Användning av mobiltelefon vid bilkörning resultat av enkätundersökning

VTI notat 23 2003 Användning av mobiltelefon vid bilkörning resultat av enkätundersökning Författare FoU-enhet Hans Thulin TSA Projektnummer 50389 Projektnamn Uppdragsgivare Undersökning av nyttjandet av mobiltelefon i samband med bilkörning Vägverket

Förord Föreliggande enkätundersökning har genomförts på uppdrag av Vägverket. Hans Thulin, VTI, har varit projektledare, genomfört analyserna och författat rapporten. Enkäten har arbetats fram av Hans Thulin och Susanne Gustafsson, VTI. Som underlag har bland annat resultat från ett delprojekt som gällt diskussioner med fokusgrupper använts se VTI notat 22-2003. För delprojektet har Susanne Gustafsson varit projektledare. Mohammed-Reza Yahya, VTI, har svarat för skanning av enkäterna och upprättande av databasen. Anita Carlsson, VTI, har redigerat rapporten. Linköping augusti 2003 Hans Thulin

Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 5 1 Bakgrund 7 2 Syfte 8 3 Tillvägagångssätt och material 8 4 Resultat 9 4.1 Tillgång till mobiltelefon, antal samtal och samtalstider 9 4.2 Samtal i privat bruk, i tjänsten och under vardagar/veckoslut 13 4.3 Typ av utrustning och var man har den placerad i bilen 14 4.4 Användning i olika miljöer och tid på dygnet 16 4.5 Fördel med mobiltelefon 17 4.6 Bilförarens beteende vid samtal på mobiltelefonen 17 4.7 Olyckor och skadade 21 4.8 Subjektiv bedömning av olycksrisk vid samtal i mobiltelefon 23 4.9 Förbud mot användning av mobiltelefon 25 4.10 Mobilanvändares svar på trafiksäkerhetsrelaterade attitydfrågor 27 Bilagor

Sammanfattning Föreliggande undersökning har genomförts på uppdrag av Vägverket. Den ingår som en del i en större undersökning som Vägverket gav i uppdrag åt Statens vägoch transportforskningsinstitut (VTI) att genomföra och som rör användning av mobiltelefon i samband med bilkörning se även VTI notaten 21 och 22 från år 2003. I VTI notat 21 görs en analys baserat på exponeringsdata om mobiltelefonanvändandet från TSU92-. I notat 22 sammanställs resultat och erfarenhet som kom fram om mobiltelefonanvändandet vid diskussion med s.k. fokusgrupper. Resultat och erfarenhet från diskussionen med dessa grupper har använts vid skapandet av den enkät som ligger till grund för föreliggande undersökning. Slumpmässigt urval gjordes av personer i åldern 18 74 år från aviseringsregistret som Riksskatteverket ansvarar för. Enkät skickades ut till drygt 5 000 personer. Ett påminnelsekort utsändes efter 5 dagar. Datamaterialet för analysen omfattar 3 002 personer. Svarsfrekvensen var drygt 60 %. Av bilförarna som körde i privat sammanhang hade 71 % alltid eller nästan alltid mobiltelefonen med sig då de körde. Yngre hade oftare med sig mobiltelefon än äldre. Ingen skillnad förelåg mellan kvinnor och män. Av de förare som hade med sig mobiltelefonen hade 70 % den alltid eller nästan alltid påslagen under resan, 6 % hade den aldrig eller nästan aldrig påslagen. Yngre förare hade mobiltelefonen oftare påslagen än äldre och män hade den oftare påslagen än kvinnor. Bilföraren ringde eller mottog igenomsnitt 7,4 samtal per vecka. Män ringde och mottog betydligt fler samtal än kvinnor. Det gällde också yngre förare jämfört med äldre. Ett samtal varade i genomsnitt 1,5 minuter. En fjärdedel av samtalen skedde i tjänsten. SMS, skrivna eller mottagna och lästa, förekom också i samband med bilkörning. Den aktiviteten begränsades i huvudsak till yngre förare. Handhållen mobiltelefon utan extrautrustning var den vanligaste använda typen av utrustning. Den användes av 73 % av förarna som körde i privat sammanhang och av 61 % av förarna som körde i tjänsten. Röststyrd uppringning användes av 6 % av förarna. På frågan var mobiltelefonen oftast förvarades under färd svarade nästan en tredjedel av männen att de hade mobiltelefonen i fickan. Andra frekventa förvaringsställen var hållare på instrumentbrädan eller fack i instrumentbrädan. Den vanligaste platsen där kvinnor förvarade mobiltelefonen var på passagerarsätet. En fjärdedel av förarna angav att de avstod från att använda mobiltelefonen vid mörkerkörning. Äldre förare avstod i högre grad än yngre och kvinnor mer än män. Även de som inte helt avstod angav att de som regel minskade användandet av mobiltelefon vid körning i mörker. Den viktigaste fördelen med att ha mobiltelefonen med sig var tryggheten i att kunna "nå och vara nåbar". Att kunna sköta sitt jobb via mobiltelefonen under färd ansågs också vara en fördel för en del, huvudsakligen manliga förare i medelåldern. Som regel iakttog förarna vissa försiktighetsåtgärder vid tillfällen då de skulle ringa, 30 % angav att de alltid eller nästan alltid stannade bilen då de skulle ringa. Vanligt var också att man minskade ned hastigheten, valde tillfälle med liten trafik eller tillfälle då trafiken rörde sig långsamt eller stod stilla. Även vid tillfällen då man mottog samtal iakttog man försiktighetsåtgärder, nästan 10 % 5

angav att man aldrig svarade i telefonen när man körde. Andra vanliga svar var att man minimerade samtalstiden, saktade ned hastigheten eller bad en passagerare svara. Vid frågan om föraren råkat ut för någon incident i trafiken i samband med att han pratade i mobiltelefonen angav 10 % att man varit nära att köra av vägen vid något tillfälle. Nästan lika ofta angavs att man vid något tillfälle varit nära att kollidera med ett framförvarande fordon eller med ett fordon i något annat sammanhang. Incident eller nära kollision med gående eller cyklist som färdades i gatuutrymmet var dock mer sällan förekommande. Det var tämligen vanligt att man vid något eller några tillfällen varit så koncentrerad på samtalet i mobiltelefonen att man missat avtagsväg eller infart, inte observerat trafiksignal eller stopp-/väjningsskylt. Ett annat förhållande som ofta angavs var att hastigheten kunde bli för hög men också för låg i förhållande till omständigheterna. Mindre ofta angavs att man kommit över i fel fil eller i motsatt körbana eller fått sladd på bilen. Nästan alla de som hade svarat ansåg att användning av handhållen mobiltelefon då man körde ökade olycksrisken. Hälften ansåg att olycksrisken ökade mycket. Två tredjedelar av de svarande ansåg att användning av "hands free" mobiltelefon också ökade olycksrisken, 9 % ansåg att olycksrisken ökade mycket. Inte oväntat återfanns de som kopplade mobiltelefonanvändandet till hög olycksrisk till stor del bland dem som använde mobilen sparsamt och som körde bil begränsat. Kvinnor värderade olycksrisken högre än män och äldre värderade som regel olycksrisken högre än yngre. Hälften av de svarande ansåg att användning av handhållen mobiltelefon vid bilkörning borde förbjudas. En fjärdedel ansåg ett sådant förbud vara obefogat. Kvinnor var något större anhängare av förbud än männen medan andelen förbudsanhängare var tämligen stabil mellan åldersgrupperna. Jämförelse gjordes mellan gruppen bilförare som ofta använde mobiltelefonen vid bilkörning och gruppen bilförare som sällan eller aldrig använde mobiltelefonen och gruppernas inställning till frågor som gällde risksituationen i trafiken, hastighetsnivåer, användning av bilbälte och nyttjande av alkohol i samband med bilkörning. Det gällde då att gruppen som var frekvent användare av mobiltelefon vid bilkörning nyttjade bilbältet i mindre utsträckning än jämförelsegruppen, den nyttjade också i större utsträckning alkohol (utöver lättöl) i samband med bilkörning, den hade större förståelse för hastighetsöverträdelser och den bedömde riskerna i trafiken som lägre än vad jämförelsegruppen gjorde. Baserat på det antal olyckor och delaktigheter i olyckor som angavs av de tillfrågade skattades mycket grovt antalet polisrapporterade olyckor där inblandad bilförare använt mobiltelefonen vid olyckstillfället till mellan 3 000 6 000 per år. Antalet dödade i olyckor och där nyttjandet av mobiltelefonen varit bidragande orsak till olyckans uppkomst skattades till 10 20 stycken per år. Resultatet av undersökningen visar också att uppskattningsvis 100 000 bilförare per år kallade via sin mobiltelefon på polis eller ambulans vid inträffad trafikolycka. 6

1 Bakgrund Mobiltelefonanvändandet ökade explosionsartat i Sverige under 1990-talet. I slutet av år 2001 var antalet mobiltelefonabonnemang (inklusive aktiva kontantkort) 7 158 000. Det kan jämföras med antalet mobiltelefonabonnemang vid slutet av år 1994 som var 1 381 000. Det innebär en ökning under den perioden med över 400 procent. Den årliga tillväxttakten var vid mitten av 90- talet 30 40 %. Den har avtagit och var under år 2001 12 %. Det finns anledning att tro att det också skett en markant ökning av antalet mobilsamtal som sker i samband med bilkörning. Informationen om denna aktivitet är bristfällig och därför angelägen att förbättra. Inte minst är detta angeläget sett med hänsyn till den negativa effekt på trafiksäkerheten biltelefonpratandet och ett tilltagande sådant kan ha. Denna undersökning ingår som en del i en större undersökning vars syfte är att kartlägga hur vanligt förekommande det är att mobiltelefon används av förare i samband med bilkörning i landet och vilka rutiner eller beteenden som gäller i samband med nyttjandet av telefonen. Denna övergripande undersökning delas in i följande tre delundersökningar varav den sista, C, är den som behandlas i denna rapport. A B C Kartläggning av användning av mobiltelefon i samband med bilkörning uttryckt i persontimmar och i personkilometer. Här ingår också en litteraturundersökning inriktad på sambandet olycksrisk och användning av mobiltelefon i samband med bilkörning. Diskussion med mobiltelefonanvändare i allmänhet i s.k. fokusgrupper. Enkät ställd till bilförare med syfte att ringa in beteende och vanor som gäller förarens nyttjande av mobiltelefon vid bilkörning. I punkt A utnyttjas TSU92-, som är Vägverkets och VTI:s enkätbaserade trafiksäkerhetsundersökning baserad på dagliga utskick av enkäter till slumpvis valda personer av landets befolkning. I enkäten ingår några frågor som gäller tillgång till och användning av mobiltelefon i samband med bilkörning. Avsikten med fokusgrupperna enligt punkt B är att med kvalitativ metodik komma åt information som sedan kan utnyttjas vid formuleringen av enkäten enligt punkt C. Under punkt C konstrueras en enkät med syftet att ringa in beteende och vanor som gäller förarens nyttjande av mobiltelefon vid bilkörning. Förhållanden som belyses är om föraren exempelvis stannar, saktar ned farten eller iakttar andra försiktighetsåtgärder vid samtal i mobiltelefonen. En annan fråga av intresse att veta är hur vanligt det är att mobiltelefonen är påslagen eller inte påslagen under färd. Även förarens uppfattning om risker är av intresse att studera liksom incidenter som föraren kan ha varit med om i samband med mobiltelefonsamtal. Tillsammans med bakgrundsinformation som ålder och kön ges möjlighet till en detaljerad beskrivning och analys. 7

2 Syfte Målsättningen med föreliggande enkätundersökning är att få en bild av användningen av mobiltelefon i samband med bilkörning. Av intresse är att kartlägga omfattningen av användandet hur ofta man ringer och i vilka sammanhang detta sker, hur användningen ser ut relaterat till personens ålder, kön etc. Typ av utrustning som används är ett annat förhållande som är av intresse att kartlägga liksom det beteende eller rutiner föraren iakttar vid tillfällen då han ringer eller tar emot mobiltelefonsamtal. Förarens attityd till användning av mobiltelefon i samband med bilkörning, uppfattning om olycksrisken och inträffade olyckor är andra förhållandet som ingår i syftet med enkäten att belysa. 3 Tillvägagångssätt och material Avsikten var att göra urvalet från körkortsregistret, vilket hade givit ett till undersökningens syfte väl anpassat urval. Av juridiska skäl kunde dock inte körkortsregistret användas. Därför skalades det tänkta urvalet om 3 000 personer upp för att få det avsedda underlaget och drogs istället från aviseringsregistret gällande folkbokförda personer i landet. Registret handhas av Riksskatteverket. Urvalet bestod av 5 129 personer slumpmässigt valda inom åldersintervallet 18 74 år 3 133 personer besvarade enkäten 37 personer vägrade att besvara enkäten I 44 fall kom enkäten i retur dvs. personerna i fråga gick inte att nå brevledes 23 personer befann sig utomlands, vilket meddelades av anhörig eller annan person Respons uteblev från 1 892 personer. I tabellerna redovisas materialet mer detaljerat på åldergrupp och kön. Ett påminnelsekort skickades ut efter en knapp vecka. Alla enkäter skickades som A-post. Exklusive vägran, utlandsvistelse och de fall där respondenten inte varit anträffbar blev den totala svarsfrekvensen 63 %. Tabell 1 Urvalets storlek. 18 24 25 34 35 44 45 54 55 64 65 74 Kvinnor 382 409 507 468 451 342 2 559 Män 421 423 495 465 478 288 2 570 803 832 1 002 933 929 630 5 129 Tabell 2 Antal personer som besvarade enkäten. 18 24 25 34 35 44 45 54 55 64 65 74 Kvinnor 234 275 294 300 314 220 1 637 Män 216 243 270 260 309 198 1 496 450 518 564 560 623 418 3 133 8

Tabell 3 Antal personer som vägrade besvara enkäten, varit utomlands eller som ej varit anträffbara. 18 24 25 34 35 44 45 54 55 64 65 74 K M K M K M K M K M K M K M S:a Ej anträffbar (utskicket i retur) 5 4 8 8 0 3 0 12 0 3 0 1 13 31 44 Utomlands (meddelat av anhörig) 9 4 2 1 2 2 1 1 0 0 1 0 15 8 23 Vägran 3 5 0 8 5 4 1 3 1 0 3 4 13 24 37 Summa 17 13 10 17 7 9 2 16 1 3 4 5 41 63 104 Tabell 4 Antal inlästa enkäter, underlaget för undersökningen. Kön 18 24 25 34 35 44 45 54 55 64 65 74 Män 195 230 259 258 310 198 1 450 Kvinnor 220 249 278 291 310 204 1 552 415 479 537 549 620 402 3 002 4 Resultat 4.1 Tillgång till mobiltelefon, antal samtal och samtalstider Drygt hälften av de tillfrågade använde mobiltelefonen dagligen. Tre av fyra i den yngsta åldersgruppen 18 24 år använde mobiltelefonen dagligen. I den äldsta åldersgruppen använde en av fem mobiltelefonen dagligen. Kvinnor använde mobiltelefonen något mindre än män. Detta gällde dock inte de yngsta åldersgrupperna i undersökningen där användningen var tämligen lika mellan män och kvinnor se resultatbilagan fråga 7. Av bilförarna som körde i privat sammanhang hade 71 % alltid eller nästan alltid med sig mobiltelefon när de körde. Yngre hade oftare med sig mobiltelefonen än äldre ingen skillnad förelåg mellan män och kvinnor se rapportbilagan fråga 8 samt figur 1. Av bilförarna som körde bil i tjänsten hade 85 % med sig mobiltelefon. 9

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 tot Figur 1 Procent som svarade att de alltid eller nästan alltid hade mobiltelefonen med sig vid bilkörning (fråga 8). Av privatbilisterna hade 70 % mobiltelefonen påslagen alltid eller nästan alltid under färd. Högst var andelen bland yngre förare och lägst bland de äldsta se figur 2. Kvinnorna hade mobiltelefonen påslagen något mindre ofta än männen 65 % jämfört med 75 %, se resultatbilagan fråga 9. Förare som körde i tjänsten hade oftare mobiltelefonen påslagen (80 %) än förare som körde i privat sammanhang. 100 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Åldersgrupp Figur 2 Procent som svarade att de alltid eller nästan alltid hade mobiltelefonen påslagen vid bilkörning (fråga 9). I genomsnitt ringde eller mottog bilföraren 7,4 samtal per vecka eller cirka ett samtal per dag med mobiltelefon samtidigt som han körde bil. Män ringde och tog emot betydligt fler samtal än kvinnor. Det gällde också med hänsyn till förarens ålder se figur 3 och resultatbilagan fråga 10. Av resultatet framgår också att bilföraren tog emot något fler samtal än han ringde. 10

14 Antal Män 12 10 Mottagna samtal Ringda samtal 8 Kvinnor 6 4 2 0 Åldersgrupp Figur 3 Antal telefonsamtal per vecka som bilföraren ringer eller tar emot med mobiltelefon och som sker under pågående färd. Ett ringt samtal varade i genomsnitt 1,5 minuter och ett mottaget något över 2 minuter. Medelåldersgrupperna var de som hade längst samtalstid se figur 4 och resultatbilagan fråga 11. Män hade cirka 50 % längre samtalstid än kvinnor se figur 5. 3,0 Minuter 2,5 Mottaget samtal Ringt samtal 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Figur 4 Genomsnittlig längd i minuter för samtal som bilföraren ringer respektive tar emot med mobiltelefon och som sker samtidigt som han kör. 11

3,0 Minuter 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Män Kvinnor Män Kvinnor Ringt samtal på mobilen Mottaget samtal på mobilen Figur 5 Genomsnittlig längd i minuter för samtal som bilföraren ringer respektive tar emot med mobiltelefon och som sker samtidigt som han kör. Indelning på män och kvinnor. SMS var mest frekvent i de yngsta åldersgrupperna och förekom mer sporadiskt i de äldsta åldersgrupperna. Män i åldersgruppen 18 24 år var den grupp som oftast sände eller mottog SMS se figur 6 och resultatbilagan fråga 12. Antal 4,0 3,5 Mottagna Sända 3,0 2,5 Män Kvinnor 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 18-74 18-74 18-74 Åldersgrupp Figur 6 Antal SMS per vecka som bilföraren skriver eller tar emot med mobiltelefon och som sker under bilkörning. Som framgår av resultatet i tabell 4 var antalet samtal såväl ringda som mottagna starkt relaterat till den årliga körsträckan. Det gällde också om än inte lika markant tillgången till mobiltelefon och i vilken utsträckning mobiltelefonen var påslagen eller inte under färd. 12

Tabell 4 Bilförares användning av mobiltelefon vid bilkörning relaterat till årlig körsträcka (gäller bil i privat sammanhang). Årlig körsträcka, mil Antal obs. (n) Mobilen alltid eller nästan alltid med i bilen % Mobilen alltid Samtal per vecka eller nästan alltid påslagen % Ringda Mottagna 500 571 67 65 1,8 2,6 4,4 1 000 615 70 69 3,2 4,4 7,6 1 500 461 70 72 3,0 4,0 6,9 2 000 266 76 76 4,0 4,7 8,7 3 000 135 81 82 5,3 7,0 12,3 5 000 66 81 82 6,4 9,1 15,6 2 114 71 70 3,1 4,2 7,3 4.2 Samtal i privat bruk, i tjänsten och under vardagar/veckoslut Cirka 25 % av bilförarnas mobiltelefonsamtal skedde i tjänsten. Inom åldersgruppen 35 64 år var motsvarande förhållande 30 %. Manliga bilförare svarade för nästan 3/4 av de mobiltelefonsamtal som skedde i tjänsten. Bland män i åldersgruppen 35 64 år svarade antalet mobiltelefonsamtal i tjänsten för cirka 40 % av det totala antalet mobiltelefonsamtal se figur 7. 50 45 % Män 40 35 30 25 Kvinnor 20 15 10 5 0 Åldersgrupp Figur 7 Procent mobiltelefonsamtal som skedde i tjänsten. Indelning på åldersgrupp och efter genus. Av bilförarnas mobiltelefonsamtal skedde 26 procent under veckoslut, vilket är något större än den andel av bilarnas trafikarbete som utförs under veckoslut. Andelen telefonsamtal under veckoslut var tämligen lika för män och kvinnor. Däremot förelåg skillnader mellan åldersgrupperna. Högst andel samtal under veckoslut, 40 %, hade bilförare i den yngsta åldersgruppen 18 24 år och lägst andel, 15 %, bilförare i den äldsta åldersgruppen 65 74 år se figur 8 och resultatbilagan fråga 14. 13

50 % 45 40 Män Kvinnor 35 30 25 20 15 10 5 0 Åldersgrupp Figur 8 Procent mobiltelefonsamtal som skedde under veckoslut. Indelning på åldersgrupp och efter genus. 4.3 Typ av utrustning och var man har den placerad i bilen Bilförare som körde i privat sammanhang använde i 73 % av fallen handhållen mobiltelefon utan någon extrautrustning. Andelen var något högre bland yngre och äldre bilförare och för kvinnor se tabell 5, figur 9 och resultatbilagan fråga 15. Bilförare som körde i tjänsten använde i 61 % av fallen handhållen mobiltelefon utan extrautrustning. Tabell 5 Användning av typ av mobiltelefonutrustning bland bilförare. Privat bruk % Tjänsten % Använder ingen extrautrustning 73 61 Använder "head set" (öronsnäcka, sladd med mikrofon) 17 22 Använder i bilen fast monterad mikrofon och högtalare 5 10 Annat 1 1 Okänt 5 6 100 100 14

100 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Åldersgrupp Figur 9 Procent av mobiltelefonerna som nyttjades i privat bruk och som var av typ handhållen och utan extrautrustning. Indelning på förarålder. Som svar på frågan Var har du oftast mobiltelefonen placerad när du kör bil? angav, givet de svarsalternativ som fanns, kvinnor oftast passagerarsätet medan män angav fickan som plats där man oftast förvarade sin mobiltelefon under färd. I hög grad gällde detta yngre män. För män gällde också ofta att mobiltelefonen var placerad i hållare på instrumentpanelen se figur 10 och resultatbilagan fråga 16. % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor I hållare på I ett fack på Vid handbromsen I passagerarsätet I fickan Annat instrumentpanelen instrumentpanelen Figur 10 Svar på frågan "Var har du oftast din mobiltelefon placerad när du kör bil". Röststyrd uppringning användes frekvent (i mer än hälften av samtalen) av 6 % av bilförarna när de ringde samtidigt som de körde bilen. För män var det förhållandet 9 % och för kvinnor 3 %. Röststyrd uppringning förekom mest frekvent bland yngre förare (här gruppen 18 44 år) och främst bland män i denna grupp se resultatbilagan fråga 17. 15

4.4 Användning i olika miljöer och tid på dygnet Som svar på frågan "I vilken miljö använder du oftast mobiltelefonen vid bilkörning?" angavs i en tredjedel av fallen tätortsmiljö. Denna andel var något högre för män än för kvinnor. Bland åldersgrupperna män var andelen som angav tätort som mest frekvent miljö tämligen stabil, medan bland kvinnorna yngre bilförare i högre än äldre angav tätort som mest frekvent miljö se figur 11 och resultatbilagan fråga 18. 100 % Landsväg/motorväg Tätort 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor Figur 11 Svar på frågan "I vilken miljö använder du oftast mobiltelefonen vid bilkörning?" En fjärdedel av bilförarna angav att de avstod ifrån mobiltelefonsamtal vid mörkerkörning. Bland kvinnor var detta förhållande en tredjedel och bland män en knapp femtedel. Äldre bilförare avstod i betydligt högre utsträckning än yngre bilförare se figur 12 och resultatbilagan fråga 19. 100 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor Figur 12 Procent av de som svarat på frågan "Påverkar mörkerkörning din användning av mobiltelefonen jämfört med användning vid bilkörning i dagsljus?" och som angivit att de "Avstår helt från mobiltelefonsamtal vid mörkerkörning". 16

Drygt en tredjedel av de bilförare som inte avstod från att använda mobiltelefonen vid körning under mörker minskade dock användandet. Kvinnorna reducerade användandet något mer än männen. Det tycktes också förhålla sig så att äldre bilförare minskade användandet mer än vad yngre bilförare gjorde se resultatbilagan fråga 19. 4.5 Fördel med mobiltelefon Att kunna nå och vara nåbar var den dominerande fördelen med mobiltelefonen. Detta betonades något mer av kvinnorna än av männen. Männen ansåg i högre grad än kvinnorna att möjligheten att sköta "sitt jobb" via mobilen under körning var av betydelse se tabell 6. Tabell 6 Svar på frågan: "Vilka anser du är de tre viktigaste fördelarna med att ha mobiltelefon i bilen?" Män % Kvinnor % % Kan bli nådd, vilket är en trygghet för mina anhöriga 28 31 29 Kan nå andra, vilket är en trygghet för mig 24 30 26 Kan ha kontakt med och samtala med mina vänner 4 1 3 Kan larma räddningspersonal vid behov 26 30 28 Kan sköta mitt jobb 13 4 9 Kan utnyttja tiden i bilen till något ärende av privat karaktär 3 2 2 Kan samtala för att hålla mig vaken 1 0 1 Annat 1 1 1 100 100 100 4.6 Bilförarens beteende vid samtal på mobiltelefonen Som framgår av resultaten i figurerna 13 och 14 och av resultatbilagan fråga 21 vidtog ofta eller nästan alltid bilförarna någon form av försiktighetsåtgärd vid tillfälle då de skulle ringa i mobiltelefonen. En fjärdedel av bilförarna avstod från att använda mobiltelefonen för samtal under färd. Bland kvinnor var detta förhållande 1/3 och bland män 1/5. Stor skillnad förelåg mellan åldersgrupperna. Äldre avstod betydligt oftare än yngre. 30 % angav att de ofta eller nästan alltid stannade bilen då de skulle ringa 55 % angav att de ofta eller nästan alltid saktade ned farten då de skulle ringa 65 % angav att de ofta eller nästan alltid valde tillfälle med lite trafik då de skulle ringa 55 % angav att de ofta eller nästan alltid valde tillfälle då trafiken stod stilla eller rörde sig sakta (exempelvis vid köbildning eller vid rödljus) 70 % angav att de alltid eller nästan alltid undvek att göra omkörning då de ringde i mobiltelefonen. 17

100 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor Figur 13 Procent av bilförarna som på frågan "Vidtar du några särskilda åtgärder då du ska ringa i mobiltelefonen samtidigt som du kör?" svarade med alternativet "Ringer aldrig i telefonen när jag kör". 100 % 90 80 Ofta Alltid/nästan alltid 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Stannar bilen Saktar ned farten Väljer tillfälle med lite trafik Väljer tillfälle då trafiken står still eller går sakta Undviker att köra om Figur 14 Bilförarnas svar på svarsalternativ till frågan "Vidtar du några av följande åtgärder om du ska ringa i mobiltelefonen samtidigt som du kör?" Som framgår av resultaten i figurerna 15 och 16 och av resultatbilagan fråga 22 vidtog bilförarna ofta och en del nästan alltid någon form av försiktighetsåtgärd vid tillfälle då de tog emot samtal på mobiltelefonen samtidigt som de körde bilen. Nästan 10 % av bilförarna svarade att de aldrig svarade i mobiltelefonen när de körde. Detta gällde i högre grad kvinnor än män och också äldre förare jämfört med yngre. Av de förare som tog emot samtal angav cirka 70 % att de försökte minimera samtalstiden. Nästan 60 % svarade att de saktade ned farten och cirka 40 % att de bad en passagerare svara. Det var inte heller ovanligt att man bad att 18

få ringa upp vid ett mer lämpligt tillfälle eller att man bad den som ringde att återkomma vid ett senare tillfälle. Cirka 25 % av förarna angav att de om det gick körde åt sidan eller stannade bilen för att kunna ta samtalet. Kvinnor iakttog dessa försiktighetsåtgärder i större utsträckning än män. 100 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor Figur 15 Procent av bilförarna som på frågan "Vidtar du några särskilda åtgärder då du tar emot samtal på mobiltelefonen samtidigt som du kör?" svarade med alternativet "Svarar aldrig i telefonen när jag kör". 100 % 90 80 Ofta Alltid/nästan alltid 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Stänger av utan att svara Ber en passagerare svara Ber att få återkomma/ber den som ringer att återkomma Minimerar samtalstiden Kör åt sidan och stannar bilen Saktar ned farten Undviker att köra om Figur 16 Bilförarnas svar på svarsalternativ till frågan "Vidtar du några av följande åtgärder om du ska ta emot samtal i mobiltelefonen samtidigt som du kör"? 19

Av bilförarna angav 18 % att de varit så koncentrerade på mobiltelefonsamtal att de åtminstone vid något tillfälle varit nära att kollidera med annan trafikant, något föremål eller varit nära att köra av vägen. Denna andel var 35 % för den yngsta åldersgruppen och 4 % för den äldsta. Andelen var högre för män än för kvinnor se tabell 7. Som framgår av figur 7 var det alternativet att köra av vägen som oftast angavs. Tabell 7 Procent bilförare som angav att de vid minst något tillfälle varit så koncentrerade på mobiltelefonsamtalet att de varit nära att kollidera med någon/något eller varit nära att köra av vägen (svar på de sex första alternativen i fråga 23). 18 24 25 34 35 44 45 54 55 64 65 74 Män 40 28 22 20 12 6 21 Kvinnor 30 20 15 9 6 1 14 35 24 19 15 9 4 18 100 % 90 80 70 60 50 40 30 Vid flera tillfällen Någon gång 20 10 0 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Varit nära att kollidera med framförvarande fordon Varit nära att kollidera med fordon på annat sätt Varit nära att kollidera med gående eller cyklist som korsade gatan Varit nära att kollidera med gående eller cyklist som färdades längs vägen Varit nära att köra av vägen Varit nära att kollidera med något föremål som stolpe, träd etc Figur 17 Bilförarnas svar på frågan "Har det hänt att du varit så koncentrerad på mobiltelefonsamtal när du kört bil att någon eller några av följande händelser inträffat?" Av bilförarna angav 48 % att de varit så koncentrerade på mobiltelefonsamtal att de åtminstone vid något tillfälle missat avtagsväg, trafiksignal, kommit över i fel fil eller i motsatt körbana, fått sladd på fordonet eller haft för hög eller för låg hastighet i förhållande till omständigheterna. Andelen var 62 % för den yngsta åldersgruppen och 24 % för den äldsta. Andelen var högre för män än för kvinnor se tabell 8. Som framgår av figur 18 var det alternativet "hållit för låg hastighet i förhållande till omständigheterna" som oftast angavs, därnäst alternativet "missat avtagsväg eller infart" och därnäst alternativet "hållit alltför hög hastighet i förhållande till omständigheterna". 20

Tabell 8 Procent bilförare som angav att de vid minst något tillfälle varit så koncentrerade på mobiltelefonsamtalet att de missat avtagsväg, trafiksignal, kommit över i motsatt körbana eller fel fil, fått sladd på fordonet eller haft för hög eller för låg hastighet förhållande till omständigheterna (svar på sju av de sista alternativen i fråga 23). 18 24 25 34 35 44 45 54 55 64 65 74 Män 66 67 58 54 44 30 54 Kvinnor 58 58 45 35 29 13 42 62 63 52 45 37 24 48 100 % 90 80 Vid flera tillfällen Någon gång 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Inte observerat trafiksignal, stopp- eller väjningsskylt Missat avtagsväg eller infart Kommit över på motsatt körbana Kommit över i fel fil Råkat ut för sladd med fordonet Hållit alltför hög hastighet i förhållande till omständigheterna Hållit alltför låg hastighet i förhållande till omständigheterna Figur 18 Bilförarnas svar på frågan "Har det hänt att du varit så koncentrerad på mobiltelefonsamtal när du kört bil att någon eller några av följande händelser inträffat?" 4.7 Olyckor och skadade Under perioden år 2001 till och med år 2002 angav 231 respondenter att de som bilförare varit inblandade i olycka se resultatbilagan fråga 24. Det innebär att 11 % av bilförarna varit inblandade i olycka under den 2-årsperioden. Uppskrivet på riksnivå med antalet körkortshavare (cirka 5,2 miljoner) ger det som resultat att 300 000 bilförare varit inblandade i olyckor under ett år. Av tabell 9 framgår hur många procent av bilförarna som varit inblandade i olycka som lett till personskada, försäkringsanmälan respektive polisanmälan. Andelen "okänt" är dock betydande vilket gör resultaten osäkra. Det gäller framförallt polisanmäld olycka och olycka med personskada. Om man då det gäller försäkringsanmälda olyckor exkluderar kategorin "Okänt" eller lägger den till kategorin "Ja" blir andelen försäkringsanmälda olyckor drygt 85 %. Det ger som resultat att omkring 250 000 av det skattade årliga antalet olycksinblandade bilförare skulle ha varit delaktiga i försäkringsanmäld olycka. Som jämförelse kan sägas att det enligt 21

statistisk från Svenska Försäkringsförbundet år 2001 inlämnades nästan 260 000 skadeanmälningar till försäkringsbolagen gällande trafikskador med personbilar. Tabell 9 Procent av olyckorna med bilförare inblandade som ledde till personskada respektive försäkrings- eller polisanmäldes (svar på fråga 25). n = 231 Personskada % Försäkringsanmäld % Polisanmäld % Ja 16 81 29 Nej 63 13 50 Okänt 21 6 21 100 100 100 Av bilförarna hade 6 % (13 av 231) pratat i mobiltelefon i samband med olyckan se tabell 11 och resultatbilagan fråga 24. Uppskrivet på riksnivå svarar det mot 17 000 inblandade mobiltelefonpratande bilförare och ungefär lika många olyckor sett på årsbasis. Det innebär också omkring 11 000 försäkringsanmälda olyckor per år, 3 000 6 000 olyckor med personskada och ungefär den storleksordningen också då det gäller polisrapporterade olyckor. Som framgår av tabell 11 bidrog enligt respondenten i 2 fall användandet av mobiltelefonen till olyckans uppkomst och kanske också i ytterligare 7 fall. Det innebär att mobiltelefonpratandet skulle ha varit bidragande orsak till omkring 2/3 av olyckorna som inträffade med mobiltelefonpratande bilförare dvs. cirka 11 000 av de totalt 17 000 olyckorna och vidare ca 7 000 av de försäkringsanmälda olyckorna. Då det gäller de polisrapporterade olyckorna kan man anta att 15 % är personskadeolyckor. Av dessa kan 3 % antas vara dödsolyckor, vilket innebär 14 28 dödsolyckor. Om man antar, baserat på resultat ovan, att 2/3 av olyckorna orsakades av mobiltelefonpratande bilförare skulle motsvarande årliga antal dödsolyckor vara 9 18 stycken och antalet dödade i dessa uppskattningsvis vara 10 20 stycken. Tabell 10 Antal olyckor med mobiltelefonpratande bilförare (svar på frågorna 26 och 27). Personskada Försäkringsanmäld Polisanmäld Ja 2 8 2 Nej 8 3 6 Okänt 3 2 5 13 13 13 Tabell 11 Svar på frågan "Bidrog användandet av mobiltelefonen till att olyckan inträffade" (fråga 28). Antal Ja 2 Nej 2 Kanske 7 Vet inte 1 Okänt 1 13 22

I enkäten medtogs en fråga (fråga 29), som gällde om respondenten varit inblandad i olycka där annan bilförare hade pratat i mobiltelefonen vid olyckstillfället. Detta antal borde vara något mindre än det antal där respondenten angivit att han själv hade pratat i mobiltelefonen vid olyckstillfället eftersom antalet i fråga 29 är begränsat till flerfordonsolyckor. angavs 17 olyckor med "annan mobiltelefonpratande bilförare" dvs. något fler se tabell 12. Skillnaden är inte större än att den kan vara betingad av slumpen, men kan naturligtvis också bero på ett sådant förhållande att en del respondenter valde att inte ange att de använde mobiltelefonen vid olyckstillfället. Tabell 12 Antal olyckor där "annan mobiltelefonpratande bilförare varit inblandad" (svar på frågorna 29 och 30). Personskada Försäkringsanmäld Polisanmäld Ja 5 12 3 Nej 7 3 7 Okänt 5 2 7 17 17 17 Av de "aktiva" bilkörkortshavarna uppgav 16 % att de varit vittne till trafikolycka under de två åren 2001 och 2002 se tabell 13. De aktiva bilkörkortshavarna dvs. de som angett körsträcka i denna undersökning utgjorde 95 % av antalet bilkörkortshavare. Antalet bilkörkortshavare i åldern 18 74 år är i nuläget cirka 5,2 miljoner. Det innebär att 800 000 aktiva bilkörkortshavare skulle ha varit vittne till trafikolycka under denna 2-årsperiod eller 400 000 sett på årsbasis. Av dessa passerade 300 000 olycksplatsen i bil och drygt 100 000 av dessa kallade med hjälp av sin mobiltelefon på polis eller ambulans. Tabell 13 Svar på fråga 32 "Om du blev vittne till trafikolycka använde du mobiltelefonen för att ringa efter polis eller ambulans? Färdades du i bil vid det tillfället?" Vittne till olycka? Vittne som färdats i bil? Vittne som färdats i bil och använt mobiltelefonen? Antal % Antal % Antal % Ja 335 16 252 75 90 36 Nej 1 657 78 71 21 156 62 Okänt 136 6 12 4 6 2 2 128 100 335 100 252 100 4.8 Subjektiv bedömning av olycksrisk vid samtal i mobiltelefon Nästan alla svarande ansåg att användning av handhållen mobiltelefon vid bilkörning ökade olycksrisken, 52 % ansåg att risken ökade mycket. Då det gällde användning av "hands free" mobiltelefon ansåg 63 % att den medförde ökad olyckrisk, 9 % ansåg att risken ökade mycket se tabell 14. 23

Tabell 14 Svar på fråga om samband mellan användning av handhållen respektive "Hands free" mobiltelefon och olycksrisk (frågorna 33 och 34). Handhållen "Hands free" n % n % Användning leder till mycket ökad olycksrisk 1 572 52 256 9 Användning leder till något ökad olycksrisk 1 100 37 1 608 54 Användning leder inte till någon ökad olycksrisk 74 2 652 22 Vet ej 185 6 402 13 Okänt 71 2 84 3 3 002 100 3 002 100 Som framgår av figurerna 19 och 20 ansåg kvinnorna i högre grad än männen att användningen av mobiltelefon under bilkörning ökade olycksrisken. Det samma gällde för äldre personer jämfört med yngre åtminstone då det gällde alternativet "mycket ökad olycksrisk". Det gällde också att de som inte eller enbart i liten utsträckning använde mobiltelefonen vid bilkörning i betydligt högre utsträckning än de som mer frekvent använde denna ansåg att aktiviteten ökade olycksrisken se resultatbilagan fråga 33 och 34. 100 % 90 80 Användningen leder till mycket ökad olycksrisk 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor Figur 19 Procent svarande som ansåg att användning av handhållen mobiltelefon vid bilkörning ledde till mycket ökad olycksrisk (fråga 33). 24

% 100 90 80 70 60 50 40 Användningen leder till mycket ökad olycksrisk 30 20 10 0 Män Kvinnor Figur 20 Procent svarande som ansåg att användning av Hands free mobiltelefon vid bilkörning ledde till mycket ökad olycksrisk (fråga 34). Av tabell 15 framgår att de förare som använder "Hands free" utrustning ansåg att användning av handhållen mobiltelefon var en större riskfaktor än vad de som använde handhållen mobiltelefon ansåg, men båda dessa kategorier av förare ansåg att användning av "Hands free" mobiltelefon vid bilkörning var betydligt mindre riskfyllt. Tabell 15 Bedömning av handhållen respektive handsfree mobiltelefons olycksrisk vid användning av bilföraren under färd. Bedömd utrustning: Handhållen mobiltelefon "Hands free" mobiltelefon Bedömning gjord av förare som använde utrustning av typ: Handhållen "Hands free" Okänt Handhållen "Hands free" Okänt Antal observationer (n) 1 550 449 129 2 128 1 550 449 129 2 128 Mycket ökad olycksrisk (%) 46 55 73 50 7 4 22 8 Något ökad olycksrisk (%) 43 39 19 41 55 49 51 54 Inte någon ökad olycksrisk (%) 3 3 8 3 21 39 16 24 Vet ej (%) 7 3 1 6 15 7 7 13 Okänt (%) 1 1 5 1 1 1 5 1 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 4.9 Förbud mot användning av mobiltelefon En tredjedel av de tillfrågade ansåg att bilförares användning av mobiltelefon vid bilkörning borde förbjudas. Hälften ansåg att användning av handhållen mobiltelefon borde förbjudas. Kvinnor var i större utsträckning än män för förbud se tabell 16. Yngre personer var i mindre utsträckning för förbud än vad äldre personer var se figurerna 21 och 22. 25

Tabell 16 Svarande på påståendet "All mobiltelefonanvändning bör förbjudas då man kör bil". Gäller all typ av mobiltelefonutrusning Gäller utan "Hands free" utrustning Män Kvinnor Män Kvinnor n1450 n1552 n3002 n1450 n1552 n3002 Ja 25 37 31 44 52 48 Nej 53 36 44 31 17 24 Vet ej 11 12 12 13 14 14 Okänt 10 15 13 12 18 15 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor Figur 21 Andel som ansåg att "All mobiltelefonanvändning borde förbjudas vid bilkörning" (fråga 35). % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor Figur 22 Andel som ansåg att "Mobiltelefonanvändning utan "Hands freeutrustning" borde förbjudas vid bilkörning (fråga 35). 26

Det gällde också att de som inte använde eller som var sparsamma användare av mobiltelefonen vid bilkörning i högre utsträckning ansåg att användningen borde förbjudas jämfört med de mer frekventa användarna se resultatbilagan fråga 33 och 34. Det gällde också att de som använde "Hands free" mobiltelefon i hög utsträckning var för förbud mot användning av handhållen mobiltelefon (63 %) medan de som var hänvisade till handhållen typ av utrustning i betydligt mindre utsträckning förordade ett förbud (40 %) se tabell 17. Tabell 17 Bilförares svar på frågan: "Bör förares användning av mobiltelefon vid bilkörning förbjudas?" Bedömd utrustning: Handhållen mobiltelefon All typ av mobilutrustning Bedömning gjord av förare som använde utrustning av typ: Handhållen "Hands free" Okänt * Handhållen "Hands free" Okänt * Antal observationer n1550 n449 n129 n2128 n1550 n449 n129 n2128 Ja 40 63 57 46 28 10 57 26 Nej 32 24 11 29 48 71 27 52 Vet ej 16 10 5 14 15 7 4 12 Okänt 12 3 26 11 10 12 12 10 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 4.10 Mobilanvändares svar på trafiksäkerhetsrelaterade attitydfrågor I enkäten medtogs fyra frågor (frågorna 36 t.o.m. 39), som hämtades från Vägverkets årligen återkommande s.k. Oktoberundersökning. Frågorna gällde om man ansåg att risksituationen i trafiken hade förändrats till det sämre. Det gällde vidare inställning till hastighetsproblematiken, användning av bilbälte och nyttjande av alkohol i samband med bilkörning. I följande tabeller 18 till 21 och i figur 23 relateras resultaten till hur stor användare bilföraren var av mobiltelefon i samband med bilkörning. I kategorin "Ringer aldrig eller sällan" ingår bilförare som på fråga 7 svarat att de mer sällan eller aldrig använder mobiltelefon i det dagliga livet plus bilförare som på fråga 10 svarat att de ringer mindre än 2 samtal i veckan på mobiltelefon då de kör bil. I kategorin "Ringer ofta eller mycket ofta" ingår bilförare som på fråga 10 svarat att de ringer 2 samtal eller fler under en vecka. Det gällde då att gruppen som var frekvent användare av mobiltelefon vid bilkörning nyttjade bilbältet i mindre utsträckning än jämförelsegruppen, den nyttjade också i större utsträckning alkohol (utöver lättöl) i samband med bilkörning, den hade större förståelse för hastighetsöverträdelser och den bedömde kan man säga konsekvent till detta riskerna i trafiken som lägre än vad jämförelsegruppen gjorde. Till detta kan fogas att, som framgick av resultatet från fråga 6, mobiltelefonanvändare körde bil mer än icke-användare och att körsträckan ökade med användningsfrekvensen. 27

Tabell 18 Körkortshavare som svarat på påståendet: "Jag tycker att trafiken blivit mer riskfylld under senare år". Indelning efter grad av användning av mobiltelefon vid bilkörning. Ringer aldrig eller sällan Ringer ofta eller mycket ofta Män Kvinnor Män Kvinnor Okänt n 472 n 675 n 1147 n 612 n 851 n 852 n 433 n 2431 Instämmer helt % 25 32 29 20 33 23 34 28 Instämmer i stora drag % 35 37 37 32 36 33 37 35 Ganska tveksam % 23 20 21 26 18 24 19 22 Mycket tveksam % 11 7 9 17 8 15 6 10 Tar helt avstånd % 4 2 3 5 5 5 3 4 Okänt % 1 1 1 0 0 0 1 1 % 100 100 100 100 100 100 100 100 Tabell 19 Körkortshavare som svarat på påståendet: "Det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränserna" Indelning efter grad av användning av mobiltelefon vid bilkörning. Ringer aldrig eller sällan Ringer ofta eller mycket ofta Män Kvinnor Män Kvinnor Okänt n 472 n 675 n 1147 n 612 n 851 n 852 n 433 n 2431 Instämmer helt % 17 7 11 21 12 18 13 14 Instämmer i stora drag % 38 32 34 48 31 43 31 37 Ganska tveksam % 20 26 23 17 26 20 21 22 Mycket tveksam % 15 20 18 8 18 11 15 15 Tar helt avstånd % 10 15 13 5 13 7 16 11 Okänt % 1 2 1 1 1 1 3 2 % 100 100 100 100 100 100 100 100 Tabell 20 Körkortshavare som svarat på påståendet: "De nuvarande hastighetsgränserna är så låga att man måste ha förståelse för att de överskrids" Indelning efter grad av användning av mobiltelefon vid bilkörning. Ringer aldrig eller sällan Ringer ofta eller mycket ofta Män Kvinnor Män Kvinnor Okänt n 472 n 675 n 1147 n 612 n 851 n 852 n 433 n 2431 Instämmer helt % 6 2 4 13 5 11 7 7 Instämmer i stora drag % 17 8 11 26 11 22 16 16 Ganska tveksam % 24 20 22 25 21 24 19 22 Mycket tveksam % 22 24 23 20 28 22 23 23 Tar helt avstånd % 29 45 38 15 35 20 31 31 Okänt % 2 2 2 2 1 1 3 2 % 100 100 100 100 100 100 100 100 28

100 % Ringer aldring eller sällan Ringer ofta eller mycket ofta 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Landsbygd Figur 23 Användning av bilbälte bland personbilsförare då användning av mobiltelefon beaktas. Tabell 21 Användning av alkohol i samband med bilkörning då även användning av mobiltelefon beaktas. Ringer aldrig eller sällan Tätort Ringer ofta eller mycket ofta Okänt n 1147 n 851 n 433 n 2431 Dricker aldrig alkohol % 8,8 5,9 13,2 8,6 Nej ingen gång % 83,7 81,9 81,3 82,6 Ja kanske någon gång (1-2 gånger) % 6,5 10,3 3,7 7,4 Ja några gånger (3-5 gånger) % 0,4 1,1 0,5 0,7 Ja vid flera tillfällen (6 eller fler gånger) % 0,4 0,6 0,4 0,5 Okänt % 0,1 0,2 0,9 0,3 % 100 100 100 100 Antal gånger med alkohol per individ 0,15 0,24 0,11 0,18 29

30

Bilaga 1 Sid 1 (1) 2003-01-07 Hej! Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har fått i uppdrag av Vägverket att studera användningen av mobiltelefon i samband med bilkörning. Många frågor i enkäten rör just detta, men även om du inte kör bil eller använder mobiltelefon i samband med bilkörning är ditt svar av största betydelse. Du har i enkäten en chans att ge din syn på just användning av mobiltelefon i samband med bilkörning. Du är en av ca 5500 slumpmässigt utvalda svenskar mellan 18 och 75 år som får det bifogade frågeformuläret. Ditt namn har vi fått via Riksskatteverkets aviseringsregister. Vi vill betona att alla de uppgifter vi samlar in behandlas strikt konfidentiellt. Vi kommer inte i något sammanhang att koppla samman din identitet med de svar som du lämnar på frågorna. Löpnumret används enbart för att avgöra till vilka adresser eventuella påminnelser ska skickas ut. Syftet med studien är att se de beteenden och vanor som gäller förares nyttjande av mobiltelefon vid bilkörning. Vi ber dig att svara på frågorna i frågeformuläret och sedan sända tillbaka det till VTI i det bifogade portofria svarskuvertet inom en vecka. Det är frivilligt att svara, men ditt svar är mycket värdefullt för undersökningens resultat och bidrar på sikt till att förbättra säkerheten i trafiken. Har du några frågor är du välkommen att kontakta någon av nedanstående: Hans Thulin Susanne Gustafsson tel: 013-204154 tel: 013-204324 e-post: hans.thulin@vti.se e-post: susanne.gustafsson@vti.se Tack på förhand! Hans Thulin och Susanne Gustafsson Swedish National Road and Transport Research Institute Postadress/ Besöksadress/ Telefon/ Telefax/ E-post/ Postgiro/ Postal address Visiting address Telephone Telefax E-mail Postal giro account Statens väg- och transport- Olaus Magnus väg 35 013-20 40 00 013-14 14 36 vti@vti.se 5 98 01-1 forskningsinstitut Linköping int +46 13 20 40 00 int +46 13 14 14 36 SE-581 95 Linköping

Bilaga 2 Sid 1 (10) LÖPNUMMER: Svaren på frågeformuläret kommer att skannas in i dator. Därför underlättar det för oss om du markerar ditt svar med ett kryss i den ruta som du anser stämmer överens med din åsikt. Markera ditt svar med ett kryss i rutan så här inte så här Om du ångrar ett kryss ber vi dig att fylla i hela rutan så här och sedan markera ditt svar med ett nytt kryss. Om inget annat anges så vill vi be dig att för varje fråga endast kryssa i ett av svarsalternativen. Vid en del av frågorna ges andra instruktioner. De är skrivna i kursiv stil. Där vi ber dig fylla i siffror vill vi att du skriver i rutorna och så tydligt som möjligt. När vi i frågorna 33-35 pratar om hands free utrustning till mobiltelefonen, menar vi sådan utrustning som gör att du inte behöver hålla i telefonen med händerna när du ska samtala. Tack för din medverkan! När du besvarat frågorna ber vi dig skicka tillbaka formuläret i det portofria svarskuvertet.

Bilaga 2 Sid 2 (10) Allra först vill vi ställa några frågor om din bakgrund. 1. Är du man eller kvinna? Man Kvinna 2. Vilket år är du född? 19 3. Vad har du för utbildning? Markera endast den högsta, avslutade utbildningen. Grundskola/folkskola Gymnasium Eftergymnasial yrkesutbildning Universitet eller högskoleutbildning Annan utbildning: 4. Har du körkort för personbil? Ja Nej Om du inte har körkort ber vi dig att gå vidare till frågorna 33-35 och därefter skicka tillbaka enkäten. 5. Vilken var din ålder när du tog körkort för personbil? år gammal 6. Ungefär hur många mil har du kört under år 2002? Fyll i alla aktuella rutor. Personbil (inkl. lätt lastbil) Tung lastbil Buss (>8 passagerare) Privat mil mil mil I tjänsten mil mil mil 7. Hur ofta använder du mobiltelefon? Frågan gäller din allmänna användning. Dagligen Någon eller några gånger per vecka, men inte dagligen Någon eller några gånger per månad, men inte varje vecka Mer sällan eller aldrig Om du mer sällan eller aldrig använder mobiltelefon ber vi dig att gå vidare till frågorna 33-39.

Bilaga 2 Sid 3 (10) 8. Hur ofta har du mobiltelefon med dig när du kör bil? Fyll i ett kryss per rad. Alltid/nästan alltid Ofta Sällan Aldrig/nästan aldrig Privat I tjänsten Om du aldrig använder mobiltelefon när du kör bil ber vi dig att gå vidare till frågorna 33-39. 9. Om du har mobiltelefon med dig när du kör bil, har du den då påslagen och redo för användning? Fyll i ett kryss per rad. Privat I tjänsten Alltid/nästan alltid Ofta Sällan Aldrig/nästan aldrig De följande frågorna gäller din användning av mobiltelefonen under bilkörning (alltså inte när du har parkerat). 10.Hur många samtal ringer eller tar du emot i genomsnitt under en vecka samtidigt som du kör bil? Fyll i ett kryss per rad. Ringer Tar emot 0 < 2 2-5 6-10 11-20 > 20 11.Hur många minuter varar i genomsnitt ett samtal som du ringer eller tar emot? Fyll i ett kryss per rad. Ringer Tar emot <2 min 2-4 min 5-7 min 8-10 min >10 min 12.Hur många SMS skriver du eller tar du emot och läser i genomsnitt under en vecka samtidigt som du kör bil? Skriver Tar emot 0 <1 1-2 3-5 6-10 >10 13.Hur många av dina mobiltelefonsamtal sker i tjänsten? Inga 1 av 10 2-3 av 10 4-6 av 10 7-9 av 10 Alla

Bilaga 2 Sid 4 (10) 14.Hur många av dina mobiltelefonsamtal sker under veckoslutet? Inga 1 av 10 2-3 av 10 4-6 av 10 7-9 av 10 Alla 15.Vilken typ av utrustning använder du oftast till mobiltelefonen vid bilkörning? Privat I tjänsten Använder ingen extra Använder ingen extra utrustning Använder head set (öronsnäcka, sladd med mikrofon) Använder i bilen fast monterad mikrofon och högtalare Annat utrustning Använder head set (öronsnäcka, sladd med mikrofon) Använder i bilen fast monterad mikrofon och högtalare Annat 16.Var har du oftast mobiltelefonen placerad när du kör bil? I hållare på instrumentpanelen I ett fack på instrumentpanelen Vid handbromsen I passagerarsätet I fickan Annat 17.Använder du röststyrd uppringning vid bilkörning? Ja, oftast Ja, i hälften av samtalen Nej, aldrig Ej möjligt att använda på min mobiltelefon 18.I vilken trafikmiljö använder du oftast mobiltelefonen vid bilkörning? Skriv siffran 1 där du oftast använder den, därefter siffran 2 och sist siffran 3 där du minst ofta använder mobiltelefonen. I tätort På landsväg På motorväg

Bilaga 2 Sid 5 (10) 19.Påverkar mörkerkörning din användning av mobiltelefonen jämfört med användning vid bilkörning i dagsljus? Fyll i ett kryss per rad. minskar är lika stor Användningen i tätort Användningen på landsväg Användningen på motorväg Avstår helt från mobiltelefonsamtal vid mörkerkörning ökar 20.Vilka anser du är de tre viktigaste fördelarna med att ha mobiltelefonen i bilen? Kryssa i tre av de föreslagna fördelarna. Kan bli nådd, vilket är en trygghet för mina anhöriga Kan nå andra, vilket är en trygghet för mig Kan ha kontakt med och samtala med mina vänner Kan larma räddningspersonal vid behov Kan sköta mitt jobb Kan utnyttja tiden i bilen till något ärende av privat karaktär Kan samtala för att hålla mig vaken Annat