Innehåll sida 1 Telefonlista 3 2 Blanketter 4-8 a Blankettguide 4 b Matbeställning 5 c Tjänstgöring vid naturskola 6 d Anmälan till naturskola 7 e Målsmans medgivande 8 3 Förberedelser/Genomförande 9-14 a Vi far på naturskola 9-13 b Måltider och busstransporter 14 4 Regler och föreskrifter 15 a Ordningsförskrifter 15 5 Kartor och ritningar 16-19 a Vägkarta 16 b Tomtkarta 17 c Storstugan 18 d Nybyggnaden 19 6 Information till föräldrar/elev 20 a Utrustningslista 20 7 Studiebesök 21 8 Introduktion 22 a Mål 22 9 Allemansrätten 23 10 Vatten 24-51 a Handledning bäck/å 24-26 b Hallabäcken 27-34 Artlista c Vegeån 35-43 Artlista d 1 Vägbeskrivning 44-45 2 Smådjur i vattnet som påvisar föroreningar. 46-47 3a Vem äter vem och vem äter vad i ån/bäcken? 48 3b Näringsväv 49 4 Hur andas djuren i ån/bäcken?50 5 Artjakten 51 11 Skogen 52-82 a Hur ren är luften? 52-56 b Våra sinnen 57-65 c Observation av myror. 66 Sidan 1
d Naturtretton 67-70 e Fågelsång 71-76 f Alla vet ju hur en vitsippa ser ut! 77 g Ekologiuppgifter i skogen 78 h Näringsväv på bok. 79 i Näringsväv på gran. 80 j Näringsväv på ek. 81 k Buskens konsumenter. 82 l Svampar 83 m Inventering - Artjakt 84 12 Ängen 85-90 a Småkryp på ängen. 86-87 b Insekter ute i natten 88 c Ängsblommor 89 d Artjakten 90 13 Minikurser 91-106 Spindlar 92-93 Vatten 94-95 Kamouflage 96-97 Stubbar 98-99 Svamp 100-101 Diplom 102-106 14 Lekar/Spel 107-109 15 Orienteringar 110-119 a På tomten Röd, blå, gul, grön. 110-113 Fotoorientering 114 Stjärnorientering 115-116 b Utanför tomten Fri orientering 117 Promenadspår, vit och gul 118-119 16 Mörkervandring 120-123 Sidan 2
TELEFONLISTA Naturskolan Söderåsen automat 0712-10885 Husmor, Agneta Månsson bostad 0418-810 11 Vaktmästare, Knut Danielsson bostad 0418-810 54 Busstransporter, Per Hall, HBG trafiken 042-10 79 43 Fax 042-10 79 84 Pedagoger Bengt Jürs bostad 042-37 51 55 mobil 0708-650433 email bengt.jurs@bigfoot.com Bengt Selmén bostad 042-29 74 08 tel/fax skolan 042-10 57 23 email bengt.selmen@helsingborg.se Naturskoleexpeditionen, AV-centralen, telefon 042-10 49 16 fax 042-10 54 72 Brandlarm 112 TAXI i Bjuv 042-701 11 Läkarstationen i Bjuv 042-701 11 Sidan 3
Blankettguide - alla de blanketter du måste fylla i, i samband med naturskolan Anmälan - göres på "Anmälan till Naturskola" Matbeställning - göres på 2b Målsmans medgivande -göres på blankett med samma namn (2e) Ersättning för Naturskolevistelse - får du om du lämnar in "Tjänstgöring vid Naturskola" till egna skolan. Busstransport - bokas centralt, du skall inte skicka in en beställning. Ni får besked om när ni blir hämtade. PS. Tänk på säkerheten tag med en personbil. DS. Sidan 4
2000-03-04 nr 2b Beställning av mat till naturskolevistelse. Sändes till Helsingborgs måltidssevice, Maria Park. Datum: Avser naturskola på (kryssa i en ruta): Söderåsen Hjelmsjövik Antal elever Antal ledare Antal specialkoster Bifoga ett intyg/specialkost (ex diabeteskost, vegetarisk kost, annan kost pga födoämnesallergi) Avser tiden: Frukost den Lunch den Kvällsmat den Lärare Årskurs Skola OBS!Vid naturskolevistelse under höstterminen, före den 10 september, måste matbeställningen ske vårterminen innan. I alla andra fall insändes blanketten till Helsingborgs måltidsservice senast tre veckor före naturskolevistelsens första dag. Glöm sedan inte att avbeställa lunchen på den egna skolan!! Sidan 5
2000-02-04 nr 2c Tjänstgöring vid Naturskola Datum: Namn: Personnummer: Gatuadress: Postnummer/Ort: Ersättning för tjänstgöring vid Naturskolan, Hjelmsjövik/Söderåsen (välj) under tiden / - / 200_ med avresa från den / kl och hemkomst till den / kl Tjänstgöringsblanketten lämnas in senast tre veckor efter naturskolevistelsen till egen skola. Sidan 6
2000-03-04 nr 2d Anmälan till Naturskola / AV-centralen Härmed anmäler jag klass (klassbeteckningen vid naturskolevistelsen) till naturskolan på Söderåsen vid Hjelmsjövik höstterminen vårterminen år 200_ Antal ledare Antal elever Klassen har varit på naturskola? När? Datum Lärare(texta) Skola Rektors underskrift Barnens Paradis (Söderåsen), Hjelmsjövik, vardera 34 sängar (inkl. ledare). Sista anmälningsdag, 1 november (gäller naturskola under vårterminen), 3 april (gäller naturskola under höstterminen) En klass bör kunna räkna med tre naturskolevistelser under grundskoletiden enligt följande: 1.Ett besök på L-stadiet (förslagsvis åk 3) omfattande en övernattning. 2.Ett besök på M-stadiet omfattande två övernattningar. 3.Ett besök på H-stadiet omfattande två övernattningar. H-stadiet förläggs i första hand till Hjelmsjövik. Sidan 7
2000-03-04 nr 2e Söderåsen, målsmans medgivande Avfärd till naturskolan sker - dagen den / 200. Samling sker på skolan klockan. Utrustning: se särskild lista. Beräknad hemkomst: - dagen den / klockan. Ledare: Telefon: Naturskolan har en korttelefon som går att ringa till på nummer 0712-108 85, telefonkort säljes på naturskolan. Undertecknad har tagit del av ovanstående skrivelse samt studerat utrustningslistan. Jag anmäler min dotter / son att delta i klassens naturskolevistelse. Målsmans namn Sidan 8
Vi far på Naturskola Anmälan Vi erbjuder plats för Skolår 3 en övernattning. Skolår 4-9, två vistelser med två övernattningar. Den ena under skolår 4-6 och den andra under skolår 7-9. Måndag till onsdag eller onsdag till fredag. Anmäler din klass gör du på blankett 2d. Denna blankett skall vara oss tillhanda senast den 1:e november för vårterminen och senast den 1:e april för höstterminen. Blanketten hittar du under avsnitt 2. Förberedelser Börja med förberedelserna i god tid. Här följer ett förslag på hur man kan gå tillväga. Ö Prata med klassen om de vill åka på naturskola. Ö Ta eventuellt upp frågan på ett klassmöte. Ö Se till så att skolledningen ger klartecken. Ö Beslut tas om att ansöka om naturskola. - sänd in ansökan. Glöm ej att få rektors underskrift. När du har fått plats med din klass på naturskolan Ö Nu är det dags att anmäla sig till den kurs som vi på naturskolan håller för dig som skall åka med en klass på naturskola. På denna kurs får du träffa andra ledare och oss på naturskolan. Vidare får du en genomgång av senaste nytt och de uppgifter som finns. Du får en möjlighet att praktisk utföra dessa uppgifter på plats. Ö Studera innehållet i detta dokument som du nu läser i, i detta finner du massor av fina förslag på aktiviteter. Ö Har du ej haft tillfälle att besöka naturskolan, så är det hög tid för dig som ej varit där innan att besöka den nu. Ö Gör en samplanering med dina elever av vistelsen på naturskolan. Ö Fastställ ett program för er vistelse på naturskolan. Ö Nu är det dags att underrätta föräldrarna om tid för avresa, hemkomst, naturskolans adress och telefonnummer. Se till att föräldrarna ger sitt medgivande att deras barn får åka med, blankett 2e. Sidan 9
På naturskolan När ni kommer dit med bussen; 1. Installerar ni er och packar upp kollar av alla rummen att det inte är klottrat eller att något är förstört (informera husmor om så är fallet). 2. Gå igenom brand och säkerhetsföreskrifter. 3. Gå igenom ordningsreglerna. 4. Gå igenom tiderna för väckning, måltider och när det är läggdags. 5. Gå igenom fördelningen av de praktiska arbetsuppgifterna så som att hjälpa husmor, städa, ansvar för materielen etc. Förslag till arbetsgång Första dagen sysslar eleverna med närliggande aktiviteter så att de lär känna naturskolans tomtområde och nära omgivningar. Håll gärna på med aktiviteter fram till midnatt. Det är lättare att få eleverna i säng om man har kört slut på dem! Förbered arbetsuppgifterna till nästa dag kvällen innan. Under förmiddagspasset arbetar eleverna i sina grupper med de uppgifter de fått sig tilldelade. På eftermiddagen kan man anslå tid till att bearbeta materialet från förmiddagen. På kvällen redovisar man vad man gjort i grupperna under dagen. Varva även in fritidssysselsättningar som idrott, lägerbål, underhållning mm. Se även programexempel. Uppbrottet från naturskolan 1. Efter frukost informerar du om vilka arbetsuppgifter och ansvarsområden som eleverna har när det gäller packning och städning. 2. Alla packar sina saker och ställer ut dem på gården. 3. Städning av naturskolan, kolla noga så att det inte är klottrat (informera husmor om så är fallet). 4. Materielen rengörs och ställs tillbaka på sin plats. Se till så att håvarnas tyg får torka ordentligt. 5. Sysselsätt eleverna med något som inte kräver för mycket utrustning, så att du inte har så mycket att göra med att ta in utrustning när det är dags att åka med bussen. 6. Ni äter innan bussen går. 7. Läraren går en sista runda innan bussen går och ser efter att inget är glömt. Väl hemma När ni kommer tillbaka till skolan kanske ni i klassen känner för att fortsätta med liknande arbetsuppgifter. De flesta uppgifterna kan du som lärare använda omkring den egna skolan med vissa förändringar. Sidan 10
Biologiundervisningen kan berikas genom att ni under naturskolevistelsen samlar in material som ni kan använda hemma i undervisningen. Använd din fantasi och sätt in naturskolevistelsen i ett större sammanhang. Husmor Innan husmor slutar för dagen har hon gjort förberedelser för någon form av utspisning senare på kvällen. När det gäller tiderna för måltiderna kan de ändras efter överenskommelse med husmor. Ordning En fast och bestämd ordning underlättar arbetet. Under första dagen rekommenderar vi omfattande sysselsättning och sent sänggående. Det blir då förhoppningsvis fortare lugnt i sovrummen. Ö Undvik omflyttning av möbler, det ökar slitaget. Det är dessutom inte tillåtet att spela pingis inomhus. Ö Använd gärna inneskor. Blockera inte ytterdörrarna med skor. Ö Sängöverkasten vikes samman vid ankomsten och läggs på först vid hemresan. Ö Undvik spring i köket. Köksingången är till för kökspersonalen. I övrigt är det husmor ni skall fråga om det är några oklarheter om hur det skall vara med ordningen. Fråga även husmor om det är något hon vill att ni skall ta hänsyn till. Se sen i övrigt den speciella del som gäller för respektive naturskola. Dina villkor som ledare Traktamente för ledare. Kompensation / ledighet för övertid för ledare vid naturskolevistelse, enligt överenskomst med rektor. Söderåsen special PM angående materielen Naturskolans nycklar förvaras i nyckelskåpet i köket. Undervisningsmaterielen är pga. utrymmesbrist spridd på följande platser: Matsalen, här finns fälthandböckerna och arbetsuppgifterna. Ledarrummet, här finner du skrivmateriel, spel, kassettbandspelare, projektor, luppar mm. Materielrummet, här finns fältmaterielen, orienteringar och idrottsmateriel. I Lillebo/alt ute finner du cyklar. Varje elev som tilldelas en cykel är ansvarig för den och ser till att den är ren före hemfärd. Privat och nöjesåkning är ej tillåtet. Sidan 11
Du som ledare hämtar ut den materielen som ni behöver. Du som ledare ansvar för att materielen återställs hel, ren och torr (särskilt gäller det tyghåvarna som möglar om de ej får tillfälle att torka). Brister och skador rapporteras i pärmen på ledarrummet. Några råd och upplysningar till ledarna Omarbeta gärna de arbetsuppgifter som iordningsställts, så att de passar dina elever. Skriv gärna upp vad du har gjort för uppgifter och vad du tycker om dem. Vi tar tacksamt emot förslag på nya uppgifter. Behov av fickpengar är nästan obefintligt, däremot kan det vara bra om eleven har ett telefonkort om hon/ han vill ringa hem. Har eleven ej telefonkort kan han/ hon köpa ett av husmor. Korttelefonautomat finns. Elevmedverkan Ö Du som ledare planerar in elevernas husliga sysslor under naturskolan. Ö De hjälper husmor med dukning servering, diskning och städning. Ö De svarar för städning av förläggningsrummen och tvättrummen. ÖDe svarar för den yttre ordningen kring naturskolan. Programexempel exempel 1 Förslag till dagsprogram 1 7.00 Väckning, vädring, bäddning, städning. 8.00 Frukost 9.00 Naturstudier, idrott, lek, studiebesök. 12.00 Middag 13.00 Naturstudier, idrott, lek, studiebesök. 15.00 Mellanmål, grupparbete, frivillig sysselsättning. 16.30 Kvällsmål, grupparbete, frivillig sysselsättning. 18.00 Redovisning av uppgifter, förberedelser inför morgondagen. 20.30 Samvaro, lägerbål, korvgrillning, nattorientering mm.. 23.30 Tyst exempel 2 Program för Naturskolevistelese 20-23/9 93 Klass 8b Påarp Start Aktivitet Slut 9.00 Avfärd med buss från Påarp 10.30 10.30 Bussen framme i Hjelmsjövik 11.00 11.00 Inkvartering 11.30 12.00 Lunch. Grupp1 ansvarar. 13.00 13.00 Arbete i grupper ; Trädrundan Blå kontroller Sidan 12
Fotoorientering Frisbee-golf Pingis turnering Paddla Grupp 2 plockar in i förrådet. 16.00 16.30 Kvällsmål. Grupp 3 ansvarar. 17.30 17.30 Brännboll. Sätt ut nattorienteringen. 18.30 19.30 Brasa med ev. grillning. Grupp 4 ansvarar. 21.30 22.30 Gruppvis: Nattorientering 24.00 24.00 Sova 7.00 7.00 Väckning, värdig, bäddning, städning. 8.00 8.00 Frukost. Grupp 5 ansvarar 9.00 9.00 Arbete i grupper ; Djur/växter i Hjelmsjön. Djur/växter i Pinnån. Djur/svamp på ängen. Djur/svamp på betesängen. Svamp i granskog. Svamp i lövskog. Se till så att ni hinner med hälften av punkterna i gruppen på förmiddagen, så tar ni resten på eftermiddagen. 19.00 Fritid 22.30 22.30 Flaggleken 24.00 24.00 Sova 7.00 7.00 Väckning, vädring, bäddning, städning. 8.00 8.00 Frukost. Grupp 3 ansvarar 9.00 9.00 Städning. Alla hjälper till!!!10.00 10.00 Gör alla grupper Lavar och luftföroreningar. 12.00 11.30 Lunch. Grupp 4 ansvarar. 12.00 Hemfärd 14.00 Ledaren plockar in nattorienteringen 12.00 12.00 Lunch. Grupp 1 ansvarar 13.00 13.00 Arbete i grupper. 16.30 16.30 Kvällsmål. Grupp 2 ansvarar 17.30 18.00 Redovisning av dagens arbete i grupper. Varje grupp lämnar in en skriftlig redogörelse för vad gruppen gjort. I den skall det ingå en förteckning över vad ni hittat och jämförelser mellan de olika miljöerna. Grupp 3 plockar in materielen. 19.00 Sidan 13
Mat på Naturskolan - för din vistelse gäller följande Om du och dina elever är placerade måndag till onsdag serveras du följande mål. Frukost Om du och din klass är placerad onsdag till fredag serveras du och dina elever följande mål. För er som bara har en övernattning gäller en reducerad varriant av dessa schemata. Lunch Onsdag Kvällsma t Måndag x x Tisdag x x x Onsdag x x Frukost Lunch Kvällsma t x Torsdag x x x Fredag x x Buss -transporter Du får skriftligt besked 3 veckor före avfärd om busstider. Om du ej fått besked ring Arne Hagberg 107943 för besked. Normala rutiner Måndag avfärd ca: 9.00. Onsdag avfärd efter lunch på skolan ca: 11.30. Hemfärd ca: 12.30 är då tillbaks på skolan ca: 13.30 Bussen har plats för 50 resanden. (Om ni blir fler får ni ta överskjutande antal personer i egen bil.) Sidan 14
Ordningsföreskrifter Naturskolans område får ej lämnas utan ledarens tillstånd. Alla medverkar till god ordning inom samtliga byggnader och på naturskoleområdet. Var aktsam om lokalerna, inventarierna och naturen. Vid uppenbar skadegörelse blir du ersättningsskyldig. Lakan eller sovsäckar måste användas i sängarna (lakan under sovsäcken). Fönster du öppnar måste du kroka fast. Rökning och användning av tändstickor/tändare är absolut förbjudet. Brandlarm är inkopplat, reagerar för rök och värme. Cyklar får endast användas med tillstånd av ledaren. Som ni alla säkert vet är det omöjligt att skriva regler som täcker alla situationer. Men om alla använder sunt förnuft och uppträder trevligt och hänsynsfullt är förutsättningarna goda, att naturskoledagarna skall bli härliga och minnesrika. Sidan 15
Sidan 16
Orginal finns på Naturskolan Sidan 17
2000-03-04 nr 5b Storstugan Förläggningsrum för 8 flickor Förläggningsrum för 8 flickor 12345678901 12345678901 12345678901 12345678901 12345678901 12345678901 Kök Ledarrum Matsal och samlingsrum Toalett för ledare Tambur med korttelefon Sidan 18
Plan över nybyggnaden Vindsvåning Ledarrum Toalett för ledare Förläggningsrum för 16 pojkar Bottenplan Balkong Materielrum Omklädning pojkar Tvättrum och toaletter för pojkar Trappa till vindsvåningen Pannrum Bastu Omklädning flickor Tvättrum och toalett för flickor Sidan 19
Personlig utrustningslista för vistelse på naturskola Reskläder Du kan åka i dina vanliga kläder till naturskolan. Följande saker kan vara bra att ha med; 1 Oömma kläder, tex. långbyxor, jacka. 2 Kläder för ombyte. 3 Varm olle eller kofta. 4 2-3 par strumpor. 5 Grova skor. 6 Stövlar. 7 Inneskor. 8 Regnkläder. 9 Gymnastikskor och ev. träningsställ. 10 Två stycken lakan + örngott eller ett lakan + sovsäck +örngott. 11 Handduk. 12 Toalettartiklar. 13 Pyjamas/nattlinne 14 En tidning i plastpåse som sittunderlag. Om du har möjlighet kan du också ta med; Kamera. Kikare. Något att läsa. Ficklampa. Kortlek Pingisrack + boll Sidan 20
Studiebesök Före Ring och avtala tid med kontaktpersonen. Förslag på besök Stenestads kyrka, prata med husmor Ridskolan i Åvarp tel 042/72524 Efter Skicka gärna ett tackkort, teckning e. dyl.. Det uppskattas mer än man tror. Tips Fråga husmor innan ni åker iväg, så kanske hon har fler tips. Sidan 21
Naturskolans mål är; " att bedriva undervisning om naturen i naturen och att stimmulera till aktiviteter utomhus. " att naturstudierna på naturskolan skall ge impulser till uppföljning och fortsatt arbete i den egna närmiljön. " att ge deltagarna positiva upplevelser av att vistas i naturen. " att visa på de sammanhang/kretslopp som vi ingår i. " att vara en inspirationskälla till engagemang för naturoch miljövård. " att stimulera till och öka intresset för exkursionen som undervisnings-form. " att öka förståelsen för naturens mångfald och samband. Sidan 22
Allemansrätten Klassuppsättningar med information om allemansrätten finns på naturskolan. Sidan 23
Handledning för vattenundersökningar i bäck och å Vi hoppas att dessa tips och råd kan hjälpa dig som lärare vid vattenundersökningarna. Skriv upp vilka djur ni hittat så att vi kan tillfoga dem till de artlistor som finns. Tips Detta är en allmän handledning för hur man skall bete sig med håvar, silar etc. i rinnande vatten som det är i bäcken och ån. Vilket djur? Till denna handledning har vi bifogat artlistor. Livet skiftar med årstiderna, fåglar flyttar och löv faller. Men det är kanske inte bekant för alla att det finns årstidsväxling i vattnet men så är det. Välj den artlista som ligger bäst till i tid när du och dina elever skall göra era undersökningar. Vi håller fortlöpande uppsikt på livet i vattnet och lägger till nya fynd då de dyker upp. Listan är en snabbväg till att hitta till vad man fiskat upp. Finns inte det ni fiskat upp på listan, så har ni kanske funnit något som vi inte har hittat. Då har du biblioteket till hjälp, titta i naturskolans bokhylla. Det finns ett alternativ till och det är vattenduken. En stor plastduk som är en bestämnings-tabell. Men innan du går på bokhylla och duk se efter i artlistan om där finns något djur som liknar det du hittat. Om det finns ett välliknade djur i artlistan så finner du ett nummer vid detta djur. Numret är det nummer djuret har i boken Vad jag finner i sjö och å. Slå upp detta nummer i boken, kanske du finner ditt djur i närheten på de närmsta sidorna. Växter och annat Vi har inte bara tagit med djuren i bäck och å utan även växterna i och runt om. Även sådant som trillat ned i vattnet har vi tagit med. Som du säkert vet kommer eleverna dragande med det mesta och vill ha ett svar. Sidan 24
Naturfacit Artlistorna är ett försök till naturfacit. Men ni vet hur naturen är, full av överraskningar. Vatten Det mest slående med en bäck eller å är just vatten. Det kan verka som ett löjligt påpekande, men tänk på hur vattenståndet kan variera och det fort. Det beror oftast på torrperioder följda av kraftigt regn och snösmältningen. Vad har detta för praktiska konsekvenser för er verksamhet i vattnet? Men det är mycket svårare att arbeta i vatten när det är högvatten. Det finns samma antal djur på en viss sträcka längs vattendraget oavsett hur mycket vatten det finns i bäcken/ån. Fara Det är ingen större risk att arbeta i bäcken och ån. Där vi lagt undersök-ningsområdet är det relativt grunt, det är ån som är djupast. Ombyte Påpeka för eleverna innan ni åker på naturskola vikten av att ha ombyte. Det är mycket stor risk att eleverna blir blöta. När du går ut i vattnetkan du ha, höga stövlar så att man inte blir blöt eller gymnastikskor som torkar lätt. Däremot rekommenderar jag inte att eleverna går barfota i vattnet, det kan finnas glas och dyl. som man kan skära sig på. Leta var och hur? Hur hittar du djuren? I bäcken och ån kan man leta på följande tre sätt: 1. I grus, sand och dynga använder du hushållssilen. Fyll silen och sila fram djuren. Plocka över djuren i burkar eller vannor med pincett. 2. På stenar. Plocka upp en sten, titta efter djur på undersidan av den. Plocka dem med pincett, stoppa ner djuren i burkar eller vannor. 3. Bland växterna. Dra några ordentliga tag med vatten-slaghåven bland växterna och titta i botten på håven efter djur. Visa eleverna vilken sida av håven de skall använda så att bomullsduken ej slits upp. Plocka upp djuren med pincett, lägg dem i burkar eller vannor. Vattenslaghåven När ni använder denna så tänk Sidan 25
på att rätt sida fram är när du ser skruvarna på insidan av håvringen när du tittar ner i håven. När ni använt håven är det viktigt att den får torka ordentligt så att bomullstyget inte möglar. Vannan Detta är ett mycket bra hjälpmedel när man studerar hur djuren beter sig. Fyll vannan med vatten ett par cm upp. Släpp djuren där, sedan kan ni i lugn och ro studera hur djuren rör sig i vattnet. Lupp, luppburk Luppburken är bra att ta till när man vill studera ett speciellt djur lite närmare. Detta gäller även lupp-arna. Träna gärna luppteknik med eleverna. Att behålla djur Givetvis kan ni ta djuren med er, det kommer snabbt nya som tar deras plats. Tänk bara på hur eleverna tar det, djurplågeri etc.. Med den anpass-ning djuren har till att leva i syrerikt rinnande vatten är det stor risk att de snabbt kommer att dö av syrbrist i era burkar. Detta gäller speciellt bäcksländor och dagsländor. Om ni tar hem till ett akvarium tag då djuren sista dagen, så att de håller sig vid liv. Konservera Skall ni ta med er djuren hem för att titta på dem senare kan ni lägga dem i 70%-sprit, T-sprit eller glykol. Iglar läggs först i saltvatten, annars drar de ihop sig till en klump, sedan i sprit. Kom dock ihåg naturen är levande och så upplevs den bäst. Lätt att läsa mer i Knuffa för limnologi, Fältbiologerna Sidan 26
Artlista, september Hallabäcken Högre växter på land. Al Avenbok Benved Bok Gulplister Hallon Harsyra Hassel Humle Hägg Luddtåtel Lundelm (vid bron) Lundgröe Lönn Nejlikrot Nässlor Olvon Pil sp. Poppel Rönn Skogssallat Skärmstarr Slån Stinknäva Storrams Strätta Veketåg Vinbär Violer Älgört Ormbunkar på land. Hultbräken Majbräken Mossor på land. Mossor är svåra att bestämma. Mossfloran är rik här. Här följer ex. på mossgrupper och arter som du lätt hittar och känner igen här. Stjärnmossor ex. Praktstjärnmossa Björnmossa Sidan 27
Växter I Bäcken är vegetationen sparsam. Det är mest mikroskopiska alger, som gör att stenarna ser mörka ut. Men det finns även större växter som; Bäckmärke (Berula erecta) den enda blomväxten Näckmossa som växer på stenarna i bäcken. Lista Här följer en lista på djur som vi hittat i september månad. Det finns en bild till varje djur och svenskt/ latinskt namn. Numret till varje bild är en hänvisning till boken Vad jag finner i sjö och å, du finner djuret där vid samma nummer. Djur Djuren i bäcken lever av att äta algerna som växer på stenarna (119, 188, 344). En del är förstås rovdjur (60, 65, 113-117, 160, 198, 199). Men större delen lever av döda växter och djur som spolas med strömmen (17, 107, 199, 203, 204, 261). Hallabäcken är en av Skånes renaste vattendrag, med drickbart vatten, utom på sommaren. Det visar också artsammansättningen i bäcken, alla de djur som skall finnas i ett rent vattendrag finns där. Sidan 28
17. Platt sötvattenssvamp Ephydatia fluviatilis, äter mikroskopiska alger. Leta efter 156a inuti denna. 60. Broskigel Glossiphonia complanata, äter snäckor, kräftdjur, sländelarver. Leta efter den på undersidan av stenar. 65. Hundigel Herpobdella octoculata, äter snäckor, kräftdjur, sländelarver. Leta efter den under stenar. 107 Sötvattensmärla Gammarus pulex, äter bakterier och svamp som växer på gamla löv och dyl.. Håller till i strandkanten bland stenar och grus. Leta även på stockar och bland löv. Sidan 29
113-117 Bäcksländelarver. Svårt att skilja på de olika arterna, det räcker gott och väl om du kan se att det är en bäckslända. Leta efter dem på undersidan av stenar. Den fullbildade sländan är en dålig flygare, så den håller sig i närheten av bäcken. De små är växtätare, de stora är rovdjur. 118 Grävande dagslända Ephemera vulgata, äter alger och mikroorganismer som finns i bottengrusen. Sila grus och sand med hushållssilen så finner du sländan. Den finns i tvåstorlekar beroende på att den är tvåårig. 119 Platt dagslända Ecdyurus volitans, äter alger. Leta på undersidan av stenar. Sidan 30
121 Simmande dagslända Cloeon dipterum, äter alger. Finns bland löv och växter där vattnet inte strömmar så fort. 156a Trögsländelarv Sisyra fuscata, lever av nr 17, platt sötvattenssvamp, så du hittar den inuti svampen. Den är ett av de vackraste djur du kan titta på i lupp. 160 Stor skräddare Gerris najas, är ett rovdjur suger ut de insekter som råkat falla ned på vattenytan. Håller till i lugnvattnen. 188 Grushusbyggare Stenophylax latipennis, äter alger. Leta efter den på stenarna. Sidan 31
192 Sandstrutbyggare Limnophilus vittatus, den äter alger. Leta på stenar. 197 Stenhusbyggare Agapterus luscipes, äter alger. Sitter på stenar. 198 Större stenhusbyggare Rhyacophila septentrionis, ett rovdjur som bla. annat äter sländelarver. Leta efter den på och under stenar. 199 Stenyssjbyggare Hydropsyche angustipennis, äter sländelarver. Leta på och under stenar efter denna. Sidan 32
203 Svalbonätbyggare Polycentropus flaromaculatus, äter djur som fastnar i nätet. Bäckens motsvarighet till spindlarna på land. Den är mindre och mer hårig än nr. 204. 204 Trattsilnätbyggare Plectronemia conspersa, äter djur som fastnat i nätet. Större och mindre hårig än 203. 261 Knott Simulium sp., äter alger och andra mikro-organismer som de filtrerar ut ur vattnet. Leta på stenar som ligger i stark ström. De sitter fast med livlina på stenen, blir de oroade släpper de taget och hänger i linan. När det sen lugnar ner sig så halar de in sig själva och sätter sig på stenen. Det finns 64 olika arter av knott i vårt land och det är endast exper-ter som kan skilja dem åt. Sidan 33
265 Sippervattenmygglarv Ornephila testacea, (ingen bild) äter alger. Finns bland alger mellan stenar och i grus. 269 Algrörlevande- fjädermygglarv Psecttro-cladius sp., (ingen bild) äter alger. Finns bland alger mellan stenar och i grus. 274 Harkrank Tipula sp., äter förmultnande växtdelar t.ex. blad. 276 Broms Tabanus sp., ett rovdjur som äter andra larver i sanden/ jorden t. ex. skalbaggslarver och harkrankslarver. 344 Toppig hattsnäcka Ancylus fluviatilis, äter alger som växer på stenarna. Leta efter den på stenarna. Sidan 34
Artlista Vegeån Högre växter på land. Al Alm Björnbär Blekbalsamin Brännässla Dunört Ek Etternässla Hassel Hägg Kirskål Kåltistel Körsbär Lundgröe Nejlikrot Skogslönn Vildbalsamin Åkerfräken Älgört Mossor på land. Mossor är svåra att bestämma. Mossfloran är rik här. Här följer ex. på mossgrupper och arter som du lätt hittar och känner igen här. Stjärnmossor ex. Praktstjärnmossa Björnmossa Bergklomossa Växter I ån är vegetationen sparsam. Det är mest mikroskopiska alger, som gör att stenarna ser mörka ut. Men det finns även större växter som; Näckrosor. Näckmossa som växer på stenarna i ån. Djur Djuren i bäcken lever av att äta algerna som växer på stenarna (338, 342, 344). En del lever av att äta nedfallna ruttna blad och andra växdelar (107, 155a). Andra filtrerar vattnet på små mikroskopiska alger och andra mikroorganismer (261, 325, 327). Motsvarigheten till spindlarna på land finns också, de som spinner nät och fångar djur som flyter med strömmen (203). Slutligen finns det rovdjur som kravlar omkring och jagar de andra (198). Lista Här följer en lista på djur som vi hittat i september månad. Det finns en bild till varje djur och svenskt/ Sidan 35
latinskt namn. Numret till varje bild är en hänvisning till boken "Vad jag finner i sjö och å", du finner djuret där vid samma nummer. Vi har försökt ange vad djuren lever av så att det skall vara lättare att göra näringskedjor och vävar när ni arbetar med ekologi. Nedbrytarna är förresten bakterier och svampar. Ni kommer att märka att fördelningen av djuren är annorlunda här än i Hallabäcken. Vegeån rinner genom jordbrukslandskap och får ett stort näringstillskott från åkrarna. Vegeån är inte ett rent vattendrag. Övrigt Annat man kan finna i vattnet så här års är björkfrö och något som ser ut som potatisar, ca. ½cm i diameter eller mindre. Det är svalörtens rotknölar, ett sätt för svalörten att föröka sig utan frö. Titta även efter fisk, vi fångade ett par elritsor. Sidan 36
17. Platt sötvattenssvamp Ephydatia fluviatilis, äter mikroskopiska alger. Leta efter 156a inuti denna. 54-56 Daggmaskar lever i dyig botten och äter mikroorganismer. 60. Broskigel Glossiphonia complanata, äter snäckor, kräftdjur, sländelarver. Leta efter den på undersidan av stenar. 65. Hundigel Herpobdella octoculata, äter snäckor, kräftdjur, sländelarver. Leta efter den under stenar. 107 Sötvattensmärla Gammarus pulex, äter bakterier och svamp som växer på gamla löv och dyl.. Håller till i strandkanten bland stenar och grus. Leta även på stockar och bland löv. Sidan 37
118 Grävande dagslända Ephemera vulgata, äter alger och mikroorganismer som finns i bottengrusen. Sila grus och sand med hushållssilen så finner du sländan. Den finns i två storlekar beroende på att den är tvåårig 119 Platt dagslända Ecdyurus volitans, äter alger. Leta på undersidan av stenar. 121 Simmande dagslända Cloeon dipterum, äter alger. Finns bland löv och växter där vattnet inte strömmar så fort. Sidan 38
155a Sävsländelarv Sialis lutaria, rovdjur som äter t. ex. andra sländelarver, har-krankslarver och fluglarver. Den håller till i lugnt vatten bland växter och döda växdelar, som löv och pinnar. 156a Trögsländelarv Sisyra fuscata, lever av nr 17, platt sötvattenssvamp, så du hittar den inuti svampen. Den är ett av de vackraste djur du kan titta på i lupp. 160 Stor skräddare Gerris najas, är ett rovdjur suger ut de insekter som råkat falla ned på vattenytan. Håller till i lugnt vatten. 185 Sköldrörsbyggare Mollana angustata, lever i lugnare vatten och äter alger och mikroorganismer. Sidan 39
187 Sandrörsbyggare Leptocerus atenimus, lever i lugnare vatten och äter alger och mikroorganismer. 190 Ankarsandhus-byggare Anabolia sp., lever i stilla vatten, den äter växter, alger mm.. 191 Större sandstrut-byggare Limnophilus bipunk-tstus, kryper omkring på stenarna och äter alger mm.. Sidan 40
195 Mindre ankarsten-husbyggare Silo pallipes, i strömmande vatten, äter alger och mikroorganismer. 198 Större stenhusbyggare Rhyacophila septentrionis, rovdjur äter bla. sländelarver. Leta under stenar. 203 Svalbonätbyggare Polycentropus flaromaculatus, äter djur som fastnar i nätet. Bäckens motsvarighet till spindlarna. Är mindre och mer hårig än nr. 204. 224a Skalbaggslarv till mörk dykare Agabus uligi-nosus, rovdjur, kryper omkring på botten. 261 Knott Simulium sp., äter alger och andra mikro-organismer som de filtrerar ut ur vattnet. Leta på stenar i stark ström. Sitter fast med "livlina" på stenen, blir de oroade släpper de taget och hänger i linan. När det sen lugnar ner sig så halar de in sig själva och sätter sig på stenen. Finns 64 olika arter av knott i vårt land, det är endast experter som kan skilja dem åt. Sidan 41
274 Harkrank Tipula sp., äter förmultnande växtdelar t.ex. blad. 276 Broms Tabanus sp., ett rovdjur som äter andra larver i sanden/ jorden t. ex. skalbaggslarver och harkrankslarver. 279 Slamflugelarv Eristalis sp., lever i syrefattigoch förorenad miljö, äter mikroorganismer. 276, 279 Hittade i en bomullsliknande alg (ev. svamp), som luktar billig parfym. Ej på bild! Sidan 42
325 Klotmussla Sphaerium corneum, vanlig i sand och dybotten. Den filtrerar vattnet på smådjur. 327 Ärtmussla Pisidium amnicum, vanlig i sand och dybotten. Den filtrerar vattnet på smådjur. 338a Oval dammsnäcka Lymnaea peregra, finner du bland stenar och växter, de äter alger. 342 Flikmantlad snäcka Physa fontinalis, finner du bland stenar och växter, de äter alger. 344 Toppig hattsnäcka Ancylus fluviatilis, äter alger som växer på stenarna. Leta efter den på stenarna. Sidan 43
Vägbeskrivning till Vegeån och Hallabäcken Cykel Cykla nedför åsen mot Åvarp. Sväng in på första vägen till vänster då du passerat skylten Åvarp. Kör rakt fram vid nästa vägskäl. Passera en damm, kör vidare tills du har en gärsgård på vänster sida. Här stannar du innan scoutgården. Nu är du framme och kan ställa cyklarna vid hagen. Tag nu med dig din utrustning och vandra över enefäladen längs stigen. Du kommer först fram till Hallabäcken om du sen går över bron och följer Hallabäcken nedströms så kommer du framtill Vegeån. Det går nu bra att undersöka både bäcken och ån. Glöm inte att ta det försiktigt med taggtråden vid ån. Gör också eleverna uppmärksamma på att det är djupt direkt vid strandkanten på ån. Använd håvar med långt skaft. Sidan 44
Barnens Paradis Hembygdsgården i Åvarp Hästuthyrning Vegeån Damm Hallabäcken P Scoutgård Sidan 45
Smådjur i vatten som visar om vattnet är rent eller förorenat. Några av de djur som lever i vattnet är mycket känsliga för om vattnet är förorenat. Är vattnet inte bra dör de helt enkelt. I ett rent vatten finns det vattendjur av alla slag, allt ifrån de som kräver rent vatten och till de som tåler mycket förorenat vatten. För att hitta några djur behöver du lite hjälpmedel: Utrustning Vattenhåv med skaft 1 Linsburk 2 Sorteringsskål 1 Hushållssilar 3 Pincetter Småburkar Papper och penna ev. Bestämningsduk Artlista Vad jag finner i sjö och å PS. Kontrollera att du får allt med hem igen. DS. Gör sen så här; Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten om det är så djupt att du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så att man kan få fram de djur som håller sig dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka djuren med, från håvar och silar. Men pincetten kan du även använda till att plocka djur från stenarna i bäcken, lyft upp en sten och titta efter vad som finns på undersidan. Jämför sen med bilderna på andra sidan och skriv en rapport om hur du tycker vattnet verkar vara. Sidan 46
I starkt förorenat vatten finner du någon eller några av de här djuren. I inte så förorenat vatten tillkommer följande djur. Om du hittar många av dessa djuren så kan du räkna med att vattnet är rent. Husmaskar är larver till Nattsländor, de bygger sina hus själva. Röda larver av fjädermyggor. En slags daggmask (Tubifex) Sötvattensmärla, en liten räka. En blomflugelarv (Eristaltis) Sötvattensgråsugga Dagsländelarver av olika slag. Bäcksländans larver. Sidan 47
Vem äter vad och vem äter vem i ån/bäcken? Djuren i ån har olika matvanor, en del äter växter och den del äter andra djur, det finns tom de som äter döda djur och växter. För att ta reda på vad de äter måste man veta vad det är för djur, till din hjälp har du utrustningen nedan; Utrustning Vattenhåv med skaft 1 Linsburk 2 Sorteringsskål 1 Hushållssilar 3 Pincetter Småburkar Papper och penna Bestämningsduk Artlista Vad jag finner i sjö och å PS. Kontrollera att du får allt med hem igen. DS. Gör sen så här; Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten om det är så djupt att du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så att man kan få fram de djur som håller sig dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka djuren med, från håvar och silar. Men pincetten kan du även använda till att plocka djur från stenarna i bäcken, lyft upp en sten och titta efter vad som finns på undersidan. Fånga så många olika djur du kan. Jämför sen med bilderna och läs texten om djuren för att ta reda på deras matvanor. Redovisa i form av näringskedjor och näringsväv. Tycker du att det är svårt med näringsvävar så kan säkert din lärare hjälpa dig. Sidan 48
Sidan 49
Hur andas djuren i ån/bäcken? Djuren i ån får sitt syre på olika sätt. Fånga in ett antal olika djur och studera dem i sorteringsskålen och i luppburken. Försök ta reda på vad det är för djur och hur de får sitt syre. Utrustning Vattenhåv med skaft 1 Linsburk 2 Sorteringsskål 1 Hushållssilar 3 Pincetter Småburkar Papper och penna Bestämningsduk Artlista Vad jag finner i sjö och å PS. Kontrollera att du får allt med hem igen. DS. Gör sen så här; Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten om det är så djupt att du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så att man kan få fram de djur som håller sig dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka djuren med, från håvar och silar. Men pincetten kan du även använda till att plocka djur från stenarna i bäcken, lyft upp en sten och titta efter vad som finns på undersidan. Fånga så många olika djur du kan. Skriv en rapport om hur de olika djuren andas. Rita gärna av hur det går till. Sidan 50
Artjakten Det finns en mängd olika djur som lever i bäcken. För att hitta dem så måste man vara noggrann när man letar och ha tur. Vana att leta djur gör också att man hittar mycket. Här gäller det att fånga så många olika djur som möjligt, för att lyckas gäller det att fördela arbetet inom gruppen. Redskapen finner ni nedan: Utrustning Vattenhåv med skaft 1 Linsburk 2 Sorteringsskål 1 Hushållssilar 3 Pincetter Småburkar Papper och penna Bestämningsduk Artlista Vad jag finner i sjö och å PS. Kontrollera att du får allt med hem igen. DS. Gör sen så här; Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten om det är så djupt att du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så att man kan få fram de djur som håller sig dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka djuren med, från håvar och silar. Men pincetten kan du även använda till att plocka djur från stenarna i bäcken, lyft upp en sten och titta efter vad som finns på undersidan. Fånga så många olika djur du kan. Redovisa tex i form av en utställning av djuren. Tävla gärna 1p för varje nytt djur och ytterliggare 2p för identifiering av djuret. Sidan 51
Hur ren är luften? Vilka sorters lavar finns det? Det är två frågor som du utforskar med hjälp av denna uppgift. Men först lite fakta så att du vet vad du undersöker. Fakta om: Lavar Lavar är två stycken olika levande varelser som lever tillsammans, en svamp och en alg. Detta sätt att leva tillsamman kallar man symbios. Lavkroppen den kallas för bålen består mest av svamp. Algerna bor inne i bålen, innuti svampen, se bild. Lavarna har inga rötter och måste alltså ta upp all näring och vatten från det regn som faller ner på dess bål. Detta gör lavarna känsliga för luftföroreningar, är luften förorenad så växer de dåligt. Är luften riktigt dålig så finns det inga lavar alls på träden. Stora träd För att det skall bli en bra undersökning skall du titta på stora träd med tjock stam. Varför? Jo lavar växer långsamt, små träd har ofta inga lavar på barken för de inte har hunnit växa där. Rik- och fattigbark Du skall i denna undersökning bara titta på lavar som växer på träd. Det är viktigt att veta vilken sorts träd du undersökt. Lavar växer sämre på viss bark än på annan bark. På dessa träd växer lavana bra; alm ask lind lönn asp dessa träd kallas för rikbarksträd. På följande träd växer lavarna dåligt; björk bok sälg gran tall dessa träd kallas för fattigbarksträd. Sidan 52
Några träd ligger mittemellan, de är varken bra eller dåliga underlag för lavar tex; al ek Därför är det viktigt att du tittar i floran och tar reda på vilka träd du undersöker!! Du kan inte jämföra resultat från olika sorters trädslag tex alm och tall då bli undersökningen helt fel!! Olika typer av lavar Man delar in lavarna i tre olika typer; Busklavar, de hänger ut som skägg eller trådar från trädstammen. Denna typ av lav är den som är mest känslig för luftföroreningar. Bladlavar, de ligger som ett blad mot underlaget. Dessa lavar är näst känsligast för luftföroreningar. Skorplavar sitter tätt mot underlaget och går knappt att pilla bort. De är minst känsliga för luftföroreningar. Inga lavar Hittar du inga lavar alls på trädet så finns det ofta en grön beläggning, det är en grönalg som heter trädgröna. Mer fakta om lavar finner du i bokhyllan på Naturskolan.. Sidan 53
Lavundersökning Läs först igenom faktabladet! Du kan få reda på hur bra luften är i ett område genom att undersöka vilka lavar som växer på träden - eller snarare vilka lavar som inte växer där. Man delar in området i zoner efter lavarna. Sämst luft i zon 1 bäst i zon 4. Obs, du hittar även arter från zon 1-3 i zon 4( i denna zon 4 finns alla sorters lav). Här kommer zonerna: zon 1: Här finns det inga lavar alls. Det finns däremot ofta en grönalg som heter trädgröna på träden. zon 2: Här finner du bara skorplavar. zon 3: Här hittar du bladlavar. zon 4: Här hittar du de känsliga busklavarna. Sidan 54
Hur gör du? Grupp Lagom är att vara 2-5 i gruppen när ni gör undersökningen Utrustning Du behöver papper penna kanske en lupp och flora. Givetvis detta blad Träd zon 1 zon 2 zon 3 zon 4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Genomför Välj ut tio "gamla" (stora) träd av samma sort. Undersök ett 10cm brett bälte runt stammen i ögonhöjd och fyll i ditt resultat i tabellen. Att fundera över Var tror du man hittar mest lavar? Om du väljer ett trädslag till blir det någon skillnad, varför? Vad är det som förorenar luften? Går det att göra något åt det? Hur tror du det kommer att gå för lavarna i framtiden? Redovisa Här följer tips; Ni kan rita en karta med diagram över er undersökning. Redovisa för era kamrater vad ni har kommit fram till. Sidan 55
Lav-extra Mät åldern på en skorplav! Du gör så här : Leta upp en stor skorplav på en gråsten. Mät lavens radie, från mitten och ut till kanten. Skorplaven växer en millimeter per år. Hur länge har stenen legat så, hur gammal är laven? Sidan 56
Våra sinnen Sinnesträning i naturen De förslag till sinnesträning som finns här, kan med små förändringar användas var som hellst inte bara i naturen. Fördelen med dessa övningar är att de förutom själva sinnesupplevelserna ger en möjlighet att uppleva skönheten i naturen. I allt du ser, hör och känner. Smakövningar När det gäller att smaka så måste man vara försiktig. Eleverna måste visa dig det de tänker smaka på. En god regel att lära sig är att alltid spotta ut det man smakat på, även om man vet att det är ofarligt. Det gör förövrigt alla riktiga provsmakare! Egna initiativ Låt eleverna i så stor utsträckning som möjligt själva upptäcka och utforska. Uppmuntra dem att ta egna initiativ och göra egna undersökningar. Att ta egna initiativ gäller också dig som lärare. Förslagen som följer vill bara visa hur man kan arbeta. Du och dina elever vill kanske göra på ett annat sätt. Gör det då! Insamling Om eleverna samlar in något från naturen måste de också få tillfälle att känna att samlandet har ett syfte. Exv ni skall använda det ni samlat till ett arbete i skolan. Sidan 57
I Naturen Du behöver; Förstoringsglas Skrivpapper Ritpapper Penna Kritor Klister Synen Gå ut i skogen eller på en äng. Se på marken där du står! Berätta eller skriv upp vad du ser. Gå nära en blomma och titta riktigt noga på den. Berätta om den eller rita av den. Titta nu på blomman med lupp. Beskriv vad du kan se nu, som du inte såg förut. Sök efter olika färger i naturen tex blå, gula, röda, gröna, bruna, grå, svart och vitt. Samla in sakerna med de olika färgerna eller skriv upp var du såg färgerna. Sök efter blad med olika former. Jämför bladen. Samla in dem och ordna dem på ett papper. Titta på dem med lupp. Se på båda sidorna. Känn på dem med fingret. Klistra upp bladen. Försök sen beskriva bladens form. Med ögonen kan du också se jättestora saker. Se dig omkring, vad ser du för stora saker just nu? Berätta! Med dina ögon kan du också se pyttesmå saker, vilka? Titta noga och nära. Beskriv vad du ser. Vad ser du för något som har mjuka linjer? Vad ser du som har kantiga linjer? Vad kan du se alldeles tydligt just nu? Vad ser du suddigt? Sidan 58
Hörseln Nu skall du lyssna. Sätt dig ned och blunda så hör du bättre. Berätta vilka ljud du hör. Fösök säga varifrån ljuden kommer eller vem som gör ljuden. Fundera på vad ljuden säger oss. Vad tycker du om de olika ljuden? Skriv och berrätta mer om vad du kan höra. Kanske blir det en liten dikt? Du och din grupp kan härma ljuden, kanske bildar ni en orkester som spelar för de andra grupperna? Sidan 59
Smaken Det finns mycket att smaka på i naturen. Särskillt på hösten då det finns bär och svamp. Men viste du att man kan smaka på björklöv och granbarr? Testa! Äter djuren i naturen samma saker som du? Skriv och berätta om vad du tror olika djur gillar. Var kan du ta reda på mer om det? Men kom ihåg! Visa alltid din lärare först vad du tänker smaka på. Maskrosblad kan man använda som sallad. Leta reda på ett ungt friskt och fräscht maskrosblad och smaka. Hur smakar det? Du kan även tugga på en klöverblomma. Hur smakar den? Vet du något annat som man kan äta som finns i naturen? Berätta för var andra eller skriv om hur olika saker smakar. Sidan 60
Lukten Nu skall du använda din näsa. Lukta på olika blommor. Hittade du någon som luktade gott, illa, surt, fränt, starkt, svagt? Kan du namnet på någon av blommorna? om inte var kan du ta reda på det? Lukta på marken, vad luktar den? Leta sedan reda på ett antal saker i naturen tex granbarr, vatten från en sjö, gröna blad, mossa och lukta på dem. Beskriv hur de olika sakerna luktar. Tycker du att de luktar gott? eller luktar de illa? Diskutera i gruppen med var andra vad ni tycker att lukterna kan berätta. Sidan 61
Känseln Hur känns vinden idag? Varm, kall, fuktig, rå, hård? Beskriv och berätta vad du tycker. Hur tycker du om att vara ute idag? Blunda och lägg kinden mot ett blad. Hur känns bladet - hårt, mjukt, strävt? Samla in något som är mjukt, hårt, vasst, klibbigt, hårigt, strävt. Försök berätta hur några olika saker känns. Vad tycker du om att känna på? Lägg handen på en sten. Hur känns den? varm, kall, hård, mjuk, slät, skrovlig? Ta av dig skorna, gå barfota ett tag. Hur känns marken under fötterna? Leta upp en trädstam, hur känns den? Känn på trädet med kinden, foten, armen, munnen och fingertopparna. Med vilken kroppsdel känner du bäst? Sidan 62
I skog och mark, elevuppgifter Här följer ytterliggare elevuppgifter. Du kan använda dem som modell för egna, enkla uppgifter. Målet är att instruktionerna skall vara korta och kalara. Du kan anpassa dem som du vill till just din klass. Ta även hänsyn till den naturtyp ni är i. Sinnen steg 1 Sätt dig bekvämt. Sitt nu och lyssna i 5 minuter. Lyssna och titta! Vad händer i skogen? Rita och berätta. steg 2 Fundera på! Vad vill du undersöka i skogen? Hur tänker du göra det? Rita och berätta vad du får veta. Lavar Sätt dig på en torr sten. Hur känns stenen? Ofta finns det en skorpa på stenen. Skorpan består av lavar. Undersök om det växer lika mycket lavar på stenens alla sidor. Var växer det mest? Vad tror du det beror på? Diskutera gärna med en kamrat. Använd en lupp för att titta närmare på lavarna. Andra lavar växer t ex på gärdsgårdar, trädstammar och subbar. Leta efter andra lavar, hur många hittar du? Försök ta reda på vad det är för lavar. Mossor och Lavar Ibland kan det vara svårt att skilja mossor och lavar från var andra. Samla in några mossor och lavar. Försök sortera dem i 2 högar, en för mossor och en för lavar. Låt en kamrat pröva på att sortera. Blir det olika? Sidan 63
Sol och skugga En del växter trivs i sol, andra vill växa i skugga. Plocka några växter från en solig plats. Välj sedan ut några växter från en skuggig plats. Jämför med dina kamrater har de valt samma sorter som du? Pröva att blanda samman växterna och sortera upp dem igen efter solig och skuggig plats. Försök med hjälp av en flora att sätta namn på växterna. Fundera på, hur är det med djuren? Finns det djur som vill leva i skugga och fukt? Finns det djur som vill ha sol? Hur kan du ta reda på något om det? Diskutera med dina kamrater hur ni skall göra. Ormbunkar Leta efter olika sorters ormbunkar. Var trivs de? Vad beror det på? Leta efter ett ormbunksblad som inte slagit ut. Undersök det försiktigt, på vilket sätt vecklar det ut sig? ( Av alla växter är det bara ormbunkar som gör så.) Undersök om det finns någon ormbunke som blommar? Titta på ormbunksbladets undersida. Vad finner du där? Titta med lupp. Är det något mer du vill veta om ormbunkar? Hur tänker du ta reda på det? Berätta för en kamrat om vad du tänker göra, kanske ni kan hjälpas åt? Rita och berätta vad du nu vet om ormbunkar. Mossor På stenar och på marken växer det mossa. Det finns många olika arter av mossa. Titta noga och nära, använd lupp. Plocka några olika mossor och undersök dem. Kanske hittar du mossornas sporkapslar? Om du gör det så undersök en kapsel. Först tar du av mössan. Sen lyfter du på locket. Vad hittar du innuti kapseln? Använd lupp. Tag reda på mer information om mossornas sporer och sporkapslar i en flora. Sidan 64
Leta rätt på vitmossa. Tag en näve vitmossa. Blöt den i vatten, krama den. Vilken viktig egenskap har vitmossa? Lägg vitmossan på tork några dagar. Vad händer med den? Förr lade man på en del ställen sina småbarn på torr vitmossa. Varför? Trädstam Välj ut en trädstam. Se närmre på barkens mönster. Rita av barkens mönster. Alternativ; Denna uppgift kan göras med sten, stubbe, en mosstuva mm Bär Sök efter olika sorters bär. Samla in några av dem. Titta på dem i lupp. Rita av dem. Tag reda på från vilken växt de kommer. Alternativt; Gör samma sak med frukter, frön och kottar. Dela på några bär du samlat in. Titta på dem i lupp. Rita och berätta vad du ser. Alternativt; Gör samma sak med frukter, frön och kottar. Spindelnät Sök efter spindelnät. Rita av nätet. Se efter vad spindeln gör. Alternativt; Detta kan göras med en nyckelpiga, en larv mm. En varriant på Räkna bilar Rita ett streck för vart djur du ser som flyger. Alternativt; Djur som kryper. Hoppas denna sekvens av uppgifter som du lätt kan anpassa och även ge som muntliga instruktioner har givit dig inspiration till att pröva någon eller några av dessa uppgifter. Sidan 65