Diarré och kräkningar på akutintag och vårdavdelning



Relevanta dokument
HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

Lokal anvisning

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 11

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Calicivirusinfektion/Virusgastroenterit - Strategi inför befarat utbrott inkl checklista vid utbrott

Fastställd

Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus.

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Reviderat den: Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) handläggning inom slutenvård och särskilda boenden i Stockholms län

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus.

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Clostridium Difficile

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Lokal anvisning

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun

Streptokockinfektioner

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3

VRE - hygienrekommendationer

Lokal anvisning

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

Smittsam magsjuka. Hindra spridning i vård och omsorg. Malin Järv Hygiensjuksköterska

Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Tipspromenad - Calici

RIKTLINJE. Riktlinje för specifika smittor. Bakgrund. Symtom/sjukdomsförlopp. Smittspridning. Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763

Tipspromenad lila. Hör gärna av er till oss på Vårdhygien om Ni har några frågor!

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Influensa A och B samt RS-virus

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012. Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Handlingsplan för calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Mässling - hygienrekommendationer

Handlingsplan för calicivirusorsakad gastroenterit/ vinterkräksjuka

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Hygienkonferens. Hösten 2016

Virusorsakad gastroenterit ("vinterkräksjuka")

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Tipspromenad 4. Har ni frågor, hör gärna av dig till oss på vårdhygien! Tel: Mail:

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Clostridium difficile diarré (CD)

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Multiresistenta bakterier

Kohortvård vid ESBL-carba och calicivirus

Magsjuka smittsam- vårdhygieniska aspekter inom sluten vård i Uppsala län

Luftvägssmitta utbrottshantering, SÄS

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Transkript:

Diarré och kräkningar på akutintag och vårdavdelning Råd och anvisningar vid virusorsakad gastroenterit på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Frölunda Specialistsjukhus, Kungälvs sjukhus och Capio Lundby sjukhus Innehållsförteckning Bakgrund PM 1 PM 2 PM 3 PM 4 Akutintag Vårdavdelning enstaka fall Vårdavdelning utbrott Provtagning Bilagor A B C D E F Orsaker till akut diarré och/eller kräkningar Mathantering i samband med utbrott av gastroenterit på vårdavdelning Vårdenhetschefens ansvar vid utbrott av gastroenterit Läkarens ansvar vid utbrott av gastroenterit Loggbok vid virusorsakad gastroenterit Slutrapport efter utbrott av virusorsakad gastroenterit Anvisningarna är författade av en arbetsgrupp (namnförteckning se sidan 2) Godkänd 981201, 020129, 070327, 071221 Godkänd av: Ing-Marie Bergbrant, kvalitetsdirektör, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reviderad 030606, 070514, 071221 Björn Hamborg, chefläkare Kungälvs sjukhus Gunnar Rimbäck, chefläkare Frölunda Specialistsjukhus Gösta Rüter, chefläkare Capio Lundby sjukhus 1 (14)

Bakgrund Diarré och kräkningar är vanligt förekommande inom sjukvården och kan orsakas av t.ex. läkemedel, sjukdomar i mag-tarmkanalen men även av bakterier och virus (bilaga A). Smittspridning vid infektiös gastroenterit sker som direkt/indirekt kontaktsmitta samt via livsmedel. Detta innebär att följsamhet till basala hygienrutiner hos vårdpersonal och god handhygien hos patienter är en viktig förebyggande åtgärd. Sedan 1990-talet har antalet utbrott av virusorsakad gastroenterit ökat inom sjukvården. De senaste åren har problemen periodvis varit mycket stora. Utbrott orsakas framför allt av calicivirus som är synnerligen smittsamt för både patienter och personal. Sjukdomsförloppet är ofta intensivt. Ett utbrotten får konsekvenser för den enskilda individen men också samhällsekonomiskt till följd av kohortvård, utredningsstopp, inställda operationer och ev. intagningsstopp. Mål och metoder Målsättningen med dessa råd och anvisningar är att snabbt identifiera smittsamma patienter med diarré och/eller kräkningar och förhindra smittspridning inom den egna enheten och sjukhuset/andra vårdinrättningar. Detta uppnås genom att: indexfallet hanteras korrekt på akutintaget och på vårdavdelningen korrekt diagnostik och provtagning utförs rätt åtgärder på vårdavdelning avseende kohortvård och livsmedelshantering genomförs ansvaret för intagningsstopp och hävandet av detta tydliggörs Arbetsgruppen har utgjorts av Bengt R Widgren, verksamhetschef Marianne Jertborn, överläkare Catarina Åneman, hygienläkare Lotta Helgius, hygiensjuksköterska Kerstin Möller, hygiensjuksköterska Nancy Nenonen, mikrobiolog Akut- och Olycksfallsmottagningen, SU/Sahlgrenska Infektion, SU/Östra Infektionshygien, SU/Sahlgrenska Infektionshygien, SU/Sahlgrenska Infektionshygien, SU/Sahlgrenska Virologiska laboratoriet, SU/Sahlgrenska 2 (14)

PM 1 Akutintag fall av diarré och/eller kräkningar För att förhindra smittspridning skall en korrekt handläggning samt smittsamhetsbedömning göras för varje enskild patient som söker med diarré och/eller kräkningar på akutintaget. Patienten tas direkt in på undersökningsrummet och får ej lämna rummet (se Vårdrutiner nedan). Avdelad personal bör om möjligt vårda patienten. Behov av inneliggande sjukvård? Hem Läkemedelsbiverkan? Antibiotikabehandling* Misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom? * Misstanke om Clostridium difficile-enterit Enkelrum, se länkat PM Clostridium difficile Misstanke om kirurgisk sjukdom? Inlägges på vanligt sätt Utlandsvistelse senaste 2 veckorna? Har patienten varit sjuk mindre än 5 dygn? Personer med liknande symtom i patientens närhet de senaste 5 dygnen? Diskutera vårdform med infektionsjour, SU/Östra, tel 031-343 4100 Patient med misstänkt infektiös gastroenterit skall vid behov av inneliggande vård i första hand vårdas på Infektion, SU/Östra. Om detta inte är möjligt skall patienten vårdas på enkelrum med egen toalett (alternativt toalettstol/avdelad toalett i korridor). Läkaren informerar mottagande vårdavdelning. Hänvisa till vårdrutiner enligt PM 2. Vårdrutiner Basala hygienrutiner med tillägg: Handtvätt med tvål och vatten samt noggrann torkning av händerna och därefter handdesinfektion med minst 70 % handsprit. Handtvätt skall utföras även om händerna är synligt rena då alkohol ej har fullständig effekt på icke höljeförsedda virus som t.ex. calicivirus. Punktdesinfektera omedelbart med Virkon 1 % vid spill samt efter varje toalettbesök (toalettsits och tagställen t.ex. spolknopp och kranar). Detta utförs av vårdpersonal. Kraftigt förorenad tvätt lägges i upplösbar innerpåse (tillsluts på rummet) samt gul yttersäck. Avfall hanteras som vanligt. 3 (14)

PM 2 Vårdavdelning enstaka fall av diarré och/eller kräkningar För att förhindra smittspridning skall en korrekt handläggning samt smittsamhetsbedömning göras för varje enskild patient som insjuknar med diarré och/eller kräkningar på vårdavdelning. Läkemedelsbiverkan? Antibiotikabehandling* * Misstanke om Clostridium difficile-enterit Misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom? Enkelrum, se länkat PM Clostridium difficile Misstanke om kirurgisk sjukdom? Utlandsvistelse senaste 2 veckorna? Diskutera handläggning med medicinskt ansvarig läkare. Dokumentera. Enkelrum Överväg bakteriell orsak. Provtagning enligt PM 4. Daganteckning. Har patienten varit sjuk mindre än 5 dygn? Personer med liknande symtom i patientens närhet de senaste 5 dygnen? Enkelrum Överväg möjlig virusorsak och kontakta Infektionshygien. Provtagning enligt PM 4. Daganteckning. Vårdrutiner vid misstänkt virusorsakad gastroenterit Basala hygienrutiner med tillägg: Handtvätt med tvål och vatten samt noggrann torkning av händerna och därefter handdesinfektion med minst 70 % sprit. Handtvätt skall utföras även om händerna är synligt rena, då alkohol ej har fullständig effekt på icke höljeförsedda virus som t.ex. calicivirus. Patient med gastroenteritsymtom vårdas på enkelrum med egen toalett (alt toalettstol/avdelad toalett i korridor) och får ej lämna rummet. Provtagning enligt PM 4. Personal som vårdar patienten skall ej hantera mat (bilaga B). Inför om möjligt kohortvård då detta kan förhindra smittspridning (PM 3). Patient med gastroenteritsymtom får endast genomgå akuta undersökningar, behandlingar eller operationer. Informera berörda enheter om smittrisken. Avdelningspersonal medföljer. Potentiellt smittade är medpatienter på aktuellt rum. De får vistas och äta ute på avdelningen men all mat serveras av vårdpersonal. Lägg inte in nya patienter på rummet inom 48 timmar efter sista symtom, alternativt 48 timmar efter att patient med symtom flyttats till eget rum. Potentiellt smittad patient som av medicinska skäl behöver flytta till annan avdelning skall vårdas på enkelrum under totalt 48 timmar. Vid behov av undersökning utanför avdelningen skall avdelningspersonal medfölja. Vid gastroenteritsymtom följs PM 2. Punktdesinfektera omedelbart med Virkon 1 % vid spill samt efter varje toalettbesök (toalettsits och tagställen t.ex. spolknopp och kranar). Detta utförs av vårdpersonal. Städning utförs som vanligt förutsatt att punktdesinfektion gjorts enligt ovan. Kraftigt förorenad tvätt lägges i upplösbar innerpåse (tillsluts på rummet) samt gul yttersäck. Avfall hanteras som vanligt. Efter tillfrisknande helkroppstvätt med flytande tvål, rena kläder och renbäddad säng. 4 (14)

PM 3 Vårdavdelning utbrott av virusorsakad gastroenterit Ett utbrott definieras som två eller flera fall av diarré och/eller kräkningar hos patienter och/eller personal där ett tydligt samband med smittspridning föreligger. Det är av stor vikt att så tidigt som möjligt identifiera att man har ett utbrott för att minska risken för smittspridning på och utanför vårdavdelningen. Provtagning sker enligt PM 4. Avvakta inte provsvar utan den kliniska bilden ska vara vägledande för fortsatt handläggning. Vårdenhetschefens ansvar vid utbrott (bilaga C). Läkarens ansvar (bilaga D). Tag redan vid misstanke om utbrott kontakt med Infektionshygien! (tel. 031 342 61 00) Kohortvård Patienter med gastroenteritsymtom vårdas av personal som ej deltar i vården av övriga patienter. Personal som ingår i kohorten skall ej hantera mat på vårdavdelningen (bilaga B). Kohortvård bedrivs 24 timmar/dygn och kan avslutas efter 48 timmars symtomfrihet. Kohortvård skall införas när två eller fler patienter insjuknat på vårdavdelningen. Beslut om kohortvård tas av vårdenhetschef eller ansvarig sjuksköterska. Intagningsstopp Intagningsstopp införs vid okontrollerad spridning på enheten dvs när patienter insjuknar på mer än ett vårdrum och/eller när personal, som inte vårdat patient med gastroenteritsymtom, insjuknar. Ansvarig överläkare eller bakjour fattar i samråd med Infektionshygien beslut om intagningsstopp och när detta skall hävas. (På jourtid tas kontakt med infektionsbakjour, SU/Östra tel. 031 343 4100.) Meddela akutintaget. Skylta avdelningens entrédörrar och informera anhöriga och besökare. Kohortvård UTAN intagningsstopp Vid utbrott avgränsat till ett vårdrum (patienter och/eller personal) utan ytterligare spridning på vårdavdelningen. Patienter med gastroenteritsymtom får ej lämna vårdrummet. Insjuknade och potentiellt smittade patienter bör vårdas på skilda vårdrum. Potentiellt smittade är medpatienter på aktuellt rum. De får vistas ute på avdelningen. Lägg inte in nya patienter på rummet inom 48 timmar efter sista symtom, alternativt 48 timmar efter att patient med symtom flyttats till eget rum. Skicka inte patient med gastroenteritsymtom eller potentiellt smittad patient till annan vårdavdelning eller annan vårdform om inte starka medicinska skäl föreligger. Mottagande enhet informeras om att patienten ska vårdas på eget rum under totalt 48 timmar. Vid gastroenteritsymtom följs PM 2. Patienter med gastroenteritsymtom eller potentiellt smittade får endast genomgå akuta undersökningar, behandlingar eller operationer. Informera berörda enheter om smittrisken. Avdelningspersonal ska medfölja. Se vidare om Vårdrutiner nedan samt Mathantering (bilaga B). Kohortvård MED intagningsstopp Vid utbrott som engagerar mer än ett vårdrum (se ovan under Intagningsstopp). Patienter med gastroenteritsymtom får ej lämna vårdrummet. Skicka inga patienter till andra vårdavdelningar, sjukhem m.m. Om starka medicinska skäl föreligger kan patienten flyttas till annan vårdavdelning, mottagande enhet skall då informeras och patienten ska vårdas på eget rum under totalt 48 timmar. Vid gastroenteritsymtom följs PM 2. Patienter på avdelningen får endast genomgå akuta undersökningar, behandlingar eller operationer. Informera berörda enheter om smittrisken. Avdelningspersonal ska medfölja. Se vidare om Vårdrutiner nedan samt Mathantering (bilaga B). 5 (14)

Hävning av intagningsstopp Som riktlinje gäller att intagningsstoppet hävs efter 48 timmars symtomfrihet på enheten. Beslut om hävning av intagningsstopp får endast fattas av ansvarig överläkare eller bakjour i samråd med Infektionshygien. (På jourtid tas kontakt med infektionsbakjour, SU/Östra (tel. 031-343 4100). Sammanställ slutrapport om utbrottet (bilaga F). Vårdrutiner Basala hygienrutiner med tillägg Vid misstänkt gastroenterit införs tillägg till basala hygienrutiner innefattande handtvätt med tvål och vatten samt noggrann torkning av händerna och därefter handdesinfektion med minst 70 % handsprit. Handtvätt skall utföras även om händerna är synligt rena då alkohol ej har fullständig effekt på icke höljeförsedda virus som t.ex. calicivirus. Patienter på berörd avdelning informeras extra om vikten av en god handhygien som att tvätta händerna före måltid och efter toalettbesök. Smittrening, tvätt, avfall, städning Punktdesinfektera omedelbart med Virkon 1 % vid spill samt efter varje toalettbesök (toalettsits och tagställen t.ex. spolknopp och kranar). Detta utförs av vårdpersonal. Städning utförs som vanligt förutsatt att punktdesinfektion gjorts enligt ovan. Kraftigt förorenad tvätt lägges i upplösbar innerpåse (tillsluts på rummet) och läggs därefter i gul yttersäck. Avfall hanteras som vanligt. Efter tillfrisknande helkroppstvätt med flytande tvål, rena kläder och renbäddad säng. Mathantering Se bilaga B. Personal Personal med gastroenteritsymtom skall omedelbart gå hem. I enlighet med regionövergripande Personaladministrativa riktlinjer (Diarienummer RSK 727-2007) avstängs personal i 48 timmar efter symtomfrihet. Erfarenheter från tidigare riktlinjer inom SU har dock inte påvisat någon ökad smittspridning vid avstängning under 24 timmar förutsatt att ingen mathantering skett under sammanlagt 48 timmar efter symtomfrihet. Vårdrelaterad virusorsakad gastroenterit. Personal som smittats av patient avstängs från och med symtomdebut till och med 48 timmar efter symtomfrihet i enlighet med AB 05 10, mom 4. Den anställde behåller då sina avlöningsförmåner. Samhällsförvärvad virusorsakad gastroenterit. För personal som insjuknar utan samtidigt virusorsakad gastroenterit inom vårdenheten tillämpas sedvanliga sjukskrivningsregler. Vid misstanke om virusorsakad gastroenterit avstängs personalen till och med 48 timmar efter symtomfrihet i enlighet med AB 05 10, mom 4. Den anställde behåller under denna tid sina avlöningsförmåner. Om det i efterhand via provtagning eller annan bedömning visar sig att ett insjuknande hos personal är direkt kopplat till fall av virusgastroenterit inom en vårdenhet, så kan sjukskrivning omvandlas till avstängning. Beslut om avstängning fattas av respektive verksamhetschef alternativt bakjour och vid behov i samråd med Infektionshygien. Respektive vårdenhetschef rapporterar till Löneadministrativt Centrum (LAC) på blankett Tjänstgöringsförbud p.g.a. smitta (nås endast inom SU:s intranät) de medarbetare som är föremål för avstängning. 6 (14)

Personal som deltar i vården av patient med misstänkt gastroenterit skall ej hantera mat på avdelningen (bilaga B). Personal som vårdar anhörig (t.ex. barn) i hemmet med misstänkt virusgastroenterit skall ej hantera mat på avdelningen. Detta fortgår tills den anhörige varit symptomfri 48 timmar. För all ordinarie avdelningspersonal som arbetar på avdelning/enhet med utbrott av virusgastroenterit gäller grundprincipen att inte gå mellan avdelningar under samma arbetsdag/dygn. Extra personal, exempelvis från bemanningsföretag, bör ej ingå i kohorten (eftersom de ofta arbetar på olika avdelningar/enheter). Övrig personal som har arbete förlagt till flera enheter, exempelvis sjukgymnaster, arbetsterapeuter, konsulter och läkare, bör undvika direktkontakt med patienter som ingår i kohorten. Det är viktigt att alla tillämpar basala hygienrutiner och byter arbetskläder vid behov. 7 (14)

PM 4 Provtagning Vid fall av diarré och/eller kräkningar skall infektiös orsak alltid övervägas (bilaga A). Om stark misstanke på bakteriell genes föreligger behöver virusdiagnostik ej utföras. I övriga fall utförs både virus- och bakteriediagnostik. För att kartlägga etiologin vid ett utbrott av gastroenterit räcker det med att faecesprov för bakterie- och virusdiagnostik tas från 3-4 nyinsjuknande patienter (eller personal). Prov från färsk kräkning kan även skickas för calicivirusdiagnostik. Prov tages helst inom 48 timmar efter symtomdebuten och skickas direkt till lab. Vid utbrott är det viktigt att man på remissen till virusdiagnostik anger Utbrott av gastroenterit. I undersökningen ingår då diagnostik med avseende på calici-, rota-, adeno- och astrovirus. Tänk på att ett negativt svar inte utesluter infektion. Symtombilden är avgörande för fortsatt handläggning. Provtagning Proven sändes till Prov för virusdiagnostik 2-3 ml faeces (alt. kräkning, calicivirus) i s.k. faecesrör alt i rör för urinprov. Ange på remissen Calici/Rota vid enstaka fall, vid utbrott ange Utbrott av gastroenterit. Vid önskemål om akutsvar skriv telefonnummer på remissen. Viruslab ringer ut svar. Virologiska laboratoriet Guldhedsgatan 10 B 413 46 Göteborg Tel. 031-342 4748 Prov för bakteriediagnostik Faecesprov med pinne i COPAN-rör. Ange på remissen Standardodling. I undersökningen ingår odling med avseende på salmonella, shigella, yersinia och campylobacter. Bakteriologiska laboratoriet Guldhedsgatan 10 A 413 46 Göteborg Tel. 031-342 4498 Vid misstanke om antibiotikautlöst diarré:1-3 ml faeces i faecesrör (alternativt vanligt plaströr). Ange på remissen Clostridium difficile toxin. 8 (14)

Bilaga A Orsaker till akut diarré och/eller kräkningar Icke infektiösa orsaker Läkemedelsbiverkan. Laxermedel. Antibiotikabehandling. Strålning eller cytostatikabehandling. Kirurgisk sjukdom. Inflammatorisk tarmsjukdom. Födoämnesintolerans t.ex. laktos- eller glutenintolerans. Infektiösa orsaker Calicivirus Vanligaste orsaken till utbrott av gastroenterit på sjukhus i Sverige. Två typer av calicivirus orsakar gastroenterit hos människor, Norovirus (95 %) och Sapovirus (5 %). Smittsamheten är mycket stor då både kräkning och avföring kan innehålla mer än 100 miljoner viruspartiklar/gram och ett fåtal (10-100) viruspartiklar räcker för smitta. Smittspridningen sker från person till person och via livsmedel. Vårdpersonal insjuknar i samma omfattning som patienter. Inkubationstiden är 1-2 dygn. Vanliga symtom är kräkningar, diarré och buksmärtor men alla dessa symtom behöver ej förekomma. Förloppet är i allmänhet kortvarigt, de flesta patienter är återställda inom 12-72 timmar. Immuniteten är kortvarig mot aktuellt calicivirus. Rotavirus Utbrott förekommer framför allt på barn- och nyföddhetsavdelningar men även inom geriatriken. Virus finns i stor mängd i faeces. Smittspridningen sker vanligtvis från person till person. Rotavirus ger upphov till diarré men inte alltid till kräkning. Symtomen varar i 3-8 dagar. Immuniteten är långvarig efter genomgången infektion. Vårdpersonal drabbas sällan. Salmonella, shigella och campylobacter Majoriteten av infektionerna förvärvas under utlandsresa. Patient med fastställd eller starkt misstänkt infektion orsakad av salmonella, shigella eller campylobacter bör om inga medicinska hinder föreligger vårdas på Infektion, SU/Östra. Smittöverföring kan ske via direktkontakt vid Salmonella typhi-/paratyphioch shigellainfektioner eftersom smittdosen är låg i dessa fall. Vid övriga salmonelloser och campylobacterinfektioner föreligger mycket låg smittsamhet till medpatienter och vårdpersonal. Clostridium difficile Frekventa grötiga lösa avföringar hos patient med rubbningar av tarmfloran vanligtvis på grund av antibiotikabehandling. Se länkat PM Clostridium difficile. 9 (14)

Bilaga B Mathantering i samband med utbrott av gastroenterit på vårdavdelning Allmänna råd Patienter eller anhöriga skall ej vistas i avdelningens kök. God handhygien är viktig före all mathantering. Bricksystem är ur smittspridningssynpunkt att föredra framför bufféservering. Särskilt avdelad personal till avdelningsköket är att föredra. Enportionsförpackade livsmedel är att föredra, t.ex. smör, ost, sockerbitar m.m. Personal som vårdar patient med misstänkt infektiöst orsakad diarré/kräkning skall inte hantera livsmedel. För övrigt se Livsmedelslagen samt SU:s egenkontrollprogram (nås endast inom SU:s intranät). Vid kohortvård utan intagningsstopp Patienter med gastroenteritsymtom äter på rummet. Potentiellt smittade patienter får äta ute på avdelningen men all mat serveras av vårdpersonal. Personal som ingår i kohorten skall ej hantera mat för patienter eller personal på vårdavdelningen. Matbrickan hanteras av kohortpersonal på patientsal och vid diskning av porslin på avdelningen lämnas den över till annan vårdpersonal som sätter in disken i kökets diskmaskin. Vid kohortvård med intagningsstopp Avdelningsköket stängs, dvs ingen mathantering får ske på avdelningen. Alla patienter äter på rummet. All mat inklusive dryck ur förpackning eller termos serveras av personal som ej ingår i kohorten. Bricksystem införs för alla patienter vid alla måltider. De sjukhuskök som saknar utrustning för bricksystem får fortsätta med kantinservering. Färdigbredda smörgåsar kan beställas från centralkök alternativt cateringfirma och läggs upp med tång direkt på patientens tallrik. Matbrickan hanteras av kohortpersonal på patientsal och vid diskning av porslin på avdelningen lämnas den över till annan vårdpersonal som sätter in disken i kökets diskmaskin. Fortsätt med detta förfarande under 2-3 dagar även efter det att intagningsstoppet hävts. Personal Vid intagningsstopp får inga gemensamma måltider exempelvis bufféfrukost eller lunch förekomma. Detta inkluderar även gemensamt kaffebröd, oskalad frukt och godis. Personalen kan äta egna medtagna smörgåsar, lunch m.m. alternativt köpa och äta mat i sjukhusmatsalen. Alla kan använda gemensam mikrovågsugn för uppvärmning av egen mat. Gemensam dryck från förpackningar, termos eller kaffeautomat kan förtäras i personalrum. Fortsätt med detta förfarande under 2-3 dagar även efter det att intagningsstoppet hävts. Personal som i hemmet vårdar anhörig (t.ex. barn) med gastroenteritsymtom skall ej hantera mat på avdelningen. Detta fortgår till den anhörige varit symtomfri 48 timmar. 10 (14)

Bilaga C Vårdenhetschefens ansvar vid utbrott av gastroenterit För att förhindra smittspridning vid utbrott av virusorsakad gastroenterit krävs tydliga ansvarsförhållanden. Vårdenhetschefen ansvarar för att samråd sker med ansvarig vårdenhetsöverläkare eller bakjour. informera personal, patienter och besökare om gällande hygienrutiner, fatta beslut om och införa kohortvård samt skylta entrédörrar ( Magsjuka på avdelningen - kontakta sjuksköterska ). kontakta Infektionshygien (vardagar 08.00-16.30 tel. 3426100). ett eventuellt intagningsstopp efterlevs (PM 3) och att skärpta mathanteringsrutiner införs (bilaga B). personal med gastroenteritsymtom omedelbart skickas hem och avstängs från symtomdebut till och med 48 timmar efter symtomfrihet (PM 3 Personal). föra loggbok över alla patienter och personal med gastroenterit (bilaga E) och fortlöpande rapportera till vårdenhetsöverläkare eller bakjour nya fall av gastroenterit på vårdenheten. se till att studenter och paramedicinsk personal (sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer etc.) informeras om smittrisken (PM 3 Personal). information ges till anestesi, operation, postop och/eller IVA i samband med akuta operationer (patienten skall i dessa fall vårdas på enkelrum). inom 5 dagar efter avslutat utbrott sammanställa slutrapport (bilaga F). Rapporten skrivs i samråd med vårdenhetsöverläkare och skickas till Infektionshygien samt verksamhetschef. Skicka gärna rapport även vid enstaka fall av gastroenterit på enheten. Kopia sparas på vårdenheten. 11 (14)

Bilaga D Läkarens ansvar vid utbrott av gastroenterit För att förhindra smittspridning vid utbrott av virusorsakad gastroenterit krävs tydliga ansvarsförhållanden. Vårdenhetsläkaren/bakjour ansvarar för att samråd sker med ansvarig vårdenhetschef. patienter med gastroenterit identifieras och att tidpunkt för insjuknande och relevanta medicinska data dokumenteras i journal och loggbok. personal med gastroenterit identifieras och att tidpunkt för insjuknande och relevanta medicinska data dokumenteras i loggbok. ordination av virus- och bakteriediagnostik utförs (enligt PM 4). stopp för överbeläggning på vårdenheten införs vid utbrott utan intagningsstopp samt att verksamhetschef/bakjour informeras om detta. beslut om intagningsstopp fattas efter kontakt med Infektionshygien (tel 3426100 vardagar 08.00-16.30) eller på jourtid med bakjour på Infektion, SU/Östra (tel 3434100). intagningsstoppet efterlevs samt att verksamhetschef, bakjour och akutintag informeras om intagningstopp på vårdenheten. vid intagningsstopp skriva ut alla patienter till hemmet där så är möjligt inga patienter flyttas till andra vårdavdelningar, sjukhem, gruppboende eller rehabiliteringsvård. Om starka medicinska skäl föreligger kan patient flyttas till annan vårdavdelning. Mottagande enhet ska då informeras och patienten ska vårdas på eget rum (enligt PM 3). stoppa beställda externa undersökningar (på röntgen, klin. fys. etc.) och att skjuta upp operationer som inte görs på vitalindikation. i samråd med vårdenhetschef fatta beslut om avstängning av personal med misstänkt virusorsakad gastroenterit under 48 timmar efter symtomfrihet. dagligen ta del av och diskutera loggboksdata och åtgärder med ansvarig vårdenhetschef. 12 (14)

Loggbok vid virusorsakad gastroenterit Avd:... Månad:... År:... Bilaga E Datum: Datum: Datum: Datum: Datum: Rum Namn Kl (fm) Kl (em) Kl (natt) Kl (fm) Kl (em) Kl (natt) Kl (fm) Kl (em) Kl (natt) Kl (fm) Kl (em) Kl (natt) Kl (fm) Kl (em) Kl (natt) Provtagning = P Diarré = Kräkning = Ev. kommentar :...... 13 (14)

Bilaga F Slutrapport efter utbrott av virusorsakad gastroenterit Rapportdatum:... Sjukhus:... Enhet:... Antal vårdplatser på enhetens:... Vårdenhetschef:... Tel:... Inläggningsdatum för indexfallet:... Insjuknandedatum för indexfallet:... Varifrån kom indexfallet?... Antal inneliggande patienter då indexfallet upptäcktes:... Tillfrisknandedatum för sista fallet:... Totalt antal insjuknade under perioden: Patienter:... Personal:... Intagningsstopp ja nej Antal dagar:... Antal arbetspass med extrapersonal:... Har avdelningen haft möjlighet att bedriva kohortvård dygnet runt? Dag ja nej Natt ja nej Om nej varför inte?...... Beskrivning av mathantering under utbrottet: Bricksystem + färdigbredda smörgåsar Kantinservering + färdigbredda smörgåsar Särskilt avdelad kökspersonal Smörgåsar bredda av sjukhuskök/cateringfirma Smörgåsar bredda av särskilt avdelad sjukvårdspersonal Har prov för virusdiagnostik tagits? ja nej Resultat av provtagningen:... Allmänna synpunkter:......... Slutrapporten insändes till: Infektionshygien, Guldhedsgatan 10A (internpost) fax 031 342 4901 Respektive verksamhetschef 14 (14)