Statsrådets principbeslut om utveckling av skärgården 2010 2011

Statsrådets principbeslut om utveckling av skärgården 2010 2011 Arbets- och näringsministeriets publikationer Utvecklande av regionerna 63/2010

Statsrådets principbeslut om utveckling av skärgården 2010 2011 Arbets- och näringsministeriets publikationer Utvecklande av regionerna 63/2010

Työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja Alueiden kehittäminen 63/2010 Arbets- och näringsministeriets publikationer Utvecklande av regionerna 63/2010 MEE Publications Regional development 63/2010 Tekijät Författare Authors Skärgårdsdelegationen Ordförande, rikdagsledamot Mikaela Nylander Generalsekreterare, konsultativa tjänstemannen Jorma Leppänen FCG Planeko Julkaisuaika Publiceringstid Date September 2010 Toimeksiantaja(t) Uppdragsgivare Commissioned by Työ- ja elinkeinoministeriö Arbets- och näringsministeriet Ministry of Employment and the Economy Toimielimen asettamispäivä Organets tillsättningsdatum Date of appointment Julkaisun nimi Titel Title Statsrådets principbeslut om utveckling av skärgården 2010 2011 Tiivistelmä Referat Abstract Statsrådet antog den 13.5.2009 ett principbeslut om skärgårdens utveckling för åren 2010 2011. Principbeslutet fullföljer målsättningarna för lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/81). Det s.k. KOKO-dokumentet angående det nationella kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet som godkändes av statsrådet den 16.10.2008 förutsatte antagande av ett principbeslut. Principbeslutet kompletterar och preciserar statsrådets beslut av den 20.12.2007 om de riksomfattande målsättningarna för regional utveckling enligt regionutvecklingslagen. Avsikten med principbeslutet är att utnyttja skärgården, havet och insjöarna. Åtgärderna i programmet främjar tryggheten för havsklustrets verksamhetsförutsättningar, produktutvecklingen och marknadsföringen av skärgårds- och insjöturism, yrkesfisket, ökar boendet i fritidsbostäder, främjar utvecklingen från fritidsboende till förstahandsboende och styrningen av byggverksamheten i samband med detta, trafik- och teleförbindelserna, skärgårdens ställning inom regional- och kommunalpolitiken, tryggandet av basservicen, skyddet av Östersjön och vattendragen samt tillmötesgår behovet av rekreation och naturvård. Verkställningen av åtgärderna i principbeslutet avgörs i samband med uppgörandet av de årliga statliga budgeterna inom de av statsrådet fastställda ramarna. De statliga och kommunala myndigheterna samt organisationerna inom branschen hade liksom skärgårdsborna möjlighet att komma med förslag till de ärenden som önskas ingå i principbeslutet samt avge sitt utlåtande om de färdiga utkasten. Rapportens huvudkapitel 1 innehåller det av statsrådet godkända principbeslutet med motiveringar som sådant. Huvudkapitel 2 jämte bilagor åter innehåller övrigt material som anskaffats i samband med beredningen av principbeslutet. Det statistiska materialet har huvudsakligen utarbetats utgående från landskapsindelningen. I rapporten ingår även skärgårdskommuner och skärgårdsdelkommuner samt statistik angående bebodda holmar inom samtliga kommuner. Programmets åtgärdsförslag berör inte självstyrelselandskapet Åland. Kontaktperson vid arbets- och näringsministeriet: Regionutvecklingsenheten/Jorma Leppänen, tfn 010 606 4934 Asiasanat Nyckelord Key words Skärgård, skärgårdsbor, levnadsförhållanden ISSN 1797-3562 Kokonaissivumäärä Sidoantal Pages 83 ISBN 978-952-227-450-2 Kieli Språk Language Suomi, finska, finnish Hinta Pris Price 17 Julkaisija Utgivare Published by Työ- ja elinkeinoministeriö Arbets- och näringsministeriet Ministry of Employment and the Economy Kustantaja Förläggare Sold by Edita Publishing Oy / Ab / Ltd

Till läsaren Statsrådet godkände 13.5.2009 ett principbeslut om utveckling av skärgården för åren 2010 2011. Ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling hade på sitt möte 7.5.2009 förordat godkännandet av principbeslutet. Under beredningen hade statliga och kommunala myndigheter samt organisationer i branschen möjlighet att lämna förslag om ärenden som ska införas i principbeslutet samt avge utlåtanden om utkasten till principbeslutet. I det stora riksomfattande principbeslutsseminariet, som ordnades på Ständerhuset 4.3.2009, deltog cirka 100 personer. På evenemanget talade arbetsminister Tarja Cronberg. Uppgörandet av principbeslutet ingick i det av statsrådet 16.10.2008 godkända s.k. KOKO-dokumentet, som gäller det nationella kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet, och det bidrar till att förverkliga mål som ställts upp i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/81). Principbeslutet är en fortsättning på utstakandet av de riksomfattande skärgårdspolitiska riktlinjerna som förut ingick i den riksomfattande delen av skärgårdsprogrammet. Statsrådet antog den 14.12.2006 det senaste skärgårdsprogrammet för åren 2007-2010. Principbeslutet kompletterar och preciserar statsrådets beslut av 20.12.2007 om de riksomfattande målsättningarna för utveckling av regionerna i enlighet med regionutvecklingslagen. Syftet med principbeslutet är att utnyttja skärgårdens speciella karaktär, havet och vattendragen. De åtgärder som ingår i programmet främjar tryggandet av havsklustrets verksamhetsförutsättningar, produktutvecklingen och marknadsföringen inom skärgårds- och insjöturismen, yrkesfisket, ökat fritidsboende, utvecklingen av fritidsboendet, utvecklingen av fritidsboendet till permanent boende och styrningen av byggandet i anslutning till detta, trafik- och teleförbindelserna, skyddet av Östersjön och vattendragen samt åtgärderna för att tillgodose behoven inom rekreation och naturskydd. Genomförandet av åtgärderna i principbeslutet avgörs i anslutning till uppgörandet av statens årliga budget inom de ramar som statsrådet godkänt. Rapportens huvudkapitel 1 innehåller det av statsrådet godkända principbeslutet som sådant. Principbeslutet består av motiveringar och åtgärdsförslag. Huvudkapitlet 2 och bilagorna innehåller det övriga materialet som sammanställts vid beredningen av principbeslutet. Det statistiska materialet har uppgjorts i huvudsak utifrån landskapsindelningen. Rapporten innehåller också statistik om skärgårdskommunerna, kommuner med skärgårdsdelar samt de bebodda öarna i alla kommuner. Åtgärdsförslagen i programmet gäller inte det självstyrda landskapet Åland.

Som konsult vid arbetet med principbeslutet fungerade FCG Planeko Oy, representerad av Kimmo Koski, Heli Kotilainen och Maarit Welin. Skärgårdsdelegationen riktar ett varmt tack till alla statliga och kommunala tjänstemän och förtroendevalda, organisationer och konsulter i branschen samt skärgårdsinvånare som medverkade vid beredandet av principbeslutet. Skärgårdsdelegationen

Innehåll Till läsaren... 5 1 Statsrådets principbeslut om skärgårdens utveckling 2010 2011... 9 1.1 Motiveringar... 9 1.1.1 Skärgårdspolitik... 9 1.1.2 Skärgårdens nuvarande tillstånd... 10 1.1.3 Näringar och sysselsättning... 11 1.1.4 Boende... 11 1.1.5 Trafik och datatrafik... 12 1.1.6 Grundservicen... 13 1.1.7 Miljö, natur och kultur... 13 1.1.8 Utvecklingsresurserna för skärgården... 14 1.2 Åtgärdsförslagen... 14 1.2.1 Kommun- och regionalpolitik... 15 1.2.2 Näringar... 16 1.2.3 Trafik- och datatrafikförbindelser... 18 1.2.4 Stadigvarande och fritidsboende... 19 1.2.5 Miljö, natur och kultur... 21 1.2.6 Genomförande... 23 2 Beredningen av principbeslutet... 25 2.1 Vissa policyn inom EU... 25 2.1.1 EU:s region- och strukturpolitik... 25 2.1.2 Programmet Regional konkurrenskraft och sysselsättning... 25 2.1.3 Åland... 26 2.1.4 Målet Europeiskt territoriellt samarbete och Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI)... 26 2.1.5 Strategi och program för utveckling av landsbygden 2007 2013... 27 2.1.6 Strategin och åtgärdsprogrammet för fiskerinäringen 2007 2013... 28 2.1.7 EU:s kustpolitik... 28 2.1.8 EU:s havspolitik... 29 2.2 Nationella program i skärgården... 29 2.2.1 Den nationella strategin för hållbar utveckling... 29 2.2.2 Den nationella kuststrategin... 29 2.2.3 Riktlinjer för vattenskyddet till år 2015... 30 2.2.4 Övriga särskilda program... 30

2.2.5 Den landsbygdspolitiska redogörelsen 2009 2020... 31 2.2.6 Landskapsprogrammet... 31 2.3 Genomförandet av skärgårdsprogrammen 2003 2006 och 2007 2010... 31 2.3.1 Genomförande... 32 2.3.2 Uppnåendet av målen på programmets högprioriterade insatsområden... 32 2.4 Hot och möjligheter för skärgårdens framtid... 33 2.4.1 Hot... 33 2.4.2 Möjligheter... 34 2.5 Bedömning av principbeslutets miljökonsekvenser... 34 2.5.1 Ekologiska konsekvenser... 34 2.5.2 Kulturella konsekvenser... 36 2.5.3 Sociala konsekvenser... 37 2.5.4 Ekonomiska konsekvenser... 37 Bilaga Statistiska data... 40

1 Statsrådets principbeslut om skärgårdens utveckling 2010 2011 1.1 Motiveringar 1.1.1 Skärgårdspolitik Enligt regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens regering nr 2 är regeringens målsättning att effektivera regionpolitiken speciellt inom de svagaste regionerna. I enlighet med de riksomfattande målsättningarna för utveckling av regionerna, som godkänts 20.12.2007 av statsrådet, kommer utvecklingen av skärgårds-, insjö- och kustområdena att stödjas enligt skärgårdslagens målsättningar. I det s.k. KOKO-dokumentet som godkändes 16.10.2008 av statsrådet ingick statsrådets principbeslut om skärgårdens utveckling. Det kompletterar och specifiserar de riksomfattande regionala målsättningarna för skärgårdens utveckling. Med KOKOprogrammet avses det nationella kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet. Skärgårdslagen (494/81, 1138/93) som varit i kraft sedan år 1981 förpliktar staten och kommunerna till att verka för tryggandet av skärgårdens levnadsvillkor, trafikförbindelser och annan infrastruktur, tjänster och miljö. Begreppet skärgård omfattar i enlighet med skärgårdslagen förutom öar utan fast vägförbindelse även öar med fast vägförbindelse och andra skärgårdsmässiga områden som åtskiljts av vattendrag. Skärgårdslagen gäller inte Åland. Skärgårdspolitiken är den äldsta formen av organiserad regionpolitik. Efter tillsättandet av skärgårdsdelegationens föregångare skärgårdskommittén har det år 2009 förflutit 60 år. Utgående från skärgårdslagen har statsrådet genom statsrådets förordning om skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel (686/2008) utsett 8 skärgårdskommuner och 40 skärgårdsdelar i kommuner, som representerar de största skärgårdsregionerna i landet. Skärgårdskommunerna hade 21 376 stadigvarande invånare och skärgårdsdelarna i kommuner med skärgårdsdel 29 520 stadigvarande invånare (totalt 50 896) den 31.12.2008. Utöver detta förekommer det skärgård i nästan samtliga övriga kommuner i landet. Med stöd av skärgårdspolitiken har man elektrifierat de största skärgårdsregionerna, arrangerat skärgårdstrafiken med färjor, förbindelsefartyg, privata vägar och landsvägar till de största skärgårdsregionerna, beviljat skärgården en position med höjt regionalt stöd för att stödja näringslivets utveckling samt skärgårdstillägg i kommunernas statsandelar för att trygga produktionen av grundservicen och på skärgårdsområden och områden med vattendrag grundat nationalparker, 9

skyddsområden samt rekreationsområden för att skydda skärgårdsnaturen och -landskapet och trygga medborgarnas rekreationsmöjligheter. Uppgraderingen av skärgårdsregionernas position för ett högre företagsstöd än det kringliggande området har grundat sig på 4 i skärgårdslagen och på 38 i lag om regionutveckling samt skärgårdstilläggen i statsandelarna på 6 i skärgårdslagen och på lagstiftningen om statsandelar. Utvecklingsarbetet inom skärgårdspolitiken utförs av den i skärgårdslagen och förordningen om skärgårdsdelegationen (387/1987) stiftade skärgårdsdelegationen jämte sekreteriat som tillsatts av statsrådet för en valperiod i gången. Omkostnadsanslaget för skärgårdsdelegationen har under de senaste åren varit 250 000 euro. Europeiska unionens toppmöte i Amsterdam år 1997 godkände ett utlåtande om öar där det erkände öarnas behov av speciell uppmärksamhet i strukturpolitiken på grund av bestående olägenheter som förorsakas av skärgårdsstrukturen. Detta antecknades även i fördraget om upprättandet av EG. Skärgårdstillhörighet har inte varit ett formellt kriterium för att bli utsedd som målområde, men skärgårdsregioner har i Finland och i övriga länder i Europa utsetts till målområden som ligger högre än EG:s målområden jämfört med vad de socioekonomiska indikatorerna nödvändigtvis direkt skulle ha förutsatt. Skärgårdsprogrammet 2007 2010 som beretts av skärgårdsdelegationen och av inrikesministeriet tillsammans med övriga ministerier, landskapsförbund och övriga aktörer godkändes i statsrådet den 14.12.2006. Skärgårdsprogrammet var en av de särskilda programmen om vilka stiftats i regionutvecklingslagen (602/2002). Genom skärgårdsprogrammet sökte man utvägar att utnyttja sjöarna, havet, öarna och kustremsan till stöd för den regionala utvecklingen i skärgården samt i regioner av skärgårdstyp vid kusten och vattenområden. Statsrådets principbeslut om skärgårdens utveckling ersätter det tidigare skärgårdsprogrammet. Det riktar sig till samtliga kommuner med skärgård. En del av propositionerna berör endast 48 skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel. Propositionerna erhöll stöd under remissbehandlingarna i ärendet. 1.1.2 Skärgårdens nuvarande tillstånd Skärgård och vattendrag är ett vidsträckt fenomen som är typiskt för Finland. Landet har 314 000 kilometer strandremsa, 53 000 km 2 hav, 76 000 öar (över ett halvt hektar), 56 000 sjöar (över ett hektar) och 647 floder. Förekomsten av vattendrag berör samtliga kommuner i landet. Cirka 70 kommuner ligger vid kusten. Flera bosättninsgscentra är belägna på öar med en fast vägförbindelse. Det finns ca 650 permanent befolkade öar utan fast vägförbindelse utanför Åland. De ligger i 120 kommuner. Antalet deltidsbefolkade öar uppgår till ca 15 000 i ca 250 kommuner. Det finns cirka 480 000 fritidsbostäder i landet med inemot två miljoner regelbundna användare. Fritidsbostäderna ligger nästan helt inom glesbygderna och till 10

85 % vid stränder. Inom glesbygdsregionerna bor ca 800 000 stadigvarande invånare, vilket gör att fritidsboendets betydelse för landsbygdens utveckling är stor. I skärgårdsregionerna verkar flera myndigheter, t.ex. gränsbevakningen, försvarsmakten, sjöfartsverket, skogsstyrelsen, vägförvaltningen, fiskerimyndigheterna, viltoch fiskeriforskningsinstitutet, miljömyndigheterna och museiverket. På vattnen rör sig 700 000 farkoster, miljoner fartygspassagerare, fraktfartyg för utrikes- och inrikeshandel samt ca 3 000 yrkesfiskare och 1,8 miljoner fritidsfiskare. Hamnnätverket är en viktig infrastruktur för landet. Skärgården utgör ett av tyngdpunktsområdena för naturskyddet. Den har en viktig betydelse för hela landet. 1.1.3 Näringar och sysselsättning Skärgårdens tillbakagång i fråga om befolkningsutveckling avstannade delvis under 1980-talet, men har därefter följt den sjunkande befolkningsutvecklingen för den övriga landsbygden. Orsaken därtill ligger i det minskade antalet arbetsplatser inom jordbruk, fiskenäring och förädling. Också statens arbetsplatser har minskat i skärgården. Lots-, sjöbevaknings- och försvarsmaktens verksamhet samt även arbetsplatser inom skatteförvaltningen, polisen, vägverket och arbetskraftsförvaltningen har flyttats från skärgården till fastlandet. Miljöförvaltningen har genom skogsstyrelsen skapat nya arbetsplatser i skärgården, vilka i ringa mån ersatt statliga arbetsplatsnedskärningar. Turismen och de privata tjänsterna samt distansarbetet är växande näringar i skärgården. Till ett prioriteringsområde i Finlands turismstrategi (2006) har utsetts produkterna som har anknytning till vattendrag eller havet, där man kan skönja en stor utvecklingspotential och ett stort behov. Skärgårdsdelegationen har stått för förnätning av aktörer inom skärgårds- och insjöturism under de senaste åren. Att arbeta på annat håll ger utkomst åt många skärgårdsbor. Arbete inom sjöfarten, bl.a. på fartyg till utlandet och i hemlandet, på vägverkets färjor, förbindelsefartyg, båt- och skeppsvarv är en viktig traditionell utkomstkälla för skärgårdsborna. Den traditionella egna aktiviteten i skärgården återspeglas i de skäliga arbetslöshetssiffrorna. Anpassningen av Finlands småskaliga fiskenäring till EU:s gemensamma fiskepolitik har inte förlöpt problemfritt. Det finns ett behov av att utveckla fiskenäringspolitiken inom EU mera i en riktning som beaktar de geografiska skillnaderna i enlighet med subsidiaritetsprincipen.. Bevarandet av det småskaliga jordbruket i skärgården stöder utvecklingen av turismen. 1.1.4 Boende Stränderna är en viktig resurs på landsbygden för att locka nya invånare på hel- och deltid. Planläggning av stränderna är i gång (i hälften av landets kommuner), men 10 11

det kommer att ta lång tid innan landets kustremsa planlagts. Nu har 20 % av stränderna planlagts och om tio år kanske 30 %. Antalet tillgängliga planerare samt kommunernas ekonomiska resurser sätter gränser för ett snabbare framskridande av planläggningen. En undantagspolitik är nog av nöden långt in i framtiden av ovannämnda orsaker, men även på grund av att planerna snabbt föråldras. Nu sker nästan hälften av strandbyggandet med undantagstillstånd. Trots detta har antalet nybyggnader av fritidsbostäder halverats sedan de aktivaste åren. En skälig mängd byggande under mellanperioderna då planer inte ännu existerar, kan tryggas genom tillräckligt flexibla undantagsförfaranden. De bör säkerställa genomförandet av en högklassig planläggning i fortsättningen och bl.a. bevarandet av tillräckligt vidsträckta lediga stränder. Gränsen mellan fritidsboende och stadigvarande boende håller på att suddas ut i och med att stugorna blir större och utrustningsnivån stiger till nivån för stadigvarande bostäder och stugboendet blir allt intensivare och delvis övergår till primärt boende. Såväl distansarbete som pendling från stugan håller enligt Stugbarometern 2009 på att öka. Förändringen sker i allmänhet inte zon- utan punktvis, så att den inte medfört något betydande samhällsstrukturellt problem. Utvecklingen förstärker landbygdens livskraft. Därför bör man avlägsna hinder i planläggningen och undantagsförfarandet, vilka försvårar en effektivare användning av stugorna och deras omvandling till primära bostäder. Utvärderingen av lokaliseringsortens duglighet som ett ställe för stadigvarande boende med beaktande av kommunernas serviceförpliktelser hör till kommunernas uppgifter. Vid sedan om den traditionella sommarstugemodellen är det skäl att skapa allt fler nya modeller för semesterboende som möjliggör en miljömässigt effektiv och bra användning av områdena. Möjligheterna till kommunal grundservice för de fritidsboende från stugkommunens sida och stugkommunernas ekonomiska möjligheter att producera dessa tjänster bör förbättras. Den viktigaste sakgruppen är en utvidgning av de hälsocentraltjänster som de stugboende behöver från tjänster som förutsätter brådskande vård till sådana hälsovårdstjänster, vilkas mottagande från hemkommunen varken kan anses vara skäliga eller ändamålsenliga. 1.1.5 Trafik och datatrafik Skärgårdstrafiken sköts genom färjor för allmän väg, färjor för privat väg, statens förbindelsefartyg, privata skärgårdstrafikidkares fartyg med eller utan statligt stöd samt med skärgårdsbornas egna båtar. Inom skärgårdstrafiken är de största utmaningarna att garantera en fungerande konkurrensutsättning och förnya ålderstigna färjor och förbindelsefartyg. Den av kommunikationsministeriet tillsatta arbetsgruppen Saaristoliikenteen palvelutaso ja liikenteen kilpailuttaminen har framlagt förslag i saken. 12

Byggandet av snabba datatrafikförbindelser framskrider i skärgården långsammare än annanstans, även om man varit föregångare i saken t.ex. i Åbolands och Österbottens skärgård. Enligt ett principbeslut som fattats av regeringen i december 2008 kommer snabba 100 MB -dataöverföringsförbindelser att byggas ut i hela landet. Det finns ingen orsak dröja med utbyggnaden när man beaktar ärendets centrala betydelse för den regionala utvecklingen. För ändamålet kommer 66 miljoner euro att reserveras för åren 2010 2015. Snabba förbindelser till rimligt pris för användarna bör tryggas i största möjliga utsträckning inom skärgårdsregionerna liksom även inom det övriga landet på så sätt att den av regeringen godkända nationella verksamhetsplanen för att förbättra infrastrukturen i fråga om 100 MB/s -dataöverföringsförbindelser genomförs så snabbt som möjligt med tyngdpunkten lagd på början. 1.1.6 Grundservicen Genom skärgårdstillägg har man i kommunernas statsandelar velat säkerställa produktionen av och tillgången till grundservice i skärgårdsförhållanden. Det största problemet med skärgårdstilläggen har varit en ringa storlek av skärgårstilläggen för kommuner med skärgårdsdel i förhållande till skärgårdslivets kostnader. Skärgårdstilläggen för kommuner med skärgårdsdel (40 kommuner år 2009) uppgår år 2009 till 5 039 056 euro, för skärgårdskommunerna (8 kommuner) till 7 576 142 euro, totalt till 12 615 198 euro. I skärgårdsregionerna skedde under åren 2008 och 2009 flera kommunsammanslagningar. Dessa förbättrade kommunernas möjligheter att trygga servicen även för invånarna inom skärgårdsområdena. Många skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel tillhör fortfarande de små kommunerna i landet. Även om de skött sina uppgifter rätt bra och delvis bedriver ett aktivt samarbete med grannkommunerna, är behovet att utveckla samarbetet i produktionen av tjänster ännu uppenbart. Inom hälsovården förverkligas målet delvis genom de samarbetsområden som lagstiftningen för PARAS-projektet förutsätter. 1.1.7 Miljö, natur och kultur En av målsättningarna i skärgårdslagen är skyddet av skärgårdens natur-, landskaps- och kulturvärden. Denna målsättning liksom tryggandet av tillräckligt rekreationsbruk av fria stränder, syftar planläggningen av stränderna till. Naturskyddet har beaktats genom att grunda nationalparker och naturskyddsområden. Grundandet av nya skyddsområden för landskapet kan på vissa skärgårdsområden vara värt att tänka på. Nämnda regioner tjänar också inom gränserna för sin huvuduppgift för att tillfredsställa människornas rekreationsbehov tillsammans med frilufts- och rekreationsområden som grundats av kommunerna. Ett av de viktigaste elementen för alla 13 12

nationalparker och friluftsområden är vattnet. Nationalparkerna och friluftsområdena har årligen cirka två miljoner besökare. Den största betydelsen med tanke på människornas rekreationsbehov har den s.k. allemansrätten, enligt vilken alla medborgare har rätt att röra sig i skogarna och på vattnen utanför tomternas omedelbara närhet utan att skada förorsakas åt landområdenas huvudsakliga användning: jordbruk och boende. För skapandet och upprätthållandet av nationalparker samt rutter för naturskydds- och friluftsområden, stigar, lägertak och -områden, anläggande av bryggor och vägledningscentra behövs det tillräckligt med satsningar för att kommunerna skall kunna få tillräckligt med stöd för sin regionala utveckling av skyddsområdena. Med rätt upplysning och begränsningar för nationalparkernas användare minimerar man skador som åsamkas naturen. Miljöministeriets program för inventeringen av den marina undervattensmiljön i samband med Österjöns skyddsprogram förutsätter stöd av många ministerier till miljöministeriet i form av expertstöd, transportstöd samt eventuellt annat stöd. Författningen om behandling av avloppsvatten i glesbygder trädde i kraft 2004. En förbättring av avloppsvattensystemen i enlighet med författningen förutsätter gedigen utbildning och kommunikation, emedan ägarna till 480 000 fritidsbostäder och 350 000 egnahemshus var tvungna att åt sig själva skapa en utredning om behandling av avloppsvatten och om skötsel av anordningarna inom loppet av fyra år. De utredningar som krävs i författningen samt användningen och serviceinstruktionerna är delvis ogjorda. Åtgärderna för att effektivera rengöringen av avloppsvatten har startat alltför långsamt. Dessa bör främjas bl.a. genom effektivare information samt genom att utveckla ekonomiska styrningsmedel, såsom användning av hushållsbidraget. 1.1.8 Utvecklingsresurserna för skärgården Meningen är att beakta behovet av utvecklingsfinansiering av skärgården i samband med att utvecklingspengarna inriktas till landskapet. På så sätt säkerställs att framställningarna till det skärgårdspolitiska principbeslutet och de förpliktelser som skärgårdslagen ålägger staten verkställs. 1.2 Åtgärdsförslagen Åtgärderna har indelats i fem verksamhets- och 18 åtgärdshelheter. Prioriteringar är: Kommun- och regionalpolitik Näringar Trafik- och datatrafikförbindelser Stadigvarande och fritidsboende Miljö, natur och kultur 14

1.2.1 Kommun- och regionalpolitik 1 Service- och kommunstrukturprojektet I planeringen och genomförandet av kommunala tjänster och kommunstrukturen beaktas skärgårdens särförhållanden i egenskap av struktur som splittrats av vattendrag, och distanserna till följd av detta, liksom även tillgången till tjänster samt språkförhållandena. Samtidigt beaktas det ökade servicebehovet på grund av befolkningens åldrande. Målet är att skapa fungerande enheter för serviceproduktion i skärgårds-, kust- och insjöregionerna. FM och övriga ministerier 2 Skärgårdspolitiken Skärgårdspolitiken fortsätts och tilläggskostnaderna för skärgård, glesbygd och tvåspråkighet samt olägenheterna för kommunerna och näringslivet beaktas i statsunderstödssystemets utvecklingsarbete och i de regionalpolitiska lösningarna för skärgårdskommunernas och kommunernas skärgårdsdelars del samt i tillämpliga delar även i fråga om den övriga bebodda skärgården. Utgångspunkten för skärgårdspolitiken är en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar regionutveckling. Genom skärgårdspolitiken understöds uppnåendet av klimatpolitiska målsättningar. Man förbereder sig på klimatförändringens konsekvenser för skärgårds-, kust- och strandområdena i enlighet med anpassningsstrategin till den nationella klimatförändringen. Man beaktar bl.a. den tilltagande nederbörden, stormarna och översvämningarna samt energifrågorna i planläggning och byggande. Man sköter om miljöns säkerhet, förutsättningarna för bedrivande av näringar, naturskydd och om bibehållande av kulturvärdena under föränderliga förhållanden. Av skärgården ämnar man utveckla till sin arbetsplatsreserv självförsörjande regioner för att minska på pendlingstrafiken. För skärgårdspolitiken skapas fungerande redskap i samband med reformen av regionutvecklingslagen. Man genomför åtgärder för nationell kuststrategi i enlighet med EU:s rekommendation för användning och skötsel av kustregioner och inleder under ledning av landskapsförbunden regionala kuststrategiska processer. Man beaktar skärgården i beredningen av EU:s Östersjöstrategi och havspolitik. Man fortsätter utvärderingen av skärgårdstillägg för skärgårdsdelkommuner med beaktande av delgranskningarna i den sista översynen av statsandelssystemet. Man utreder möjligheterna att fortsätta med försöket att sänka arbetsgivarnas socialskyddsavgift i skärgården efter att den nuvarande tidsfristen gått ut. Man utreder möjligheterna att fortsätta med den skattefria försäljningen av land åt kommunen för bostadsproduktion som en del av ekonomisk stimulans. Skärgårdsdelegationen utarbetar ett operativt program för åren 2010 2012 för konkretisering av detta principbeslut och organiserar en kampanj som tar sikte på 15 14

marknadsföring av skärgården som en region för företagande, boende, fritidsboende och turism året om. FM, ANM, MM, SHM 1.2.2 Näringar 3 Skärgårds-, insjö- och kustturism och servicearbetsplatser Man fortsätter med förnätning, produktutveckling och marknadsföring av skärgårds- och insjöturism utgående från en förhandsplan som uppgjorts för skärgårdsoch insjöturism och i enlighet med den nationella turismstrategin. Målet är att göra skärgårds- och insjöturismen i Europa till en välkänd tilldragande faktor som vinner popularitet bland européerna. Förnätningen med övriga aktörer inom branschen effektiveras speciellt inom produktutveckling. I fråga om marknadsföring till utlandet är Centralen för turistfrämjande en viktig samarbetspartner. Prioriteringarna i utvecklandet av den riksomfattande strategin för turism beaktas även i samband med utvecklandet av skärgårds- och insjöturismen. Man stöder utvecklingen och en gemensam marknadsföring av för skärgården lämpade småskaliga turismcentra, temaprodukter med nätverk och programtjänster (vattendragen, utnyttjandet av is och snö, fiske, jakt, kultur) och av kedjor av turismcentra samt nätverk av båthamnar. Målsättningar i enlighet med den nationella kuststrategin beaktas i landskapsprogrammen och -planerna samt i de regionala näringsstrategierna. I skärgården belägna försvarsmaktens fästningar som frigjorts eller frigörs från stadigvarande bruk, gränsbevakningens sjöbevakningsstationer och sjöfartsverkets fyrar och andra eventuella utrymmen försöker man ta i turismbruk med beaktade av deras kultur- och miljövärden till stöd för skärgårdsnäringarna. För nyanvändning av försvarsmaktens ledigblivna utrymmen skapas vid behov ett samarbetsorgan i ärendets intresse. Den statliga och kommunala servicen organiseras i skärgården i synnerhet inom sammanslagna vidsträckta kommuner genom samservicekontor samt genom biloch båtburna samt elektroniska tjänster. Posttjänsterna i skärgården tryggas. De regionala räddningsverken utarbetar säkerhetsprogram för glesbygderna. De privata handels-, transport-, byggnads- och andra sevicearbetsplatserna utvecklas i skärgården genom att förstärka marknadsföringen av tjänster som främst avsetts för stadigvarande bosatta, för fritidsboende och turister samt genom att bl.a. skapa tjänster av typ stugugårdskarl. Marknadsföringssamarbetet i fråga om privata tjänster och förnätningen av privata och offentliga tjänster utvecklas. Förutsättningar för vård-tjänster och åldringsvård skapas. CFT, ANM, JSM, SD 4 Havsklustret Havsklustrets (rederiverksamhet, fartygs- och båtbyggnad, hamnar, båthamnar och farleder, forskning och utbildning, försäkringsverksamhet) verksamhet tryggas 16

genom att i branschen införa verksamhetsförutsättningar som är jämförbara med de konkurrerande länderna. Toppkunskaper inom sjöfarten och samarbetet utvecklas för att förbättra ledarskapet inom teknologi och konkurrenskraften. Fortsatt Kvarkentrafik tryggas liksom kvaliteten för tjänsterna för passagerartrafiken. Fortsatt omvårdnad av vattenlederna tryggas vid kusten och i inlandet. Möjligheterna till att öppna nya sjösystem inom sjösystemregionerna Kymmene älv och Vuoksen med beaktande av prisutvecklingen för energi. Hyresavtalet med Ryssland om Saima kanal förlängs. KM, ANM, FM 5 Statliga och kommunala arbetsplatser De statliga arbetsplatsnedskärningarna i skärgården försöker man ersätta genom att flytta andra arbetsplatser till skärgården genom regionaliseringsprocessen av statens funktioner samt genom att söka ersättande arbetsplatser inom den privata sektorn genom särskilda projekt. Man strävar också till att bevara de kommunala arbetsplatserna i skärgården. Distansarbete inkluderas i den organisatoriska utvecklingen av offentlig förvaltning. ANM, FM, övriga ministerier, SRK 6 Pendling och distansarbete Distansarbete i skärgårdens stadigvarande och fritidsbostäder samt kontor för distansarbete främjas genom att skapa en positiv atmosfär gentemot distansarbete i arbetslivet och i samhället med beaktande av arbetslivets krav. Rätten till skatteavdrag för pendlingsutgifterna bibehålls tillräckligt hög. Uppkomsten av funktioner av s.k. call center -typ i skärgården understöds. FM, ANM 7 Jord- och skogsbruk Skärgårdens särförhållanden som förorsakar tilläggskostnader beaktas i lantbruksstöden som skärgårdstillägg. Användningen av hyggesavfall för att främja nyttjandet av bioenergi understöds. Förutsättningarna för användning av naturtillgångarna tryggas genom att sköta och använda dem så att de bibehåller sin förnyelse- och produktionsförmåga. JSM 8 Fiske och vattenodling Man påverkar EU:s gemensamma fiskepolitik och nationella fiskenäringspolitik så att förutsättningarna för finsk havs- och insjöfiske och fiskodling garanteras a) genom att utveckla EU:s fiskepolitik, vars innehåll domineras av storskaligt oceanfiske, i riktning mot ökat beaktande av de geografiska skillnaderna i enlighet med subsidiaritetsprincipen, 16 17

b) genom att utveckla märkesprodukter av fiskeprodukterna, genom att höja deras förädlingsgrad, förbättra marknadsföringen, utbilda fiskare för småskalig förädling och direktförsäljning, genom att utveckla fiskemarknadsevenemangen som främjare av direktförsäljning och skärgårdskultur, genom att med fiskenäringsprogram stöda uppkomsten av yrkesträningssystemet mästare-gesäll, genom att förbättra tillgängligheten till fiskevatten och fiskerättigheter för yrkesfiskare, genom att uppmärksamma fiskerinäringens behov i byggprojekt på vattenområdena, genom att utnyttja och trygga naturenliga fiskstammar på hållbart sätt, genom att minimera skador som förorsakats fisket och fiskuppfödningen av sälar och skarvar med hjälp av utvecklande av fångstutrustningen samt genom tillräcklig jakt samt genom att tillåta stömmingsfiske som matfisk genom EU-beslut för alltid, c) genom att stödja utvecklingen av fiskehamnar och avlastningsplatser för bytet och underhållet samt genom att göra fisketurismen till ett stöd för fiskarenas totala utkomst, d) genom att utveckla fiskuppfödningsbassänger som minskar utsläppen i fiskeuppfödningen, foder, uppfödningsteknik och val av placeringsplats samt uppfödning av nya arter, genom att förlänga tidsfristerna för uppfödningstillstånden, genom att främja företagsstrukturens utveckling inom branschen och genom att med en gemensam EU-politik avvärja olägenheterna av osund utländsk konkurrens. JSM, UVM, MM, VFFI 1.2.3 Trafik- och datatrafikförbindelser 9 Datatrafikförbindelser Snabba förbindelser för användarna till rimligt pris bör tryggas i stösta möjliga utsträckning inom skärgårdsregionerna liksom i det övriga landet på så sätt att den av regeringen godkända verksamhetsplanen för att förbättra infrastrukturen i fråga om 100 MB/s -dataöverföringsförbindelserna genomförs så snabbt som möjligt med tyngdpunkten lagd på början. KM, ANM, JSM 10 Trafikförbindelser Förnyandet av färjor som finansieras av vägförvaltningen och av förbindelsefartyg som finansierats av sjöfartsverket samt en skälig grundservicenivå tryggas enligt trafikpolitiska utredningen och enligt framställningarna av arbetsgruppen Palvelutaso ja liikenteen kilpailuttaminen som tillsatts av kommunikationsministeriet. Tillräckliga anslag och fullmakter reserveras i statsbudgeten för upprätthållande av skötseln av grundfarleden som skall förnyas. Trafikering upphandlas med långvariga konkurrensutsatta trafikeringsavtal som grundar sig på helhetsservicen. I avtalen ingår en renovering av fartygsbeståndet så att det motsvarar moderna trafik- och miljökrav. Man utreder möjligheterna för anskaffning av förbindelsefartyg och landsvägsfärjor som vid behov även kan 18

fungera som insamlingsfartyg av olja vid oljekatastrofer. Man genomför ett broprogram som skall genomföras med inbesparingar av landsvägsfärjetrafik med korta avstånd på de platser där broar är acceptabla redan med tanke på sjötrafiken. Man uträder avlägsnandet av avgifterna för förbindelsefartygstrafiken enligt praxisen i vägförvaltningens färjtrafik utgående från principen om likabehandling av medborgarna. Omfattningen, nivån för skicket samt finansieringen av grundrenovering och upprätthållande bestäms med beaktade av skärgårdens särförhållanden. Ringvägen mellan Iniö och Houtskär i Åboland skärgård omvandlas till landsväg. Servicenivån för vägnätverket i skärgården förbättras genom vägbryggor samt utrustning för turism såsom ruttvägledning, parkeringsplatser och skötseln av vägmiljön vid specialobjekten. Man uppgör en renoverings- och utvecklingsplan av de bryggor som trafiken med förbindelsefartyg, landsvägsfärjor samt turtisttrafiken behöver. Man utreder möjligheterna att utveckla den privata bilfärjeförbindelse mellan Koli och Lieksa som förenar den östra delen med den västra delen av sjön Pielinen till en bilfärjeförbindelse mellan Koli, Lieksa och Vuonislahti. Man försöker få farleder för lätt trafik till de största skärgårdsregionerna. Skärgårdens servicebehov beaktas i utvecklingen och finansieringen av kollektivtrafiken. Man tryggar uppehållet av de nuvarande vintervägarna och utreder behovet av nya förbindelser. Man säkerställer behovet av statlig finansiering till väglag som upprätthåller privata vägar och privata färjor. Förvaltningskostnaderna för väglag som upprätthåller färjor för privata vägar inkluderas i statens stödberättigande utgifter. Man utreder möjligheterna att höja postens distribueringsfrekvens till den året runt bosatta skärgården. Båtlivets behov beaktas i samband med byggandet av broar och luftledningar samt i samband med grundrenoveringar. KM 1.2.4 Stadigvarande och fritidsboende 11 Planläggning och byggande på stränder De riksomfattande målen för användningen av områdena och en översyn av dem beaktas i planläggningen. Planläggningen och undantagsförfarandena utvecklas så att det skapas tillräckliga möjligheter för långvarigt boende i fritidsbostäderna och för att omvandla fritidsbostäderna till stadigvarande boende med beaktande av miljöaspekterna. Kommunerna får enligt det sätt som förutsätts i markanvändnings- och bygglagen besluta i vilken utsträckning strandområdena används för stadigvarande boende vid sidan om fritidsboende. Kommunerna rekommenderas att tillämpa instruktionerna i miljöministeriets handledning Planering av strändernas markanvändning, till exempel 18 19

hur man använder planläggningsanteckningar för att tillåta såväl för fritidsboende som för stadigvarande boende på samma byggplats och att byggnadsrätten per byggplats är tillräcklig för fritidsboendets och stadigvarande boendes behov. Nybyggnaden av fritidsbostäder tryggas genom en tillräckligt flexibel undantagspolitik redan under tiden för uppgörandet av planerna med beaktande av att undantagsbesluten inte försvårar verkställningen av planens avsikt. Övervakningen och styrningen av byggandet utvecklas så att det möjliggör en omändring av fritidsbostäder för användning året om. Information produceras för byggkontroll och byggare om ekologiskt effektiva och enkelt användbara fritidsbostäders energi-, avfalls- och vattenförsörjningssystem för användning året runt. Man förbereder sig för anordnandet av nya tjänster som den effektiverade miljövården förutsätter, såsom förbättring av avloppsvattenförsörjningen och byggnadernas energieffektivitet i fråga om bostäder för stadigvarande boende och fritidsboende. Kommunerna anvisas om att estimera konsekvenserna för miljö och kommunens ekonomi av en ny stadigvarande strandbosättning. MM 12 Stadigvarande boende Man organiserar utrednings- och utvecklingsprojekt som främjar projekt för ägaroch hyresboende, vilka har som mål att trygga utbudet av tomter samt ny- och reparationsbyggnaden. Man utvecklar i tätorterna och byarna nya dragkraftiga modeller för stadigvarande boende, där stränderna utnyttjas på ett hållbart sätt. Man stöder förbättrandet av skärgårdbyarnas infrastruktur. Elnätverket utsträcks till öar med stadigvarande bosättning som ännu saknar elektricitet. ANM, MM, JSM 13 Fritidsboende Fritidsboendet utvecklas med beaktande av resultaten av den nya stugbarometern av år 2009. Man organiserar utrednings- och utvecklingsprojekt som främjar nyttjandet av fritidsboende. Målet för dessa är ett tillräckligt utbud av stugtomter och att trygga nybyggnad, grundrenovering av fritidsbostäder, aktivering av energi-, vatten- och avfallsförsörjning samt utveckling av trafikförbindelser, ett tillräckligt utbud av bymässiga stugområden samt ett tillräckligt utbud av tomter för fritidsboende bland bebyggelsen, att skapa system för de stugboendes deltagande och utnyttjandet av deras färdigheter, att stödja ett ökat stugboende, att utnyttja köpkraften för de stugboende, att främja uthyrning av stugorna, och att skapa miljövänliga modeller för stugboende. De fritidboendes möjligheter att få kommunala grundtjänster från den kommun som fritidsbostaden ligger i och kommunernas ekonomiska möjligheter för produktion av dessa tjänster förbättras. 20

Man utreder möjligheterna till att utsträcka de hälsocentraltjänster som de fritidsboende är i behov av och möjligheterna till finansiering av tjänster som förutsätter brådskande vård till sådana hälsovårdstjänster, vilkas inhämtande från hemkommunen varken kan anses skäliga eller ändamålsenliga. Fördelningen av resurser för stugkommunernas hälsovårdspersonal och möjligheterna att använda privata hälsovårdstjänster under den livligaste tiden för förfrågningar kommer att ägnas särskild uppmärksamhet. Man utreder på längre sikt behovet och möjligheterna att förbigå de fastighetsskatter som de stugboende betalat i utjämningen av kommunernas skatteinkomster som ingår i statsandelssystemet och också på längre sikt behovet av och möjligheterna till att överföra en del av den kommunalskatt, som de stugboende betalat, till stugkommunerna. FM, ANM, MM, JSM, SHVM 1.2.5 Miljö, natur och kultur 14 Miljövård Skyddet av Östersjön och insjöarna främjas genom en effektivering av verkningsgraden av internationella skyddskonventioner, genom att stöda uppbyggnaden av avloppsvattnets reningssystem i S:t Petersburg samt genom att minska utsläppen från jordbruk, skogsbruk, industrin, samhällena, glesbygden, båtutsläpp, genom förbud mot utsläpp från fartygstrafik samt genom att minska riskerna för olje- och kemikaliekatastrofer. För båtliv skapas ett tömningsnät för WC-avloppsvatten i hamnarna. För forskning av Östersjöns tillstånd anvisas tillräckliga resurser. För att förebygga övergödning, för att förbättra sjöfartens säkerhet, för att minska faran för farliga ämnen samt för att genomföra skyddet av havsnaturens mångformighet verkställs åtgärder enligt statsrådets principbeslut om Finlands skyddsprogram angående Östersjön, Vesiensuojelun suuntaviivat 2015, direktivet om havsstrategi samt HELCOM:s Baltic Sea Action Plan (Handlingsprogram av skydd av Östersjön). Man utnyttjar utvecklingsprogrammet för landsbygden och i synnerhet miljöstödet till jordbruket genom allokering av vattenskyddsåtgärderna speciellt på kritiska områden i enlighet med förslagen i planen för vattenvård. Sjöfartens miljösäkerhet förbättras. Målet är en utsläppsfri sjöfart, dvs. utsläppsförbud i skärgården beträffande samtliga fartygs samtliga utsläpp. Bolagsbaserade hamn- och farledsavgifter utvecklas. Man försöker ta i bruk allt miljövänligare bränsleteknik och bränslen. Områden, utrymmen och bryggor som blivit lediga efter försvarsmakten beaktas vid placeringen av oljebekämpningsutrustning. Vägbankarnas vattendragsskador avlägsnas genom att bygga och förstora strömningshål. Utsläpp i trafiken förebyggs genom att främja kolektivtrafik och cykling enligt samma principer som på fastlandet. Med planer för trafiksystem skapas förutsättningar för en hållbar utveckling i skärgårdstrafiken. MM, JSM, KM, FM, IM, FSM 20 21

15 Samhällsteknik I enlighet med klimatpolitikens principer främjas användningen av vind-, sol-, jordvärme samt bioenergi och energibesparingarna i skärgården genom att organisera projekt som ansluter sig till saken samt stödja dem genom statsbidrag. Man utreder och utvecklar behandlingsteknik för avloppsvatten och torrdass som beaktar skärgårdens naturförhållanden. En del av bidragen för vattenförsörjning styrs till glesbygdsinvånare som behöver stöd för att förbättra avloppsvattnens rengöringssystem fastighetsvis. Vid beviljandet av vattenförsörjningsbidrag till glesbygderna beaktas skärgårdsregionernas särförhållanden som en en faktor som ökar behovet av hjälp. Hushållsavdraget utvecklas så att det bättre än nu främjar effektiveringsåtgärderna för avloppsvattenbehandling. Man förbättrar informationen om effektiveringen av avloppsvattnens behandling på glesbygden samt informationen om torrdass åt glesbygdens stadigvarande och deltidsboende invånare. Man fäster speciell vikt vid tillgången till grundvatten och dricksvatten vid planläggningen och byggandet av nya regioner samt förbereder sig på klimatförändringens konsekvenser för grundvattnet. Avfallshanteringen förbättras inom skärgårds- och insjöregionerna med ett tillräckligt tätt nät av insamlingsplatser för avfall samt genom att förbättra hamnarnas avfallshanteringstjänster. MM, JSM 16 Naturskydd och rekreation Man reserverar tillräckliga rekreationsmöjligheter för invånarnas och fritidsinvånarnas behov samt för utveckling av turismen och utvecklar tjänster med anknytning till rekreation. Man reserverar områden som tjänar båtliv, rekreationsfiske, simning, friluftsliv, vinteraktiviteter och övriga ändamål för rekreationsbruk på is och stränder. Man främjar grundandet av föreningar för friluftsområden och kommunala friluftsområden i insjö- och havsregionerna samt utvecklar varierande rutter. Man uppmuntrar kommunerna till att leverera och uppdatera uppgifter om rekreations- och motioneringsplatser samt -rutter i det nationella registret över motioneringsplatser, LIPAS. För utveckling och upprätthållning av skärgårdens nationalparker och övriga naturskyddsområden samt tjänster inom statens rekreationsområden anvisas tillräckliga anslag utgående från det för rekreationsanvändning av naturen och naturturism gjorda programmet (VILMAT), som föreslås för uppdatering. Utnyttjandet av nationalparker och naturskyddsområden kopplas till utvecklandet av turismen i samband med planeringen för turism i landskapen. Nätverket av utflykts- och naturhamnar i samband med båtrutterna utvecklas i samarbete med kommunerna och staten (Skogsstyrelsen och de övriga statliga organisationerna). Man vill skapa gemensamma bryggor i byarna. Ministerierna och institutionerna underställda dem stöder miljöministeriet i form av sakkunnighjälp, transporthjälp samt eventuell annan hjälp i genomförandet av 22

programmet för inventeringen av den marina undervattensmiljön, VELMU. Finansieringen av programmet säkerställs. Också inom insjöregionerna tryggas den marina undervattensmiljöns mångformighet. En tillräcklig nivå för skydd av saimenvikaren garanteras. Till UNESCO:s världsarv utsedda Kvarkens skärgård utvecklas till en nationell skärgårdssevärdhet genom att allokera tillräckliga resurser för objektets utvecklande. MM, JSM, FM, FSM, KM 17 Landskapsskydd och omvårdnad om kulturarvet I uppdateringen av nationella landskapsregioner som skall inledas beaktas skärgården som ett särområde. Man iståndsätter vårdbiotoper såsom strandängar och hedar för att stimulera skärgårds- och strandlandskapets mångformighet samt för att bevara traditionella biotoper. Förutsättningar skapas för användning av får och andra produktionsdjur för landskapsvårdare i ökad utsträckning. Konstruerade kulturlandskap iståndsätts så att skärgårdens och strandområdenas värdefulla och trivselökande särdrag såsom synligheten av byggnader och konstruktionen för jord- och boskapsskötsel samt fiske och sjöfart i landskapet förbättras. På detta sätt kan man bl.a. öka regionernas dragkraft i fråga om turism. I skogsavverkningen följs skogsbrukets anvisningar för miljövård. Man skapar ekonomiska förutsättningar och utbildning även för vårdåtgärder av kulturlandskapet som utförs genom invånar- och byverksamhet. Man utnyttjar landsbygdsprogrammet i genomförandet av nämnda åtgärder, miljöstödet för lantbruket och miljövårdsbidraget för skärgården. I stödbeloppets storlek beaktas tilläggskostnader som förorsakats av skärgårdens särförhållanden, såsom kostnader på grund av transporter av beteskreatur. JSM, MM, JM 18 Kultur Man stöder utvecklingsprojekt för skärgårds- och insjökultur. Särskild uppmärksamhet ägnas åt omvårdnaden av den svenskspråkiga skärgårds- och kustkulturen som en minoritetskultur. Man skapar projekt som binder samman kulturverksamhet och turism. Kulturen utnyttjas i samband med utvecklandet av turismen. Man skapar högklassiga skärgårdskulturevenemang i skärgården till stöd för lokal grupptillhörighet och identitet. UVM, FM, JSM 1.2.6 Genomförande Finansiering och genomförande av det skärgårdspolitiska principbeslutet För linjer till utvecklingsåtgärder som utstakats i principbeslutet anvisas i statsbudgeten ett tillräckligt utvecklingsanslag ur landkapsutvecklingspengarna. 23 22

Principbeslutet genomförs med medel som ingår i nationella och EU:s utvecklingsprogram samt med övriga statliga budgetanslag. Riktlinjerna för principbeslutet beaktas och sammanjämkas i landskapsprogrammen. De viktigaste projekten angående skärgården antecknas i genomförandeplanerna av landskapsprogrammen som bereds årligen. De åtgärder som ingår i principbeslutet genomförs inom de fastställda ramarna för statsfinanserna och budgeterna. Skärgårdsdelegationen framlägger för ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling regelbundet en redogöelse om hur principbeslutet för utredningen framskrider. ANM, FM, övriga ministerier 24

2 Beredningen av principbeslutet 2.1 Vissa policyn inom EU 2.1.1 EU:s region- och strukturpolitik Ett centralt innehåll i Finlands strukturfondstrategi 2007 2013 är att stärka den nationella och regionala konkurrensförmågan, sysselsättningen och välfärden. Strategin stöder åtgärder med vilka man på det nationella och regionala planet framgångsrikt kan svara mot den hårdnande nationella och internationella konkurrensen, förutse och flexibelt reagera på förändringar i världsekonomin, skapa attraktiva företags-, kompetens-, arbets- och boendemiljöer samt främja utjämningen av skillnaderna i utveckling mellan regionerna. I strategin beaktas de regionala särdragen. Åtgärderna riktas särskilt till östra och norra Finland, glesbygdsområden samt områden med stora utmaningar i södra och västra Finland. Bl.a. skärgårdsregionerna har utsetts till sådana områden. 2.1.2 Programmet Regional konkurrenskraft och sysselsättning Programmet Regional konkurrenskraft och sysselsättning omfattar hela landet. EU:s strukturfondsstöd till Finland åren 2007 2013 utgör 1,7 miljarder euro och hela den offentliga finansieringen är cirka 3,5 miljarder euro. Europeiska regionala strukturfondens (ERUF) delfinansierade åtgärdsprogramförslag har gjorts upp i enlighet med regionutvecklingslagen separat för varje storregion (Södra Finland, Östra Finland, Västra Finland och Norra Finland) under ledning av landskapets förbund. Landskapets förbund har haft ansvaret för organiseringen av arbetet med att göra upp förslagen. I enlighet med regionutvecklingslagen har Inrikesministeriet tillsammans med de övriga ministerierna, landskapets förbund och socialpartner sammanställt ERUF-åtgärdsprogrammen. Europeiska Socialfondens (ESF) delfinansierade åtgärdsprogram för Fastlandsfinland är ett riksomfattande program som har uppgjorts av Arbetsministeriet i samarbete med centrala aktörer. Arbetsministeriet och de regionala myndigheter som genomför ESF-åtgärder samt landskapsförbunden i NUTS II-regionen har ansvara för uppgörandet av ESFprogrammets regionala avsnitt. För att de regionala ERUF- och ESF-åtgärderna skulle bilda en enhetlig, integrerad helhet, har de på regionnivå gjorts upp tillsammans med de regionala ERUF-åtgärdsprogrammen under iakttagande av riktlinjerna för de nationella kohesionsstrategin och ESF-strategin, programarbetets allmänna 25 24