nalyser av framtida kompetensbehov inda Wiklund yndigheten för yrkeshögskolan inda.wiklund@yhmyndigheten.se 46 10 209 01 14
rt om Myndigheten för yrkeshögskolan rt om yrkeshögskoleutbildningar i Sverige alyser av framtida kompetensbehov
yndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att försörja betslivet med rätt kompetens i rätt tid. etta skapar utveckling, mervärde och tillväxt för indivi h samhälle.
esluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan esluta om statligt stöd till dessa utbildningar töva tillsyn över utbildningarna ranska utbildningarnas kvalitet och resultat nalysera och bedöma omvärldens behov av kvalificerad arbetskraft och etsmarknadens utveckling dministrerar utöver utbildningar inom yrkeshögskolan även mpletterande utbildningar amordna och stödja en nationell struktur för validering ara nationell samordningspunkt för EQF - den europeiska referensramen kvalifikationer för livslångt lärande
rkeshögskolan rkeshögskolan är kvalificerade rkesutbildningar, utformade utifrån arbetslivets ehov av eftergymnasial kompetens.
n utbildningsform som etablerades 2009 tbildningar på eftergymnasial nivå öter arbetslivets behov av kvalificerad keskompetens e flesta utbildningar innehåller LIA-perioder ärande i arbete) på en arbetsplats vå examensnivåer: yrkeshögskoleexamen och alificerad yrkeshögskoleexamen
a 43 000 studerande 136 utbildningar pågick under året 8 % män och 52 % kvinnor edelålder 29,5 år på studerande konomi, administration och försäljning var det störst bildningsområdet, följt av Teknik och tillverkning 36 utbildningsanordnare
et finns utbildningar i alla län törst antal utbildningar i Stockholm, Västra Götaland h Skåne est utbildningar i relation till invånare 20-64 år har ck Kronobergs län följt av Blekinge, Västernorrlands mt Skåne län
bildning inom yrkeshögskolan r anordnas av: tatliga universitet och högskolor ommuner och landsting nskilda fysiska eller juridiska rsoner bildningsanordnaren får ordna utbildningen i samverkan ed andra
tbildningsanordnaren ansöker om att få ingå i keshögskolan (med eller utan statsbidrag) yndigheten bedömer ansökan utifrån ett antal alitetskriterier iktigast är att kompetensen som utbildas är terfrågad på arbetsmarknaden och att arbetslivet står kom utbildningen
efiniera behov och stå för efterfrågan edverka i utbildningens framtagning tälla krav på innehållet
tå för kostnaden för det arbetslivsanknutna lärandet x. under kurserna med Lärande i arbete (LIA) edverka i utbildningen, t.ex. som gästföreläsare, nom att ställa handledare eller utrustning till rfogande åverka under resans gång, till exempel genom att tta med i utbildningens ledningsgrupp
rlig uppföljning av examinerade Ky-studerande enaste mätningen: examinerade 2009 Knappt en av tio är arbetslösa året efter examen Drygt sju av tio är i arbete inom en månad efter examen Drygt åtta av tio är i arbete inom sex månader efter examen helt eller delvis inom samma yrkesområde som utbildningen syftade till
nalyser av framtida ompetensbehov ur göra en bra analys av framtida ompetensbehov? ur kvalitetssäkra den? ur kan vi analysera efterfrågan på rken/kompetenser som inte finns idag?
eskrivning av utbildningsutbudet inom Yh rkesanalyser nalyser av branscher nalyser av trender och tendenser
ftet med yrkesanalyserna är tt bedöma arbetslivets efterfrågan på olika yrken och ecifika kompetenser tt belysa det utbud på kompetens som redan finns tt reflektera över yrkeshögskolans relevans för mpetensen i fråga. anera omfattning och placering av Yh-utbildningar
nehållet i yrkesanalyserna Beskrivning av yrket, ansvarsområdena och eventuella reglering av yrket Beskrivning av branschen/branscherna Branschens bedömning av efterfrågan Omvärldsfaktorer som påverkar efterfrågan Utbud av utbildningar till yrket
gkomp ätverk för kommunförbund, ionförbund och regioner kus: information och diskussion ng vuxenutbildning och mpetensförsörjning RegLab Forum för lärande om regional utveckling där regioner, myndigheter och forskare möts Fokus: Lärprojekt, seminarier, analyser, nätverk och kunskapsspridning
eferensgrupp Referensg fte: ra rådgivande i myndighetens arbete med att utforma h utveckla arbetssätt och samarbetsformer mellan ndigheten och branschföreträdare ra samtalspartner i olika frågor, t.ex. kring olika ssifikationssystem (SSYK, SNI, SUN) tå med branschkontakter ega, Svensk handel, LRF, SKL, SHR, Sveriges ggindustrier, Industriarbetsgivarna, Teknikföretagen
ranschnätverk Branschn artläggning av branscher kapa branschvisa grupper (branschnätverk) ranschträffar under hösten och våren
Branschn ergi och Miljö skvård mm. retagstjänster öna näringar tell, restaurang, turism och resor lso- och sjukvård, socialt arbete ustri ltur, media och design mhällsbyggnad och byggteknik kerhet
?
ken/kompetenser som inte finns idag?
ople 10 years ago were expected to have 3 different reers in their lifetime days learners will have 10-14 jobs by the time they 38 years old e Top 10 in-demand jobs in 2010 did not exist in 200
ack för uppmärksamheten!