Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa Mats E. Nilsson (temasamordnare), Docent, Miljöpsykologi, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Gösta Bluhm, Docent, Miljömedicin, Karolinska Institutet Karl Bolin, Tek Dr. Akustik, Kungliga Tekniska Högskolan Johanna Bengtsson Ryberg, Med Dr, Naturvårdsverket Ingrid Johansson Horner, Naturvårdsverket Ingrid.johansson-horner@naturvardsverket.se 1
Vad jag kommer prata om idag: 1. Buller och ohälsa - generellt 2. Människors hälsa och ohälsa - vindkraft 2
Buller ger negativa effekter på människors hälsa Buller är ett växande problem. Det är en miljöfaktor där allmänhetens klagomål ökar. Vi måste samarbeta för att bullerarbetet ska gå åt rätt håll. Begreppet hälsa används här som det definierats av WHO, dvs, att hälsa inte enbart ska förstås som frånvaron av sjukdom utan som ett tillstånd av välbefinnande (WHO 1948) 3
Bullers negativa effekter på människors hälsa Störande Obehag Stress Hörselskada Orsakar tinnitus Ökad olycksrisk Sömnstörning Röstproblem Maskerar tal Försämrad koncentration Försämrad prestation och inlärning Hjärt-kärlsjukdom 4
Bullrets effekter beror på exponering & situation och individfaktorer Exponering & situation Typ av bullerkälla Flera bullerkällor Ljudnivå Tillgång till tyst sida Utemiljö/uteplats läge Sovrummets läge och fönstrens läge Individen Attityd Känslighet för ljud/buller Hälsotillstånd Känsliga grupper (tex. barn, kroniskt sjuka, gravida, äldre, skiftarbetare, hörselskadade) 5
Sömnstörningar av buller hur? Vi fortsätter att använda vår hörsel även under sömnen. Det innebär att vi även när vi sover har koll på omgivningen med hjälp av hörseln. Svårt att somna Uppvaknanden, förändring av sömndjupet Ökat antal kroppsrörelser, ändrad andning, ökad hjärtfrekvens, höjt blodtryck Ändrat beteende (t.ex. sömnmedel, öronproppar, stängda fönster) Minskad djupsömn, sämre sömnkvalitet Trötthet Nedstämdhet, olustkänsla Sänkt prestationsförmåga, (Hjärt- kärlsjukdom) 6
Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen Exponeringen för buller (2.1) Exponering för skuggor (2.2) Forskning: - besvärsupplevelser (2.3), - sömnstörningar (2.4) - symtom och sjukdomar (2.5) Sammanfattning 7
Syntesrapport - syfte och metod Sammanfatta, analysera och värdera befintlig internationell och nationell forskning om vindkraftens påverkan på människors intressen. Genomgång av vetenskapligt publicerade artiklar, myndighetsrapporter, praktikfall och annan så kallad grå litteratur (till exempel domslut), sammanställa och värdera befintlig kunskap (nationell och internationell) om vindkraftens påverkan på människors intressen utifrån det vi vet idag. 8
Om ljudet från vindkraftverk Det dominerande ljudet är av aerodynamiskt ursprung och uppstår när rotorbladen passerar genom luften. Är av bredbandig karaktär, mest framträdande frekvensområde är 63-4 000 Hz. Upplevs vanligen som ett svischande ljud vilket är den typ av ljud som upplevs som mest störande. Rena toner (tydligt hörbara toner) upplevs som mer störande än vanligt ljud. 9
Varför är vindkraftsljud lätt att höra? Ett svischande ljud är lätt att uppfatta även i närvaro av bakgrundsljud Vindkraftsljudets amplitud (styrka) blir modulerat och varierar i takt med vingarnas passager genom luften (dvs. ljudnivåskillnader) Dygnsvariationen (fa för äldre lägre verk) gör att ljudet uppfattas tydligare nattetid. 10
Lågfrekvent? Infraljud? Vindkraftverk generar också lågfrekvent ljud (20 200 Hz) och infraljud (1 20 Hz) Ljudnivåerna i lågfrekvens- och infraljudsområdet är inte högre än för många andra vanliga bullerkällor Det infraljud som genereras av vindkraftverk har nivåer långt under vad som är hörbart Kommer andelen lågfrekvent ljud från vindkraftverk i framtiden att öka i och med att verken blir större? Oklart 11
Skuggor från vindkraftverken Soligt väder och solen står lågt - roterande skuggor på marken. (Bostäder NO till NV om verk mest utsatta) Denna störning är svår att värja sig mot Risken för att bli påverkad av skuggor beror på läge och avstånd till vindkraftverken Störningstiden (dvs den faktiska skuggtiden) ska inte överstiga 30 minuter per dag, och inte mer än sammanlagt 8 timmar per år (Boverket 2009) Sensorer på vindkraftverken är en teknik för att minska den tid som skuggor uppstår Det saknas vetenskapliga publikationer kring störning av skuggor, reflexer och ljus från vindkraftsverk. 12
Besvärsupplevelser av ljud från vindkraftverk Sambandet mellan bullerstörning och ljudnivåer från vindkraft har hittills undersökts i tre tvärsnittsstudier De tre studierna använde samma fråga för att mäta bullerstörning: Ange för var och en av nedanstående olägenheter om du lägger märke till eller störs av dem, när du vistas utomhus vid din bostad, följt av en lista med tänkbara olägenheter varav buller från vindkraft var en. Beräkningarna inkluderar inte dem som hade egen ekonomisk vinning av vindkraften, eftersom de personerna rapporterade klart lägre störning jämfört med dem som inte hade egen vinning av vindkraften (E. Pedersen, et al. 2009). 13
Besvärsupplevelser av ljud från vindkraftverk Studierna visar på ett tydligt samband mellan beräknade nivåer av vindkraftsbuller och andel störda. Boende med exponering i intervallet 35 40 dba, (utomhus vid fasad): andelen bullerstörda cirka 10% (i de svenska studierna) resp. cirka 20% (den holländska studien). Andelen mycket bullerstörda var cirka 6% i de svenska och den holländska studien. 14
Resultat från tre studier (Pedersen et al. 2009) 15
Är det många som störs av ljudet? Andelen som upplever sig vara bullerstörda av vindkraftsljud vid riktvärdet 40 dba (utomhus vid fasad) är jämförbar med andelen bullerstörda vid motsvarande riktvärde för vägtrafikbuller, 55 dba(laeq24h utomhus vid fasad). Obs att antalet personer som störs av vägtrafikbuller är betydligt större än för vindkraftsbuller (ca 1,7 miljoner enligt WSP, 2009). Vindkraft är mer störande än vägtrafikbuller vid liknande ekvivalenta ljudnivå. Vid 40 dba (LAeq,24h) vindkraft är störningarna påtagliga medan andelen bullerstörda vid 40 dba (LAeq,24h) transportbuller är betydligt lägre. 16
Förklaringar till att fler störs av vindkraftsljud Vindkraftverk uppförs ofta i miljöer med låg bakgrundsnivå. Repetitivt pulserande ljud upplevs som mer störande än kontinuerligt ljud med samma frekvensinnehåll och genomsnittliga ljudnivå. Vindkraftens visuella intrång i miljön kan påverka bedömningar av bullerstörning. 17
Sömnstörning pga. buller Om riktvärdet på 40 db(a) upprätthålls så bör det skydda mot sömnstörningar. Studier antyder att beräknade nivåer kan vara högre på natten. Studierna visar ingen entydig bild av sambandet mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning. 18
Symptom och sjukdomar The Wind Turbine Syndrome (Pierpont 2009). Pga. att lågfrekvent ljud och vibrationer från vindkraftverk påverkat personernas balanssinne. Studien ger av flera skäl inget belägg för detta. Vibroakustisk sjukdom, VAD (Alves-Pereira & Castelo Branco) Pga. infra- och lågfrekvent ljud orsakas b.la. ökad risk för epilepsi och hjärtkärleffekter. Inga andra forskare har kunnat verifiera deras resultat. (troligtvis enbart relevant vid mycket höga yrkesexponeringar, till exempel hos flygmekaniker) 19
Symptom och sjukdomar Risken för epileptiker (Harding et al. 2008) Pga. risk för anfall hos personer med fotokänslig epilepsi. Inte relevant för moderna vindkraftverk, som rör sig långsammare Hjärt- och kärlsjukdom? Studier finns som visar ett på samband mellan förhöjt blodtryck och vägtrafik- och flygbuller och förhöjd risk för hjärtinfarkt. Vindkraftsbuller orsakar bullerstörning och möjligen sömnstörning men det har inte genomförts några epidemiologiska studier av vindkraftsbuller och risk för hjärtkärlsjukdom. 20
Sammanfattning hälsa och ohälsa (1/2) Vindkraftverk upplevs som störande av en del boende i dess närhet. Det beror fa på störning av buller men också skuggor. Bullerstörning beror främst på ljudets karaktär (det upprepade susande, svischande eller dunkade ljudet). Ljudet är inte mer lågfrekvent än andra vanligt förekommande ljud i omgivningen, till exempel buller från vägtrafik. Det infraljud som genererars ligger på nivåer långt under vad som är hörbart. Vid 40 dba uppger cirka 10 20% att det är störda och cirka 6% att de är mycket störda av vindkraftsbuller. 21
Sammanfattning hälsa och ohälsa (2/2) Viktiga faktorer är förmodligen att vindkraftverk ofta uppförs i områden med låg bakgrundsnivå och att vindkraftens visuella intrång i landskapet kan medföra en ökad fokusering på buller. Påståenden om att vindkraft medför risk för vibroakustisk sjukdom, vindkraftssyndrom och skadlig infraljudspåverkan på innerörat saknar belägg. Studier saknas vad gäller risk för hjärt-kärlsjukdom pga. ljud från vindkraftverk. Förutom besvärsupplevelser av buller och skuggor har inga påtagliga hälsoeffekter av vindkraft kunnat påvisas. 22
Några lästips på NVs webb Upplevd störning av vindkraftsbuller, en jämförande studie av ljud från olika turbiner Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter: Syntesrapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen 23
Tack för visat intresse! www.naturvardsverket.se www.vindval.se www.vindlov.se 24
Riktvärden för ljud från vindkraft Högst 40 dba utomhus vid bostadshus (tomtgräns) Högst 35 dba i områden med lågt bakgrundsljud - Områden där ljudmiljön är särskilt viktig (fjäll, skärgård) - Bostäder i vindskyddade lägen - Vissa utpekade områden för friluftsliv 5 dba lägre om vindkraftverken alstrar hörbara toner Frifältsvärden Om ljudet är lågfrekvent används Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus, tabell 2. 25