla tillstånd som kan diagnostiseras som psykiska sjukdomar eller störningar kan orsaka en psykisk funktionsnedsättning. Vanligtvis handlar det om personer med psykossjukdom, personlighetsstörning eller svårare affektivt syndrom. Även personer med neuropsykiatriska tillstånd som t.ex. autism, autismliknande tillstånd och aspergers syndrom, samt samsjuklighet mellan missbruk/beroende och annan psykisk sjukdom. Nationell psykiatrisamordnings definition 1 av målgruppen är personer med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga 1 Nationell psykiatrisamordning rapport 2006:5 1

livsområden. Dessa svårigheter skall ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person och brister i omgivningen, eller vara en direkt effekt av funktionsnedsättningen. Vad är psykisk funktionsnedsättning och psykiskt funktionshinder? Från rapport 2006:5 Nationell psykiatrisamordning, ges denna definition: En person har en psykisk funktionsnedsättning om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas bestå under en längre tid. Svårigheterna skall vara en konsekvens av psykisk störning. Viktiga livsområden är boende, studier/arbete, sysselsättning, social gemenskap, relationer och fritid. Förmåga att sköta personlig hygien, bostad, reglera sitt beteende skall beaktas. Väsentlig svårighet definieras utifrån den enskildes upplevelse. När svårigheten omöjliggör ett självständigt liv i samhället och drabbar den enskildes delaktighet på ett livsområde som är viktigt för honom eller henne kan den sägas vara väsentlig. Varaktigt brukar handla om minst årslång begränsning eller nedsättning av funktionsförmågan. Även sjukdomstillstånd som har ett återkommande och periodiskt förlopp och om sjukdomen är av långvarig natur. En psykisk sjukdom kan leda till psykisk funktionsnedsättning som försvårar för individen att leva ett vanligt liv. En psykisk funktionsnedsättning behöver inte vara statisk utan kan variera över tid. En person med en psykisk funktionsnedsättning kan periodvis fungera som andra men ibland ha stora svårigheter i vardagen. De flesta personer med psykisk funktionsnedsättning är hänvisade till stöd enligt socialtjänstlagen. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag ett nationellt samordningsansvar för terminologin inom fackområdet vård och omsorg, vilket avser hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Tidigare stod funktionsnedsättning och funktionshinder som synonymer i termbanken. I oktober 2007 publicerades nya och reviderade begrepp. Funktionshinder utgör numera en egen termpost och definieras som en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet, i sociala relationer, bristande delaktighet i arbetslivet m.m. Funktionsnedsättning definieras som nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Vad är boendestöd? Begreppet boendestöd nämns inte i socialtjänstlagen vare sig i exemplen om stödinsatser eller i text om avgifter. Enligt socialtjänstlagen 5 kap 7 skall socialtjänsten verka för att människor med psykisk ohälsa/funktionshinder får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att målgruppen får meningsfull sysselsättning och få bo på ett sätt som är anpassat efter vederbörandes behov av särskilt stöd. Nämnden bör också genom hemtjänst, dagverksamhet eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakt med andra. Boendestöd finns inte i lagtext utan är en insats som utvecklades i kommunerna efter psykiatrireformen 1995. Enligt psykiatrireformen och socialtjänstlagen har kommunerna ansvar dels för stöd och sysselsättning och dels för viss hälso- och sjukvård för personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialstyrelsens terminologiråd definierar boendestöd som bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper i eget boende. 2

LSS, Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade, är en rättighetslag med 10 specifika, avgiftsfria insatser. Boendestöd finns inte med som insats. Personer med psykiska funktionshinder som behöver stöd, har på grund av utformning av kriterierna för den tredje personkretsen tämligen svårt att få tillgång till stöd enligt LSS. Funktionshindret måste då vara stort, varaktigt och innebära betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Det finns beskrivningar i olika dokument som ger vägledning. I SOU 2006:100 betänkande Ambition och ansvar, nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder, föreslås att boendestöd inkluderas bland de stödinsatser som exemplifieras i 3 kap 6 Socialtjänstlagen. I betänkandet beskrivs en process i kommunerna med att utforma enheter med särskilt ansvar att ge socialt stöd till personer med psykiskt funktionshinder. Delrapport 22: Boendeprojektet, är en studie om boende och boendestödsverksamheter i kommunerna för personer med psykiska funktionshinder. Boendeprojektet var ett riktat projekt inom ramen för kansliet för Nationell psykiatrisamordning och finansierat genom projektmedel från Socialstyrelsen. Projektet har letts av David Brunt, institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet. Av rapporten framgår att en del kommuner använder benämningen boendestöd för det stöd som ges i ordinärt boende och i servicebostad. Andra kallar även omvårdnad, stöd och service i gruppboende för boendestöd. Av rapporten framgår även att boendestöd används i kommunerna flexibelt efter behov, situation, hälsotillstånd och aktuella mål. Vikten av en bärande relation med den enskilde betonas. De intervjuade kommunerna är överens om att boendestöd inte är samma sak som hemtjänst utan är att betrakta som en särskild stödinsats. Boendestöd är sociala och utåtriktade aktiviteter medan hemtjänst beviljas för de sysslor man själv inte förmår eller där man inte vill vara delaktig. Insatsen boendestöd har utvecklats från praktisk hjälp, företrädesvis i hemmet, till ett flexibelt, pedagogiskt och psykosocialt vardagsstöd i boende och närmiljö. Innehåll och syfte med Boendestöd Syftet med boendestöd utgår från den enskildes behov och personens egen förmåga med en målsättning att den enskilde skall klara sin vardag på egen hand i större utsträckning och bli mer självständig. Genom att ta tillvara förmågor och träna färdigheter uppnås största möjliga självständighet. Stödet skall ges på ett sådant sätt att det stärker den enskildes tilltro till sin egen förmåga bland annat genom känslomässigt stöd och pedagogiskt arbete. Utan den enskildes deltagande och vilja till att klara sin vardag själv i större utsträckning är en återhämtning av den psykiska hälsan inte möjlig och insats boendestöd bör inte beviljas utan stödet kan ges på ett annat sätt, företrädesvis i form av hemtjänst. Boendestöd är ett socialt och utvecklande stöd av pedagogisk karaktär 2. Brukaren kan t.ex. få hjälp med initiativ, planering och organisation för att kunna genomföra vardagliga aktiviteter. Det kan vara att träna och ta hand om sin hälsa, personlig omvårdnad, sköta sin bostad samt social träning för att bryta isolering och ensamhet eller att få stöd i kontakt med myndigheter och sjukvård. Arbetet som boendestödjare Metoder som används i arbetet i Trosa kommun är dels MI, motiverande samtal, en metod för att hjälpa personer till motivation och till förändring på dennes egna villkor, 2 Delrapport 22, Boendeprojektet 3

dels ESL, Ett självständigt liv, som är ett utbildningsmaterial för människor med psykiska funktionshinder och speciellt för dem som haft en psykos. Boendestöd utför inga praktiska sysslor utan den enskildes medverkan. Återhämtning från psykisk ohälsa är ett synsätt och en målsättning inom det socialpsykiatriska området som innebär att individen ges möjlighet att återta kontrollen och beslutanderätten i sitt liv. Detta i sin tur innebär ett kvalificerat stöd i vardagen i samverkan med psykiatrin. Det är ett sätt att leva ett tillfredsställande och konstruktivt liv inom ramen för de begränsningar som sjukdomen ger. Det är en individuell process som sker i ett socialt sammanhang och där personen är i behov av stöd och hjälp från andra. En bra relation till den som stöder och respekt och samförstånd från stödjaren till individen bidrar till återhämtning. Avgifter Alla kommuninvånare har rätt till att få bistånd till sin försörjning och för sin livsföring i övrigt om det finns behov som inte kan tillgodoses på annat sätt. Bistånd för sin livsföring i övrigt kan innebära stöd, hjälp, service, behandling och omsorg. Insatser av behandlingskaraktär får inte kosta den enskilde något men för andra stöd- och hjälpinsatser har kommunen möjlighet att ta ut skälig ersättning. Likställighetsprincipen 3. Sveriges kommuner och landsting skall på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund sköta de angelägenheter som anges i kommunallagen och i andra särskilda föreskrifter. Kommunallagen anger krav på objektiv och rättvis lika behandling av kommunmedlemmarna om det inte finns sakliga skäl för något annat. Konsekvenser, synpunkter och effekter av ett kostnadsfritt eller avgiftsbelagt boendestöd utifrån erfarenhet från andra kommuner är taget ur delrapport 22, Växjö universitet. I rapporten framkommer det att ca 70 % av de undersökta kommunerna inte tar ut någon avgift för boendestöd. Det finns en tendens för både större kostnader och därmed negativa vinster i kommuner med ett mindre antal individer som betalar en avgift för sitt boendestöd. Från Nationell psykiatrisamordningens förslag i slutbetänkandet Ambition och Ansvar SOU 2006:100 görs bedömningen att insatsen Boendestöd inte bör medföra några avgifter för personer med psykiska funktionshinder. Argument för Avgiftsfritt boendestöd, hämtat från Delrapport 22: Boendeprojektet. - Insatsen är mer att jämställa med andra kostnadsfria stöd- och behandlingsinsatser än med hemtjänst. - Funktionsnedsättningen medför ofta isolering och misstänksamhet mot andra människor och myndigheter och många saknar insikt om sitt behov av stöd. Risk att de som behöver mest aldrig tar emot om man inte anser sig ha råd. - Flera kommuner menar att avgift för boendestöd direkt motverkar den uppsökande verksamhet man som kommun är skyldig att bedriva. Det blir märkligt att först motivera en människa till att våga öppna sin dörr och släppa in någon över tröskeln och sedan ta betalt när förtroende är skapat och personen accepterar boendestöd. - Målgruppen lever ofta i svåra sociala omständigheter och har det generellt svårt ekonomiskt. Inte bara på grund av låg inkomst utan också p.g.a. skulder som uppstått till följd av sjukdom. Sådana skulder tas det ju inte hänsyn till vid avgiftsberäkning för hemtjänst. 3 Kommunallagen 4

I Arbetet med att utreda avgiftsutrymmet: - Många saknar avgiftsutrymme och betalar inte i slutändan men alla skall igenom proceduren. Många menar att avgiftshanteringen för målgruppen inte är lönt besväret. De menar att kommunens inkomstbortfall blir litet, men den långsiktiga vinsten stor när hindret för att nå fram försvinner. - Det handlar inte bara om pengar utan avgiftshanteringen för den enskilde, ifyllnad av avgiftsunderlag, väntan på beslut, oro för att inte förstå beslutet och räkningen samt oro hur man skall klara ekonomin. Argument för Avgiftsbeläggning av boendestöd hämtat från Delrapport 22: Boendeprojektet. - Insatsen jämställs med hemtjänst och kommunen har alltid tagit ut avgift för hemtjänst. - Rättviseaspekten. - likställighetsprincipen. - Avgiftens betydelse är överdriven. Det handlar mer om hur man bemöter människor, förmåga att skapa relation och motivera behövande att acceptera hjälp. Vägval: Skall boendestöd jämställas med hemtjänst eller skall man utifrån målgrupp, innehåll och metod se det som ett socialt arbete som skall likställas med andra kostnadsfria insatser av behandlingskaraktär? Synpunkter från brukarråd i Trosa kommun I skriftligt yttrande från Trosa brukarråd gällande förslag om att avgiftsbelägga boendestöd framgår följande. 1. Boendestödets syfte och praktisk tillämpning är att hjälpa oss brukare att fungera i tillvaron samt bryta isolering. Det är vi själva som skall klara av vår vardag, bit för bit återvinna den, inte boendestödjarna som skall komma hem till oss och utföra tjänster i våra hem, städa eller handla åt oss. Det arbete boendestödet utför kan liknas vid KBT-insats och inte städtjänst. Det handlar om behandlingsinsatser och inte att utföra praktiska sysslor åt en klient. Detta framgår också tydligt i att man faktiskt arbetar med modellerna ESL samt MI. Boendestöd är en behandlingsinsats inte ett köp av tjänster. 2. En avgiftsbeläggning skulle drabba de redan resurssvaga klienterna som många gånger är i behov av störst stöd. De som har knappt utrymme i ekonomin innan skulle att ha svårt att prioritera om. För dem som redan ligger under gränsen eller hamnar under gränsen blir det enbart en förflyttning av pengar mellan kommunens egna konton men på bekostnad av brukarens psykiska välmående. Ytterligare en aspekt är att brukare med familj skall kunna motivera sina ekonomiska prioriteringar både för sig själv och andra familjemedlemmar. Vad går först när barnens/makens/familjens behov ställs mot brukarens. De tillfrågade uppger att de sannolikt skulle avsäga sig stödet på grund av konsekvenserna gällande ekonomi och stress osv. För de familjer/ensamhushåll, där boendestödet riskerar att försvinna, kan det få stora konsekvenser. Dels isolering, återgång i sjukdom, dels handlar det om den viktiga insats som hjälp till självhjälp innebär både i ensamhushåll och i familjer där det förekommer barn. Det innebär att man förlorar den möjlighet till tidig hjälp/insats som ett boendestöd kan innebära vid återfall/insjuknande. 3. I Trosa kommun finns många osynliga idag som skrivits ut från psykiatrin och hem till tomma lägenheter eller hem till familjer där barn nu lever med en sjuk förälder osynliga för omgivningen. Det som Trosa behöver är inte att göra boendestödet mindre åtkomligt för människor i kommunen, utan mer. 5

Brukarrådets inställning är således att man ska meddela avslag på förslaget om att avgiftsbelägga boendestödet. Andra insatser/stöd som kan bli aktuellt för målgruppen. Sysselsättning: Insats för personer som arbetsförmedling/och/eller försäkringskassa bedömt inte står till arbetsmarknadens förfogande på grund av en omfattande funktionsnedsättning. Syfte är att få något meningsfullt att göra på dagarna. Kontaktperson: är en medmänniska som åtagit sig uppdraget att vara en vän. Syftet är att bryta isolering. Det kan vara att komma ut och fika tillsammans, någon att ringa till och prata med. Personer med psykisk funktionsnedsättning och som omfattas av LSS lagens personkrets kan ha rätt till insatser i form av personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet och bostad med särskild service om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. I Trosa kommun finns också möjlighet att få stöd genom personligt ombud. Insatsen är avsedd för dem som har stora svårigheter p.g.a. psykisk funktionsnedsättning. Personliga ombud skall arbeta som den enskildes ombudsman och har en fristående ställning i kommunen. Det finns ingen laglig rätt till personligt ombud. Stödet är kostnadsfritt och frivilligt. Som personligt ombud arbetar 2 personer mot kommunerna Nyköping, Trosa, Gnesta samt Oxelösund. Ombud är ett stöd i kontakt med myndigheter eller för att motivera till kontakt med myndigheter. Arbetsterapeut bedömer behov och föreskriver eller lånar ut kognitiva hjälpmedel för olika svårigheter för målgruppen, exempelvis bolltäcke som hjälp för svårighet med sömn och stress eller klockor som minnesstöd. Samverkan med andra myndigheter exempelvis Individ och familjeomsorgen sker med den enskildes samtycke och där behov finns av insatser exempelvis med vård och behandling för missbruk av alkohol eller stöd för familjer, familjebehandlare (IFO/Elevhälsa) Samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassan sker vid behov. Samverkan med psykiatrin inom landstinget sker oftast individuellt i form av möten tillsammans med enskild, läkare, kurator/terapeut samt biståndshandläggare/boendestöd. Det finns utarbetade riktlinjer för samordnad vårdplanering och informationsöverföring inom psykiatrin och som gäller för samtliga kommuner i Södermanlands län samt landstinget Sörmland. Sedan den 1 januari 2010 är landsting och kommuner skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt socialtjänstlagen. Ett försöksprojekt för samverkan med det psykiatriska öppenvårdsteamet i Nyköping startar i januari 2012. En sjuksköterska samt en skötare eller annan personal vid behov från psykiatrin kommer ut 1 ggr/månad till Trosa kommun för att nå de personer som vi ser har behov av kontakt med psykiatrin. Anmälan om behov av kontakt kan göras i förväg till hemtjänstens samordnare för socialpsykiatrin i Trosa. 6

Aktuell situation i Trosa Kommun Idag har 21 personer beslut om boendestöd i ordinärt boende som utförs av boendestödsgruppen. 4 personer är över 65 år, 2 blir 65 under året (medelålder 71 år) 9 personer är mellan 55-63 år (medelålder 61 år) och 5 personer är mellan 36-49 år (medelålder 45 år). Alla brukare har fått erbjudande om att genomföra studiecirkeln ESL (Ett självständigt liv) men flera har av olika orsaker tackat nej. Endast ett fåtal arbetar med verktyget och för dessa har viss återhämtning kunnat märkas. På våren 2012 startade en ESLstudiecirkel. Antalet deltagare är, för närvarande 7 personer. Cirkeln leds av en personal från SP och en personal från NP gruppen. Brukarråd inrättades i september 2011 med möten ca 1 ggr/månad. Detta är ett forum för erfarenhetsutbyte mellan brukare och enhetschefer. Brukarrådet skall fungera som ett rådgivande organ. Mötescafé har startat hösten 2011 på Kvarnen 2 timmar varannan torsdag för möjlighet till social samvaro med andra människor. Att få dricka kaffe, samtala och umgås med andra. Kostnad för fika betalar den enskilde till självkostnadspris. Insatsen boendestöd är avgiftsbefriad. Framtiden Statistiskt sett borde antalet personer inom socialpsykiatrin vara fler i kommunen varför ett mörkertal torde finnas i Trosa kommun. 2008 genomfördes en gemensam behovsinventering i södra länsdelen av personer med psykiska funktionshinder. Det förväntade resultatet var att det skulle finnas 59 personer men i undersökningen upptäcktes 81 personer. Med ökad nära samverkan med psykiatrin kommer förmodligen kännedom om möjlighet till insatser från kommun öka och med den även ansökningar om insatser från målgruppen. Hur vi tar hand om och fångar upp unga som behöver hjälp behöver utvecklas ytterligare. Vi kommer att behöva öka viss kompetens inom gruppen boendestödjare för att kunna möta de förmodade kommande behoven hos nya brukare. Vi ser redan idag ett ökat behov av insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för att möjliggöra eget boende. Personer får sin diagnos i tidig ålder. Det finns många brukare inom hemtjänsten som har problem av psykisk karaktär och behovet av att bygga upp en grupp med rätt kompetens för dessa personer är omfattande. I socialpsykiatrin ingår också två lagar som kom under september 2008, öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård. Trosa har i dagsläget inte tagit emot någon i denna vårdform. En arbetsrutin är utarbetad gemensamt mellan vård och omsorg samt individ och familjeomsorgen. Vid en kallelse till samordnad vårdplanering gällande sådant ärende har enhetschef för LSS och socialpsykiatri och biståndshandläggare på vård och omsorg samt enhetschef för Individ och familjeomsorg ett gemensamt ansvar att påbörja planering av insatser tillsammans med psykiatrin och den enskilde. Förslag på förändring/förtydligande När våra brukare fyller 65 år skall de inte särskiljas utan kunna fortsätta ha boendestöd om behov av det stödet finns kvar. Men när insatserna förändras till att bli mer likt hemtjänst är insatser avgiftsbelagda. 7

För att fokus skall hållas på återhämtning och personens egen förmåga till ökad självständighet, föreslås att biståndsbeslut boendestöd i ordinärt boende (SoL) tidsbegränsas och följs upp kontinuerligt för ny prövning. Insatsen boendestöd är då avgiftsfri. Om det vid uppföljning av målsättning med insatsen visar att behovet är av mer hemtjänstlik insats (insatser då brukaren inte aktivt deltar) övergår beslutet till hemtjänst och skall då avgiftsbeläggas. Om behov av boendestöd är bestående/livslångt bör en utredning om insatser enligt LSS kunna genomföras. Sammanfattning av svar på frågeställningar Vilken är målgruppen? Nationell psykiatrisamordning definierar målgrupp som består av personer med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter skall ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person med funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara en direkt effekt av funktionsnedsättningen. Vad är syfte och målsättning med insats boendestöd? Syftet med stödet utgår från den enskildes behov och personens egen förmåga med en målsättning att den enskilde skall klara sin vardag på egen hand i större utsträckning och bli mer självständig, att tillvarata förmågor och träna färdigheter för att uppnå största möjliga självständighet. Boendestöd är ett socialt och utvecklande stöd av pedagogisk karaktär. Brukaren kan t.ex. få hjälp med initiativ, planering och organisation för att kunna genomföra vardagliga aktiviteter. Det kan vara att träna och ta hand om sin hälsa, personlig omvårdnad, sköta sin bostad samt social träning för att bryta isolering och ensamhet eller att få stöd i kontakt med myndigheter och sjukvård. Vilka kriterier skall föreligga för att bli beviljad insatsen? Kriterier för att bli beviljad insatsen är att personen tillhör målgruppen och bedöms ha behov av boendestöd. Konsekvensanalys om insatsen skulle vara avgiftsbelagd? Det finns många argument för och emot att avgiftsbelägga boendestöd och man kan diskutera om avgifter är värt besväret. Utifrån erfarenhet från andra kommuner, delrapport 22, framkommer att 70 % av de undersökta kommunerna inte tar ut någon avgift för boendestöd. Nationell psykiatrisamordningens förslag i slutbetänkandet Ambition och ansvar SOU 2006:100 gör bedömningen att insatsen boendestöd inte bör medföra några avgifter för personer med psykiska funktionshinder. Brukarrådets inställning är att man ej skall avgiftsbelägga boendestöd. Vilka övriga insatser kan målgruppen beviljas? Övriga insatser inom vård och omsorg som kan bli aktuella enligt socialtjänstlagen är sysselsättning samt kontaktperson. Utöver detta finns andra myndigheter och instanser som ansvarar för andra typer av stöd och hjälpinsatser. Marie Lindquist-Hull Ely-Ann Lillsebbas Biståndshandläggare Enhetschef 8

Referenser Lag & Förordning 1. Socialtjänstlagen 2. LSS lagen 3. Kommunallagen 4. SOU 2006:100 betänkande Ambition och ansvar, nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. 5. SOSFS 2008:20 samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Övriga Källor 6. Socialstyrelsen Terminologibank 7. Gemensam behovsinventering SLD - Mikael Malm september 2008 8. Socialstyrelsen, Det är mitt hem. Vägledning om boende och boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning. 9. Nationell psykiatrisamordning rapport 2006:5 10. Delrapport 22, Boendeprojektet 2006 Växjö Universitet. 9

Delegationsbeslut Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2011/29 2012-05-01 Kajsa Fisk Tel. 0156-520 54 Fax. 0156-523 02 Kajsa.fisk@trosa.se Revidering av attesträtter Härmed beslutas att anta förteckning över attesträtter daterad 2012-05-01. Kajsa Fisk Vård- och omsorgschef

Anmälan av delegationsbeslut 2012-01-01 t.o.m. 2012-04-30 Beslutande Madeleine Engstrand Löpnr/Diarienr 1919 14174 14248 17181 14298 14387 14397 14481 14517 14495 14647 14702 15027 15145 15157 15165 15132 15194 15229 15239 15334 15452 15456 15527 15157 15612 15659 15740 15719 15794 15911 14511 15173 152316 15228 15234 15616 15569 16009 15917 Ärende och beslut Trygghetslarm, Bifall Trygghetslarm, Bifall Trygghetslarm, Bifall Trygghetslarm, Bifall Trygghetslarm, Bifall Trygghetslarm, Bifall Trygghetslarm, Bifall Trygghetslarm, Bifall Telefonservice, Bifall Datum 12-01-09 12-01-11 12-01-16 12-01-11 12-01-18 12-01-24 12-01-24 12-01-27 12-01-30 12-01-30 12-02-07 12-02-10 12-02-20 12-03-07 12-03-07 12-03-07 12-03-05 12-03-08 12-03-12 12-03-12 12-03-16 12-03-27 12-03-27 12-03-29 12-03-30 12-04-03 12-03-23 12-04-13 12-04-13 12-04-18 12-04-25 12-01-30 12-03-07 12-03-09 12-03-12 12-03-12 12-03-30 12-03-30 12-04-30 12-04-25 Postadress: 619 80 Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se 1

14478 15160 14273 14326 14684 15017 2810 14412 14491 14652 14656 14814 15277 15300 15413 15832 15856 Matdistribution, Bifall Matdistribution, Bifall Särskilt boende, Bifall Särskilt boende, Bifall Särskilt boende, Bifall Särskilt boende, Bifall Korttidsboende, Bifall Korttidsboende, Bifall Korttidsboende, Bifall Korttidsboende, Bifall Korttidsboende, Bifall Korttidsboende, Bifall Korttidsboende, Bifall Korttidsboende, Bifall Korttidsboende, Bifall Korttidsboende, Bifall Korttidsboende, Bifall 12-01-27 12-03-07 12-01-17 12-01-19 12-02-09 12-02-20 12-01-02 12-01-25 12-01-30 12-02-07 12-02-07 12-02-17 12-03-15 12-03-16 12-03-26 12-04-19 12-04-23 Beslutandes underskrift Postadress: 619 80 Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se 2

Anmälan av delegationsbeslut 2012-01-01 t.o.m. 2012-03-31 Beslutande Sofia Carlström Löpnr/Diarienr 14153 14196 14225 14233 14238 14270 14344 14350 14358 14497 14509 14557 14608 14742 14811 14847 14860 15139 15275 15280 15290 Ärende och beslut Datum 120110 120112 120113 120113 120113 120117 120120 120120 120120 120130 120130 120130 120201 120214 120217 120220 120221 120307 120315 120315 120315 14203 14563 14644 14747 Trygghetslarm, Bifall Trygghetslarm, Bifall Trygghetslarm, Bifall Trygghetslarm, Bifall 120112 120130 120206 120214 14171 14355 14420 14424 14561 14777 Matdistribution, Bifall Matdistribution, Bifall Matdistribution, Bifall Matdistribution, Bifall Matdistribution, Bifall Matdistribution, Bifall 120111 120120 120120 120120 120130 120215 14134 Korttidsboende, Bifall 120109 Postadress: 619 80 Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se 1

14676 14751 15213 15343 15364 15415 Korttidsboende, Bifall Särskilt boende, Bifall Korttidsboende, Bifall Korttidsboende, Bifall Korttidsboende, Bifall Korttidsboende, Bifall 120209 120214 120309 120320 120322 120326 Beslutandes underskrift Postadress: 619 80 Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se 2

Vård- och omsorgsnämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum 2012-06-01 Von 2012/2 Övriga anmälningsärenden Socialstyrelsen - Beslut om att avsluta ärende angående upplevd bristfällig omvårdnad i hemtjänst (VON 2011/31) Rådet för personer med funktionsnedsättning - Sammanträdesprotokoll 2012-05-14