RUUTHSBO VINDKRAFTPARK - LANDSKAPSANALYS

RUUTHSBO VINDKRAFTPARK - LANDSKAPSANALYS Malmö 2009-10-07 SWECO Architects AB Ingvar Svensson & Anne-Lie Mårtensson Uppdragsnummer 3831243

SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...1 Förutsättningar...2 Kommunens vindkraftspolicy...3 Syftet med studien...3 MARKANVÄNDNINGENS UTVECKLING I OMRÅDET...4 VISUELL ANALYS AV LANDSKAPET VID RUUTHSBO GODS...5 Landskapsrum och topografi...5 Struktur och riktning...6 Skala och komplexitet...7 Befintliga vindkraftverk...9 Området betraktat från närliggande miljöer...10 Ystads stadsrand...10 Svarte...11 Väg E65 och rastplatsen...13 Kustlandskapet och väg 9...15 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...16 Beställare: Gustav Egerup, Utförare: SWECO Architects AB Landskapsanalys: Anne-Lie Mårtensson Uppdragsledning & Kvalitetsgranskning: Ingvar Svensson

Sammanfattning undersöker tillsammans med Ruuthsbo gods i Ystad kommun möjligheterna till att etablera en större vindkraftanläggning inom fastigheten. Därför har bl.a. en analys av landskapets förutsättningar tagits fram, vilken redovisas i detta PM. Landskapsanalysen beskriver det aktuella områdets visuella karaktär vad gäller landskapsrum, riktningar och skala. Den beskriver även hur landskapsbilden kommer att förändras från en del platser och viktiga rörelsestråk runt det aktuella området. Landskapsanalysen lyfter fram såväl positiva/neutrala som negativa konsekvenser av en vindkraftetablering i det aktuella området. Det går inte att ge ett entydigt svar om detta landskap är lämpligt för vindkraft eller inte. Godslandskapet har höga kvaliteter men vindkraften kan bedömas som en fortsatt utveckling av den utvecklingsprocess som föregått dagens landskapsuttryck. Antalet verk, storleken på vindkraftverken och utformningen är viktiga för vilken påverkan som kommer att ske. Landskapets skala och kustlandskapets karaktär kommer att förändras och huruvida denna påverkan bedöms acceptabel eller inte beror på den avvägning som måste ske mellan olika samhällsintressen. Bakgrund Den svenska energipolitiken bygger på en kraftig ökning av användandet av förnybara energikällor. Riksdagen har beslutat om ett planeringsmål som innebär att det år 2020 ska vara möjligt att etablera vindkraft motsvarande 30 TWh elproduktion. Det innebär att antalet vindkraftverk i Sverige behöver öka från knappt 900 till 3 000-6 000 stycken beroende på effekt. och Ruuthsbo gods har sedan några år tillbaka diskuterat möjligheten att etablera ett antal vindkraftverk inom fastigheten, se figur 1. Hur många och stora vindkraftverk som kan vara lämpligt att etablera är ännu inte fastlagt utan det kommer att klarläggas under projektets gång. I dagsläget diskuteras upp till nio vindkraftverk. Det finns redan idag ett uppfört verk inom området. Samtliga fotomontage som redovisas i rapporten utgör endast ett exempel på möjlig etablering. 1 (17)

Figur 1. Det aktuella området för vindkraft vid Ruuthsbo (blåmarkerat). Förutsättningar Området ligger 1,5-2 km väster om Ystad direkt ovanför kustvägen (väg 9) och Ystadbanan och söder om väg E65. Det öppna jordbrukslandskapet stiger svagt norrut och vindenergiförhållandena i området är goda. Ruuthsbo gods ser etableringen av vindkraft som ett naturligt steg i sin utveckling och fortlevnad. Området berörs av följande motstående intressen: Riksintresse för kustzonen enligt MB 4 kap 1. Riksintresse för kulturmiljö enligt MB 3 kap 6 samt värdefull kulturmiljö enligt Länsstyrelsens Kulturmiljöprogram. Inom området finns en del synliga fasta fornlämningar, bland annat gravhögar. Södra delen ingår också i ett utpekat kulturmiljöstråk. Länsstyrelsens Naturvårdsprogram, terrängformer. I öster finns ett angränsande riksintresseområde för naturmiljön enligt MB 3 kap 6 - det storskaliga backlandskapet vid Bjärsjöholm. I väster finns ett område med höga naturvärden (klass 3). 2 (17)

Kommunens vindkraftspolicy Ystad kommun har år 2001 tagit fram en vindkraftspolicy som vägledning för framtida etableringar av vindkraft inom kommunen. Policyn är antagen av kommunfullmäktige i Ystad 2001-03-15. I denna anges området som ett område med svagt böljande öppet landskap med låg komplexitet. Enligt policydokumentet bör området hållas fritt från vindkraft, se rutan nedan. Sedan policyn togs fram har målen avseende vindkraftutbyggnad höjts avsevärt. Ystads kommun har därför diskuterat att ompröva den antagna policyn. Detta arbete har dock ännu inte påbörjats. Området är ett större sammanhängande landskapsavsnitt som bör hållas fritt från vindkraft. Området bidrar, tillsammans med områdena 3f och 3i, till att hela den kustnära zonen i kommunen - som omfattas av riksintresse för friluftsliv och rekreation hålls fri från vindkraft. Det berör, förutom kustzonen, den sydöstligaste delen av det sydskånska backlandskapet. Med tanke på bl.a. områdets ofta småbrutna topografi har det en relativt dålig visuell tålighet för ingrepp av vindkraftens stora skala. I området finns flera olika värden, som tillsammans gör landskapet unikt och bevarandevärt. Riksintressen för kulturmiljövården utgör bl.a. godslandskapet kring Charlottenlund, Marsvinsholm, Ruuthsbo och Bjäresjö. Riksintressen för naturvården utgör t ex Bergsjöholmsskogen och Svartån med omgivningar. I översiktsplanen redovisas dessutom några övriga intressen, både för natur- och kulturmiljövården. Anslutande områden i Skurups kommun är i översiktsplaneringen klassade som olämpliga för vindkraft. Syftet med studien lät 2007-06-14 utföra en förstudie om förutsättningarna för en vindkraftsetablering vid Ruuthsbo. Denna konstaterade att det i området finns en del motstående allmänna intressen, huvudsakligen kulturmiljöintressen, men att vindkraftverk kan ses som ett naturligt steg i ett gods-/jordbruksverksamhets förutsättningar att kunna fortleva. Syftet med nu aktuell studie är att beskriva områdets landskapsmässiga förutsättningar för vindkraftsutbyggnad. Genom att göra en landskapsanalys med en preliminär bedömning av landskapets förutsättningar för vindkraftsetablering finns ett underlag för olika berörda att diskutera och förhålla sig till under dialogprocessen vid ett vindkraftprojekt. Därför har Vattenfall beslutat ta fram följande landskapsstudie. Det är områdets förutsättningar som analyseras. En specifik utformning av föreslagen anläggning ligger ännu inte fast, utan antalet verk och formation kommer att förändras under arbetets gång. Fotomontagen, framtagna av Vattenfall Power Consultant AB, utgör endast ett exempel på en tänkbar utformning av anläggningen. 3 (17)

Markanvändningens utveckling i området Området har en lång markanvändningshistoria och adliga huvudgårdar är kända i området redan vid 1300-1400-talet, däribland Gundralöv (nuvarande Ruuthsbo). Huvudgårdarna var i allmänhet ganska små som driftsenheter men vid mitten av 1500-talet utvecklades flera huvudgårdar till stordrifter. Därmed etablerades ett stort antal privatägda storgods, vilket bidrog till en upplösning av det medeltida bylandskapet redan före enskiftesperioden. Vid 1800-talets början lades Gundralövs by helt in under Ruuthsbo (tidigare Gundralövs säteri). Den kraftiga befolkningsökningen under 1800-talet ledde till en förtätning av landsbygden och många gamla bytomter förtätades. Utdikningar ökade åkerarealen betydligt och nya växtföljder ökade avkastningen. År 1874 invigdes järnvägen Malmö-Ystad vilket ytterligare förändrade landskapet. Sedan 1960-talet har den tekniska moderniseringen i jordbruket och sammanslagningen till större rationellt brukade jordbruksfastigheter har varit omfattande. En del spår från äldre tider har därmed suddats ut. Viktiga kvarvarande inslag i det skånska godslandskapet som bör bevaras är de stora brukningsenheterna, vägsträckningarna och alléerna men också fornlämningarna, kyrkorna och annan äldre bebyggelse. Arealkrävande väganläggningar som väg E65 och utbredningen av modern villabebyggelse i anslutning till Ystad och Svarte utgör stora förändringar av landskapet i modern tid. Idag präglas området av en rationell storgodsdrift. Ruuthsbo gods är miljöcertifierat och arbetar aktivt med energieffektiviseringar och alternativa energiformer, däribland vindkraftsprojektet med Vattenfall. I området finns även viss småskalig industri bl.a. i form av fodertillverkning. 4 (17)

Visuell analys av landskapet vid Ruuthsbo gods Landskapsrum och topografi Genom höjdskillnader och vegetation bildas mer eller mindre tydligt avgränsade rum i landskapet. För vindkraftsetableringar är detta intressant eftersom en etablering inom ett landskapsrum kan upplevas som tydligare avgränsad än en anläggning som sträcker sig över två landskapsrum. Landskapet väster om Ystad har en böljande-backig terräng. Just sydost om Ruuthsbo (det aktuella området) sluttar landskapet ner mot havet. Längre västerut blir landskapet backigare och komplexare i topografin. Väg E65 norr om Ruuthsbo ligger högre än landskapet såväl söder om som norr om vägen och vägen bildar därmed en rumslig avgränsning. Kustvägen i söder går delvis genom en vegetationsridå och utgör också en rumsgräns mot området i norr. Vegetationen kring Ruuthsbo gods och vidare söderut vid Svartån utgör en rumslig gräns i väster. Mot Ystad i öster är däremot denna mera otydlig. Figur 3. Kartan visar hur topografin och vegetationen avgränsar (röda markeringar) ett landskapsrum (blå linje) söder om Ruuthsbo. Den planerade vindkraftsanläggningen ligger inom detta landskapsrum. 5 (17)

I den mer detaljerade skalan avgränsas området tydligt genom Ruuthsbo allé såväl söderut som österut. Den södergående allén är delvis relativt ung och kommer allt eftersom att bli en allt tydligare gräns till området. De markvägar som går genom området kantas av vegetation, vilken dock är för låg för att utgöra någon tydlig rumsgräns. Konsekvenser av vindkraftsetablering i området Det föreslagna området för vindkraftsetablering ligger inom ett landskapsrum. Området ger goda förutsättningar att formera en samlad vindkraftsanläggning. Struktur och riktning Den böljande topografin gör landskapet riktningslöst i den mer övergripande skalan. Kustlinjen tillsammans med kustvägen och järnvägen ger dock en orienterande riktning i öst-västlig riktning. Då man rör sig i närområdet kring anläggningen finns även en del mer lokala riktningsgivare som alléer och vegetationsridåer. Dessa ligger huvudsakligen i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Även Svartån rinner norrifrån ner till kusten i söder. Godslandskapet ger landskapet dess struktur med stora fält, alléer och skogsdungar. Det finns en del utskiftade gårdar annars är det främst de stora godsen som dominerar landskapet utmed kusten. Byarna ligger på rad utmed vägen mellan Skivarp och Ruuthsbo. I det aktuella området söder om Ruuthsbo kantas markvägarna av karaktärsgivande häckar. Möjliga konsekvenser av vindkraftsetablering i området Det föreslagna vindkraftsområdet ligger inom ett landskapsparti där alléer, kustlinjen och vegetationsbälten utmed markvägarna ger nordsydliga och öst-västliga riktningar att förhålla sig till. Genom att förhålla sig till dessa kan vindkraftsanläggningen förankras i närområdets struktur. På längre avstånd från anläggningen upplevs främst kustlinjen som en tydlig riktning. Linjeformering parallellt med eller tvärställt kusten kan därför ge en tydlighet till anläggningen. De flesta som rör sig i landskapet rör sig utmed kustvägen respektive väg E65. En nordsydlig formering innebär att en mindre del av synfältet kommer att upptas av vindkraftverk. 6 (17)

Figur 4. Kustlinjen (blå) följs åt av väg 9 och järnvägen och utgör den starkaste riktningsgivaren i landskapet kring Ruuthsbo. Alléerna och annan vegetation ger också riktningar åt landskapet i öst-västlig och nord-sydlig riktning. Skala och komplexitet Landskapet är storskaligt och inte särskilt komplext. Det finns relativt få typer av objekt i landskapet åkrar, dungar och vegetationsridåer. Det ligger relativt få ensamma gårdar i området. Det finns inte heller kyrkor i närområdet som utgör tydliga landmärken. De närmaste kyrkorna är Bjäresjö kyrka som ligger 1,7 km från området och Marsvinsholm 2,2 km bort. Den variation som finns i landskapet beror huvudsakligen på topografin, där backarna bryter av siktlinjerna. Just vid det föreslagna vindkraftsområdet är topografin dock mindre bruten jämfört med landskapet väster om Svarte och Charlottenlund. Konsekvenser av vindkraftsetablering i området Landskapet bör även efter etablering kunna upplevas som enhetligt, förutsatt att anläggningen utformas väl med en enkel layout, t.ex. linjeformering. 7 (17)

Föreslagen vindkraftsetablering består dock av betydligt större vindkraftverk än befintliga vindkraftverk i området. Det uppstår ingen direkt skalkontrast då det finns få vertikala element att relatera storleken till. Däremot kommer de ge en känsla av att landskapet är mindre fälten som tidigare upplevts som stora uppfattas som mindre då vindkraftverken ger en annan skala än vegetationen att relatera till. Även antalet verk som uppförs och hur de placeras är intressant eftersom detta påverkar vilken utbredning anläggningen får i landskapet. En lång rad kommer från vissa blickpunkter att ta upp en större del av synfältet än två rader. Åtta verk tar upp en större areal än fyra verk och kommer därigenom också att påverka landskapets skala mer. Figur 5. Befintlig vy och vy med fotomontage av ett exempel på en vindkraftsanläggning vid Ruuthsbo sett från rastplatsen vid E65. 8 (17)

Befintliga vindkraftverk Befintliga vindkraftverk mellan Ystad och Svarte är relativt små och utgör ingen skalkontrast till landskapet. En ny vindkraftsetablering vid Ruuthsbo kommer att utskilja sig från dessa genom en annan ny skala. Befintliga vindkraftverk kommer att upplevas som små i jämförelse. De nya vindkraftverken kommer att se ut att rotera långsammare vilket ger ett lugnare intryck. De mindre befintliga verken kan därför uppfattas som mer störande då de ser ut att rotera snabbare. Befintligt verk vid Ruuthsbo ligger nära de tilltänkta vindkraftverken och bör ses som en del av den totala anläggningen. Verket på andra sidan Svartån riskerar att upplevas som en lite mer avlägsen del av anläggningen som gör att det inte blir en samlad anläggning. Vid en vindkraftetablering vore det mest fördelaktigt om dessa båda befintliga verk kunde nedmonteras. Ägandefördelningen gör det dock svårt att genomföra i praktiken. 9 (17)

Området betraktat från närliggande miljöer Ystads stadsrand Det föreslagna området ligger relativt nära Ystad, 1,5-2 km väster om staden. Vindkraftsetablering vid Ruuthsbo kommer att synas från väg 9 som utgör en förbifart kring Ystad. Bebyggelsen i den västra delen av staden består av såväl industribyggnader som bostadsbebyggelse. Viss del av bebyggelsen kommer också att ha utsikt mot vindkraftverken. De flesta kommer dock att uppleva verken då de rör sig utmed väg 9. Idag har man en utsikt mot ett åkerlandskap med inslag av energiodling, järnvägsspår och andra moderna inslag. Det aktuella området vid Ruuthsbo influeras därmed av moderna inslag i omgivande landskap. Konsekvenser av vindkraftsetablering i området En vindkraftsanläggning kommer att vara väl synlig från Ystads västra tätortsrand, men konkurrerar inte med värdefulla kulturelement. Redan idag finns det ett antal vindkraftverk norr om Ystad. Figur 6. Ystads västra tätortsrand präglas av industribebyggelse och innanför denna relativt ny bostadsbebyggelse. Utmed delar av väg 9 skyddar en bullervall den innanförliggande bebyggelsen mot ljud från vägen. Denna vall skärmar även delvis av utsikten norr- och västerut. 10 (17)

Figur 7. Fotomontage av en tänkbar utformning av framtida vindkraftsanläggning vid Ruuthsbo. Idag bryts horisonten bara av två befintliga vindkraftverk och det finns inga andra landskapselement som vindkraftverken kommer att konkurrera med från denna betraktelsepunkt vid Ystads västra tätortsrand. Svarte Vid infarten till Svarte västerifrån på väg 9 har man en vacker utsikt över kusten och samhället. I bakgrunden syns stundtals befintligt vindkraftverk vid Ruuthsbo. Figur 8. Entrén till Svarte västerifrån: Här har man utsikt över såväl havet och bebyggelsen i Svarte. Längre bort skymtas vindkraftverket vid Ruuthsbo (till höger i bilden). 11 (17)

Annars kommer mest den östra delen av Svarte tätort att påverkas av anläggningen. Vägen norrut förbi Svarte ligger nersänkt under järnvägen medan bebyggelsen ligger högre. De östligaste husen har utsikt österut över jordbrukslandskapet. Ystads siluett ligger skymd av topografin, likaså havet. En del ser befintligt vindkraftverk vid Ruuthsbo samt det mer närliggande verket norr om Balkåkra. Svartebornas havsutsikt ligger dock direkt i söder. Enligt den fördjupade översiktsplanen för Svarte ska tätorten växa bl.a. österut genom bostadsbebyggelse mot Skönadal. Vindkraftområdet ligger ca 1 km från detta föreslagna bostadsområde, se figuren nedan. Figur 9. Ett exempel på hur en vindkraftsanläggning vid Ruuthsbo kan upplevas från östra Svarte. Konsekvenser av vindkraftsetablering i området En vindkraftsetablering vid Ruuthsbo innebär att boende i östra Svarte med utsikt österut över jordbrukslandskapet kommer att se vindkraftverken. Om bostadsutbyggnaden enligt översiktsplanen kommer att realiseras kommer dessa boende dock ändå att få en förändrad utsikt. Delar av den nya bebyggelsen kommer också att få utsikt österut över anläggningen. Dessa utgör dock då en del av den befintliga landskapsbilden. Då avståndet är ca 1 km bör inga problem uppstå till följd av buller- och skuggalstring från vindkraftverken. 12 (17)

Väg E65 och rastplatsen Vid färd på väg E65 består landskapsupplevelsen mest av ögonblicksbilder, då man färdas relativt snabbt genom landskapet. Vegetationspartier och avskärmande topografiska variationer, däribland vägskärningar och bullervallar styr var utblickar ges. Rastplatsen just innan Ystad utgör ett välbesökt stopp på väg E65. Härifrån har man en vacker utsikt över jordbrukslandskapet och Östersjön. Befintliga vindkraftverk är relativt små och inte som någon skalkontrast till landskapet. Det finns få andra element som bryter horisonten, främst vegetationsdungar men även någon mast. Godsen ligger inbäddade i grönska och deras närvaro upplevs endast genom vegetationsdungar och alléer. Figur 10. En av de ögonblicksbilder mot kusten som man får då man färdas söderut på väg E65. Konsekvenser av vindkraftsetablering i området Figur 11 redovisar varifrån på väg E65 som en vindkraftetablering vid Ruuthsbo kan komma att synas. I princip kan man komma att se dem från Källesjö gård bort till infarten mot Ruuthsbo. Väg E65 ligger på en höjdrygg där landskapet sluttar åt såväl öster som väster. Bjäresjö och Bergsjöholm på andra sidan väg E65 hamnar därmed bakom en höjd och föreslagna vindkraftverk vid Ruuthsbo kommer huvudsakligen vara dolda. Från vissa platser, t.ex. vid Bjäresjös påfart på väg E65 kommer verken dock att synas, men de befinner sig relativt långt 13 (17)

bort i ett annat landskapsrum. Från Bergsjöholms slott kommer man troligen att kunna se planerad anläggning. Vägarna runt slottet som är öppna för allmänheten ligger dock så att vindkraftanläggningen inte kommer att synas. Figur 11. Kartan visar från vilka delar av de större vägar där folk rör sig som vindkraftsanläggningen framförallt kommer att synas ifrån. Röda pilar visar varifrån man har utblick mot vindkraftverken, blå pilar var man framförallt har utblick mot havet. Anläggningen tar upp en stor del av synfältet då man vid rastplatsen blickar mot havet (figur 5). De stora vindkraftverken innebär att en ny skala tillförs landskapet som kan leda till att landskapet inte upplevs lika storslaget och stort. 14 (17)

Kustlandskapet och väg 9 Kustlandskap kan generellt sett sägas ha mycket höga värden för såväl rekreation och turismutveckling som ur natur- och kulturmiljösynpunkt. Väster om Ystad är sydkusten rak utan utpräglade vikar och uddar. Tillgängligheten är koncentrerad till den smala strandzonen söder om kustvägen. Innanför strandzonen tar det öppna odlingslandskapet vid med kringbyggda gårdar inbäddade i trädgårdarnas grönska. Sikten är generellt sett mycket lång i det öppna landskapet. De traditionella inslagen och skalorna upplevs av de flesta som värdefullt för landskapsbilden, enligt Länsstyrelsens rapport Skånes kustområden ett nationallandskap (2002:35). Utdrag ur rapporten Skånes kustområden ett nationallandskap 2001:35), Länsstyrelsen i Skåne län. 2001. Omvandling av åkermark till annan verksamhet kan få stora effekter för landskapsbilden. Aktuella exempel är främst golfbanor och energiskog. (..) Igenväxning av tidigare betesmarker får också konsekvenser för landskapsbilden ( ). I den öppna kustzonen är förutsättningarna mycket goda för vindkraftsutvinning samtidigt som anläggningarna blir mycket framträdande i landskapet. (..) Eventuellt tillkommande vindkraftverk bör samlas i grupper och inte spridas ut i hela landskapet. I det storskaliga gods- och backlandskapet är det svårt att tillföra nya inslag utan att landskapsbilden påtagligt påverkas. De flesta som rör sig i kustlandskapet väster om Ystad gör detta via kustvägen. Strax väster om Ystad kantas vägen av en låg smal strandskog som bitvis öppnar upp sig mot stranden respektive jordbrukslandskapet inåt land. Fram till strax före avtagsvägen mot Ruuthsbo får man ögonblicksbilder av vindkraftverket vid Ruuthsbo. Landskapsupplevelsen domineras dock av utblickarna mot havet. Figur 11 ovan ger en grov bild av var man från kustvägen har utblickar huvudsakligen mot havet eller mot vindkraftverket. Konsekvenser av vindkraftsetablering i området En vindkraftsanläggning vid Ruuthsbo innebär inte att kustlandskapet sluts igen eller att tillgängligheten till kustzonen minskar. Däremot förändrar den landskapets skala och därmed upplevelsen av landskapet, se figur 5. 15 (17)

Huruvida kustlandskapet tål denna exploatering med bibehållen attraktivitet är en subjektiv fråga som beror på t.ex. förväntningar på landskapet och betraktarens inställning till vindkraft. Sammanfattande bedömning Ystad präglas i de västra delarna av industriområde och relativt nyligen uppförda höghus. I den fördjupade översiktsplanen för Svarte anges ett utbyggnadsområde öster om Svarte. Ystad och Svarte närmar sig därmed varandra och det öppna kulturlandskapet vid Ruuthsbo ligger som en kil emellan tätorterna. Närheten till Ystad och exploateringarna där kan ur landskapsbildssynpunkt motivera en vindkraftutbyggnad. Godslandskapet har höga kvaliteter men vindkraften kan bedömas som en fortsättning på den utvecklingsprocess som föregått dagens landskapsuttryck. Den mest påtagliga negativa förändringen bedöms vara förskjutningen av skalan i landskapet genom de stora vindkraftverken. Upplevelsen av kustlandskapet förändras med en storskalig vindkraftsetablering. Om denna förändring bedöms som acceptabel eller inte beror till stor del på förväntan på landskapet i fråga och inställningen till vindkraften som energiform. För att anpassa anläggningen till landskapet bör vindkraftverken hållas så låga som möjligt samt vindkraftverken placeras i linjeformation i nordsydlig riktning. Samtidigt bör en vindkraftanläggning producera mycket energi, om den ska tillåtas göra intrång i landskapet. I slutändan handlar det om en avvägning av vilket intrång som kan anses vara acceptabelt i förhållande till den samhällsnytta som vindkraftanläggningen kan medföra. 16 (17)

Bedömning Landskapsrum Struktur och riktning Skala och komplexitet Landskapsbild från stads tätortsrand Landskapsbild från Svarte Upplevelse från väg E65 Kustlandskapets karaktär - kustvägen - järnvägen Befintlig markanvändning Befintliga / nya vindkraftverk Anläggningen håller sig inom ett landskapsrum. Området möjliggör olika utformningar av vindkraftparken som kan förhålla sig till landskapets riktningar. Landskapet är storskaligt men en anläggning kommer trots detta att förändra landskapets skala. Utsikten kommer att förändras. Tätortsranden är dock redan influerat av exploateringar som industri- och lagerverksamhet, energiskog och vindkraftverk. Utsikten över landskapet österut från östra delarna av Svarte kommer att förändras. Utsikten kommer dock även att förändras om redovisad bostadsutbyggnad i den fördjupade översiktsplanen genomförs. Utblickarna mot kustlandskapet förändras framförallt mellan Ystads tätort och rastplatsen. Kustlandskapets skala kommer att förskjutas och de roterande storskaliga vindkraftverken drar uppmärksamhet till sig. De bedöms konkurrera med kustlandskapet om uppmärksamhet då man rör sig utmed kustvägen. Från tågen bedöms landskapsupplevelsen fortfarande domineras av havsutsikten. Markanvändningen kan fortgå. Rotationen från befintliga verk kommer upplevas som snabbare jämfört med de nya större verken. 17 (17)