EXAMENSARBETE. Att kunna simma är livsviktigt!

EXAMENSARBETE 2009:035 Att kunna simma är livsviktigt! - lärares syn på simundervisningen Maria Hedström Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Pedagogik och lärande 2009:035 - ISSN: 1652-5299 - ISRN: LTU-LÄR-EX--09/035--SE

Abstrakt I september 2007 reviderades kursplanen i Idrott och hälsa i momentet simning och uppnående målet i simning i årskurs 5 blev förtydligat. Syftet med examensarbetet är att beskriva vad lärare har för syn på simundervisningen i skolan samt se om revideringen av kursplanen i momentet simning inneburit någon förändring i simundervisningen. Jag har använt mig av intervjuer som metod där tre intervjupersoner deltog. Studien grundar sig på grundskolans tidigare år och är utförd i en kommun i Norrbotten. Undersökningen visar att samtliga pedagoger som deltagit i undervisningen anser att simning är ett viktigt moment och en viktig kunskap som man har nytta av hela livet. Faktorer som tid och ekonomi styr till stor del hur simundervisningen ser ut. Vidare visar studien även på att förändringar till det positiva den senaste tiden trätt i kraft och att fler simbesök har införts. Nyckelord: simundervisning, simkunnighet, simning, idrottsundervisning, skola

Förord Jag kan beskriva mitt examensarbete som en berg- och dalbana eftersom det har gått både upp och ner och jag har skiftat från att vara positiv till att vara uppgiven men nu har jag äntligen nått målet. Även om jag skrivit arbetet själv är det många som hjälpt till och betytt mycket för mig under arbetets gång som jag gärna vill nämna och tacka. Jag vill börja med att rikta ett stort TACK till min handledare Kerstin Stenberg som på ett utmärkt sätt hjälp och väglett mig under arbetets gång. Jag har fått snabba svar och synpunkter och hon har fått mig att kämpa in i det sista och det är jag oerhört tacksam för. Tack även till min vetenskapliga handledare Inger Karlefors. Jag vill passa på att tacka de intervjupersoner som ställt upp och gjort detta arbete genomförbart. Jag vill även tacka min underbara familj och mina fina vänner som alltid har funnits där och stöttat mig. Jag är så glad och stolt att jag har er och jag är så tacksam över all den hjälp jag fått. December 2008 Maria Hedström

Innehållsförteckning Förord Abstrakt Innehållsförteckning Inledning 1 BAKGRUND... 1 1.1 Värdet av att vara simkunnig... 1 1.2 Vem är simkunnig?... 2 1.3 Idrotten och simningen i ett historiskt perspektiv... 3 1.3.1 Världen... 3 1.3.2 Sverige... 3 1.3.3 Från simhall till äventyrsbad... 4 1.4 Läroplanshistorik från 1919 och fram till idag... 5 1.4.1 Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919... 5 1.4.2 Utbildningsplan för rikets folkskolor 1955... 5 1.4.3 Läroplan för grundskolan 1962, (Lgr 62)... 5 1.4.4 Läroplan för grundskolan 1969 (Lgr 69)... 5 1.4.5 Läroplanen för grundskolan 1980 (Lgr 80)... 6 1.4.6 Läroplan för den obligatoriska skolan (Lpo 94)... 6 1.5 Tidigare forskning... 7 1.6 Pågående projekt... 8 1.7 Teoretisk ansats... 8 1.7.1 Ramfaktorteorin... 8 1.8 Fyra viktiga perspektiv som påverkar simundervisningen... 9 1.8.1 Simningens och vattnets för- och nackdelar... 9 1.8.2 Orsaker som har betydelse för simkunnigheten... 10 1.8.3 Vem bär ansvaret?... 11 1.8.4 Skolan och simundervisningen... 11 2 SYFTE... 13 2.1 Frågeställningar... 13 3 METOD... 13 3.1 Val av metod... 13 3.1.1 Den kvalitativa intervjun... 13 3.1.2 Urval... 14 3.1.3 Tillvägagångssätt... 14 3.1.4 Etiskt förhållningssätt... 15 4 RESULTAT... 16 4.1 Analys av intervjuer... 16 4.1.1 Hur ser du på simundervisningen i skolan?... 16 4.1.2 Hur skulle du beskriva att du lär barn att simma?... 17 4.1.3 Berätta om simundervisningen vid din skola?... 18 4.1.4 Vilket avstånd är det till simhallen?... 18 4.1.5 Vem är det som utför simundervisningen?... 19 4.1.6 Vad händer med de barn som inte kan simma i årskurs 5?... 20 4.1.7 Vad anser du om förtydligandet av kursplanen 2007 för årskurs 5?... 21 4.1.8 Har någon förändring skett i simundervisningen det senaste året?... 21 4.1.9 Tar du hänsyn till kulturella, fysiska och medicinska skäl vad gäller simundervisningen?... 22 4.1.10 Är det något som du önskar vore annorlunda eller på ett annat sätt vad gäller simundervisningen? 22 4.1.11 Är det något övrigt du vill tillägga?... 22 4.2 Sammanfattande analys... 23 5 DISKUSSION... 24 5.1 Tillförlitlighet... 24

5.2 Resultatdiskussion... 26 5.2.1 Lärarnas syn på siminlärning... 26 5.2.2 Vem genomför simundervisningen?... 28 5.2.3 Vilka yttre faktorer kan påverka simundervisningen... 29 5.2.4 Revideringens betydelse för simundervisningen... 29 5.3 Erfarenheter för framtiden... 30 5.4 Fortsatt forskning... 31 REFERENSER... 32 BILAGA Bilaga 1 Intervjuguide

Inledning Under min utbildning till lärare i Idrott och hälsa har intresset för simning och simkunskap växt fram. Att vara simkunnig kan rädda liv och eftersom skolan har som ansvar att lära barn och ungdomar att simma är det enligt mig ett viktigt moment i idrottsundervisningen. Ofta ses simkunnighet som en självklarhet men det finns ändå barn och ungdomar som aldrig lär sig att simma. Under min utbildning ägnade vi mycket tid åt momenten simning och livräddning i vatten för att kunna lära ut dessa färdigheter på ett bra sätt. Att vara simkunnig skapar även en trygghet och självkänsla som är värdefull vad gäller undervisning i friluftsliv. De senaste åren har simkunnigheten debatterats flitigt. Det har varit artiklar om att barn inte kan simma. Skolverket skrev i ett pressmeddelande år 2004 att det i årskurs 5 var mer än 7000 barn som inte kunde simma. Det framkom också att den tredje vanligaste dödsorsaken bland barn och ungdomar var drunkning (www.skolverket.se a ). Genom mina egna erfarenheter under mina verksamhetsförlagda utbildningar har jag märkt att simundervisningen varieras och prioriteras olika ute i verksamheterna. I Sverige har det varit en tradition att lära sig simma men i och med att Sverige blivit mer mångkulturellt har simkunnigheten minskat. I vissa kulturer lär man sig inte simma. Jag har också uppmärksammat att det ofta är simlärarpersonal eller badhuspersonal som håller i simundervisningen för de yngre barnen. I den kommun där jag bor finns det få utbildade lärare i Idrott och hälsa för barnen i årskurs 1-5 och som heller inte har den spetskompetens som behövs för att kunna hålla i simundervisningen I september 2007 reviderades kursplanen i Idrott och hälsa. Målen för simundervisningen gjordes tydligare och mer specificerade för att de skulle bli mer lättolkade. Bakgrunden till att kraven skärptes var att Skolverket år 2004 gjorde en tillsynsutredning där det framkom att kommunerna i landet hade olika krav på simkunnighet. Skolverket fick då i uppgift av regeringen att förtydliga målen i kursplanen för att simundervisningen skulle bli mer likvärdig (www.skolverket.se b ). I årskurs 5 ändrades kursplanen från att kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten till det mer tydliga målet att eleven ska kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, ha god vattenvana och vara trygg i vatten. Det tillkom även som mål i årskurs 5 att eleverna ska ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. I det här arbetet kommer jag att titta närmare på lärarens syn på simundervisningen och hur undervisningen bedrivs. Jag vill även ta reda på om undervisningen har ändrats sedan man förtydligade målen med simundervisningen. Eftersom de nya direktiven trädde i kraft för ett år sedan hoppas jag att förändringar till det bättre har skett. Min förhoppning är att det ska ha satsats mer på simundervisningen än tidigare och att alla barn som har de fysiska förutsättningarna ska klara av de uppsatta målen. Jag vill avsluta denna inledning med ett citat som jag tycker är viktigt för undervisningens utformning, oavsett om det gäller simundervisning eller något annat ämne. Det finns inte två barn som har lika förutsättningar eller befinner sig i samma skede av utvecklingen vid exakt samma tidpunkt. Därför behöver du fånga varje barns intresse, se varje enskilt barns utveckling så att de kan öva på det som är bäst för just dem. Att utgå från varje barns förutsättningar är grundläggande för barnets utveckling. Alla barn kan bli vattenvana och simkunniga men de behöver olika lång tid på sig. (Sjödin, 2008, s. 59)

1 BAKGRUND Bakgrunden kommer att innehålla bakgrundsfakta som berör simkunnighetens betydelse, simhistorik samt en historisk genomgång av styrdokumenten där vi ser hur simundervisningen framställts från 1900-talet och framåt. Även tidigare forskning, pågående projekt och ramfaktorteorin kommer att belysas. Avslutningsvis kommer bakgrundsdelen att behandla orsaker som styr simundervisningen för att slutligen fokusera på skolan, simundervisningen och lärarens roll. 1.1 Värdet av att vara simkunnig För att få en förståelse för varför simning är betydelsefullt kommer ett avsnitt som beskriver simkunnighetens viktiga egenskaper. Svenska simförbundet (SSF) anser att det är enormt viktigt att vara simkunnig och ha god vattenvana, speciellt när vi bor i ett land som är rikt på sjöar och har lång kuststräcka. Ofta tillbringar vi vår fritid i närhet, vid, på, i eller under vatten (www.simforbundet.se a ). Svenska Livräddarsällskapet (SLS) menar att för de allra flesta är det självklarhet att alla ska få möjlighet att lära sig simma. Det är också lika självklart att det är skolan med hjälp av kursplanens direktiv som utför och kontrollerar simkunnigheten på eleverna. Skolan eller kommunen har sedan som ansvar för de elever som inte uppnår målen att på lämpligaste och bästa sätt anordna extra simundervisning för att målen ska uppnås. Detta ses ofta som självklart men i verklighetens Sverige är det inte så. Undersökningar den senaste tiden visar att simkunnigheten börjar bli en fråga om var man bor och vilken befolkningsgrupp man tillhör (www.sls.a.se a ). I boken Idrottsdidaktiska utmaningar ger Eva Kraepelien- Strid (2007) sin syn på den minskade simundervisningen enligt följande. Idag finns tendenser till att simkunnigheten minskar något och att simundervisningen i skolan sker vid allt för få tillfällen. Det är allvarligt att simning och simkunnighet inte har intagit en mer framskjuten plats bland viktiga mål att nå inom skolan. (Kraepelien- Strid, 2007, s. 164). Kraepelien- Strid (2007) lyfter fram och jämför år 1900 och år 2000 där statistik visar att omkomna vid drunkningsolyckor har minskat det senaste århundradet men statistik över de senaste åren visar att drunkningsolyckorna istället ökar och att simundervisningarna i skolan skärs ner. En översikt som SLS gjort visar att drunkningsolyckor under 2000-talet minskat, genomsnittet omkomna per år via drunkning är 130 stycken från år 1998 till år 2007. 2006 ökade siffrorna igen men år 2007 var det däremot endast 103 personer som omkom vilket var det lägsta antalet drunknande någonsin. SLS skriver vidare att 2007 låga siffror dels berodde på det dåliga bad- och sommarvädret som rådde. De flesta olyckor inträffar under sommarmånaderna vid hav och sjöar. Undersökningar som SLS gjort visar att många överskattar sin simkunnighet (www.sls.a.se b ). Kraepelien- Strid (2007) berättar att dagens moderna samhälle förutsätter simkunnighet. Vår livsstil ger många tillfällen till att vistas i eller nära vatten och att vara simkunnig gör att människan växer inombords oavsett vilken samhällsklass eller bakgrund man har. Simkunniga personer känner sig trygga och har god självkänsla när de vistas i eller på vattnet. Andersson- Stenquist (2006) menar att barn oftast känner stor glädje när de lärt sig något nytt och blir stärkta av vad de lärt sig. När barn kan bemästra något vill de sedan söka nya utmaningar. 1

En av de viktigaste fördelarna med att barn blir simkunniga enligt Kraepelien- Strid (2007) är att man ska känna trygghet för att kunna ta till sig skolans undervisning i bland annat friluftsliv. Hon anser att nackdelen att inte vara simkunnig eller inte behärska livräddning gör att möjligheterna till att vistas i naturmiljöer försämras. Eftersom friluftslivet utgör en viktig del av Idrott och hälsas undervisning får simkunnigheten ännu större betydelse menar Kraepelien- Strid (2007). 1.2 Vem är simkunnig? Under denna rubrik kommer definitionen på vad simkunnighet är att redovisas samt vad SLS huvuduppgift är och hur de arbetar. Sjödin (2008) skriver att Robert Stallman under 1990- talet gjorde en stor undersökning om vilka krav som kunde ställas för att vara simkunnig. Undersökningen omfattades av 14 länder och 25 organisationer på fyra olika kontinenter och det resulterade i åtta kriterier för simkunnighet. Stallmans studie har sedan legat i grunden för en officiell definition som de nordiska simförbunden och livräddningssällskapen kommit fram till (Sjödin, 2008). Den officiella simkunnighetsdefinitionen beskrivs av Sjödin (2008) enligt följande: Simkunnig anses den vara som kan falla i vattnet, få huvudet under ytan och efter att ha tagit sig upp till ytan, kan simma 200 meter bröstsim på djupt vatten varav 50 meter ryggsim. (Sjödin, 2008, s. 10) Sjödin (2008) beskriver att vara simkunnig innebär att man kan klara sig i olika situationer i vatten. Det gäller att vara förberedd och tränad för ett fall i vattnet med huvudet under vattenytan och kunna ta sig upp till ytan. Det gäller även att kunna simma en viss sträcka i både mag- och ryggläge. På SLS:s hemsida beskrivs värdet av att vara simkunnig på detta sätt. Att kunna simma är det första steget för en ökad säkerhet i och vid vatten. Men att kunna simma omfattar mer än bara att kunna simma en viss sträcka. Den omfattar också kunskap om de risker som är förknippade med vistelse vid och i vatten och på isar. (http://www.sls.a.se/templates/page.aspx?id=125) Vidare beskriver SLS sin arbetsuppgift enligt följande: Svenska Livräddningssällskapet, SLS, strävar efter att ge alla en ökad kunskap i simning och livräddning för att därigenom uppnå en ökad säkerhet och livskvalité. Det är viktigt att barn prioriteras i detta arbete för att tidigt kunna ge dem nödvändig kunskap och ett säkert beteende i samband med vatten och isar. (http://www.sls.a.se/templates/page.aspx?id=117) SLS arbetar också för att utbilda simlärare samt propagerar för ett igångsättande av simskolor. Utbildning av badbevakare och livräddare är viktigt enligt SLS och trycker på att de som jobbar med bevakning av simhallar och vid badstränder ska vara utbildad för just det ändamålet. Undervisning och information om hur man hjälper någon i nöd är betydelsefullt för att skapa säkerhet för individen (www.sls.a.se c ). 2

1.3 Idrotten och simningen i ett historiskt perspektiv Under denna rubrik kommer en kort historisk översikt om idrotten och simningen i världen att presenteras. Den övriga delen beskriver simhistoriken i Sverige från 1750-talet fram till idag med en slutdel som berör dagens äventyrsbad. 1.3.1 Världen Att vi har idrottat förekommer tidigt i historien. Blom och Lindroth (2002) skriver att när människorna började bli bofasta i främre Orienten och Egypten kring 7000-3000 före Kristus finns det fynd som tyder på att människor idrottande. Idrottsliga övningar förekom men i vilken utsträckning och varför man idrottande vet man inte idag. Troligen handlade det om fysiska kraftmätningar där man mätte vem som var snabbast, smidigast och starkast. Sedan kan en aspekt vara att man tränade för att kunna klara av de fysiska bitarna för att vara en god krigare. Krigare i främre Orienten lärde sig att simma för att kunna ta sig över vattendrag. Att förbereda sig som krigare är det som genomsyrar idrottshistorien men det fanns även tävlingsinspirerade inslag (Blom & Lindroth, 2002). 1.3.2 Sverige SLS lyfter fram att den första kända simskolan i Sverige startade sin verksamhet 1760 och riktade in sig på att lära blivande officerare att simma. Simskolor ökade i antal under 1800- talet men utvecklingen fram till sekelskiftet var mycket långsam. Ett viktigt årtal är 1796, då Sveriges första simsällskap grundades i Uppsala (www.sls.a.se a ). Holmberg (1998) berättar att Svenska Lifräddningssällskapet (SLRS) bildades 1898 och den främsta orsaken till bildandet var det stora antalet drunkningsolyckor i slutet av 1800-talet. 1899 undersöktes simkunnigheten bland skolungdomar och det visade att endast 12 % kunde simma. Under denna period har inte någon definition av simkunnighet konstaterats men att det mest troliga är att kravet för simkunnighet var att simma 25 meter. I början av 1900-talet började simundervisningen finnas med som ett ordinarie moment i undervisningen i skolan. I Västerås infördes simundervisning för stadens folkskolebarn och innefattades av torrsim och övning i vatten. Det resulterade att 85 % av barnen som deltog hade lärt sig att simma och det goda utfallet satte sin prägel för den kommande obligatoriska simundervisningen. Nästa steg var att utbilda simlärare och sedan behövdes kommunala satsningar för att tillgodose behovet. År 1920 begärde SLRS stöd hos centrala, regionala och lokala myndigheter för ordnad simundervisning i skolorna. Det ledde till att torrsimning infördes i alla folkskolor där gymnastik utövades. Man ville även samma år ha dokumentation i terminsbetygen angående det årliga simkunnighetsprovet (Holmberg, 1998). Vidare menar Holmberg (1998) att SLRS verksamhet stärktes, material och bestämmelser för simutbildning och livräddningsutbildning togs fram. Det väsentligaste var sedan att arbeta med den allmänna simkunnighetens spridning. Kommunerna började intressera sig för lämpliga badanläggningar eftersom fler ansåg att det var en social rättighet för folkhälsan att bada och simma. I början av 1930- talet var arbetet med att sprida den allmänna simkunnigheten det viktigaste. Organisationen Riksföreningen för Simningens Främjande, dagens Simfrämjande, bildades 1935 och samarbete mellan de två organisationerna tog fart. I samma veva utfärdar Skolöverstyrelsen föreskrifter och bestämmelser om hur undervisningen i simning och livräddning ska utfärdas. Under krigsåren 1939-1945 började försvaret samarbeta för att förbättra soldaternas simkunnighet och utbildningen skulle förberedas under gymnastiklektionerna i skolan. I början av 1940-talet försökte riksdagen införa obligatorisk simundervisning i kommunerna 3

men uppdraget lyckades inte speciellt bra eftersom hälften av landsbygdens 400 000 barn i åldrarna 7-15 år saknade tillgång till simskola eller annan simundervisning. I städerna var dock läget annorlunda, där anordnades simundervisning i nästan alla av landets städer. I samband med folkräkningen 1945 frågades alla medborgare som var äldre än sju år gamla om de kunde simma 50 meter. Det var den första undersökningen som gjorts utanför skolan och den visade att 60 % av männen och 36 % av kvinnorna svarat att de kunde simma beskriver Holmberg (1998). Under 1950- talet ökade de kommunala simskolorna i antal enligt Holmberg (1998) och under 50- och 60-talet fick många lärare i folk- och småskolan simlärarutbildning under sin utbildningstid. 1964-1973 utbildades 12000 simlärare av SLS och många utbildades även vid Gymnastik- och idrottshögskolorna i Örebro och Stockholm samt vid lärarhögskolorna i landet. Sjödin (2008) menar att det gjordes stora satsningar på simundervisningen i kommunerna mellan 1960-1980-talet vilket också gav goda resultat för simkunnigheten. Att jämföra simkunnigheten genom statistik är svårt eftersom mätningar på simkunnigheten inte gjorts regelbundet och kriterierna på simkunnighet har tolkats olika genom tiderna. Under 1990-talet och framåt har simkunnigheten enligt Sjödin (2008) blivit lägre och tydliga trendförändringar har ägt rum. Simkunnigheten varierar idag mellan vilken kommun, skola eller bostadsområde man bor i. 1.3.3 Från simhall till äventyrsbad Under 1800-talets mitt började de första badanläggningarna att byggas skriver Sjödin (2008). Det var främst kallbad men vid början av sekelskiftet byggdes tävlingsbanor upp, storstäderna började bygga varmbadhus och det medförde att simkunnigheten ökade. Under andra världskriget tillkom fler badhus och då främst i regementsstäderna men det var under 1960-1970-talet som den stora tillväxten av simhallar ägde rum genom kommunsammanslagningarna (Sjödin, 2008). Holmberg (1998) berättar om tredje generationens bad så kallade äventyrsbad. Dessa badanläggningar med lekfulla inslag började byggas under 1980- talet och är fortfarande populära. Om god simkunnighet ska kunna uppnås är det viktigt att barn kommer i kontakt med vatten på ett lekfullt sätt för att sedan förbättra simfärdigheten Sjödin (2008) berättar att äventyrsbad idag finns i de flesta större städer och att det är spännande vattenrutschkanor, vattenvirvlar och vattenlekland som lockar familjer till badanläggningarna. Sjödin skriver om att badkulturen på senare år har förändrats. Badkulturen har ändrats. Till simhallen gick människor tidigare för att lära sig simma, träna och motionssimma. Nu är det ett attraktivt utflyktsmål för familjer, där barnen ibland varken är vattenvana eller simkunniga. Olyckor och olyckstillbud har ökat i och med äventyrsbadens framväxt. (Sjödin, 2008, s. 157) 4

1.4 Läroplanshistorik från 1919 och fram till idag Under följande rubrik kommer en kort redogörelse om läroplanerna i Idrott och hälsa under 1900-talet fram till idag. Jag kommer i korthet beskriva kärnan i idrottsämnet samt beskriva hur simningen har framgått i skolan under de olika perioderna. 1.4.1 Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919 Idrott och hälsa kallades under denna tid för Gymnastik med lek och idrott. Folkskoleöverstyrelsen (1920) skrev att undervisningen hade som uppgift att undervisa enligt den Lingska gymnastikens grunder och syftet med undervisningen var att eleverna skulle få en sund och allsidig utveckling av kroppen. Från och med tredje klass nämndes simning. Undervisning skulle ske där det är praktisk möjligt att utföra simundervisning. Det som skulle övas var förberedande simövningar på land och även på grunt vatten. Fri simning, bröstsim och ryggsim som efterhand även skulle ske på djupt vatten. Det var viktigt att också träna uthållighet och snabbhet. Att hoppa i vattnet med både fötter och huvudet före ingick i momenten. Hopp från högre höjder skulle övas därtill också vattentramp, dykning och simning under vatten. Som ett moment beskrivs även räddning och behandling av drunknande (Folkskoleöverstyrelsen 1920). 1.4.2 Utbildningsplan för rikets folkskolor 1955 Skolöverstyrelsen (1955) belyste att de vikigaste allmänna målen under denna tidsperiod var att undervisningen i gymnastik med lek och idrott skulle tillfredställa elevernas medfödda rörelsebehov samt främja den fysiska utvecklingen. Det var även viktigt med god hållning och kroppskontroll. Simning omtalades redan i första klass och undervisning av de första grunderna skulle göras. Under det andra året nämndes baskunskaperna igen samt vattenvaneövningar. Progressionen byggs sedan upp och i femte klass nämns enkla råd i livräddning samt simning och simkunnighetsprov (Skolöverstyrelsen 1955). 1.4.3 Läroplan för grundskolan 1962, (Lgr 62) Ämnet bytte namn till Gymnastik och Skolöverstyrelsen (1962) ansåg att grundmålen med undervisningen var att den skulle tillfredställa elevernas behov av att röra på sig och främja god kroppsbehärskning. Undervisningens mål var att utveckla laganda, självdisciplin, ledarskap och hjälpsamhet. Ett bestående intresse för fysisk aktivitet och förståelse mellan sambandet av fysisk aktivitet och hälsa. Skolöverstyrelsen (1962) beskrev att det i årskurs 1-3 bedrevs simundervisning i form av mycket vattenvaneövningar för att eleverna skulle få vattenvana. Under årskurs 4-6 inriktades undervisningen på att ge eleverna allsidighet i simutövandet. Instruktioner gavs, eleverna fick träna bröst- och ryggsim inför kommande simvattensprov. I samband med årskurs 7-9 började man utöva fler simsätt, livräddningsövningar övades och även här gjordes simkunnighetsprov. Lgr 62 ger detaljerade anvisningar hur och vad undervisningen ska innehålla (Skolöverstyrelsen 1962). 1.4.4 Läroplan för grundskolan 1969 (Lgr 69) Skolöverstyrelsen (1970) skrev att undervisningens syfte i Lgr 69 i ämnet gymnastik var att, ge eleverna fysisk träning samt ge kunskaper om olika idrotter. Träningen eller undervisningen skulle främja konditionen. Skolöverstyrelsen (1970) uppger att målet med simundervisningen i skolan var att varje elev som hade de fysiska förutsättningarna skulle bli fullt simkunnig. Ett av huvudmomenten var simkunnighetsprovet som gjordes för att stimulera eleverna till att höja sin simkunnighet. 5

Skolöverstyrelsen menade att det från årskurs 3-9 fanns specifika mål som eleven skulle uppnå i varje årskurs. Om skolan inte var i närhet till en simhall rekommenderades att eleverna deltog i simskola på fritiden eller under loven för att sedan genom intyg bevisa sin simkunnighet. I läroplanen stod tydligt vad skulle undervisas. Vattenvaneövningar och lek var a och o för de yngsta barnen, enkla simövningar skulle läras in. Metodiken i simning var viktigt och momenten stegrades i de äldre årskurserna. Vidare i Lgr 69 står det att undervisningen skulle anpassas till varje elev och det står att god simkunnighet är grunden till färdighet i livräddning (Skolöverstyrelsen, 1970). 1.4.5 Läroplanen för grundskolan 1980 (Lgr 80) I Lgr 80 har ämnets namn ändrats från Gymnastik till Idrott. Målen med undervisningen var att eleverna ska utvecklas fysiskt, psykiskt och socialt. Idrotten ska även skapa ett bestående och förstående intresse för att vilja motionera. Här nämns rörelseglädje samt friluftslivets betydelse som viktigt. Simkriterierna beskrivs inte lika tydligt utan det är läraren själv som får utforma undervisningen. Det viktigaste var vattenvaneövningar, leka i vatten, träna bröst- och ryggsim, erhålla kunskaper om bad- och båtvett samt öva livräddning. Simkunnighetsprov nämns även här. Årskurs 4-6 visar vidare på att man utvecklar simförmågan, tar in fler simsätt, tränar livräddning där dykning, klädsim, bogsering och konstgjord andning nämns. De äldsta barnen övar mer livräddning samt får mer kunskap om vatten- is och båtvett uppger Skolöverstyrelsen (1981). 1.4.6 Läroplan för den obligatoriska skolan (Lpo 94) I Lpo 94 ska idrott, friluftsliv och motionens viktiga betydelse för hälsan framhävas skriver Skolverket (2000). Ämnet ändrar återigen namn till Idrott och hälsa. Kunskaper om hur kroppen fungerar samt vikten av regelbunden aktivitet åskådliggörs. Ämnet syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt att ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Mål att uppnå anger den miniminivå av kunskaper som alla elever ska uppnåt det femte respektive nionde skolåret. I slutet av årskurs fem omtalas fyra målmoment som eleven i idrott och hälsa ska behärska. Det är dans, simning, orientering och friluftsliv. Från 1994 till i mitten av 2007 var målet för simning i slutet av årskurs fem enligt följande. Eleven skall kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten (Skolverket, 2000, s.24). I september 2007 skrev Skolverket (2007) att kursplanen gällande simundervisningen reviderades. Idag ser måluppfyllelsen i slutet av årskurs fem ut enligt följande: Eleven skall ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, och hantera nödsituationer vid vatten. ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. (Skolverket 2007, Kursplaner och betygskriterier). Det har även tillkommit ändringar i målen för årskurs 9, från att eleven ska ha kunskaper i livräddande första hjälp till målförtydligandet. Eleven skall hantera nödsituationer i och vid vatten ha kunskaper i livräddande första hjälp (Skolverket 2007, Kursplaner och betygskriterier). 6

1.5 Tidigare forskning Jag har valt ut två undersökningar som har haft stor betydelse för att kursplanen i Idrott och hälsa och momentet simning förtydligades. Sedan kommer även en kort presentation av Eva Kraepelien- Strids D-uppsats som har beröringspunkt för mitt examensarbete. Skolverket har statens uppdrag att följa upp och granska skolans verksamhet. I den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03) var huvudsyftet att få en helhetsbild av måluppfyllelsen i grundskolan, både övergripande och ämnesmässiga. I NU-03 tittade man på vilka förändringar som skett sedan den nationella utvärderingen 1992 och även på vad som skulle utvecklas (Skolverket, 2005). Bollaktiviteter är den vanligaste aktiviteten som lärarna bedrev medan simning inte hade speciellt stort utrymme i ämnet Idrott och hälsas undervisning. Vidare anser Skolverket att undersökningen av simundervisningen visade på att elever kan få godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt i betyg trots att de själva inte anser sig vara simkunniga. Ungefär 95 % av eleverna bedömde att de kan simma 200 meter. Rapporten visade att det är fler av dem som inte kan simma som har föräldrar som är födda utomlands eller som själva har invandrat. Skolverket (2005, s. 161) menar Ju längre från den svenska kulturen eleven är ju fler kan inte simma och orientera. I rapporten Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer i vatten gjorde Skolverket (2004) en stor tillsynsundersökning av simundervisningen i skolan. Syftet med undersökningen var att undersöka hur skolorna tog sitt ansvar till hur målen uppfylldes. Skolverkets tillsyn riktades till alla kommuner och de huvudmän som bedrev fristående grundskolor och gällde årskurs fem. Det bör påpekas att denna undersökning gjordes innan läroplanens mål för simning förtydligades. Målet i årskurs fem var i detta skede Att kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten. Skolverket (2004) skriver att huvudmännen fick svara på frågor angående simkunnigheten och simundervisningen i skolan. På frågan om definitionen av simkunnighet hade skolorna flera olika definitioner på simkunnighet. Större delen hade dock angett samma definition som Svenska Livräddningssällskapets definition. 6 % av kommunerna och 9 % av friskolorna svarade att skolorna inte hade någon definition alls. De vanligaste orsakerna till att elever inte kan simma är medicinska eller sociala skäl såsom allergier och därefter kommer religiösa eller kulturella orsaker. Skolverket (2004) menar att kritik även har lämnats till skolor som på något sätt inte uppfört eller agerat på ett lämpligt sätt vad gäller simundervisningen. Eva Kraepelien- Strid (2006) har i sin D-uppsats Simma eller försvinna gjort två studier, den ena är en analys av styrdokumenten som berör simundervisningen och den andra är en kvantitativ studie som baserar sig på projektet Skola - Idrott - Hälsa (SIH- Projektet). Huvudsyftet med hennes uppsats var att se om Lpo 94 leder till önskad simkunnighet i år 9. I den andra delen av studien är det idrottslärarnas och elevernas uppfattningar om simundervisningen som undersöks och Kraepelien- Strid (2006) menar att den största andelen av lärarna anser att det är ett mycket viktigt eller ganska viktigt mål för deras undervisning att lära elever att simma. Idrottslärarna i år 9 ägnar ungefär 5 % av ämnesinnehållet till simning och ska genom det uppnå målen. Vidare drar författarinnan en slutsats Lärarnas attityd till att ordna simundervisning motsvaras inte av deras uttryckta attityd till betydelsen att det är mycket viktigt eller ganska viktigt mål för deras undervisning, att lära eleverna simma. (Kraepelien- Strid, 2006, s. 62). Vidare visar resultatet att 35 % av lärarna endast hade tillgång till simhall under friluftsdagar. Kraepelien- Strid (2006) skriver i sin avslutande del i uppsatsen om att om samhället har en bestämd strävan om att befolkningen ska vara simkunnig men hon menar hon att det måste satsas på simundervisningen så tidigt som möjligt. Det är också viktigt att det är en tydlighet i målsättningen av styrdokumenten. 7

1.6 Pågående projekt Simning och simkunnighet är idag en angelägen fråga. Svenska Simförbundet har satsat på olika projekt som ska förbättra simkunnigheten i landet. Tre projekt är i dag aktuella och vänder sig till skolan som i sin tur avgör om de kan delta i projektet. Det är Vattenprovet, Skolsimmet och Bästa fyran och nedan kommer en kort presentation av dessa. Vattenprovet är ett projekt som Svenska Simförbundet har arbetat med och fortlöper över läsåret 2008/2009. Vattenprovets syfte är att ta reda på hur simkunnigheten i landet ser ut. Simförbundet skriver Vi vill också förbättra simkunnigheten med fokus på årskurs 1 5. Målet är självklart 100 %. Vattenprovet är ett samarbete mellan förening och kommun. Simföreningen är ansvarig för projektet och får projektstöd där kommunen måste ha beviljat förslaget. Vattenprovet är under skoltid eller i samband med en kampanjdag och inleds med ett simkunnighetsprov därefter kategoriseras man enligt följande, klarar vattenprovet, klarar bronshajen, klarar silverfisken eller inte alls simkunnig. De elever som inte klarar vattenprovet blir erbjuden kostnadsfri undervisning sex gånger. Simförbundet menar att kommunerna ska se värdet av aktiviteten och vara beredda att satsa mer resurser på att öka simkunnigheten (www.simforbundet.se b ). Kraepelien- Strid (2007) skriver om att simkunnigheten varierade kraftigt mellan elever och skolor som hittills utfört projektet. Siffror visar att allt från 13 % till 96 % av eleverna var simkunniga. Anmärkningsvärt är att dessa siffror skiljer sig kraftigt från aktuell officiell statistik. Svenska Simförbundet beslutade vid årsskiftet 2007/2008 att arbeta för att alla barn i tredje klass ska vara simkunniga år 2012. I och med beslutet startade projektet Skolsimmet, där alla skolor med årskurser 1-3 i Sverige kan delta. Tävlingen går ut på att samla poäng till sin skola genom att klara olika simmärken och prov. För tillfället har 14 000 elever från närmare 200 skolor anmält sig i simkunnighetstävlingen som pågår mellan 15 oktober 2008 till den 15 maj 2009 (www.simforbundet.se c ). Bästa fyran är en simtävling som riktar in sig på fjärdeklassare, syftet med tävlingen Bästa fyran är att intresset för simning ska öka och att simkunnigheten på sikt ska förbättras. Tävlingen är en stafett där åtta personer ingår. Svenska Simförbundet arbetar på lokala plan med simklubbar och tävlingarna hålls i 18 distrikt i landet (www.bastafyran.se). 1.7 Teoretisk ansats Idrottsläraren måste ta hänsyn till en rad faktorer som styr verksamheten. Det är många faktorer som idrottsläraren inte själv kan påverka eller har möjlighet att påverka. Jag kommer i under följande rubrik kort beskriva ramfaktorteorin som ger en teoretisk aspekt till vad som kan styra simundervisningen i skolan. 1.7.1 Ramfaktorteorin Lindblad, Linde och Naeslund (1999) lyfter fram ramfaktorteorins grundare Ulf Dahllöf som 1967 publicerade Skoldifferentiering och undervisningsförlopp som fick en avgörande betydelse för ramfaktorteorin. Ulf. P Lundgren gjorde några år senare en vidareutveckling av Dahllöfs teorier. Grundidéerna med ramfaktorteorin är att beskriva relationen mellan ramarna så som tid, innehåll, gruppstorlek et cetera och hur dessa faktorer begränsar eller möjliggör olika förlopp som i sin tur ger olika resultat. Linde (2000) presenterar ramfaktorteorin enligt följande. 8

Dahllöfs studie blev grunden för vad som kom att kallas ramfaktorteorin, vilken behandlar vad som är möjligt och inte möjligt att göra i undervisning med hänsyn till rådande begränsningar, hur de begränsande ramarna formar undervisningsprocessen och hur denna påverkar resultaten. (Linde, 2000, s. 52) Vidare förklarar Linde (2000) att ramfaktorteorin är en tradition inom läroplansforskningen där man studerar sambanden mellan resultat, undervisningsförlopp och yttre begränsningar. Lundgren (1994) anser att det under 1980 och 1990- talet skedde stora förändringar i skolan. Dessa förändringar innebar bland annat nedskärningar och omplaceringar i skolverksamheten. Skolan blev mer mål- och resultatinriktad och därmed ökade lärarnas frihet att själva välja metoder för att nå de uppsatta målen och därmed ändras ramarna. Författarna Lindblad, Linde och Naeslund (1999) beskriver att skolan och samhälle är i en annan fas på det ekonomiska, politiska och sociala planet än när ramfaktorteorin introducerades men hävdar att den fortfarande är aktuell. Ramfaktorteorin kan användas som modell för att undersöka vilka följder olika politiska beslut får för undervisningen i skolan. Gustafsson (1999) visar att ramfaktorteorin har använts flitigt för att förklara skolans utveckling genom åren. Den kan dock inte förutse vad som kommer att hända i framtiden, inte förrän vi har uppnått en förståelse för en utveckling eller process kan vi förklara den. 1.8 Fyra viktiga perspektiv som påverkar simundervisningen Under följande rubrik kommer jag att berätta om simningens och vattnets för- och nackdelar. Därefter kommer ett avsnitt om vilka orsaker som styr simundervisningen och vem som bär ansvaret för att slutligen smala in mig mot skolan och undervisningen. 1.8.1 Simningens och vattnets för- och nackdelar Sjödin (2008) berättar att vattnets egenskaper oftast påverkar oss på ett positivt sätt. I vattnet kan rörelser utföras som inte är möjliga att göra på land. Många olika muskelgrupper aktiveras vid träning i vatten och är skonsamma eftersom att vattenmotståndet gör rörelserna långsamma. Hon skriver vidare att det är viktigt att barn i tidig ålder för vänja sig och blir bekanta med vatten. Dessa barn känner sällan vattenrädsla. Om avsikten med vattenvaneövningarna är att snabbt gå in på simmomenten är risken stor att eleverna inte uppfattar vattnets positiva effekter (Sjödin 2008). Kraepelien- Strid (2007) beskriver vattnets goda egenskaper på följande sätt: Vattnet är den bästa leksaken och genom leken kan olika övningar vävas in som tidigt främjar de motoriska färdigheterna såsom att balansera, hoppa, glida, flyta, rotera, bromsa och förflytta sig på olika sätt genom vattnet, allt för att tidigt skapa den vattenvana som är så avgörande för en god simkunnighet. (Kraepelien- Strid, 2007, s. 173) Sjödin (2008) anser att många känner en frihetskänsla när de lätt kan röra sig i och under vattnet. Att kunna simma och kunna kontrollera sin kropp är en viktig och härlig känsla som många upplever i och med att man lär sig att simma. Som lärare, simlärare, vuxen eller förälder är det viktigt att förmedla simningen och undervisningen på ett bra sätt för att sprida positivitet runt momentet. Känner du själv rädsla och oro förmedlar du det ofta vidare till barnet. Simning är också en bra motionsform menar Sjödin (2008). Skaderisken är i stort sett obefintlig och därför lämpar sig simning till en stor grupp människor. Simning gör också att cirkulationen främjas och att många muskelgrupper involveras. Belastningen på leder och senor är extremt låg i vatten (www.ifrom.se). Holmberg 9

(1998) menar att simning passar båda unga som gamla, simning är även bra ur hälsosynpunkt och är en fritidsaktivitet och motionsform som kan användas i ett livslångt perspektiv. Vidare berättar Sjödin (2008) att det finns många moment som är viktiga att tänka på vad gäller simning. I kallt vatten kan nervimpulserna i kroppen reagera långsammare eller i vissa fall bli blockerande. Viktigt att anpassa simundervisningen till temperaturen i vattnet. Andning och cirkulation påverkas av trycket på kroppen i vattnet och kan få till följd att det känns svårare att andas. Att träna och lära ut regelbunden andning är därför viktigt. Vattentrycket gör att våra kroppsvätskor trycks till centrum av kroppen och medför då ett ökat tryck mot urinblåsan. Vattentrycket ökas i takt med vattendjupet och på någon meters djup känns ett tryck i öronen (Sjödin 2008). 1.8.2 Orsaker som har betydelse för simkunnigheten Sjödin (2008) anser att det är olika orsaker som avgör hur hög simkunnigheten är. Förr var det tillgång till vatten som var den viktigaste orsaken men idag är det andra faktorer som styr. Det satsas inte på simundervisningen på samma sätt som tidigare i kommuner, simhallar och skolor. Dels menar Sjödin att avgifterna på simundervisningen har ökat och föräldrar prioriterar därför bort att låta sina barn gå på simskola och ett annat skäl till att ingen simundervisning bedrivs är att många simhallar och utebad är i behov av upprustning. Kraepelien- Strid (2007) beskriver att lärarens roll är viktigare idag när läroplanerna saknar detaljerande mål och direktiv om hur simundervisningen ska utföras. Yttre faktorer som begränsar simundervisningens förutsättningar kan vara en alltför liten budget, skolan saknar simhall som är i närhet till skolan eller att för lite tid avsetts till simundervisningen. I dagens samhälle finns också många människor från andra länder med annan kultur och etnisk bakgrund som i många fall har bristande simkunnighet. Ursprung och bakgrund får inte bli orsaken till att drunkningstalen ökar igen i Sverige menar Kraepelien- Strid (2007, s. 165). Vidare anser hon att det är viktigt att de elever som har en annan etnisk och kulturell bakgrund än svensk ska ges goda möjligheter för att bli simkunniga. Sjödin (2008) påpekar att Sverige har som tradition att lära ut bröstsim som första simsätt men att det kan ifrågasättas i och med att bröstsim är rörelsemässigt svårare än både ryggsim och crawl. Hon betonar även att det är viktigt att bevara och underhålla det man har lärt sig. Det krävs regelbunden träning för att simfärdigheten ska bestå. Kraepelien- Strid (2007) anser att skolverket också menar att simundervisningens mål endast uppnås genom att simundervisningen är regelbunden. De nyligen uppsatta målen att simma 200 meter har sin förklaring utifrån vad som är rimligt för att kunna hålla sig flytande innan eventuell hjälp anländer. Skolverket har också lagt tyngdpunkt på att kunna hantera nödsituationer därav de nya målen i årskurs 5 om bad-, båt och isvett. Vidare menar författarinnan själv att det är av stor vikt att träna kontinuerligt för att kunna bibehålla god simkunnighet. Att det finns simhallar inom rimliga avstånd är också en viktig punkt som huvudmännen för skolorna ska arbeta för. Kraepelien- Strid (2007) anger en viktig åsikt av granskningen i simundervisningen. Simkunnigheten måste också kontrolleras genom praktiska prov och inte genom uppskattningar eller bedömningar av om eleverna är simkunniga eller inte. För att uppfylla samhällets krav på skolan om att elever ska vara simkunniga kan regeringens beslutande förändringar i läroplanen för Idrott och hälsa bli avgörande. (Kraepelien- Strid, 2007, s. 170-171) 10

1.8.3 Vem bär ansvaret? Kraepelien- Strid (2007) förklarar att det är ett viktigt val att bestämma vem som ska leda själva simundervisningen. Är det skolans egna lärare som bedriver simundervisningen eller är det skolan som köper tjänsten och simlärarpersonal anlitas. Vidare anser hon att det kan bero på om det finns tillräcklig med lärartid, lärarens kompetens och intresse kan styra hur valet blir. Både Sjödin (2008) och Kraepelien- Strid (2007) betonar att det är viktigt att komma ihåg att det är skolan med dess lärare som har fullt ansvar för att elever ska klara de uppsatta målen i simning oavsett vem som håller i simundervisningen. För att nå god simkunnighet krävs det stor kunskap av den som undervisar. Oavsett om det är en lärare i Idrott och hälsa eller en simlärare krävs det självklart att undervisaren har goda kunskaper och färdigheter hur man lär ut simning (Kraepelien- Strid, 2007). Sjödin (2008) menar att det bästa för att nå hög simkunnighet är att föräldrar, skola och samhälle ansvarar och samarbetar för att alla barn och ungdomar ska lära sig att simma. SLS förklarar att det finns skolor som på grund av olika anledningar inte har möjlighet att utöva regelbunden simundervisning. De vanligaste skälen är att det inte finns någon simhall på orten, simhallen ligger långt från skolan och kostsamma resor försvårar tillgängligheten. Vidare anser SLS att det är viktigt att om skolan av någon anledning bestämt att inte granska eller genomföra simundervisningen enligt de mål som finns i läroplanen är det viktigt att föräldrar till eleverna får veta vilka motiv som ligger bakom ett sådant beslut (www.sls.a.se d ). 1.8.4 Skolan och simundervisningen Målen som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret är en god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg samt kunna hantera nödsituationer i och vid vatten. Grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett ingår också i de mål som eleven ska uppnå i slutet av årskurs 5 (www.sls.a.se e ). Idag finns det bra hjälpmedel för lärare som bedriver simundervisning. Både SLS och SSF har tagit fram utbildningsmaterial som både kan hjälpa till i planeringen samt öka inspirationen hos den som undervisar (Kraepelien- Strid, 2007). SLS berättar att det har tagits fram en manual som på ett metodiskt sätt ska ge ökad vattensäkerhet och som på sikt visar hur målen i skolan ska nås i det femte skolåret. Det är skolans uppgift att strukturera upp undervisningen så att den metodiska stegringen ska falla naturligt. Vidare menar SLS att god vattenvana endast kan uppnås genom övning och att träning i vatten därför bör ske regelbundet (www.sls.a.se e ). Larsson och Meckbach (2007) lyfter fram didaktik, det vill säga undervisningslära och det är frågor som berör, varför man undervisar, vad undervisningen innehåller och hur undervisningen läggs upp. Kraepelien- Strid (2007) belyser att de didaktiska frågorna är viktiga att ställa och hon påpekar att det är nödvändigt för att läraren ska nå ut till eleverna samt att målen i simundervisningen ska nås. Genom att läraren ställer sig frågorna varför, vad, hur, när, var och för vem kan undervisningen i simning på många plan förbättras Kraepelien- Strid (2007, s. 171) skriver Frågorna syftar till att anpassa undervisningen efter elevernas förmåga, utbildningsmål och förutsättningar (ramfaktorer). Vidare anser författarinnan att den undervisade läraren behöver mycket kunskap för att god simkunnighet ska nås. Oavsett om det är en simlärare eller en lärare som undervisar i Idrott hälsa är det enormt betydande om den undervisade läraren i simning har goda kunskaper och färdigheter för att kunna lära ut på ett bra sätt (Kraepelien- Strid, 2007). 11

Kraepelien- Strid (2007) visar med figuren nedan vilka faktorer och kunskaper som den undervisande läraren i simning bör ha för att uppnå god simkunnighet. Figur 1: Påverkansfaktorer för att nå god simkunnighet hos elever. Källa Kraepelien- Strid, (2007, s. 172) Kraepelien- Strid (2007) menar att om läraren behärskar kunskaper som figuren ovan visar kan simundervisningen förberedas utifrån ett didaktiskt perspektiv som är väl lämpat för eleverna. Sammanfattningsvis kan det sägas att det krävs mycket av läraren som undervisar i simning. Det är många faktorer och moment som läraren ska känna till och vara bekväm med men som i slutändan kan ha bidragit till att rädda liv. 12

2 SYFTE Syftet med detta arbete är att beskriva lärares syn på simundervisningen i ämnet Idrott och hälsa samt att se om revideringen av kursplanen 2007 i momentet simning inneburit någon förändring i simundervisningen. 2.1 Frågeställningar Jag har för avsikt att utforska följande frågeställningar: Hur ser lärarna på siminlärningen? Vem genomför undervisningen, är det idrottsläraren eller simläraren? Vilka yttre faktorer kan påverka simundervisningen? Hur genomförs uppdraget och har undervisningen ändrats i och med revideringen av kursplanen 2007? 3 METOD I avsnittet som följer kommer jag att beskriva mitt val av metod och berätta om den kvalitativa intervjun. Jag kommer berätta om mitt urval och mitt tillvägagångssätt för att avsluta med det etiska förhållningssätt jag hållit mig till. 3.1 Val av metod Syftet i en studie kan uppnås på flera olika sätt därför är det viktigt att ha kännedom om olika metoder och tillvägagångssätt för att behandla dessa på ett bra sätt. När sedan syftet är fastställt menar Björklund och Paulsson (2003) att vi måste ifrågasätta vilka metoder som kan tänkas användas för undersökningen och sedan måste vi bestämma oss för vilken eller vilka metoder vi ska använda oss av. Det val som görs är oftast det metodval som ger den bästa uppfyllelsen av syftet. Ekengren och Hinnfors (2006) menar att vissa frågeställningar eller problem kräver en viss sorts metod för att kunna undersökas. Jag har därför valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod för att undersöka mina frågeställningar och för att syftet ska uppnås. Jag anser att intervju som metodval är den mest effektiva av de metoder som kan tillämpas för att beskriva lärares syn på simundervisningen. 3.1.1 Den kvalitativa intervjun Jag kommer i korthet att beskriva skillnaden mellan en kvantitativ och kvalitativ metod för att sedan mer ingående berätta om kvalitativa intervjuer och vad intervjuaren bör tänka på i den kvalitativa intervjun. Backman (1998) anser att en kvantitativ metod innebär olika slags mätningar där statistik förekommer. Metoder som kopplas till kvantitativa metoder är enkäter, frågeformulär, prov och experiment med mera. Den andra gruppen kallas kvalitativa metoder och Backman menar att dessa känns igen därför att inte siffror och tal används. Kvalitativa metoder är oftast muntliga formuleringar som antingen är i skrift eller tal. Kvalitativa intervjuer har allt som oftast en låg grad av strukturering, med detta menar Patel och Davidsson (2003) att de frågor som intervjuaren ställer ger intervjupersonen möjlighet att 13

med egna ord svara och tolka frågorna. Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheter hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar av något fenomen. s.78. Vidare skriver Patel och Davidsson att man aldrig i förväg kan utforma vad den tillfrågade kommer svara eller veta vad det riktiga svaret är. I en kvalitativ intervju deltar både intervjuare och intervjuperson i samtalet även om personerna har olika roller i dialogen. Kvale (1997) berättar att det är viktigt att vara bra förberedd inför intervjuer. Betydelsefullt för att skapa en god kontakt med den intervjuade är att lyssna uppmärksammat, visa intresse och förståelse samt att visa hänsyn för vad intervjupersonen berättar. Det gäller också att intervjuaren är klar över vad som ska belysas. Patel och Davidsson (2003) anser att det är viktigt att hjälpa den intervjuade personen för att få igång ett bra och meningsfullt samtal. Att kunna föra ett samtal är en viktig egenskap för att inte intervjupersonen ska känna sig hämmad. Patel och Davidsson (2003) belyser att det är viktigt att kunna kontrollera kroppsspråk, gester och språkbruk för att intevjupersonen ska kunna känna igen sig i samtalet. Detta kan vara att personerna i fråga förstår och använder sig av exempelvis samma liknelser och symboler. Intervjuerna kan ändå påverkas av olika faktorer som intervjuaren inte kan bemästra. Intervjuer är den metod som bäst skulle få fram den information jag behövde för undersökningen. För min del fanns det många fördelar med att göra intervjuer, jag ville få en djupare inblick om hur läraren ser på simundervisningen. Jag får mer djupgående och mer uttömmande svar än om jag till exempel hade gjort en enkätundersökning. Jag vill ha personlig kontakt, kunna vidareutveckla frågorna och ställa följdfrågor för att verkligen få fram vad den intervjuade läraren anser om simundervisningen. 3.1.2 Urval Jag har valt att intervjua tre pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare år. Alla tillfrågade undervisar i ämnet Idrott och hälsa men har olika utbildningar. Intervjupersonerna har valts ut efter bekvämlighetsprincipen. Med detta menas att intervjupersonerna finns inom mitt närområde. Dessa personer undervisar på skolor som är inom ett rimligt avstånd från mig. Av intervjupersonerna är en kvinna och två är män. Jag hade inget bortfall utan alla informanter jag kontaktat infann sig på bestämd plats. 3.1.3 Tillvägagångssätt När jag bestämde mig för att använda mig av intervjuer började jag att fundera på lämpliga frågor som skulle leda till mitt syfte och frågeställningar samt även utifrån det ramfaktoriska tänkandet. Jag sammanställde en intervjuguide med 13 huvudfrågor som även innehöll tänkbara följdfrågor (bilaga 1). Eftersom jag utbildar mig till lärare för de tidigare åldrarna, årskurs 1-5, valde jag att koncentrera min studie inom den kategorin. Studien har genomförts i en mellanstor kommun i Norrbotten och jag valde jag ut skolor som har idrottslärare som undervisar heltid med Idrott och hälsa. Jag kontaktade intervjupersonerna via telefon och presenterade mig och syftet med min intervju. Två av de tillfrågade tackade ja direkt och vid samma tillfälle bokades även en tid för det kommande intervjutillfället. Den tredje bad mig återkomma veckan efter och då bokades en tid in. Jag berättade även att intervjun ungefär skulle ta 30 minuter att genomföra. Intervjuerna bokades in och gjordes olika dagar under en vecka. Intervjuerna ägde rum på lärarnas arbetsplatser i deras arbetsrum. Jag hade själv med mig både anteckningsblock och en mp3- spelare med inspelningsfunktion. Jag frågade om jag fick spela in intervjun och 14