Vindkraft Sätila. Konsekvensbedömning för kulturmiljö, friluftsliv och landskapsbild

Transkript

1 Vindkraft Sätila Konsekvensbedömning för kulturmiljö, friluftsliv och landskapsbild

2

3 Vindkraft Sätila Konsekvensbedömning för kulturmiljö, friluftsliv och landskapsbild Uppdragsorganisation Beställare: Triventus Consulting Kontaktperson: Johanna Ottosson Telefon: Adress: Box Falkenberg Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Arne Nordius Telefon: Adress: Isbegs gata Malmö Handling färdigställd: November 2009 Tyréns uppdragsnummer:

4 Inledning Syftet med denna rapport är att utreda vilka konsekvenser en eventuell vindkraftverksetablering vid Sätila skulle få för kulturmiljön, friluftslivet och landskapsbilden i området. Den planerade vindkraftetableringen utgörs av sexton verk som är placerade i Lygnersvider väster om Sätila tätort (Bild 1). Verken har en maximal totalhöjd på 180 meter, eller i ett alternativt förslag 150 meter. I en alternativ lokalisering är arton verk placerade i området Brännehult på motsatta sidan av sjön Lygnern (Bild 2). Det går att göra relativt objektiva bedömningar av konsekvenserna för vissa aspekter av kulturmiljön och friluftslivet. Det går till exempel att avgöra definitivt om etableringen skulle utgöra något fysiskt hinder för utövande av friluftsaktiviteter. För landskapsbilden, däremot, så är de befintliga värdena kopplade till den estetiska upplevelsen av landskapet. Denna upplevelse är individuell och därmed så varierar också bedömningen av konsekvenserna med till exempel individens inställning till vindkraftsetableringar i allmänhet eller dennes personliga anknytning till det aktuella landskapet. Ambitionen med denna konsekvensbedömning är emellertid att belysa den tänkta förändringen ur allmänna ögon genom att undersöka hur vindkraftparken förhåller sig till landskapet och dess innehåll, struktur, skala och riktning. Från detta görs en bedömning av landskapsbildsförändringen med utgångspunkt i upplevelseaspekter som läsbarhet och trygghet. föreslaget vindkraftverk vägsträcka som inventerats billedes bedömningspunkt 0 2,5 km Bild 1. Huvudlokaliseringen med inventeringsrutt. Nedtonade områden på kartan ligger längre än 7,5 kilometer från närmsta kraftverk. 2

5 En annan fråga utan ett givet svar är hur långt vindkraftverkens visuella effekt sträcker sig i landskapet. Genom datorgenererade ZVI-analyser (Zone of Visual Influence) så kan man fastställa att verken är synliga på milsvida avstånd. Men vid någon punkt blir de så avlägsna att deras relativa påverkan blir försumbar. Detta avstånd varierar med landskapstyp. I ett kuperat och varierat landskap så ökar det upplevda avståndet snabbare än i ett stort öppet landskap. I det aktuella fallet så har verkens påverkan på landskapsbilden bedömts som försumbar på ett avstånd större än 7,5 kilometer. Beskrivningarna och värderingarna av påverkan på landskapsbilden bygger på en dags iakttagelser i landskapet runt Sätila. Med det allmänna vägnätet som bas har landskapet betraktats från sex olika bedömningspunkter för respektive lokaliseringsförslag (Bild 1 och 2). De fotomontage av vindkraftverken som togs fram i samband med samrådsförfarandet har använts som referens för att bedöma vilken inverkan de tänkta kraftverken kommer att ha. Vindmätningsmasten som vid inventeringstillfället stod på Lygnersvider var också användbar som skalreferens, då dess höjd ungefär motsvarar de tänkta verkens navhöjd. föreslaget vindkraftverk vägsträcka som inventerats billedes bedömningspunkt 0 2,5 km Bild 2. Alternativ lokalisering med inventeringsrutt. Nedtonade områden på kartan ligger längre än 7,5 kilometer från närmsta kraftverk. 3

6 Kulturmiljö Huvudlokalisering Stora Håltet Storåns dalgång Nuläge Inga registrerade fornminnen eller skyddsklassade kulturmiljöer finns inom lokaliseringsområdet. I närområdet (7,5 kilometers radie) finns sju områden som klassas som kulturhistoriskt värdefulla helhetsmiljöer i Marks kommuns utredening Natur- och kulturinventering av Storåns dalgång (Nolbrant och Wallman, 2008). Det gäller Heda och Sätila, Håkankila, Härkila, Hulta (två områden), Strömma gård och Tomten. De närmaste områdena som är klassade som riksintresse för kulturminnesvård är Stora Håltet, en del av Storåns dalgång mellan Stockabäck och Habäck samt Hyssna. Stora Håltet ligger på gränsen av utbredningsområdet och ZVI-analyserna visar att det skulle vara en mycket begränsad (om ens någon) visuell kontakt mellan området och den föreslagna vindkraftsparken. Området i Storåns dalgång och Hyssna ligger nätt och jämt utanför det definierade närorådet. (Bild 3). Hulta Härkila Håkankila Tomten Strömma Hede Sätila Hyssna Effekter och konsekvenser Det finns ingen konflikt med kulturmiljövärden i lokaliseringsområdet. Däremot så är de ovan nämnda kulturmiljöerna känsliga ur landskapsbildssynpunkt. Flera av dem ligger med god utblick mot den tänkta vindkraftsparken och på mindre än sju och en halv kilometers avstånd från densamma, vilket vägs in i kapitlet Landskapsbild nedan. föreslaget vindkraftverk 0 2,5 km Bild 3. Skyddsklassade kulturmiljöer kring huvudlokaliseringen. 4

7 Alternativ lokalisering Nuläge Inga registrerade fornminnen finns inom lokaliseringsområdet. Drygt sex kilometer åt sydväst ligger Äskhults by som är klassad som kulturreservat och riksintresse för kulturmiljön (Bild 4). Reservatets värde bygger till stor del på en upplevelse av att tiden stått stilla under de senaste etthundrafemtio åren. ZVI-analysen visar att verken skulle vara fullt synliga från bykärnan. Effekter och konsekvenser Inga direkta konflikter med kulturmiljövärden förekommer. Vindkraftparkens påverkan på landskapsbilden i Äskhults kulturreservat behandlas i kapitlet Landskapsbild nedan. Äskhult föreslaget vindkraftverk 0 2,5 km Bild 4. Skyddsklassade kulturmiljöer kring den alternativa lokaliseringen. 5

8 Friluftsliv Huvudlokalisering Nuläge Inget skyddsklassat friluftsområde finns inom det föreslagna lokaliseringsområdet. I närområdet så är Storåns dalgång norr om Sätila och hela sjön Lygnern med dess stränder klassade som riksintresse för friluftslivet (Bild 5). Den sammanfattande värdetexten lyder: Lygnernområdet är välbeläget i förhållande till Göteborgsregionen med omväxlande natur särskilt lämpligt för bad, båtsport och fiske. Strövområden med spår och stigar. Fina utsiktspunkter. Intressant område ur vetenskaplig och kulturell synpunkt. (Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2002). Storåns dalgång Effekter och konsekvenser Anläggandet av vindkraftsparken på Lygnersvider skulle inte fysiskt hindra friluftslivet i området. Den estetiska aspekten behandlas under kapitlet Landskapsbild nedan. Lygnern föreslaget vindkraftverk riksintresseområde för friluftsliv 0 2,5 km Bild 5. Skyddsklassad friluftsmiljö kring huvudlokaliseringen. 6

9 Alternativ lokalisering Nuläge Inget skyddsklassat friluftsområde finns inom det föreslagna lokaliseringsområdet. Även den alternativa lokaliseringen har delar av sjön Lygnern, som är klassad riksintresse för friluftsliv, i närområdet. (Bild 6). Lygnern Effekter och konsekvenser Inte heller vid den alternativa lokaliseringen skulle några fysiska hinder uppstå för friluftslivet i området. Den estetiska aspekten behandlas under kapitlet Landskapsbild nedan. föreslaget vindkraftverk riksintresseområde för friluftsliv 0 2,5 km Bild 6. Skyddsklassad friluftsmiljö kring den alternativa lokaliseringen. 7

10 Landskapsbild Huvudlokalisering Nuläge Landskapet runt Sätila består av höjdryggar och dalgångar med en dominerande nordostlig sydvästlig riktning. Längs vattendragen breder öppna jordbrukslandskap ut sig medan höjderna är skogsbevuxna. De största landskapsrummen är Storåns dalgång norr om Sätila och sjön Lygnern med dess stränder. Något mindre öppningar utgörs av Sundstorpsåns dalgång sydväst om Lygnersvider, av Stora Öresjön direkt norr om etableringsområdet och av en mindre dalgång öster om Sätila tätort. Det finns gott om utblickspunkter, bland annat vid kyrkan i Sätila och vid Tostared. (Bild 7). Landskapet har en förhållandevis lantlig prägel med få industriella eller urbana inslag. Ett stort kraftledningsstråk leder dock genom västra delen av närområdet med en omkopplingsstation vid Björlanda. Vägnätet är ganska småskaligt; den största vägen i närområdet är riksväg 156 i utkanten av området. Som nämndes i kapitlet Friluftsliv så är Storåns dalgång och Lygnern klassad som riksintresse för friluftslivet bland annat på grund av de höga landskapsbildsvärdena. Sundstorpsåns dalgång Stora Örsjön Storåns dalgång Effekter och konsekvenser Vindkraftsparken skulle tveklöst innebära en betydande förändring av landskapsbilden i närområdet. Det finns dock flera saker som underlättar inordnandet av kraftverksparken i landskapsbilden: kraftverken är väl Lygnern föreslaget vindkraftverk riktning på dalgång och höjdryggar öppet landskapsrum 0 2,5 km Bild 7. Landskapsrum och riktningar runt huvudlokaliseringen. 8

11 Bild 8. Fotomontage av utsikt mot vindkraftparken från Storåns dalgång nära riksväg 156. Bild 9. Fotomontage av utsikt mot vindkraftparken från Tostared söder om sjön Lygnern. 9

12 Bild 10. Fotomontage av utsikt mot vindkraftparken från Stora Örsjöns norra strand. samlade och kommer att utläsas som en grupp snarare än som flera enskilda verk; parken är liksom hela landskapet orienterad i nordostlig sydvästlig riktning; storleken på parken förhåller sig väl till skalan i Storåns dalgång och Lygnern och slutligen så håller sig parken tydligt till ett landskapselement den skogsbevuxna höjden. Allt detta medverkar till att parken skulle komma att upplevas som läsbar och väl inordnad från de flesta platser. Från Storåns dalgång och från Lygnerns södra strand så ger parkens placering uppe på Lygnersvider en läsbar rytm med det öppna landskapsrummet i förgrunden och Lygnersvider med vindkraftsparken i bakgrunden (Bild 8 och 9). En mindre reservation gäller Stora Örsjön norr om den föreslagna parken. Den är ett mindre landskapsrum än Storåns dalgång och Lygnern. Detta i kombination med att den ligger alldeles intill vindkraftsparken innebär att den inte riktigt kan balansera skalan i parken vilken kommer att upplevas som dominant härifrån (Bild 10). En större reservation gäller utblicken från Sätila tätort. Resonemanget om läsbarhet med mera är visserligen giltigt även härifrån, med det finns en ytterligare omständighet. Sätila har en storslagen och värdefull utsikt söderut över Lygnern. Avståndet till det närmsta kraftverket är mindre än två kilometer och vindkraftparken kommer att uppta omkring sextio grader av synfältet precis i kanten av detta panorama. Den kommer då att tävla med sjön om betraktarens uppmärksamhet och därmed ge en splittrad och betydligt mer orolig bild (Bild 11). Sydväst om parken så skulle kraftverken bara vara synliga glimtvis över topografin och mellan skogens träd (Bild 12). Åtgärder För att minska vindkraftsparkens dominans i Stora Örsjöns landskapsrum och för att minimera dess närvaro i utsikten från Sätila tätort så förordas alternativet med lägre totalhöjd på kraftverken.

13 Bild 11. Fotomontage av utsikt mot vindkraftparken från Sätila tätort vid kyrkan. Bild 12. Fotomontage av utsikt mot vindkraftparken från Bobygd sydväst om huvudlokaliseringen. 11

14 Alternativ lokalisering Nuläge Beskrivningen av det befintliga landskapet i den alternativa lokaliseringens närområde är till stor del en upprepning av beskrivningen av landskapet runt huvudlokaliseringen. Den mest påtagliga skillnaden är att inlandsisen i den södra delen av närområdet har format landskapet i andra riktningar än den annars förhärskande nordostliga sydvästliga. Norr om lokaliseringen sträcker Lygnern ut sig, österut finns öppna odlingslandskap längs Hedåns, Surtans dalgångar och västerut ett öppet odlingslandskap längs Löftaåns dalgångar. (Bild 13). Lygnern Effekter och konsekvenser Resonemanget om läsbarhet och orientering med mera som anfördes för huvudlokaliseringen är i stora drag giltigt även för den alternativa lokaliseringen. Anläggningen skulle harmoniera väl med landskapets övergripande struktur, skala och riktning och genom sin tydliga gruppering och anknytning till den skogsbevuxna höjden på Brännehult så skulle den inordna sig väl i landskapsbilden. Från Äskhults kulturreservat så skulle verken vara synliga. Även om parken skulle vara ganska avlägsen så bedöms landskapsbilden här vara så värdefull och beroende av ostördhet att ett uppförande av vindkraftsparken skulle ha betydande negativa konsekvenser. Löftaåns dalgång Hedåns dalgång Surtans dalgång föreslaget vindkraftverk riktning på dalgång och höjdryggar öppet landskapsrum 0 2,5 km Bild 13. Landskapsrum och riktningar runt den alternativa lokaliseringen. 12

15 Sammanfattning Huvudlokalisering Ett uppförande av den planerade vindkraftparken enligt huvudlokaliseringen på Lygnersvider innebär inga konflikter med kulturvärden i form av intrång i registrerade fornminnen eller skyddsklassade miljöer. Några skyddsklassade friluftsområden finns inte inom själva etableringsområdet. Närliggande skyddsklassade områden, exempelvis Storåns dalgång och sjön Lygnern som är av riksintresse för friluftslivet, skulle påverkas av en vindkraftsetablering genom förändrad landskapsbild. Från de öppna landskapsrummen i Storåns dalgång och vid Lygnern så skulle vindkraftparken tveklöst innebära en betydande förändring av landskapsbilden. Den negativa inverkan på de befintliga landskapsbildsvärdena bedöms på de flesta platser ändå inte bli särskilt stor, då anläggningen harmoniera väl med landskapets övergripande struktur, skala och riktning och genom sin tydliga gruppering och anknytning till den skogsbevuxna höjden. Allt detta underlättar betraktarens inordnande av dem i landskapsbilden. Det mest betydande undantaget är Sätila tätort. Där utgör utsikten över sjön Lygnern ett viktigt landskapsbildsvärde. Vindkraftparken skulle komma att konkurrera med sjön om betraktarens uppmärksamhet vilket skapar en betydligt mer orolig landskapsbild. Alternativ lokalisering Inte heller ett uppförande av den planerade vindkraftparken enligt den alternativa lokaliseringen på Brännehult innebär några konflikter med kulturvärden i form av intrång i registrerade fornminnen eller skyddsklassade miljöer. Inga skyddsklassade friluftsområden ligger inom själva etableringsområdet. Närliggande skyddsklassade områden, exempelvis Storåns dalgång och sjön Lygnern som är av riksintresse för friluftslivet, skulle påverkas av en vindkraftsetablering genom förändrad landskapsbild. Precis som för den föreslagna huvudlokaliseringen så skulle anläggningen harmoniera väl med landskapets övergripande struktur, skala och riktning och genom sin tydliga gruppering och anknytning till den skogsbevuxna höjden på Brännehult så inordnar den sig väl i landskapsbilden. Utsikten mot vindkraftparken skulle dock få negativa konsekvenser för upplevelsevärdena i Äskhults kulturreservat. 13

16 Referenser Länsstyrelsen i Västra Götaland, sökväg: LSTGIS/OLÄN/1 Naturresursintressen/riksintressen friluftsliv.pdf Nolbrant och Wallman, Natur- och kulturinventering av Storåns dalgång. Miljökontoret, Marks kommun. Riksantikvarieämbetet, 2009, 14

17

18