Yttrande över förslag till vindbruksplan för Bengtsfors kommun

Transkript

1 Yttrande över förslag till vindbruksplan för Bengtsfors kommun Tillsammans med mina syskon och min mor är jag ägare till gården Skärbo, ensligt belägen i det höjdparti som reser sig öster om Laxsjön. Gården och dess marker ingår i sin helhet i naturreservatet Skärbo. Skärbo naturreservat Skärbo var under 1800 talet en av flera små skogsgårdar i dessa högt belägna gränstrakter mellan Steneby, Laxarby och Tisselskogs socknar. Gården var nära att bli övergiven i början av 1900 talet och skulle då gå samma öde till mötes som de andra smågårdarna i dessa skogstrakter köptes gården av min farfar Arne Waern, som tilltalades av den rika, kalkgynnade floran och som ville bevara gårdens ålderdomliga odlingslandskap. Vården av Skärbo som gammal kulturmiljö firade därmed 100 årsjubileum år Skärbo brukades av arrendatorer fram till 1965 då den siste lantbrukaren lämnade gården och mina föräldrar övertog skötseln som då utfördes med ängsslåtter och fårbete. 1

2 1910 räddades gården från att bli öde och har vårdats sedan dess. Tät skog omger gården och naturreservatet. De gamla ängarna och hagmarkerna som delvis vuxit igen med lövsly och gran öppnas nu upp allt mer. En del av de restaurerade ängarna sköts med slåtter, andra hålls öppna genom bete med nötkreatur. 2

3 2002 blev Skärbo naturreservat och Natura 2000 område. Sedan dess har skötseln och restaureringen av det gamla kulturlandskapet intensifierats varvid många ängar och hagmarker som började växa igen i början av 1900 talet åter kunnat öppnas upp. Skötseln utförs på Länsstyrelsens uppdrag av Västkuststiftelsen men som markägare har vi inom familjen bl.a. tagit på oss all ängsslåtter. Organisationen IAL, Internationella Arbetsläger, har med stöd av Västkuststiftelsen under flera år förlagt arbetsläger till Skärbo. Ungdomar från hela världen har då kommit till Skärbo och arbetat med restaurering av kulturlandskapet. Gården från Skärbotjärn. De arbeten som utförts på Skärbo under senare år har uppmärksammats i flera reportage i Dalslänningen och Nya Wermlandstidningen och i år kommer en artikel om gården och dess historia i Dalslands hembygdsförbunds årsskrift Hembygden. Skärbo är även beskrivet i Svenska Byggnadsvårdsföreningens tidskrift Kulturmiljövård. Boken Västerut (Stefan Edman m.fl.) som presenterar naturreservaten i Västra Götaland inleds med en beskrivning av Skärbo. Välbesökta guidade vandringar i reservatet ordnas varje år. Tack vare det vackra läget vid Skärbotjärn, de välbevarade ängsmarkerna och den välbevarad äldre bebyggelsen har Skärbo förutsättningar att kunna bli ett av landskapets bästa och vackraste exempel på en välbevarad skogsgård där både landskapet och bebyggelsen har kvar mycket av sin 1700 talskaraktär. Pressklipp om arbetena i reservatet. 3

4 Naturreservatets skogsområden Naturreservatet Skärbo syftar inte bara till att bevara det gamla odlingslandskapet kring gården utan utgör även skydd för den omgivande skogen som är botaniskt rik och innehåller rester av de torp som omgav Skärbo. Här växer bland annat Dalslands största bestånd av den ovanliga och praktfulla orkidén guckusko. Reservatets östra del har en påtaglig vildmarkskaraktär, i synnerhet området vid Krokvattnet. Här är en ny vandringsled för närvarande under anläggning. Leden är tänkt att ha en rastplats på en udde i Krokvattnet, med utsikt mot berget Skrällerud på andra sidan sjön (se sid 6). Till vänster: Guckusko. Synpunkter på vindkraftplanen Området öster om Laxsjön I förslaget till vindkraftplan för Bengtsfors kommun utpekas hela det sjörika området i kommunens centrala och östra del som olämpligt område. Att samla de olämpliga områdena till ett stort sammanhängande område, i stället för att ha ett antal mindre olämpliga områden, förefaller vara en bra och långsiktig hushållning med landskapets värden. Som ett undantag från denna princip med stora sammanhängande områden har ett förhållandevis litet område på höjderna öster om Laxsjön undantagits från det olämpliga området. 150 meter höga vindkraftverk i detta område kommer att bli mycket påtagliga från Laxsjön, från Baldersnäshalvön och från Billingsfors och Skåpafors, se skiss nedan. Eftersom landskapsbilden i övrigt utmed kanalens sjösystem blir helt fritt från den visuella påverkan från vindkraftverk förefaller det vara dålig hushållning att låta detta förhållandevis lilla område få en så stor visuell påverkan. Skiss som visar höjdrelationen för ett vindkraftverk som placeras på de högsta höjderna i Skärboområdet (ca 225 m.ö.h.) i relation till Laxsjöns vattenyta (75 m.ö.h.). Vindkraftverk på dessa höjder blir synliga över en stor del av Laxsjön inklusive Baldersnäs, Billingsfors och Skåpafors. 4

5 En stor del av området är dessutom riksintresse för naturvården (NRO Skärboområdet). Motiv för riksintresset utgör bl.a. den rika förekomsten av botaniskt mycket rika s.k. ängsgranskogar, i övrigt ganska ovanliga i södra Sverige. Det är svårt att förstå varför riksintresseområdet inte skall ingå i det olämpliga området när stora områden norrut och söderut, som saknar riksintresse, är utpekade som olämpliga områden. Riksintresset NRO Skärboområdet. Påverkan på kulturlandskapet kring Skärbo Att besöka Skärbo med dess gamla bebyggelse och ålderdomliga kulturlandskap skall vara som en resa tillbaka i tiden. Skärbo är ett minnesmärke över alla de små skogsgårdar som en gång i tiden fanns i Dalsland. Upplevelsen av att tiden stått stilla blir så mycket större eftersom Skärbo ligger så avskilt, långt från det moderna samhället och omgivet av djupa skogar. En vindkraftetablering på höjderna mellan Skärbo och Laxsjön skulle spoliera denna upplevelse eftersom all utsikt från ängarna på Skärbo är västerut. Hundra år av målinriktat arbete med att bevara det gamla landskapet skulle gå om intet. Därför är det mycket värdefullt och välkommet att området mellan Skärbo och Laxsjön är undantaget från vindkraftetablering i det senaste förslaget till vindkraftplan. Från reservatets högt belägna ängsmarker har man en vidsträckt utsikt västerut över de blånande skogsåsarna. 5

6 Även vindkraftverk på berget Skrällerud strax söder om reservatsgränsen skulle bli mycket dominerande i reservatets kulturlandskap, se fotomontage nedan. Motsvarande gäller för vindkraftverk på höjderna omedelbart norr om reservatsgränsen. Ett vindkraftverk på berget Skrällerud som det skulle te sig från gångstigen genom naturreservatets restaurerade hagmarker. Fotomontage: TWGrafik. Ett vindkraftverk på berget Skrällerud som det skulle te sig från naturreservatets promenadväg väster om Skärbotjärn. Fotomontage: TWGrafik. 6

7 Påverkan på övriga delar av naturreservatet Större delen av naturreservatet Skärbo består av skogsmark som omger gården. En del av skogsmarken har en påtaglig vildmarkskaraktär, särskilt delen vid sjön Krokvattnet. Här arbetar Västkuststiftelsen med att dra fram en vandringsled som underlättar möjligheten uppleva orördheten i detta område. I den nuvarande vindkraftplanen följer det olämpliga området reservatsgränsen, vilket skulle kunna göra det teoretiskt möjligt att etablera vindkraftverk på andra sidan Krokvattnet alldeles nära vandringsleden som följer vattnet. Detta skulle vara förödande för vildmarksupplevelsen här. Vildmarkskaraktär vid Krokvattnet. Udden t.v. ingår i naturreservatet. En vandringsled håller på att anläggas fram till udden. Här planeras en rastplats varifrån man har utsikt över Krokvattnet och mot Skrällerudskullen på sjöns södra sida. Ett vindkraftverk på andra sidan sjön skulle bli väldigt dominerande och störa vildmarkskänslan. 7

8 Fotomontage med ett vindkraftverk på Skrällerudskullen vid Krokvattnet. Sjöns högra strand ingår i naturreservatet. Fotomontage: TWGrafik. Förslag I första hand föreslås att området mellan Laxsjön och kommungränsen mot Åmål i sin helhet klassas som olämpligt område för vindkraftetablering. Därigenom undviker man att ett relativt litet område påverkar landskapsbilden inom ett stort och i övrigt opåverkat område (Laxsjön och dess omgivningar med Baldersnäshalvön, Billingsfors och Skåpafors). Om inte detta bedöms genomförbart bör det åtminstone finnas ett respektavstånd till naturreservatet. Behovet av ett respektavstånd för Skärboreservatet påpekas i kommentaren på sidan 6 i Utställningsutlåtandet: En vindkraftetablering i direkt anslutning till Skärbo naturreservat skulle påverka upplevelsen av naturreservatet negativt och därför krävs ett respektavstånd. Något sådant respektavstånd finns inte i planförslaget. Respektavståndet till reservatet bör vara minst ca meter och ett förslag är redovisat i figuren på nästa sida. Även med detta respektavstånd till reservatet finns i det kvarvarande området inte mindre än ca 20 höjder som når över 175 m.ö.h. (d.v.s. 100 meter över Laxsjöns nivå), varav 15 når över 200 m.ö.h. Det är således ingen brist på höjdpartier ifall man i övrigt finner det lämpligt att uppföra vindkraftverk inom området. 8

9 Avslutningsvis ett citat ur beskrivningen av Skärbo i inledningen till boken Västerut (om västsvenska naturreservat): Naturreservat skall vara som Skärbo. De ska gömma något fint, en överraskning, och samtidigt generöst dela med sig till alla som vill se och lyssna. Göteborg 25 februari 2011 Kolbjörn Wærn Landskapsarkitekt LAR/MSA Detta yttrande är skrivet i samråd med: Kerstin Wærn, Skärbo Carl Wærn, Göteborg Unn Wærn, Stockholm Rasmus Wærn, Stockholm 9

10 Röd linje markerar det område som i vindkraftplanen ej ingår i det olämpliga området. Orange och röd linje markerar gränsen för naturreservatet Skärbo. Lila linje markerar förslag till ett minsta respektavstånd till naturreservatet, d.v.s. området mellan röd och lila linje bör ingå i olämpligt område. 10