Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Alkohol och Islam... 3 Stig-Björn Ljunggren... 4 Alkohol och äldreomsorg... 5 Barnbarn till missbrukare... 6 Alkoholen 2022... 7 Alkoholen i exponeringssamhället... 10 Almedalen 2013... 11 Open Space 2013... 11 Alkoholen 2023... 12 Klassiska tänkare om alkoholfrågan... 13 Life Science... 14 Avslutningsvis... 15 sida 1
Inledning Detta är en sammanställning över det jobb som jag,, gjorde för Nocturum under perioden 2011-12-01 till 2014-05-15. Under perioden har Nocturum arbetat med elva stycken spår, alltså elva frågeställningar eller nya perspektiv på alkoholfrågan. Vissa spår har varit mer verksamhetsorienterade och praktiska medan andra spår har varit mer av teoretisk och filosofisk karaktär. Under perioden har Nocturum gjort en förskjutning mot att jobba mer och mer med teoretiska spår, alltså att diskutera frågor som är svåra att applicera i verksamheten för organisationer som jobbar med alkoholfrågan men som ändå skapar intressanta tankar och diskussioner för dem som är verksamma i alkoholfrågan. Nedan finns en sammanställning över de spår som jag har jobbat med under min tid på Nocturum och vad varje spår har landat i. Vi gör inte anspråk på att outputen från spåren ska vara vetenskapliga eller sanna. Vi vill att spåren ska väcka tankar och leda till diskussion. Utöver det som jag skriver sammanfattningsvis i den här sammanställningen så kan du läsa mycket mer om respektive spår på Nocturums hemsida. För mig har det varit till stor glädje att få jobba med alkoholfrågan på det här sättet. Att inte bara fokusera på Systembolagets vara eller inte vara eller alkoholskattens nivå, utan få höja blicken och fördjupa mig i mer speciella alkoholfrågor. Det har gett mig mycket kunskaper och insikter som jag kommer ha användning för i mitt fortsatta engagemang i alkoholfrågan. Även om jag inte längre jobbar på Nocturum så är jag intresserad av spåren och deltar gärna i sammanhang där spåren diskuteras. sida 2
Alkohol och Islam Inom Islam är alkohol förbjudet. Det framgår tydligt i Koranen. Allah såg vilka problem alkoholen leder till och förbjöd alkoholen stegvis. Först införde han restriktioner kring alkoholkonsumtion innan alkohol förbjöds helt. De flesta muslimer jag möter verkar inte reflektera särskilt mycket över alkoholfrågan och alkoholskador. Det är helt enkelt naturligt för dem att avstå. Det finns dock människor som i övrigt lever enligt Islam men som väljer att dricka alkohol. En del av dessa får problem med alkohol. Det finns en stor skam runt muslimer som dricker alkohol. Jag har träffat flera som sagt att de känner till exempel på detta men när jag frågat mera så svarar de avvikande. För muslimer som flyttar från andra länder till Sverige kan mötet med alkoholen bli svår. Samtidigt som du vill integrera dig i samhället vill du inte anamma alkoholkulturen i landet som du har flyttat till. Många muslimer som jag har pratat med upplever att alkoholfrågan är svårare än exempelvis grisfrågan. Den som tolkar religionen strikt ska inte förse andra personer med alkohol och inte dela bord med som personer som dricker alkohol. Varje muslim hanterar förstås detta på olika sätt. Men det öppnar upp för problem vid exempelvis fest på jobbet eller när kollegor ska samla till presenter till någon som fyller jämnt. Alla muslimer jag har träffat har ifrågasatt begreppet alkoholfritt. På Systembolaget finns det alkoholfria drycker med upp till 0,5 volymprocent. Inom IOGT-NTO och andra nykterhetsorganisationer dras gränsen vid 2,25 volymprocent. Muslimer har svårt att förstå detta och vill dra sin gräns vid 0,0. Muslimska organisationer opinionsbildar inte så mycket i alkoholfrågan men gör ändå skillnad genom att vara nyktra. Om risken för att få alkoholproblem är lika stor bland muslimer som övriga befolkningen (cirka 10 %) så är det tusentals färre missbrukare tack vare att en så pass stor grupp väljer att avstå alkohol. Intresset för att lära sig mera om alkohol, opinionsbilda eller bli medlem i en nykterhetsorganisation är förhållandevis lågt. Lite som om någon blir inbjuden att bli medlem i en förening för oss som borstar tänderna; de flesta tycker sig nog kunna sköta sin munhygien utan att vara medlem i en förening. Vi hade en idé om att göra ett program om alkohol i en webb TV-kanal som Ibn Rushd sänder från Malmö. Men det blev inte av. Efter att spåret avslutades har det muslimska studieförbundet Ibn Rushd startat ett projekt som heter Våga vara nykter som riktar sig till muslimska ungdomar. Jag har besökt ett årsmötet och pratat om alkohol och nykterhet. sida 3
Stig-Björn Ljunggren Stig-Björn Ljunggren fick i uppdrag att skriva en uppsats som belyser några nya perspektiv på alkoholfrågan. Uppsatsen heter Utmanande perspektiv på alkoholfrågan och presenterades på ett seminarium. Uppsatsen diskuterar flera intressanta frågeställningar kopplade till alkoholfrågan. Hela uppsatsen finns att ladda ner på www.nocturum.se under spåret Stig-Björn Ljunggren. Först behandlas hur alkoholfrågan förändras (eller inte förändras) med tiden, utifrån tre hypoteser. Intet nytt under solen Pendelslag Perestrojka Alkoholfrågan förändras inte särskilt mycket, det är ungefär samma frågor som ständigt diskuterat, utifrån sin tidsålder. Det är samma aktörer i olika skepnader som diskuterar och driver alkoholfrågan så som de alltid har gjort. Moralister, drickerister, producenter, missbrukare och så vidare. Styrkeförhållandet mellan dessa aktörer varierar med tiden. Alkoholfrågan rör sig, och har rört sig, ständigt fram och tillbaka mellan två ytterligheter. Rörelsen kan vara olika snabb men den finns där. Under vissa perioder är alkoholfrågan väldigt liberal medan den under andra perioder har ett större fokus på avhållsamhet och restriktivitet. Alkoholfrågan blir polariserad. Alkoholfrågan kommer utvecklas på ett för oss helt nytt sätt som vi inte känner igen från historien, vi står inför någonting nytt. Individualiseringen gör att vare sig pekpinnar eller övertalning fungerar. Vi ser nya livsstilar. Kanske blir nykterheten, som vi uppfattat den, en parentes i historien? Uppsatsen uppmärksammar att det idag finns en diskussion om att fira en Vit jul. Detta budskap kommer inte enbart från IOGT-NTO rörelsens kampanj med samma namn. Förutsättningarna för att få acceptans för samma budskap en vecka senare, ett vitt nyår, är inte lika goda. Stig-Björn förklarar detta med kultur. Nyår är, jämfört med julen, ett förhållandevis nytt påfund, som vi förknippar enbart med fest, raketer och skålande glas. Julen är en högtid som förvisso är festlig men också har en tradition av andlighet, stilla natt och fokus på Jesusbarnet. Vad skulle hända om vi hittar en alkoholistgen som gjorde att vi på förhand kan se vem som har stor risk att bli alkoholist? Kanske skulle vi kunna låta större delen av befolkningen dricka som de vill och rikta förebyggande mot dem som har störst risk att drabbas. Finns det etiska och moraliska problem i det? Kan det uppfattas som integritetskränkande och hur skulle riskgrupperna agera? Det finns mycket dubbelmoral inom alkoholfrågan, bland annat inom idrotten. Officiellt vill idrottsrörelsen inte förknippas med alkohol men i praktiken tycks alkohol och idrott många gånger gå hand i hand. Stig-Björn reder ut tänkbara orsaker till detta. Slutligen beskriver Stig-Björn alkoholfrågans ytterligheter illustrerade av gudarna Apollon och Dionysios alltså förnuftets respektive spontanitetens gudar. Med dessa två gudar som motpoler åskådliggörs de motpoler som finns inom alkoholfrågan. Uppsatsen inspirerade delvis till spåret barnbarn till missbrukare som vi körde 2012 och Life science som vi körde 2013-2014. Stig-Björn medverkade också vid vårt seminarium i Almedalen 2013. sida 4
Alkohol och äldreomsorg Omsorgen ska se till att brukare i så stor utsträckning som möjligt kan styra sina egna liv. Det inkluderar att själv kunna bestämma över sina alkoholvanor. Samtidigt har omsorgen ett ansvar för att brukare har en god hälsa och säkerhet. I de allra flesta fall är inte detta något problem men när en brukare har ett missbruk uppstår en svår avvägning mellan att skydda hälsa och säkerhet kontra att låta individen styra sina egna alkoholvanor. På samma sätt som ingen myndighet kommer hem till medelålders alkoholmissbrukare och försöker reglera deras alkoholinköp. Problemet kommer troligtvis bli tydligare framöver i med att äldre (framför allt kvinnor) ökar sin alkoholkonsumtion. Problemet tycks idag vara tydligast inom hemtjänsten. Jämfört med dem som bor på särskilt boende så har personer med hemtjänsten större möjligheter att själva införskaffa och konsumera alkohol. I hemtjänsten kan alkoholen också bli ett tydligare arbetsmiljöproblem. Att som personal själv besöka en brukare som eventuellt är kraftigt alkoholpåverkad, kan ha alkoholpåverkade vänner på besök och i värsta fall är hotfull. Dessutom ingår det i personalens uppgifter att köpa in alkohol till dessa personer. Många upplever en brist på stöd från arbetsledningen när det gäller dessa frågor. Facket Kommunal väcker tanken på att alkoholsituationen skulle kunna ingå i skyddsrondsronden. Den som får hjälp av omsorgen med att handla mat ska även få hjälp att köpa alkohol. På samma sätt som den som inte har hjälp av omsorgen har rätt att köpa hur mycket alkohol denne vill, även om det skadar den egna hälsan, så har människor med omsorg rätt att göra det. Detta kan skapa ett svårt etiskt dilemma för personalen. Enligt Socialstyrelsens etiska råd så ska omsorgen köpa ut alkohol även till dem som har alkoholproblem. Dessutom uppmanar det etiska rådet till att föra en dialog med brukarna och uppmuntra till en minskad alkoholkonsumtion, utan att moralisera. Lättare sagt än gjort tycker många som jobbar i omsorgen var på många (ibland med stöd av sin arbetsledning) väljer att inte köpa alkohol, alternativt köpa mindre volymer, till brukare med alkoholproblem. Vi vet inte exakt hur stort problemet är. Många jag träffar menar att indirekta alkoholskador sällan rapporteras som alkoholskador. När en person ramlar på grund av för hög alkoholkonsumtion rapporteras det ofta enbart som en fallskada. Sedan juni 2012 är det tillåtet för äldreboenden att servera alkohol utan att serveringstillstånd. Den nya lagen har kommit till för att minska byråkratin för de boenden som vill ge de boendena möjlighet att dricka alkohol. Tidigare var det tvunget att införskaffas alkohol åt var och en av de boende enskilt i form av inhandlingshjälp, alternativt att boendet köper in alkohol och söker ett tillstånd för att servera den. Det har säkert funnits många boenden som har rundat reglerna och serverat alkohol utan serveringstillstånd. Nu är det möjligt att göra helt lagligt. De flesta jag har träffat är positiva till denna förändring. Tillgången på alkohol ska inte bli sämre för att man kommer upp sig i åren. Då det tidigare regelverket försvårade alkoholinköp för dem som inte kan handla själva så anses det rimligt att detta nu har underlättats. Det tycks dock inte vara jätte många som inför detta just nu. sida 5
Många jag har träffat tycker sig se en åldersdiskriminering när det gäller missbruksvård. Tillgången på vård upplevs som sämre för äldre. Det finns forskning som visar att äldre människor mycket väl kan svara bra på missbruksvård, åtminstone den grupp som inte har haft alkoholproblem under större delen av sitt liv. Även omsorgen kan göra insatser för att hjälpa brukare med alkoholproblem. Orsaken till missbruket kan variera, för vissa handlar det om understimulans. En äldreomsorgschef jag träffat berättade om en brukare som ville dricka alkohol en viss tid varje dag på ett sätt så att det kunde bli problematiskt. En dag tog chefen med brukaren på utflykt och då frågade inte brukaren efter alkohol. Det är förstås inte alltid så enkelt men ändå ett exempel på hur omsorgen kan stötta dem som dricker för mycket. Att ha en god relation och inte moralisera tycks också fungera bra. Jag har hört flera exempel på när just dessa två inslag har gjort att brukare minskat sitt drickande. Jag har besökt två äldreboenden som riktar sig till aktiva alkoholmissbrukare. Det är inga vårdinrättningar, det är omsorg. Trots detta beskriver personalen på båda dessa boenden hur vissa av de boende, ibland efter långt och svårt missbruk, minskar sin alkoholkonsumtion eller slutar dricka helt när de flyttar till dessa boenden. Lugn och ro i en trygg miljö där personalen möter upp med respekt tros vara viktiga orsaker till detta. Att inte moralisera över de boende är en viktig ledstjärna i verksamheterna. Många har dålig erfarenhet av möten med vakter och byråkrater. Personalen uppmuntrar dock inte till alkoholkonsumtion och vill inte hjälpa till att handla alkohol. Det är olika typer av människor som bor på dessa boenden, både dem som haft ett nästan livslångt missbruk och dem som har fått problem längre fram i livet. Män är överrepresenterade. Även om det inte är direkt överförbart så finns det tankesätt på dessa boenden som går att föra över till annan äldreomsorg. Efter att spåret avslutades har jag skrivit om ämnet i tidningen äldreomsorg samt pratat i ämnet på ett flertal kommuner och i andra sammanhang. Barnbarn till missbrukare Går det att drabbas som anhörig till missbrukare även ifall du inte lever nära personens om missbrukar? Kanske inte ens har träffat personen? Att vara barnbarn till missbrukare är ett exempel på hur personer kan drabbas av någon annans missbruk utan att själva vara nära missbruket. Att vara barnbarn till missbrukare innebär att du har en (eller två) förälder är barn till missbrukare. Det har funnits problem i förälderns uppväxt och familjen har varit dysfunktionell. Detta drabbar barnet, även om mellangenerationen inte har något problem med alkohol. Det dysfunktionella beteendet kan följa med mellan generationerna, oavsett hur pass närvarande alkoholen är. Under spåret förde jag samtal med Markus som är barnbarn till missbrukare och engagerad i ACA, för vuxna barn till missbrukare. Han representerade enbart sig själv i våra samtal. Markus pratar om att han försöker jobba med sig själv på samma sätt som dem som haft alkoholmissbruk nära sig. Hans sida 6
föräldrar har haft andra missbruk så som arbetsnarkomani. Han har bestämt sig för att inte föra de dysfunktionella beteendena vidare till sina barn. Alla jag har pratat med tycks vara överens om att Markus strategi, att jobba med sig själv och sitt dysfunktionell beteende, är det effektivaste sättet att skydda sina barn från att själva få det dysfunktionella beteendet. Frågan om barnbarn till missbrukare leder också in på frågan om morfars relation till sina barnbarn. Ska föräldrar låta morfar vara barnvakt med vetskapen om att morfar kan komma att dricka för mycket alkohol? I den frågan finns det olika uppfattningar men de flesta jag har pratat med menar att det är oansvarigt att låta denna morfar vara barnvakt. Några har till och med gått så långt att de inte alls låter sina barn träffar den alkoholmissbrukande morfadern. Barnbarn till missbrukare löper en förhöjd genetisk risk för missbruk. Till skillnad från barn till missbrukare vet inte alltid barnbarn om detta. Har samhället eller föräldrarna ett ansvar att berätta? Ofta tycks det vara tabu att prata om morfars alkoholproblem, många väljer istället att säga morfar orkar inte träffa dig idag eller farfar är bortrest så vi kan inte åka dit. Dem jag har pratat med tycker att föräldrar bör vara ärliga mot sina barn om varför de inte träffar morfar. Att undanhålla detta för sitt barn kan på sikt leda till en sämre relation till barnet, när denne på äldre dar förstår. Intressant var att jag kom på att jag faktiskt är barnbarn till missbrukare med en mellangenerationen som har en normal alkoholkonsumtion. Spåret blev där med även en personlig resa för mig. Eventuellt kommer ämnet tas upp i Psykpodden under den närmaste tiden. Alkoholen 2022 Spåret bestod av fyra stycken framtidssyftande frågeställningar. Här fuskade vi lite med vårt alkoholfokus och valde två frågeställningar som handlar om narkotika. Spåret påbörjades under 2012 men slutseminariet ägde rum 1:a mars 2013. I oktober 2012 genomförde vi fyra stycken cafékvällar med bred inbjudan att under en och en halv timme diskutera en frågeställning per tillfälle. Det deltog cirka 5-8 personer per tillfälle vilket gav bra diskussioner. Under arbetets gång tog jag fram fyra stycken tankekartor som visualiserar det komplexa samband av faktorer och underfaktorer som påverkar de olika frågeställningarna. Tankekartorna finns att ta del av på Nocturums hemsida under spåret Alkoholen 2022. Vi får förstås inga exakta svar vilket heller inte är vad jag har efterfrågat. Jag kommer inte kontakta panellisterna om tio år för att hitta de fel de haft i sina gissningar. Spåret handlar om att sätta upp fingret i luften, känna vart åt vindarna blåser, och utifrån det gissa hur utvecklingen ser ut på tio års sikt. Myntet har alltid två sidor! sida 7
Alkoholförsäljningen 2022, finns alkoholmonopol kvar som idag? Sverige är ett av förhållandevis få länder som har ett alkoholmonopol. Just nu accepterar EU att medlemsländerna har monopol på alkoholförsäljning av folkhälsoskäl. Tolkningen av detta regelverk kan komma att ändras beroende på hur alkoholmarknaden utvecklas och hur framgångsrika Systembolagets olika utmanare är. Vi reser mycket internationellt idag. Ungdomar (eller vuxna) som lever ett år i ett annat europeiskt land kan vänja sig vid den goda tillgång på alkohol som ofta finns och komma hem och tycka att vårt System känns udda. Under de senaste 25 åren har många monopol fallit. Systembolaget utmanas ständigt från olika håll. Det finns ett uppenbart tryck på att avveckla monopolet. Systembolaget har svarat med olika åtgärder för att öka sin popularitet, exempelvis hemkörning av alkohol. Systembolaget är förstås måna om att ha en hög popularitet hos befolkningen för att finnas kvar samtidigt som allt för liberala åtgärder gör att monopolet ska ifrågasättas från andra hållet. Varför ska det finnas ett monopol när dom ändå gör alkoholen så pass tillgänglig att dom kör hem den till folk? Stödet för Systembolaget är idag stort både bland befolkningen och i riksdagen. Stödet från befolkningen har ökat under hela 00-talet, det är osannolikt att vi kommer få se ett så pass snabbt ras de närmaste tio åren att monopolet hinner falla. Det finns tre partipolitiska ungdomsförbund som vill avveckla alkoholmonopolet. De personer i de partipolitiska ungdomsförbunden som ville avveckla alkoholmonopolet på 90-talet driver inte den frågan särskilt hårt idag. Historiskt tycks det inte vara en åsikt som följer med upp till moderpartierna. Oavsett valutgång är det osannolikt att det kommer finnas en majoritet i riksdagen som vill avveckla alkoholmonopolet. Systembolaget kan både stärkas och försvagas av ökningar eller minskningar i konsumtionsnivån. En hög konsumtion gör att många vill dricka alkohol och där med ha god tillgång till den, var på monopolet kan ifrågasättas. Den höga konsumtionen leder också till ökade skador vilket tydliggör alkoholproblemen mer och skapar opinion för restriktiv alkoholpolitiken. På samma sätt kan en låg konsumtion leda till att trycket på god tillgång till alkohol minskar, men när även alkoholproblemen minskar kan det upplevas som onödigt med monopol på en produkt vars skadar inte syns så mycket. Dryckesmönster 2022, spritbälte eller kontinentala dryckesvanor? De senaste åren har utvecklingen gått mot ett ökat kontinentalt drickande. Vin är den dryck som ökar mest medan sprit minskar. Att vin ökar och sprit minskar behöver inte innebära att drickandet blir mer kontinentalt. Det går att intensivkonsumera även vin. Den som intensivkonsumerar vin på helgerna och dricker alkoholfritt på vardagar kan sägas ha ett nordiskt drickande. Det ökade intresset för vin som växt fram under 00-talet med vinresor och intresset för olika vinsmaker fokuserar på den kontinentala aspekten av drickandet. Urbanisering och flyttströmmar söderut, liksom utbildningsnivå är faktorer som påverkar. Landsbygd, nordliga breddgrader och låg utbildning är generellt faktorer som sammanfaller med ett nordiskt sida 8
drickande. När utvecklingen pekar mot inflyttning i städer, flyttningar söderut och fler som läser akademiska utbildningar kan det leda till ökat kontinentalt drickande. I södra och mellersta Europa ökar berusningsdrickandet. En grupp konsumenter har där tagit efter det nordiska dryckesmönstret. Det tyder på att det nordiska sättet att dricka inte försvinner. I de samtal jag har haft så har det sagts att föräldraskap kan vara en händelse i livet som gör att många övergår till ett lugnare drickande. När en blir förälder blir det svårare att ha ett liv med mycket blöta fester. Det faktum att barnafödandet sker senare och senare så har människor längre tid på sig att intensivkonsumera alkohol enligt traditionellt nordiskt dryckesmönster. En annan sak som kan påverka i en nordisk riktning är depressioner, både på individuell nivå och på samhällsnivå. När livet på olika sätt är svårt så tenderar vi att dricka mera, men framför allt intensivkonsumerar i högre utsträckning. En dålig ekonomi med ökad arbetslöshet, eller andra negativa händelser kan föra dryckesmönstren i en nordisk riktning. Missbruksvården 2022, mer/mindre/annorlunda substitut? Missbruksutredningen pekade mot mer substitutionsbehandling. Den propositionen som regeringen la fram i januari 2013 gick inte i linje med utredningen vad gäller substitutionsbehandlingen. Även om förslagen inte blivit verklighet så finns det en tyngd i att en statlig utredning pekar i en viss riktning. Harm reduction av olika slag har ökat i Sverige och stora delar av Europa under 00-talet. Substitutionsbehandling anses vara den mest kostnadseffektiva metoden, åtminstone på kort sikt. När kommuner och landsting har en ansträngd ekonomi ligger metoden därför nära till hands att använda i större utsträckning. Det finns fortfarande ett starkt drogfrihetsideal i Sverige. Att bli helt drogfri (inklusive lagliga) anses av många vara bättre än att leva ett liv med olika typer av substitut. Det faktum att IOGT-NTO, som traditionellt varit motståndare till substitutionsbehandling, använder substitutionsbehandling på ett av sina behandlingshem får ses som ett tecken på att substitutionsbehandlingen har blivit mer rumsren och har förutsättningar för att fortsätta att etablera sig. Jag uppfattar det parlamentariskt läget i frågan som osäkert. När jag söker på ordet substitutionsbehandling på samtliga riksdagspartiers hemsidor är det två partier som ger noll svar och de övriga ger många otydliga svar. Till skillnad från många andra politiska frågor så ser jag ingen tydlig höger-vänster skala. Detta gör att frågans framtid blir svårare att gissa. Knarket 2022, är det tillåtet? Sverige har en lång tradition av att föra en förhållandevis restriktiv narkotikapolitik. Vissa anser att den inte kan bli mycket mer restriktiv och diskussionen har därför kommit att handla om bevarande av dagen politik vs en liberalisering. Idag finns det inga starka krafter i riksdagen som vill liberalisera narkotikapolitiken. Det betraktas troligtvis inte som en valvinnare att driva en sådan fråga i en sida 9
valrörelse. Den restriktiva narkotikapolitiken är uppbackad av flera intresseorganisationer. På senare år har det dock vuxit en starkare och mer organiserad rörelse för en liberalare narkotikapolitik. Globalt sett finns många exempel på länder som går i en liberalare riktning. Att det idag finns fler landsting som har sprututbytesprogram och att andra former av harm reduction vid narkotikamissbruk ökar, kan tolkas som att vi ändå rör oss försiktigt i en liberalare riktning i vår syn på narkotikan och där med narkotikapolitiken. Att vänsterpartiet vill avkriminalisera narkotikaanvändning för eget bruk kan också ses som ett litet steg i den riktningen. Vi genomförde senare spåret Alkoholen 2023 med nya framtidssyftande frågeställningar. Alkoholen i exponeringssamhället Under 2013 genomförde vi ett spår som handlade om hur alkoholvanor påverkar och påverkas av det faktum att vi idag exponeras betydligt mer än tidigare. Till en början handlade det om exponering generellt, inklusive den ökade ofrivilliga övervakningen i form av över övervakningskameror och nätövervakning. Mot slutet handla det främst om exponering i sociala medier. Många har skrivit eller gjort saker på fyllan som de sedan ångrat. Att folk gör dumma på saker på fyllan men nu kan det dokumenteras i sociala medier och medför en risk för att informationen aldrig försvinner. IQ tog fasta på detta och skapaden en app med fyllefilter. Användaren får en uppgift, exempelvis att klicka på en mygga som flyger runt på skärmen. Ifall användaren inte lyckas klicka på myggan så uppmanar appen att vänta till dagen efter med att uppdatera sin Facebookstatus. Alkohol glorifieras mycket i sociala medier. Dem som har kollat närmare på hur alkoholen exponeras menar att den främst lyfts fram i positiv dager. Även en Tweet om bakfylla kan skrivas på ett sätt som lyfter fram alkoholen som positiv. Vi ser mycket vinglas i motljus men väldigt lite mjölkglas, trots att de flesta av oss nog dricker mera mjölk än vin. När vi bläddrar igenom våra flöden i sociala medier kan vi få en känsla av att andra dricker mer alkohol än vad de faktiskt gör vilket kan leda till det klassiska majoritetsmissförståndet. Många är idag väldigt öppna om sig själva på sociala medier. Appar och mätare som automatiskt publicerar hur långt och fort det gick på dagens löparrunda ökar i användning. Kanske är nästan steg att vi har med oss Bluetooth-promillemätare för att under kvällen registrerar vår promillenivå och sedan publicerar den på Facebook som en graf så att våra vänner kan kommentera. På Twitter kom jag i kontakt med flera personer som Twittrade om sina alkoholproblem och resan till nykterhet. En av dessa var Niklas Vagge @tiomilaskog. Han skrev i princip dagligen om sin kamp för att fortsätta hålla sig nykter och hans resa från alkohol till nykterhet. Twitter gav honom ett starkt stöd. Niklas berättade om när han skulle besöka sitt första AA-möte och var så nervös att han var sida 10
nära att vända i dörren. Han skrev om detta på Twitter och beskriver det som att vännerna på Twitter mer eller mindre knuffade honom över tröskeln in till sitt första AA-möte. Niklas tror inte att han hade varit nykter idag utan det stöd som han har fått genom Twitter. Niklas Vagge har varit med i flera mediala sammanhang och berättat om sin resa. Frågan har uppmärksammats i sociala medier vid åtminstone två tillfällen: http://stureplan.se/bloggar/bloggkommentatorerna/2013/06/10/sprit-och-bloggar http://maktministeriet.se/2013/06/02/avsnitt-33-alkohol-pa-natet Almedalen 2013 Under Almedalsveckan 2013 genomförde vi seminariet Spanarna i Soberia White Corner. Tre personer fick sju minuter vardera på sig att besvara frågan Vilken alkoholfråga är den mest diskuterade i Sverige år 2030? Barbro Westerholm tror att vi kommer se ett ökat fokus på alkoholens kostnader både för samhället och individen. Dessa lyfts fram i liten utsträckning idag. För eller senare måste de upp på bordet. Stig-Björn Ljunggren pratade om ny teknik, exempelvis de nya 3D skrivarna. Istället för att alkohol är den drog som de allra flesta använder kan det bli möjligt att skriva ut sin egen drog direkt hemma. Det kommer leda till en mycket större mångfald av berusningsmedel jämfört med idag. Sven-Olov Carlson tror att diskussionen om icke smittsamma sjukdomar kommer att öka. Alkohol som livsstilsfaktor för exempelvis cancer kommer uppmärksammas mycket mera än idag. Detta spår har inte följts upp på något särskilt sätt. Open Space 2013 I detta spår planerade vi ett Open Space-möte med rubriken Nya perspektiv på alkoholfrågan. Tanken var att människor tillsammans skulle diskutera vilka nya perspektiv på alkoholfrågan som finns samt hur dessa skulle kunna belysas av Nocturum eller någon annan organisation. Tyvärr blev det ett väldigt få anmälda så vi ställde in mötet. Kanske föredrar människor att konsumera nya perspektiv på alkoholfrågan istället för att själva vara med och skapa dem? Kanske var frågeställningen för bred och uppfattades där med som för svårgreppad? sida 11
Alkoholen 2023 Detta är en fortsättning på spåret Alkoholen 2022. För att göra kvalificerade gissningar på de tre frågeställningarna måste vi kolla på en lång rad underfaktorer och hur dessa kan tänkas utvecklas. Hur hög kommer den totala alkoholkonsumtionen vara i Sverige år 2023? Alkoholkonsumtionen har historiskt rört sig lite grann i en cykel. Konsumtionen går helt enkelt upp och ner. När den är låg kommer det krafter som bidrar till att den ökad och när den är för hög uppstår det krafter som verkar för en minskning. Hur långt hinner den cykeln röra sig på tio år? Många av de alkoholpolitiska verktygen utmanas ständigt inte minst alkoholmonopolet. Om något eller några av de alkoholpolitiska verktygen försvinner eller försvagas så kan det leda till en ökad alkoholkonsumtion. Sedan seminariet genomfördes har diskussionen om alkoholskatten förändrats och gått i en mer skattehöjande riktning. Under många år har alkoholskatten inte inflationsjusterats vilket i praktiken innebär en sänkning. Vi får mer och mer alkoholreklam av och olika slag och nya försäljningskanaler för alkohol testas ständigt. Att dagens tonåringar dricker mindre alkohol kan på sikt leda till en minskad totalkonsumtion i hela befolkningen. Det är heller inte omöjligt att den hälsotrend som finns idag utvecklas på ett sätt som gör att människor väljer att dricka mindre alkohol. En ökad invandring från länder med låg alkoholkonsumtion kan bidra till att alkoholkonsumtionen minskar. Vilka alkoholvanor kommer dagens lågkonsumerande ungdomar ha år 2023? Under flera år har alkoholkonsumtionen hos tonåringar minskat. Vilka alkoholvanor kommer denna grupp ha om tio år när de har blivit unga vuxna? Historiskt har det visat sig att ungdomar som börjar dricka alkohol tidigt och som dricker mycket alkohol även dricker mer alkohol som vuxna. Förstås gäller även det motsatta, dem som börjar dricka alkohol sent eller dricker i små mängder, dricker generellt mindre alkohol när de blir äldre. I sådant fall kommer morgondagens unga vuxna ha en lägre alkoholkonsumtion än dem som idag är i 20-30 års åldern. På sikt kan det faktiskt innebära ett paradigmskifte i alkoholfrågan om de låga nivåerna håller i sig. Samtidigt är 20-30 års åldern för många en period då det är enkelt att dricka mycket alkohol. Det är möjligt för många att festa vid sidan om studierna och många väntar längre med att bilda familj. Hur kommer alkoholskatten i Sverige ha förändrats fram till år 2023? Diskussionen om alkoholskatten har gått i en mer skattehöjande riktning senaste tiden. Det är därför tänkbart att alkoholskatten kommer höjas mera framöver. Dels för att minska alkoholkonsumtionen men det kan också finnas en politisk vilja att finansiera andra satsningar ekonomiskt. sida 12
Det parlamentariska läget är förstås viktigt. Om Kristdemokraterna skulle hamna under 4 % spärren är det mindre sannolikt att en alliansregering fortsätter höja alkoholskatten. Vilka effekter, och uppföljande diskussion, som den nu genomförda alkoholskattehöjningen för med sig påverkar också politikens vilja att göra ytterligare skattehöjningar. I april medverkade jag i ett möte med IOGT-NTO förbundet som ville ha hjälp med framtidsspaning inför sitt kommande arbete med nytt alkohol- och narkotikapolitiskt program. Klassiska tänkare om alkoholfrågan I det här spåret fick tre personer i uppdrag att skriva varsin del i boken (20 sidor) Klassiska tänkare om alkoholfrågan. De presenterade även sin del av boken på seminariet med samma namn. Författarna skrev varsitt kapitel om hur Sen klassisk tänkare som de har goda kunskaper om skulle förhålla sig till alkoholfrågan ifall de levde idag. Hela boken finns att ladda ner på Nocturums hemsida under spåret Klassiska tänkare. Sokrates Den rätta blandningen Den grekiska filosofen Sokrates (469fk - 399fk) har tolkats av Carl Cederberg, lektor i filosofi, Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Sokrates själv var glad i alkohol och deltog gärna i alkoholhaltiga symposium. Fenomenet att filosofer även idag gärna dricker rödvin fanns alltså redan på Sokrates tid. Sokrates förespråkade en måttlig alkoholkonsumtion för att stimulera kreativiteten. Den rätta blandningen står för rätt blandning mellan vatten och starkvin i de drycker som ska drickas, alltså att drycken ska vara lagom alkoholstark. Vuxna människor ska själva få bestämma över sina alkoholvanor. Under afton år ska ingen alkohol alls drickas, nivåerna kan sedan öka upp till 40- års ålder. Artonårsgräns på alkohol är med andra ord inget nytt påfund. John Locke - Om individens naturliga rätt till sitt eget förnuft Den brittiske filosofen John Locke (1632 1704) är en av de klassiska liberala tänkarna. Hans syn på alkoholfrågan tolkades av Jesper Ahlin, magisterstudent inom politisk filosofi. John Locke menade att människan har en ovillkorlig rätt att bestämma över sitt eget liv, även när det skadar personen i fråga. Det är ologiskt att en auktoritet i form av staten ska kunna anse sig veta bättre än individen själv vad denne bör göra och inte göra. Locke hade därför varit motståndare till den restriktiva alkoholpolitiken som förs i Sverige idag. Även om John Lock troligen skulle se det uppenbara, att alkoholen leder till mycket problem, så skulle han inte se att ansvaret för att lösa problemet skulle ligga på staten. Det är inte alls säkert att den lösning som staten skulle tvinga på medborgarna vore bättre än om var och en fick välja själva. sida 13
Karl Marx Marx och alkoholen Karl Marx (1818-1883) har tolkats av Petter Nilsson, styrelseledamot i centrum för Marxistiska samhällsstudier. Marx var själv glad i att konsumera alkohol. Inte minst under början av sin studietid men även senare. Trots detta så såg han att alkoholen var ett problem. En hög alkoholkonsumtion kunde utgöra ett hinder för den politiska kampen. Lösningen bestod dock inte i att reglera eller förbjuda alkoholen. Marx hade stor förståelse för varför många arbetare valde att dricka alkohol. De var helt enkelt tvungna att bedöva sig för att klara av de eländiga omständigheter som de levde under. Att leva utan denna bedövning skulle för många vara ännu värre. Lösningen består därför i att förändra samhället från grunden på ett sätt så att människor inte längre behöver bedöva sig med alkohol för att stå ut. Flera personer var kritiska till att spåret bestod av tre män som pratade om tre män. Eventuellt kommer det leda till ett spår som handlar om hur kvinnor i historien har agerat och förhållit sig i alkoholfrågan. Life Science Hur påverkas alkoholfrågan av medicinska framsteg? Vad händer när beroende enkelt kan botas med medicin? Kvarstår behovet av restriktiv alkoholpolitik och förebyggande arbete? Vilka konsekvenser och individuella val skulle vi se ifall alkoholens negativa effekter, så som bakfylla, kunde lindras medicinskt? Skulle vårt förhållningssätt till alkoholfrågan förändras ifall vi hittade alkoholistgenen? Under 1940-talet trodde många att vi hittat medicinen som skulle lösa alkoholproblemen, Antabus. Det är fortfarande en medicin som används och har fått sällskap av andra mediciner. Ett problem med dessa mediciner är att de bygger på att patienten tar dem frivilligt. Kan det finnas en vilja från samhället att tvinga fram användning av medicin hos personer med alkoholproblem? När den perfekta alkoholistmedicinen finns, kan det bli ett villkor för socialbidrag och kognitiv behandling, att patienten tar medicin? Vilka fördelar och nackdelar finns med sådant tvång? Kanske blir framtidens alkoholmediciner så bra att behovet av kognitiv behandling upphör eller blir att betrakta som alternativmedicin? Varför ska människor åka på behandling, gå på samtal och göra en tuff inre resa, när problemet enkelt kan lösas medicinskt? Eller är det tvärt om så att medicinen kan bana väg och underlätta den inre resa som patienten ändå behöver göra? Det är enklare att förändra sina livsmönster som nykter än under en ständig berusning. Kan alkoholmedicinerna göra konsumenter mindre försiktiga? Konsekvenserna av ett missbruk minskar när det är lättare att få bra hjälp att sluta eller återgå till måttlig konsumtion. Samma sak om konsekvenserna av alkoholkonsumtion, exempelvis bakfylla, går att ta bort. sida 14
Om vi med blodprov kunde se individs gräns finns för att utveckla beroende, vad skulle vi göra med den kunskapen? Vore det önskvärt att ta det provet på stora delar av befolkningen? Vad skulle vi göra med resultatet? Skulle ungdomar i tonåren få veta vilken risk de har? Hur skulle individen hantera den kunskapen? Skulle alkoholproblemen öka i den grupp som har minst risk? I vetskapen om att risken är liten kanske många blir överdrivet oförsiktiga med sina alkoholvanor. Riskerar vi att skapa en onödigt stor rädsla hos dem som har en förhöjd risk? Jag har pratat med ägaren till sidan Bakisguiden.se. Sidan innehåller tips för hur bakfylla kan minskas. Det började som ett hobbyprojekt under studietiden. Idag jobbar den anonyma ägaren inte så mycket med sidan men konstaterar att den har rikligt med besökare, inte minst dag efter partydag så som nyårsdagen. Det tycks alltså finnas en önskan hos människor att kunna dricka mycket alkohol och slippa bakfylla. Detta tydliggörs också i ett avsnitt i serietidningen Rocky där Rocky och hans vän diskuterar bakfyllan, dagen efter kraftig alkoholkonsumtion. De önskar sig att en KTH-student väl kunde uppfinna ett piller som förbränner alkoholen på några sekunder. Serien är förstås gjord med humor men en gnutta allvar finns då många människor säkert har en liknande önskan om sin bakfylla. Detta spår avslutades en vecka innan jag slutade jobba på Nocturum. Avslutningsvis Det är förstås omöjligt att få med allt jobb som jag har gjort under två och ett halvt år i en sån här sammanställning. Jag har skrivit om det viktigaste som kommit ur arbetet. På Nocturum.se kan du läsa ännu mera om spåren som jag har jobbat med. Jag ser fram emot att följa Nocturums fortsatta arbete med nya perspektiv på alkoholfrågan! oskar.jalkevik@gmail.com sida 15