Heléne Fröborg VFU-koordinator Cecilia Netje Projektledare Stockholms universitets försöksverksamhet med särskilt utvalda VFU-skolor lägesrapport nr 3
Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag från Regeringen och Utbildningsdepartementet... 4 Verksamhetsförlagd utbildning vid Stockholms universitet... 4 Avtal mellan Stockholms universitet och skolhuvudmän... 4 Organisering och finansiering... 6 VFU-studenter i förskolor och skolor... 7 Erfarenheter från försöksverksamheten 2014/2015... 7 Identiteten som övningsskola... 8 Verksamheten synliggjord genom många studenters närvaro... 8 Aktiviteter/Professionsutvecklande seminarier och handledarseminarier... 8 Spridningen av erfarenheter... 9 En fortsatt samverkan... 10 Bilaga 1. Frågeformulär till övningsskolor och övningsförskolor om projektet övningsskolor 2014.... 11 Bilaga 2. Intervjufrågor till skolledning och förskolans ledning inför besök vårterminen 2014.... 13
Sammanfattning Detta är den tredje lägesrapporten för Stockholms universitets försöksverksamhet med särskilt utvalda VFU-skolor, ett femårigt projekt som ska avrapporteras efter december 2016 1. De övergripande målen för projektet är att höja kvaliteten i lärarutbildningarnas verksamhetsförlagda utbildning, att bidra till skolutveckling och att öka kompetensen i de särskilt utvalda VFU-skolorna genom ett närmare samarbete mellan universitet och skola, i syfte att stärka studenternas professionsutveckling. Målen är också att fler ämnesdidaktiska forskningsprojekt ska genomföras i skolan, att kunskapen om evidensbaserade metoder i skolan ska öka och att de särskilt utvalda VFU-skolorna ska fungera som nav och kunskapsspridare till andra skolor inom kommunen och regionen. En poängsatt handledarutbildning (7,5 hp) på skolan eller förskolan är inledningen till ett gemensamt arbete för att skapa handledararbetslag. I dessa arbetslag sker en fortsatt samverkan mellan skolorna och lärosätet genom uppföljande seminarier med handledare, professionsutvecklande seminarier med studenter och en regelbunden fortsatt närvaro av Stockholms universitets VFU-lärare. Hela personalen på skolorna har redan tidigare erbjudits en introduktion i Stockholms universitets VFU-bedömningsmodell och uppföljning erbjuds kontinuerligt. Försöksverksamheten har en styrgrupp som består av prorektor, som också är ordförande i Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet, rektorsråd med operativt samordningsansvar för lärarutbildningarna, lärarutbildningskoordinator, projektledare, VFU-ansvarig, representant från KSL samt studiebevakare för lärarutbildningarna. I verksamheten deltar cirka tjugo VFU-lärare från Stockholms universitet och på respektive skola finns en VFU-ansvarig som är utsedd av skolledningen och som har ett nära samarbete med en eller ett par av VFU-lärarna från lärosätet. Elva skolor är knutna till försöksverksamheten, varav tre är förskoleenheter, fem är grundskolor och tre är gymnasier. Under 2014 var 413 studenter placerade i en övningsskola eller övningsförskola, vilket är en ökning från 2013 med 135 studenter. Om 2012 var året för uppstart, och 2013 året när mycket skulle genomföras, kan 2014 sägas vara året när projektets verksamhet var etablerad. Alla skolor och förskolor beskriver i enkätsvar och vid intervjuer av skolornas ledning en verksamhet där en identitet som övningsskola nu är etablerad. Den är betydelsefull för skolans arbete internt, för lärarutbildningarna genom att det exempelvis ger goda förutsättningar för handledararbetslag på skolorna, och för samverkan med Stockholms universitet om verksamhetsförlagd utbildning. Flera skolor beskriver det som att skolan har fått ett mer öppet klimat, att sammanhållningen mellan pedagogerna har ökat samt att det synliggör lärarens uppdrag. Uppdraget att handleda många studenter ställer krav på skolorna, men medför också att man pratar pedagogik, ämnesdidaktik och om att bedöma lärarkunskap i verksamhetsförlagd utbildning. Mottagandet av studenter har blivit hela verksamhetens angelägenhet, och inte bara handledarnas ansvar. Några påpekar att en av de främsta fördelarna av att vara övningsskola, är att det har resulterat i fler utbildade handledare, något som är del av kärnan i samverkan om VFU. 1 Se Stockholms universitets försöksverksamhet med särskilt utvalda VFU-skolor med anknytning till lärarutbildningarna lägesrapport nr 1 (Dnr SU FV-6.5-0259-13), Stockholms universitets försöksverksamhet med särskilt utvalda VFU-skolor lägesrapport nr 2 (Dnr SU FV-6.5-0259-14).
Uppdrag från Regeringen och Utbildningsdepartementet Under våren 2011 kontaktade Utbildningsdepartementet Stockholms universitet för att diskutera en eventuell försöksverksamhet avseende särskilt utvalda skolor för verksamhetsförlagd utbildning, s.k. VFU-skolor. Universitetet hade då en tid, i liten skala, förberett ett pilotprojekt med liknande inriktning. Under hösten 2011 presenterade universitetet ett par alternativa upplägg med olika ambitionsnivåer. I regleringsbrevet från Regeringen och Utbildningsdepartementet för 2013 tilldelades universitetet 5 miljoner för försöksverksamheten. Av regleringsbrevet framgår följande: Medlen ska användas för försöksverksamhetet med särskilt utvalda skolor för verksamhetsförlagd utbildning, s.k. VFU-skolor, i syfte att höja kvaliteten i lärar- och förskollärarutbildningarnas verksamhetsförlagda utbildningsdel. Projektet ska även bidra till att fler ämnesdidaktiska forskningsprojekt genomförs på skolan, till skolutveckling och ökad kompetens i de särskilda VFUskolorna och till mer kunskap om evidensbaserade metoder i skolan. Verksamhetsförlagd utbildning vid Stockholms universitet Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för lärarutbildningar kan organiseras på olika sätt vid olika universitet och högskolor. Rapporten inleds därför med en översiktlig beskrivning av VFU vid Stockholms universitet som syftar till att ge en bakgrund till försöksverksamheten. VFU i lärarutbildningarna vid Stockholms universitet (och även nationellt) utgörs fr.o.m. hösten 2011 av 30 hp i respektive utbildning och ska tillsammans med den campusförlagda delen skapa en helhet. VFU genomförs i samverkan med kommunerna inom Stockholms län. Detta innebär att VFU kan genomföras i såväl kommunala som fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Ungefär 3 600 lärarstudenter från Stockholms universitet är placerade i cirka 1 000 skolor i 40 kommuner och stadsdelar inom Stockholms län under deras VFU. Samarbetet mellan universitetet och kommunerna/stadsdelarna är reglerat enligt ett så kallat samverkansavtal och inbegriper en rad olika funktioner både vid universitetet, hos skolhuvudmännen och i skolorna/förskolorna. Avtal mellan Stockholms universitet och skolhuvudmän Den 7 juli 2012 slöts ett tilläggsavtal till det samverkansavtal om verksamhetsförlagd utbildning inom lärarprogrammen som undertecknades av lärosäten och kommuner i Stockholms län under hösten 2011. Tilläggsavtalet syftar till att skapa ett fördjupat samarbete mellan Stockholms universitet, kommunerna och de särskilt utvalda VFU-skolorna kring den verksamhetsförlagda utbildningen. Avtalet omfattar perioden 1 juli 2012 31 december 2016 och det övergripande målet är att höja kvaliteten i lärarutbildningen och stärka studenternas professionsutveckling. Stockholms universitet förbinder sig i avtalet bland annat att de särskilt utvalda VFU-skolorna prioriteras så att de får det maximala antal studenter som de kan ta emot, att de särskilt utvalda VFU-skolorna
prioriteras när universitetet erbjuder handledarutbildningar och att universitetets samordningsinstitutioner för VFU-kurserna anordnar två seminarier per termin mellan universitetslärare och handledare för att diskutera undervisning i syfte att stödja studenterna i deras professionsutveckling och utveckla skolans verksamhet. Skolhuvudmännen å sin sida förbinder sig i avtalet bland annat för att handledarna vid de särskilt utvalda VFU-skolorna anordnar två professionsutvecklande seminarier per termin för VFUstudenterna, och att de särskilt utvalda VFU-skolorna ska fungera som nav för andra skolor i arbetet med verksamhetsförlagd utbildning. Avtalet speglar bland annat den stora satsning som universitetet genomför för att erbjuda handledarutbildningar om 7,5 hp till samtliga lärare på de särskilt utvalda VFU-skolorna. Handledarutbildningen, liksom seminarierna, genomförs på plats på respektive skola. Detta är ett sätt att skapa förutsättningar för en handledargrupp, ett handledararbetslag, i nära samverkan med universitetet. Deltagarna behöver inte resa till universitetet för en campusförlagd handledarutbildning, vilket underlättar praktiskt men även underlättar en anpassning till skolform och verksamhet. Flera av skolorna har genomfört en andra omgång av handledarutbildning för nytillkomna lärare. I mån av plats erbjuds då även handledare från närliggande skolor att delta i utbildningen. Samtlig personal på VFU-skolan, och ibland även handledare på närliggande skolor, har erbjudits en introduktion i VFU-bedömningsmodellen i form av två halvdagar, och uppföljning av detta erbjuds kontinuerligt. Formerna för seminarierna utprövas och utvecklas på respektive skola och planeras i samverkan med universitetets särskilt utvalda VFU-lärare och ämnesdidaktiker. Det utbud av seminarier som respektive skola och förskola tar fram med professionsutvecklande innehåll för studenterna, stäms av vid möten på campus. På sikt kommer dessutom samverkan att byggas upp mellan VFU-skolorna och närliggande skolor kring ämnesdidaktiska och professionsfördjupande seminarier för handledare. Ämnesdidaktiska dagar där ämnesdidaktiker och forskare från SU ansvarar för workshops är en form av möten och som redan genomförts för VFU-skolors handledare. I försöksverksamheten ingår för närvarande följande elva förskolor och skolor: Förskolor: - Karlavagnens förskola, Botkyrka - Nytorgets förskolor, Stockholm - Råcksta förskolor, Stockholm Grundskolor: - Bäckahagens skola, F-9 samt särskola, Stockholm - Knutbyskolan, F-6, Stockholm - Skarpnäcksskolan, F-9 samt särskola, Stockholm - Sturebyskolan, F-9, Stockholm - Trädgårdsstadsskolan, F-9, Botkyrka
Gymnasier - St:Eriks gymnasium samt gymnasiesärskola, Stockholm - Tensta/Ross gymnasium, Stockholm - Tumba gymnasium, Botkyrka Bäckahagens skola, Knutbyskolan och Trädgårdsstadsskolan har även ingått i pilotprojektet som började planeras hösten 2010. Organisering och finansiering Det övergripande ledningsansvaret för försöksverksamheten ligger på universitets Samordningsgrupp för lärarutbildningarna och på dess samverkansberedning, en beredningsgrupp som i januari 2015 ersatte Samordningsgruppens särskilda VFU-utskott. Detta innebär att verksamhetens ledning är direkt förankrad i områdes- och fakultetsnämnderna, vilket är viktigt för att de ansvariga lärarutbildningsinstitutionerna ska bli engagerade och stödja samverkan med de särskilt utvalda VFU-skolorna. Den operativa ledningen utgörs av prorektor som också är ordförande i Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet, rektorsråd med operativt samordningsansvar för lärarutbildningarna, lärarutbildningskoordinator, projektledare och VFU-ansvarig som från januari 2015 dokumenterar projektet. Från samma tid ingår nämnda roller tillsammans med en representant från KSL och studiebevakare för lärarutbildningarna i en styrgrupp för övningsskoleprojektet. Ordförande är en länk till universitetsledningen och till de beslutande grupperna med representation såväl från universitet som från skolhuvudmännen. Projektledare leder och organiserar verksamheten övergripande såväl internt på SU som externt i relation till skolhuvudman och skolledningarna på de aktuella skolorna. Till projektet har även knutits ca tjugo särskilt utvalda VFU-lärare som bland annat ansvarar för att stödja handledarna i deras arbete med studenternas professionsutveckling, där varje skola respektive förskola får en resurs motsvarande ca 10-20 % av en heltid. På respektive skola finns även en VFU-ansvarig kontaktperson som är utsedd av skolledningen. Denna person ansvarar bland annat för att, i samverkan med särskilt utvalda VFU-lärare, organisera verksamheten för att på bästa sätt kunna ta emot många studenter. Projektledaren organiserar informations-, planerings- och avstämningsmöten för att stödja de befintliga organisations- och ledningsstrukturerna på universitetet och skolorna i deras arbete med att successivt fördjupa samverkan. Ett par exempel på mötesarenor är regelbundna erfarenhetsutbyten mellan förskolor, grundskolor respektive gymnasieskolor samt planeringsmöten och erfarenhetsutbyten mellan VFU-lärare på universitetet. Därutöver hålls regelbundna möten med skolhuvudman och skolledning på respektive skola och förskola. Syftet med dessa möten är diskutera erfarenheter, identifiera problem och möjligheter och hitta gemensamma lösningar. Dessutom har ett antal presentationer hållits på nationella VFUnätverksträffar och konferenser för att sprida idéer och erfarenheter från projektet. Projektledaren och ett antal särskilt utvalda VFU-skolor och VFU-förskolor har också varit värdar för flera studiebesök, både från olika kommuner samt lärosäten i landet.
VFU-studenter i förskolor och skolor Antal studenter som VFU-placerats i en övningsskola/övningsförskola från vårterminen 2013 till vårterminen 2015 ökat från 278 till 413 (Tabell 1.). Tabell 1. Antal placerade VFU-studenter under 2013-2015 fördelade över respektive enhet (uppgifter från Studentavdelningen, Stockholms universitet). Kategorisering 2013 2014 2015 Förskola 29 51 61 Karlavagnen 9 11 18 Nytorget 9 25 22 Råcksta förskolor 11 15 21 Grundskola 160 209 209 Bäckahagens skola 29 43 44 Knutbyskolan 31 31 38 Skarpnäcksskolan 28 43 35 Sturebyskolan 38 52 45 Trädgårdsstadsskolan 34 40 47 Gymnasium 89 127 143 Ross Tensta gymnasium 34 46 48 S:t Eriks gymnasium 32 40 36 Tumba gymnasium 23 41 59 Totalsumma 278 387 413 Erfarenheter från försöksverksamheten 2014/2015 Inför delrapporten sändes 2015-01-07 ett frågeformulär ut till alla övningsskolor och övningsförskolor (se Bilaga 1). Dessutom besökte projektledare och VFU-koordinator alla enheter under vårterminen 2015 i syfte att intervjua skolans eller förskolans ledning och VFU-ansvarig (se bilaga 2). Arbetet är en del av en uppföljning som fortsätter med intervjuer av VFU-lärarna från Stockholms universitet. I rapporten används begreppet skola när det handlar om förskola och skola. Svaren från frågeformulär och vid intervjuer ger sammanfattningsvis bilden av ett nu etablerat projekt. Uppbyggnadsfasen under 2012 och genomförandefasen under 2013 har under 2014-2015 övergått i en fas av uppföljning och utveckling. Försöksverksamheten är etablerad som en naturlig del av skolans och förskolans verksamhet och alla enheter uttrycker också en önskan om att få fortsätta som övningsskola. Svaren sammanfattas nedan i ett försöka att redovisa gemensamma mönster i det som skolan ger uttryck för.
Identiteten som övningsskola I samtal med skolornas ledning framkommer att identiteten som övningsskola betyder mycket. Det är något som man gärna lyfter fram, exempelvis vid rekrytering av personal, vilket nästan alla skolorna nämner som exempel. Om man tidigare har upplevt tveksamheter till projektet bland pedagogerna på skolan, har dessa tvivel övergått i en mer positiv attityd. Handledarutbildningen, som någon skola menar verkligen har varit en utmaning för lärarna, har ändå initierat ett alltjämt pågående samtal i arbetslagen om skolutveckling och skolans inre arbete. Flera skolor beskriver det som att skolan har fått ett mer öppet klimat genom projektets arbete och att sammanhållningen mellan pedagogerna har ökat. Det har i sin tur, enligt flera av de intervjuade, inneburit ett större fokus på lärarens uppdrag. Några skolor nämner att identiteten som övningsskola har lyft kanske främst de yngre åldrarnas lärarstatus, genom att de nu utgör en grupp goda handledare med ett gemensamt och synliggjort ansvar på skolan. Uppdraget att handleda många studenter ställer krav på skolorna, men medför också att man pratar pedagogik, ämnesdidaktik och om att bedöma lärarkunskap i verksamhetsförlagd utbildning. Det höjer kvaliteten i verksamheten att utbilda handledare som också drivs av uppdraget. Dessutom, menar en skola, lyfter handledarutbildningen alla lärare och inte bara de som har genomgått utbildningen eftersom VFU får större utrymme. Många skolor påpekar att mottagandet av studenter har blivit hela verksamhetens angelägenhet och inte bara handledarnas ansvar. Några påpekar att en av de främsta fördelarna av att vara övningsskola är att det har resulterat i fler utbildade handledare, något som är del av kärnan i samverkan om VFU mellan länets lärosäten och kommunerna samt andra skolhuvudmän. En skola nämner att benägenheten att kompetensutveckla sig även inom andra områden har ökat. Verksamheten synliggjord genom många studenters närvaro Samtliga skolor bekräftar att verksamheten blivit mer synliggjord av att fler VFU-studenter finns i verksamheten. Att ta emot många studenter ställer krav på organisation, förberedelse och framförhållning, men ses som positivt för skolans utveckling. Det skärper kraven som pedagogerna ställer på sig själva, menar en skola, och det är utvecklande för alla parter att möta studenter och att medverka i deras utbildning under mer förtydligade former tillsammans med Stockholms universitet. En gymnasieskola tar upp att vissa lärare är angelägna om att själva få genomföra tillräcklig andel av den planerade undervisningen inför bedömningen av elever, men att detta hittills inte har skapat några större problem. Skolorna har varit förberedda på föräldrars oro när fler VFU-studenter deltar i undervisningen, men föräldrarna uttrycker snarare en positiv attityd till projektet och närvaron av fler blivande pedagoger i verksamheten. Detta gäller även inom förskolan, där man först diskuterat hur många nya personer det skulle innebära för barnen. Vid de studiebesök som gjorts på övningsskolor, har elever intervjuats om hur de upplever situationen. Då har eleverna uttryckt att det är positivt med fler vuxna som hjälper till och att det är positivt med lärare och studenter som hjälper på olika sätt. Dessutom nämner elever att det blir bättre arbetsro när VFU-studenter undervisar eller är närvarande. Aktiviteter/Professionsutvecklande seminarier och handledarseminarier Mottagandet av studenter är något som man arbetar medvetet med och alla skolor uttrycker att man har funnit bra former för detta, vilket också de egna utvärderingarna har visat. Samtidigt är det ett kontinuerligt arbete som pågår och som medför att många skolor ser över handlingsplanen inför varje
termin. Handlingsplanen, som finns vid alla skolor, innehåller olika moment även om det gemensamma handlar om mottagande, introduktion, handledning, trepartssamtal, seminarier och utvärdering. När det gäller de professionsutvecklande seminarierna, har flera skolor beskrivit att de behöver fokusera på ett utbud av återkommande seminarier, som studenterna deltar i under olika delar av sin utbildning. Andra skolor arbetar utifrån ett innehåll som anknyter till respektive VFU-kurs. Ansvar för seminarierna har VFU-ansvarig, skolledning, elevhälsovård, speciallärare eller specialpedagog och skolans förstelärare. Ansvarsfördelningen ser olika ut på olika skolor. Någon uttrycker att mest uppskattade är de seminarier som tydligt anknyter till praktiska situationer och har formen av diskussion mer än föreläsning. Förskolornas professionsutvecklande seminarier anknyter ofta till uppgifterna inom respektive VFU-kurs. Handledarseminarierna bedöms som viktiga, inte minst som forum för kontakt och kommunikation med Stockholms universitets VFU-lärare. Innehållet växlar mellan didaktiska frågor och frågor med anknytning till specifika VFU-kursers styrdokument, professionsutvecklingsmatrisen samt bedömning av VFU. Några gymnasieskolor uttrycker ett behov att utveckla form och innehåll för seminarierna. Handledarna här har önskemål om ämnesdidaktisk kompetensutveckling. Handledning på handledning ges kontinuerligt inom vissa skolor. Några skolor som inte har haft detta, önskar att Stockholms universitets VFU-lärare tar upp handledning på handledning i handledargruppen. Att samla VFUhandledarna på skolan är enligt några skolor svårt, åtminstone emellanåt, vilket också påverkar antalet deltagare på seminarierna. Ett viktigt syfte som handledarseminarierna har och som några skolor tar upp, är att skapa gemensamma ramar för handledningen på skolan. Vid handledarseminarierna tar man bland annat upp att studenterna behöver förbereda sig inför varje handledande samtal, för att dessa ska vara produktiva. Studenterna behöver uppmuntras till att förhålla sig till forskning och beprövad erfarenhet när de planerar sin undervisning, menar man. Då kan efterhandledning, som för många handledare är en gängse form för handledning, kompletteras av förhandledning. Några skolor arbetar från vårterminen 2015 specifikt med innehållet i förhandledning, för att lyfta fram didaktiska och ämnesdidaktiska perspektiv i arbetet med att utveckla den professionella kunskapsbasen. Flertalet skolor beskriver hur studenternas upplevelse av VFU-perioden utvärderas både skriftligt och muntligt. Däremot har inte alla funnit bra former för att utvärdera VFU-handledarnas erfarenheter och några skolor välkomnar stöd i frågan från VFU-lärarna från Stockholms universitet. Spridningen av erfarenheter Alla skolor talar om betydelsen av att skolledningen från början gav sitt stöd till övningsskoleprojektet. Några ger också exempel, utifrån egen erfarenhet, av att processen blir kortare och enklare om projektet är förankrat i hela verksamheten. Här nämns bland annat att regelbundna personalmöten behövs för att upprätthålla förankringsprocessen bland pedagoger och all personal på skolan. Spridningen av erfarenheter går bra där man redan arbetar tillsammans med andra skolor, men är för många skolor fortfarande ett utvecklingsområde. Tydligast är framgången inom förskolan och där nämner någon att det underlättas av att arbetssättet med nätverk sedan tidigare är väl etablerat. Flera skolor påpekar att en spridning av erfarenheter möjliggörs främst av en nära samverkan mellan kommunen och skolan i fråga.
En fortsatt samverkan Vid samtliga intervjuer framkommer att skolan vill fortsätta arbetet som övningsskola. Många skolor menar att den främsta förutsättningen för ett fortsatt arbete med att ta emot många VFU-studenter och en nära samverkan med universitetets VFU-lärare är den resurs som kommunen bidrar med och som möjliggör att det finns en VFU-ansvarig på skolan (ca 10-20 % av tjänst). Stockholms universitets VFUlärare är också mycket viktiga för att följa upp handledarnas arbete och utveckling på skolan och man är överens om på samtliga enheter att resursen behöver vara kvar i någon omfattning. Flera skolor ställer sig mycket positiva till att VFU-lärarna från Stockholms universitet representerar olika ämnesdidaktiska områden. En genomförd handledarutbildning på skolan verkar ha stor betydelse för hur snabbt man upplevt att det finns ett handledararbetslag på skolan. Att det finns en handlingsplan och att den kontinuerligt ses över är en annan faktor av betydelse för att man på skolan ska uppleva att man arbetar mot gemensamma mål, eftersom den beskriver planen för mottagande, studentseminarier, ansvarsfördelning och tidsplan. Utvärdering och uppföljning är något som präglar intrycket från intervjuer och enkätsvar
Bilaga 1. Frågeformulär till övningsskolor och övningsförskolor om projektet övningsskolor 2014. Inför delrapporten om projektets verksamhet och aktiviteter under 2014, behöver vi sammanställa era uppgifter med anknytning till projektets mål och syfte. Projektets mål: Att höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen Att fler ämnesdidaktiska forskningsprojekt genomförs i skolan Att bidra till skolutveckling En ökad kompetens i de särskilda VFU-skolorna Att de särskilt utvalda VFU-skolorna ska fungera som nav och kunskapsspridare till andra skolor inom kommunen/regionen Mer kunskap om evidensbaserade metoder i skolan Statistik 1. Hur många elever går på förskolan/skolan (antal elever inom förskola/ F-3, 4-6, 7-9 samt fritidshem/ gymnasiet). 2. Hur många handledare och hur många handledarutbildade handledare finns på förskolan/skolan? Ange också hur många som är under utbildning. 3. Hur många studenter har ni tagit emot under vårterminen 2014 och höstterminen 2014 (inom förskola/ F-3, 4-6, 7-9 samt fritidshem/gymnasiet)? Aktiviteter 4. Beskriv form och innehåll för era introduktionsmöten med studenter. Fokusera gärna på vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas. 5. Beskriv form och innehåll för er handlingsplan. 6. Beskriv former för auskultationer. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? 7. Beskriv form och innehåll för era studentseminarier. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? 8. Beskriv form och innehåll för era handledarseminarier? Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? 9. Beskriv former för de handledande samtal som ni har arbetat med. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? 10. Har ni påbörjat några nya aktiviteter under 2014, som inte faller inom ramarna för ovanstående frågor? Beskriv gärna form och innehåll för dessa. 11. Beskriv form och innehåll för er lokala utvärderingsmodell. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas?
Rollfördelning och samverkan 12. Beskriv rollfördelningen mellan förskolans/skolans VFU-ansvarige och SU:s särskilt utvalda VFU-lärare samt former och innehåll för samverkan med förskolans/skolans handledare. 13. Hur fungerar tjänsterna lektorat och förste lärare på skolan? Är dessa involverade i VFUuppdraget? Hur fungerar i så fall rollfördelningen just med tanke på dessa tjänster, i förhållande till handledarrollen? 14. Beskriv eventuella forsknings- och utvecklingsprojekt eller annan form av forskningssamverkan (studiedagar, forskarmöten eller dylikt) som förskolan/skolan har deltagit i under 2014. Spridning av erfarenheter för utökad samverkan 15. Hur arbetar ni inom förskolan/skolan med spridningen av egna erfarenheter och egen dokumentation, med tanke på en spridning av goda exempel till andra förskolor/skolor? Beskriv gärna er samverkan inom stadsdelen och/eller kommunen samt regionen? 16. Till er som tagit emot studiebesök från andra lärosäten, kommuner eller skolor, beskriv form och innehåll i besöken och vilka de besökande är. Framtiden och fortsatt samverkan 17. Vilka är de viktigaste utmaningarna framöver för övningsskolan? Ange gärna både kort- och långsiktiga utmaningar, exempelvis om tidsaspekter för uppdraget. 18. Vilka förutsättningar står övningsskolan inför när projekttiden är slut? Övrigt som ni vill lyfta fram om verksamheten i övningsförskolan/övningsskolan?
Bilaga 2. Intervjufrågor till skolledning och förskolans ledning inför besök vårterminen 2014. Cecilia Netje, projektledare övningsskolor Heléne Fröborg, VFU-koordinator Vad betyder det att vara övningsskola/övningsförskola? - Vilken betydelse har övningsskoleprojektet haft (har) för förskolan/skolan? - Vad har det inneburit för skolan/förskolan att ta emot många lärarstudenter? (För skolan, elever, föräldrar ) - Vad har det inneburit för skolan att ha många lärare som utbildat sig till handledare och som samverkar med varandra i en slags arbetslag? - Vad har den nära samverkan med SU:s VFU-lärare betytt för skolan/förskolan? - Vad har VFU-ansvarig på skolan betytt för projektet (kommunens resurs)? - Hur ser du/ni på betydelsen av att skolan/förskolan ansvarar för att ge studenterna professionsutvecklande seminarier? Vilka seminarier har/har haft mest betydelse? - Vilken betydelse, anser du/ni, att SU:s VFU-lärares seminarier har haft för handledarna/skolan? Professionsutveckling - På vilka sätt, anser ni, att skolan/förskolan kan bidra till studenternas professionsutveckling? - Vilka betydelse har det för en student att bli placerad på en övningsskola istället för i en vanlig VFU-skola? Intern och extern samverkan - Vilken betydelse har skolledningen för att projektet ska lyckas? - Hur ser samverkan med kommunen/stadsdelen ut gällande projektet? - Har det förekommit någon slags samverkan eller utbyte med andra skolor, kommuner, lärosäten eller andra aktörer? - Vilka är framgångsfaktorerna för att lyckas som övningsskola/övningsförskola? Framtiden - När projektet är slut, vill ni fortsätta som övningsskola/övningsförskola? - Vilka förutsättningar, anser du/ni är viktigast för att kunna fortsätta? - Vilka råd skulle du/ni vilja ge en skola/förskola som vill bli övningsskola/övningsförskola? - Vilka råd skulle ni vilja ge huvudman, kommun/stadsdel/fristående verksamhet - Vilka råd skulle ni vilja ge SU, inför en utvidgning av projektet, avseende samverkan i övningsskolor?