Översiktsplan över Landskrona stad

Transkript

1 Översiktsplan över Landskrona stad TEMATISKT PM VINDKRAFT I LANDSKRONA

2 Uppdragsbeskrivning En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till översiktsplan. Det är av stor vikt att det finns ett helhetsperspektiv och en samsyn. För att kunna påbörja sådana diskussioner behöver man dock tydliggöra planeringsförutsättningarna inom olika sektorsområden. Arbetet med att insamla kunskapsunderlag från olika sektorer kan ske genom ett tematiskt PM. Ett sådant redogör för nuläget samt pekar på väsentliga framtidsfrågor som har betydelse för hur för hur översiktsplanen formuleras. Detta tematiska PM belyser Landskronas vindkraft, hur den ser ut idag och hur den skulle kunna se ut i framtiden. Ansvarig för detta tematiska PM har varit Karolina Bjerler och medverkande har varit Mattias Schriever-Abeln från Planavdelningen Landskrona stad. 2

3 INNEHÅLL Förord 4 Del 1; Landbaserad vindkraft 5 Inledning 5 Bebyggelse och tätort 5 Förutsättningar 6 Landskapsanalys 6 Sammanvägning, skydd och restriktioner 7 Förslag till vidare studier 12 Tidigare ställningstaganden 14 Underlag 15 Del 2; Vindkraft till havs 16 Inledning 16 Planförhållanden och tidigare ställningstaganden 16 Vindförhållanden 17 Bedömning av vindförhållanden i förhållande till vindkraft 17 Bottendjup och bottenförhållanden 17 Bedömning av bottenförhållanden i förhållande till vindkraft 17 Befintliga skydd och restriktioner 19 Identifierade skyddade områden 20 Bedömning av skydd och restriktioner i förhållande till vindkraft 20 Landskapskaraktärer 21 Bedömning av landskapskaraktärerna i förhållande till vindkraft 21 Kommande havsbaserade projekt i Öresund 23 Bedömning i förhållande till vindkraft 23 Slutsatser och fortsatt arbete 24 Del 3; Ställningstagande 26 3

4 FÖRORD En förstudie om vindkraft i Landskrona stad har tagits fram som en del av översiktsplanen och skall utgöra ett kunskapsunderlag till fortsatt utredning av möjliga områden för vindkraftverk i kommunen. Den skall även utgöra grunden till framtida riktlinjer, som skall fungera som stöd vid ärendehanteringen av vindkraftsfrågor på land såväl som till havs. Förstudien i sin helhet finns i detta tematiska PM är indelat i tre delar. Det består av en förstudie vilken behandlar landbaserad vindkraft, en förstudie som behandlar havsbaserad vindkraft samt ett ställningstagande inför vidare utredningar kring placering av vindkraft. En förkortad version samt ställningstagande ingår i Översiktsplan Möjligheten att bygga ut vindkraft på land inom Landskrona stad är begränsad. Kommunen är tätt befolkad och med sina många exploaterings- och bevaradeintressen är det inte lätt att hitta bra placeringar för vindkraft. Målet med förstudien är att redovisa lämpliga områden att utreda vidare för vindkraftsetablering. Förstudien har utifrån en rad parametrar analyserat kommunens förutsättningar för etablering av vindkraft. Exempel på sådana parametrar är avstånd från bostäder samt skydd och restriktioner. 4

5 DEL 1; LANDBASERAD VINDKRAFT INLEDNING Förstudien skall utgöra en sammanställning av förhållanden som kan vara av betydelse för möjligheterna att etablera vindkraftverk. Studien skall utgöra ett kunskapsunderlag till fortsatt utredning av möjliga områden för nyetablering och komplettering av vindkraftverk i kommunen, och även utgöra grunden till framtida riktlinjer, som skall fungera som stöd vid ärendehanteringen av vindkraftsfrågor. Målet med förstudien är att redovisa lämpliga områden att utreda vidare för vindkraftsetablering. Denna förstudie avgränsas till att endast hantera vindkraft. Geografisk avgränsning är Landskronas kommungräns. Vissa frågor är dock av sådan karaktär att större områden behöver beaktas, till exempel landskapspåverkan i omkringliggande kommuner. Förstudien avser endast kommersiella vindkraftverk och behandlar inte s.k. gårdsverk eller miniverk. Förstudien detaljstuderar inte föreslagna områden gällande exempelvis buller, visuella störningar och tekniska förutsättningar. Förstudien redogör inte för kommunens energipolitiska mål. I en tätt befolkad kommun med många exploaterings- och bevarandeintressen är det inte helt enkelt att hitta lämpliga placeringar för vindkraftverk. Ett sätt att hitta placeringar är att hitta platser där andra intressen och hänsyn inte råder. Detta redovisas som en rad subtraktioner. Vissa intressen är lättare än andra att redovisa geografiskt. Ett naturreservat har tydliga gränser jämfört med ett område med känslig landskapsbild. En försvårande faktor är även avgörandet mellan vilken tyngd olika intressen skall ha gentemot vindkraftsintresset. Det finns inga generella svar på frågor som t ex när ett vindkraftverk innebär en påtaglig skada för ett riksintresse och när det inte gör det, utan sådana frågor måste avgöras från fall till fall. Om utbyggnad av vindkraft skall prioriteras, kan det bli nödvändigt för andra intressen att ge vika. Sådana avvägningar görs inte i denna studie utan anses vara en process för senare skeden. Förstudien har utifrån avstånd till bostäder, framtagen landskapsanalys samt befintliga planer, skydd och regleringar, analyserat kommunens förutsättningar för etablering av vindkraft. Studien visar områden lämpliga för vidare utredning vad gäller etablering och/ eller komplettering av vindkraftverk. BEBYGGELSE OCH TÄTORT Landskrona kommun kännetecknas av att bebyggelsen på landsbygden är både spridd och tät. Närheten till bebyggelse är därför en begränsande faktor när det gäller etablering av vindkraftverk. Ett avstånd krävs mellan vindkraftverk och bostäder för att säkerställa 5

6 en rimlig ljudnivå, skuggförhållanden och eventuellt visuella störningar. Bostäder och verksamheter utgör generellt de största begränsningarna för utbyggnad av vindkraft. Kartan nedan visar varje känd befintlig bostad med en radie på 500m runt denna. Syftet med schablonavståndet på 500m är att kunna identifiera områden som kan vara av intresse för vindkraftsproduktion utan att det kommer i konflikt med bostadsintresset. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att etableringar av vindkraftverk inom ett avstånd om 500m från bostadshus i princip är uteslutna, men att det i enskilda fall kan vara befogat med ett större eller mindre avstånd 1. En mer noggrann utredning vad gäller buller och skuggning som utgår från gällande riktvärden och rekommenderade skyddsavstånd, behöver dock komma till stånd i vidare prövning. Kartan nedan visar i grönt vilka områden som ligger mer än 500m från bostäder. FÖRUTSÄTTNINGAR LANDSKAPSANALYS Landskrona stad har under arbetet med översiktsplanen låtit ta fram en kommunövergripande landskapsanalys. Analysen har identifierat 9 olika landskapskaraktärer i kommunen, med varierande känslighet och unicitet. En landskapskaraktär bestäms utifrån att ett liknande mönster i geologi, landform, jordart, vegetation, markanvändning, bebyggelse och andra ingående element återfinns. Det innebär inte att alla områden ingående i en landskapskaraktär är likadana, men att det finns ett gemensamt mönster som kan uppfattas såväl i kartor som vid fältstudier. De har en del karaktäristiska kvaliteter gemensamt, men varje geografiskt område har sin egen identitet som bör studeras mer ingående i ett detaljplaneringsskede. För att underbygga planeringsbeslut fokuserar analys och slutsatser avseende känslighet för de olika landskapskaraktärerna på såväl bevarandevärden i existerande förhållande som potential för olika typer av utveckling och förändringar. De nio landskapskaraktärerna benämns som sandkust, klintkust, strandäng, backlandskap, flackt/svagt kuperat åkerlandskap, kuperat åkerlandskap, halvöppet landskap, skog och golfbana. Klintkustsamt backlandskapskaraktären betraktas som unika även i ett nationellt perspektiv. I karaktärisringen av landskapsbilden ingår även synliga fornlämningar som gravhögar som karaktärselement. De vanligast förekommande landskapskaraktärerna är det flacka eller svagt kuperade åkerlandskapet och det kuperade åkerlandskapet. Backlandskapet, som återfinns i de norra och östra delarna av kommunen, bjuder på gröna kullar med omväxlande jordbruks- och betesmark och partier med glesare växtlighet. Det svagt kuperade åkerlandskapet och det flacka åkerlandskapet domineras av böljande åkrar, öppna vidder och långa siktlinjer. Längs med kuststräckan kan man få uppleva både karaktärerna strandäng längst i söder och sandkust samt klintkust i norr. Strandäng är ett flackt och fuktigt område med ett grunt 1 Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Skåne i utveckling 2006:6, Länsstyrelsen i Skåne

7 havsband och rik flora och fauna. I norr reser sig kusten och bildar branta partier ner mot havet och möter en smal kustremsa. Mellan de branta partierna finns flackare rasbranter och betesmarker som rymmer torrängsvegetation och tallskog. Sandkusten är en omväxlande miljö med både öppna och slutna rum som kännetecknas av breda sandstränder, steniga erosionsbranter, Kartan visar i grönt vilka områden som ligger mer än 500 meter från bostäder. sanddyner och tallskog. Kommunens mer vegetationsrika områden delas in i karaktärerna halvöppet landskap, skogslandskap och golfbana. Dessa karaktärstyper finns framförallt representerade i kommunens södra del och längs vattendragen Saxån och Braån. Endast 4 % av kommunens yta består av skog, och karaktären betraktas därför som unik inom kommunen. Skogsområdena i kommunen utgör viktiga kontraster till det dominerande åkerlandskapet och är populära områden både för rekreation och boende. Det halvöppna landskapet återfinns mestadels kring åar och vattendrag och upplevs som lummigt, småskaligt och komplext. Golfbanorna i kommunen utgör viktiga områden för rekreation, om än selektiv då inte alla har tillgång till banorna. Banorna består ofta av en konstlad typ av vegetation som skiljer sig mycket från omgivningen även om vissa spår av området som det såg ut innan exploateringen kan finnas kvar. SAMMANVÄGNING, SKYDD OCH RESTRIKTIONER Nedan visas en karta där de områden som ligger mer än 500m från bostäder, illustrerade i rosa, lagts samman med utförd landskapsanalys. Flera av de områden som konstaterats ligga mer än 500m från bostäder är belägna inom landskapskaraktärsområden som i analysen bedömts som känsliga och unika. Förutom resultatet från landskapsanalysen behöver även andra skydd och restriktioner vägas in i bedömningen huruvida ett område är lämpligt för vidare utredning eller ej. Riksintressen, strandskydd, och landskapsbildsskydd är exempel på skydd som behöver vägas in. I Viarp i kommunens norra delar finns även en flygplats belägen. Skyddsområdet för flygplatsen ska beaktas vid inplacering av nya vindkraftverk. För att underlätta redovisandet av aktuella skydd och restriktioner tillsammans med resultaten från landskapsanalysen, har kommunen delats upp i 5 olika delområden. 7

8 Kartan ger en översikt över alla landskapskaraktärers geografiska utbredning i kommunen. Illustration gjord av Landscape AB. Delområde 1 - Ven samt kustområdet söder om Glumslöv Kustbandet längs med Vens södra del tillhör karaktären klintkust som i landskapsanalysen utpekats som nationellt unik och mycket säregen. Kustremsan är belagd med strandskydd, ingår i naturreservatet för Ven samt utgör ett Natura 2000-område. Hela Ven är dessutom belagt med landskapsbildsskydd, som är ett skydd för särskilt tilltalande landskap. Riksintressen som berör Ven i sin helhet är riksintresset för kustzon, riksintresse för friluftsliv samt riksintresse för kulturmiljö. På grund av de skydd och förordningar som gäller samt närheten till Vens dramatiska erosionsbranter och strandängar gör kommunen bedömningen att etablering av vindkraftverk skulle vara ytterst olämplig på ön. Detsamma gäller de områden som är belägna mellan Glumslöv och Landskrona längs med kusten. Även här finns inslag av klintkust och karaktären backlandskap, med gröna kullar och dalar som erbjuder fantastiska utblickar mot sundet och Ven. En del av området ingår i naturreservatet Hilleshögs dalar. Hela området omfattas av riksintresset för kustzon samt riksintresset för kulturmiljö. Att göra intrång i nämnda riksintressen eller naturreservatet och bryta upp det känsliga backlandskapet samt störa viktiga siktlinjer och utblickar mot sundet för etablering av vindkraftverk, bedöms inte som lämpligt. 8

9 Delområde 2 - Kommunens nordöstra delar Även kommunens nordöstra delar består av ett kuperat back- och åkerlandskap. Landskapet här präglas av sin öppenhet och fria sikt och topografin i de norra delarna upplevs som väldigt kuperad. Ett par tydliga höjdryggar och höjdpunkter finns inom åkerlandskapet där man får vackra vyer över åkrarna och mot Landskrona med havet i bakgrunden. Särskilt känsligt är området Rönneberga backar samt området vid kommungränsen i nordost mot Rååns dalgång, som är belagt med landskapsbildsskydd och sammankopplat med ett större skyddat område som sträcker sig in i Helsingborgs- och Svalövs kommuner. Hela området berörs av riksintresse för kulturmiljö. Det kuperade åkerlandskapet i norr bedöms som känsligt för höga objekt både då siktlinjer mot havet och tätorten skulle påverkas men även för att objekten skulle påverka utblickar mot backlandskapet på väldigt långt avstånd. Detta område bedöms därför som olämpligt för vidare studier. Delområde 3 - Kommunens södra delar Område 3 kan delas in i flera olika landskapskaraktärer enligt analysen. Närmast kusten återfinns karaktären strandäng, väster om Häljarp ligger ett golfbaneområde, i och omkring Saxtorp finns skogspartier och området kring vattendragen Saxån och Braån utgörs av karaktären halvöppet landskap. Längst i öster finns ett område med flack åkermark. Det lummiga halvöppna landskapet samt skogspartierna är inte unika på en nationell nivå men kan betraktas som unika inom kommunen. Strandängsområdet är ett fuktigt, flackt och låglänt landskap av deltakaraktär. Då strandängsområdet har stora värden för djurliv I kartan visas de områden som ligger mer än 500 meter från bostäder, illustrerade i rosa, tillsammans med utförd landskapsanalys från föregående sida. 9

10 I kartan visas delområde 1 - Ven samt kustområdet söder om Glumslöv. i regionen bör det behandlas med varsamhet för att inte störa ekologin. Strandområdet är känsligt för exploatering då ny nya objekt riskerar att bli mycket framträdande i det öppna och flacka landskapet. Strandängarna samt området kring vattendragen omfattas av strandskydd. Kustremsan berörs av riksintresse för kustzon. Området längs med Västkustbanan samt E6:an berörs av riksintresse för väg och järnväg. Kustområdet intill Saxåns mynning ingår i naturreservatet för Saxån, och vattenområdet i bukten utanför ingår i Natura2000-området för Saxåns mynning-järavallen. De utpekade områdena ligger antingen i strandzonen eller förhållandevis nära vattendragen. Då det halvöppna landskapet med vattendragen får betraktas som unikt för kommunen och är ett populärt rekreationsområde, och då kustlandskapet bedöms som känsligt rekommenderas inget av de utpekade områdena för vidare studier. Delområde 4 - Intill tätorten Området kring tätorten Landskrona består mestadels av flackt åkerlandskap. Hela delområdet berörs av riksintresse för kustzon och de utpekade områdena i norr och öster berörs av riksintresse för väg och järnväg. Alla utpekade områden ligger mindre än 1km från tätorten och inom planerade bebyggelse- och verksamhetsområden i FÖP för Landskrona samt ÖP Utpekade områden i söder är belägna inom ett befintligt industriområde, en deponi samt på Gipsön där det idag står ett flertal vindkraftverk. I en vidare utredning kan de tre områdena inom tätortens södra delar studeras närmare. Om tillräckliga säkerhetsavstånd kan uppnås till näraliggande verksamheter, och verken kan placeras utan att inverka negativt på befintliga verk i närheten, skulle dessa områden kunna 10

11 I kartan visas delområde 2 - kommunens nordöstra delar. vara aktuella. På Gipsön kan en möjlighet till förtätning av vindkraftverk ses över. I vidare studier bör placeringen i förhållande till befintliga verk studeras. För att tillkommande verk skall inverka så litet som möjligt på landskapsbilden bör dessa placeras i formationer som samspelar med befintliga verk. Delområde 5 - Kommunens östra delar Delområde 5 tillhör till största delen landskapskaraktären flackt åkerlandskap som är den vanligast förekommande karaktären i kommunen. Ett område söder om orten Asmundtorp intill Braån samt ett antal mindre vattendrag klassas som halvöppet landskap. Det utpekade området i nordväst ligger inom riksintresse för kulturmiljö och området längst i sydväst tangerar riksintresse för väg och järnväg. Sistnämnda området ligger även delvis inom planlagt område för verksamheter. Utbredningen av det planlagda området visas på bilden ovan i blått. Det nordvästra området ligger även inom en viktig siktlinje som sträcker sig från backlandskapet i öster mot tätorten, och påverkan på denna bör utredas vidare. Landskapskaraktären är enligt landskapsanalysen starkt påverkad av infrastruktur, kraftledningar och befintliga vindkraftverk. Analysen påpekar även att siktlinjerna är långa i denna landskapskaraktär och att förändringar i periferin kan göra stor skillnad för hur åkerlandskapet upplevs. De områden som pekats ut utanför planlagd mark föreslås att studeras vidare. Viktigt att ta hänsyn till och väga in i bedömningen är hur pass väl tillkommande verk kan anpassas till befintliga verk och andra höga element. Det är önskvärt att tillkommande verk placeras i närheten av befintliga, om detta kan ske utan att bryt de mönster som befintliga verk står placerade i. Även ett område i havet väster om Gipsön pekas ut. Detta område påverkas av riksintresset för yrkesfisket men kan även stå i 11

12 I kartan visas delområde 3 - kommunens södra delar. konflikt med andra naturintressen. FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER I det vidare arbetet med de områden som pekats ut som lämpliga, är det viktigt att befintliga verks placering och formationer studeras närmare. Om möjligt bör tillkommande verk placeras både i närheten av befintliga verk samt i samma mönster som befintliga. Risken är annars att vindkraftsutbyggnaden blir för spridd i landskapet, vilket bedöms ge stor landskapspåverkan. Det är viktigt att verken placeras i naturliga gränser och att grupper får en enhetlig och harmonisk utformning. Vad gäller tekniska förutsättningar såsom koppling till elledningar och analyser av vindstyrka inom de olika områdena bör detta också utredas i nästa skede. Vindtillgången är generellt mycket god i kommunen, men mellan vindkraftverk i grupp bör avstånd hållas för att verken inte ska stjäla vind från varandra. Analyser vad gäller buller från vindkraftverk, reflex- och skuggeffekter samt den visuella upplevelsen av tillkommande verk kan också studeras mer noggrant. Denna upplevelse kan påverkas av vegetation, rotationshastighet, lokal topografi och landskapets beskaffenhet i detalj vid varje plats. Även små förändringar kan ge stora konsekvenser på avstånd i ett öppet landskap där siktlinjerna är långa. En böljande topografi gör att en förändring kan passas in och exponeras mer eller mindre. Något kan gömmas i en dal eller framhävas på en höjd. Å andra sidan kan också höjden förtas om placeringen sker ovarsamt, till exempel om något högt byggs i en angränsande sänka så att topografin slätas ut. Skarpa raka kanter saknas i åkerlandskapet och det gör den känslig för volymer med alltför solid karaktär, både 12

13 I kartan visas delområde 4 - intill tätorten. sett från ovan och i ögonhöjd. I efterföljande utredning behöver även mellankommunala intressen beaktas. Visuell påverkan på landskapsbilden i grannkommuner beror till stor del på omgivningars terrängförhållanden, vilket denna studie ej tar upp. Befintliga vindkraftverk i grannkommuner och tillkommande verks påverkan på dessa bör också studeras. Utpekade områdens eventuella påverkan på berörda riksintresse och dess värdekärnor samt avstånd till vägar och järnväg bör också utredas mer detaljerat. Trafikverket föreskriver att minsta avstånd skall vara vindkraftsverkets totalhöjd, dock minst 50m. Minsta avstånd för järnväg skall vara totalhöjden plus 20m till spårmitt, dock minst 50m. En effektivisering av befintliga verk bör också studeras. Befintliga, äldre verk av mindre storlek och med sämre kapacitet än dagens verk kan eventuellt bytas ut mer moderna och effektiva verk. På kartan nedan visas befintliga vindkraftverk i kommunen. De viktiga siktlinjer och landmärken som redovisas i landskapsanalysen och tillkommande verks påverkan på dessa bör utredas. Dessa hjälper till att knyta samman landskapet, skapa identitet och underlättar orientering. Både utblickar mot och från backlandskapet och utpekade landmärken bör ses över. Även avstånd till fornminnen i landskapet bör studeras, ett verk som står för nära t ex en gravhög kan göra stor skada för upplevelsen av denna. Även om ett område i denna studie utpekats som lämpligt att utreda vidare, måste avvägningar mot andra viktiga intressen måste göras. Utpekade områden har endast studerats på en översiktlig planeringsnivå och kan senare komma att bedömas som 13

14 I kartan visas delområde 5 - kommunens östra delar. I kartan visas delområde 5 - utbredningen av det planlagda området, markerat med blått. olämpliga pga. faktorer som framkommer i vidare utredningar. Påverkan på riksintresset för totalförsvaret kan ske på relativt stora avstånd från områden och objekt, och vindkraftverk kan även störa väderradar. För enstaka vindkraft verk är skyddszonen 5 km runt en väderradar, dvs. inga vindkraftverk får uppföras inom denna zon. Samråd ska ske med Försvarsmakten i samtliga skeden, från översiktlig planering till och med tillståndsgivning. Vindkraftverk kan även medföra kraftiga störningar på radio- och teleutrustning. Det kan medföra att man kan behöva flytta eller ersätta befintligt radio- och telenät. Samråd ska därför även ske med ansvariga för radio- och telenätet. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN På kartan ovan visas de områden som i gällande översiktsplan pekats ut som olämpliga för vindkraft. Denna gör inga noggranna utpekanden vad gäller lämpliga områden utan konstaterar bara var nya verk anses olämpliga. Översiktsplan föreslår även en vindkraftsgrupp ute i havet vid Valgrundet strax väster om Gipsön. Att etablera vindkraft inom detta område kan komma i konflikt med riksintresset för yrkesfiske och andra naturintressen såsom marint djurliv. 14

15 UNDERLAG Planeringsunderlag för utbyggnad av vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne 2006:6 Vindkraften och landskapet- att analysera och utforma anläggningar, Boverket 2009 Landskapsanalys för Landskrona Stad, Landscape

16 DEL 2; VINDKRAFT TILL HAVS INLEDNING Under arbetet med att ta fram förstudien om vindkraft på land identifierades även behovet av att studera möjligheterna för vindkraftsetableringar till havs inom kommunen. Detta PM utgör en första övergripande kartläggning av befintliga förhållanden av kommunens vattenområden. Syfte med rapporten är att göra en översiktlig kartering av möjligheter för vindkraft till havs genom att identifiera områdets geofysiska förutsättningar samt befintliga skydd och planförhållanden. Rapporten ger en övergripande bild av var vindkraft bedöms vara mindre lämpligt samt vilka områden som bedöms vara lämpliga för vidare utredningar. Detta har gjorts genom att sammanställa befintliga data med information om befintliga regleringar och områdesskydd, bottendjup, tidigare genomförd kommunövergripande landskapsanalys samt uppgifter om vindförhållanden. Bottendjup och bottenförhållanden har erhållits från kommunen i pdf-fomat och tittats på översiktligt. En övergripande GIS-överlagring har gjort av ovanstående befintligt planeringsunderlag. Bottendjup och bottenförhållanden har undersökts översiktligt. Analysen innefattar inte grundliga undersökningar av bottenförhållanden, förankringsmöjligheter, marint liv, befintliga ledningar etc. Utredningens geografiska avgränsning utgörs av kommungränsen. PLANFÖRHÅLLANDEN OCH TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN I förstudien för landbaserad vindkraft pekas ett område runt Asmundtorp, hamnområdet och Gipsön ut som områden lämpliga att undersöka vidare. Denna förstudie presenterades i samrådsförslaget till den nya översiktsplanen. Där görs också en områdesindelning av kustvatten. Områdena beskrivs bland annat avseende vindkraft och vågkraft och det enda området som pekas ut att ha potential för vindkraft är hamnområdet. Vindkraft i Landskrona har även behandlats i tidigare utredningar. I ett tidigare förslag av översiktsplanen från 2010, Miljöförvaltningens rapport Vindkraft i Landskrona samt Teknik- och stadsbyggnadsförvaltingen rapport, Miljövänlig energi i Landskrona nu fråga om vindkraftsetablering? behandlas vindkraft på land och till havs. I samrådshandlingen av översiktsplanen från 2010 pekas Skabbrevet ut som lämpligt område för vindkraftsetablering till havs. Området ligger inom riksintresse kustzon och rymmer 4 vindkraftverk (se figur 3). I Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningens rapport presenteras bedömningar av möjligheterna för havsbaserad vindkraft gjorda tillsammans med två vindkraftsexploatörer. 16

17 Enligt rapporten rymmer Skabbrevet för få verk för att vara intressant för Landskrona stad att investera i en vindkraftspark. Valgrundet, väster om Skabbrevet, är större och är enligt rapporten lämpligt för vidare utredningar. VINDFÖRHÅLLANDEN Energimyndighetens vindkartering har använts som underlag för undersökningen av vindförhållanden i denna rapport. Vindkarteringen är en modellberäkning av vindhastighet och kartläggning av vindförhållandena per kvadratkilometer. Vindkraftverk producerar energi när det blåser mellan cirka 4 och 25 m/s. Hela sundet i Landskrona kommun har goda vindförhållanden för etablering av vindkraft med mellan 7,6-8,9 m/s på 120 meters höjd. Starkast vind finns i södra delen av kommunen, vindstyrkan runt Ven och sydost om Landskrona Stad är något lägre. BEDÖMNING AV VINDFÖRHÅLLANDEN I FÖRHÅLLANDE TILL VINDKRAFT Vindförhållandena i Landskrona är goda och hela kommunens vattenområden bedöms som lämpliga avseende vindförhållanden. BOTTENDJUP OCH BOTTENFÖRHÅLLANDEN Bottendjupet i sundet utanför Landskronas kust varierar från 0 till ca 40 meter. Området närmast fastlandet och runt Ven är grundast. Bottendjup större än 20 meter försvårar i de flesta fall exploatering av vindkraft och verken blir också dyrare. Grundare områden är generellt mer ekonomiskt lönsamt men kan innebära större problem med bottenfauna och bottenflora. Bottenförhållanden och vegetationstyper är sedan tidigare karterade och kända och det underlagsmaterialet tillhandahölls av Landskrona stad inför denna sammanställning. De sedimenttyper på havbottnen som förekommer inom kommunen är gyttja, sandig gyttja, sand, residualbotten på morän och residualbotten på prekvartära sediment. Vegetationstyperna som förekommer är alger på klippkust, alger på stenrev, tångskog, ålgräs, och Nating. BEDÖMNING AV BOTTENFÖRHÅLLANDEN I FÖRHÅLLANDE TILL VINDKRAFT En översiktlig kartläggning visar inte på några uppenbara problem med 17

18 Plankarta för kustvatten med områdesindelning. Bild från samrådshandlingen från 2013 av kommunens nya översiktsplan. Möjlig lokalisering av vindkraft vid Skabbrevet och Valgrund enligt Teknik och samhällsbyggnadskontorets rapport. Bild från Miljöförvaltningens rapport Vindkraft i Landskrona. 18

19 bottenförhållandena i kommunen. Vidare undersökningar av bottenförhållanden avseende sedimenttyp, förankringsmöjligheter, vegetationstyper och bottenfaunasamhällen måste dock göras vid bedömning inför en eventuell etablering. Undersökningar avseende påverkan på tumlare och övrigt marint liv bör också göras. BEFINTLIGA SKYDD OCH RESTRIKTIONER Stora delar av vattenområdet i Landskrona kommun berörs av någon typ av restriktioner eller skydd. Riksintressen och andra restriktioner som påverkar vindkraftsetablering redovisas i tabellen nedan och i sammanställning av befintliga skydd och restriktioner tillsammans med bottendjup. Vindförhållanden i Landskrona kommun. 19

20 IDENTIFIERADE SKYDDADE OMRÅDEN Naturmiljö Natura 2000-område och naturreservat i Lundåkrabukten samt runt Vens kust. Naturreservat och naturvårdsområde vid kusten vid Hildesborg/Fortuna. Två förslag på marina reservat mellan Ven och fastlandet. Kulturmiljö Friluftsliv Landskapsbildsskydd Övriga restriktioner Riksintresse kulturmiljö vid Landskrona centrum och citadellet samt Ven. Riksintresse friluftsliv mellan Ven och fastlandet. Detta område är också utpekat i den kommande översiktsplanen som område med besöksintensivt och tätortsnära friluftsliv. Landskapsbildskydd enligt 19 naturvårdslagen omfattar Ven. Skyddet innebär restriktioner för nybyggnad på ön. Riksintresse kustzon täcker nästan hela kommunens havsområde. Riksintresset innebär restriktioner för nya områden för fritidsbebyggelse. Farleder finns i mitten av sundet både öster och väster om Ven, samt in till Landskrona hamn. BEDÖMNING AV SKYDD OCH RESTRIKTIONER I FÖRHÅLLANDE TILL VINDKRAFT Natura 2000-området, naturreservaten och de marina reservaten kan påverkas negativt av en vindkraftsetablering och bedöms därför som mindre lämpliga för vindkraftsetableringar. Inom och i anslutning till dessa områden finns det risk att naturvärden påverkas negativt och möjligheten att få tillstånd för en etablering här är mindre. Riksintresse för kulturmiljö runt Landskrona centrum och citadellet samt Ven bedöms som mindre lämpligt för vindkraftsetablering på grund av vindkraftens stora skala och moderna intryck. Även riksintresse för friluftliv kan påverkas negativt och bedöms som mindre lämpligt då en etablering av vindkraft inom detta område kan störa riksintressets värden genom visuell och audiell påverkan. Inom riksintresse friluftliv finns också enligt kommande översiktsplan besöksintensivt och tätortsnära friluftsliv som kan påverkas negativt av vindkraft. 20

21 Landskapsbildskyddet på Ven innebär endast restriktioner för nybyggnation på ön, men en vindkraftsetablering i direkt närhet av Ven bedöms trots detta som mindre lämpligt då vindkraftverk med största sannolikhet kommer att påverka landskapsbilden. Inom områdena för farleder i Öresund är vindkraftsetablering olämplig. Riksintresse kustzon täcker stora delar av Landskronas och Skånes havsområden. Riksintresset regleras i 4 kap 4 Miljöbalken och innebär restriktioner för nya områden för fritidsbebyggelse. En vindkraftsetablering inom riksintresset bedöms vid en översiktlig analys inte påverka riksintresset negativt och ses därför inte som ett hinder för vidare undersökningar av vindkraftsetablering. LANDSKAPSKARAKTÄRER I tidigare genomförd landskapsanalys för Landskrona kommun beskrivs landskapskaraktärer för kommunens landområden. Landskrona tätort och dess möte med vattnet är inte indelat i landskapskaraktärer. Kustkaraktärerna som förekommer är sandkust, klintkust och strandäng. Sandkusten beskrivs i landskapsanalysen som småskalig och naturskön. Känsligheten för exploatering är hög och det är viktigt att ny bebyggelse smälter in i naturmiljön. Klintkusten är en unik landskapskaraktär för Landskrona och Sverige och har tydliga kulturhistoriska lämningar. Även denna karaktär beskrivs som känslig för exploatering och det är viktigt att ny bebyggelse smälter in i naturmiljön. Strandängen är ett låglänt landskap med en öppen karaktär och långa siktlinjer. Området är känsligt för exploatering då ny bebyggelse riskerar att bli mycket framträdande i det flacka landskapet. BEDÖMNING AV LANDSKAPSKARAKTÄRERNA I FÖRHÅLLANDE TILL VINDKRAFT I förhållande till vindkraftsetablering bedöms samtliga landskapskaraktärer för kusten vara mindre lämpliga för vindkraft. Sandkusten och klintkusten är speciellt känsliga på grund av dess småskaliga karaktär och kulturhistoria. Närheten till Ven gör även sundet smalare utanför dessa landskapskaraktärer vilket gör att vindkraft skulle kunna ge en större visuell påverkan. I dessa områden är också friluftslivet mer intensivt vilket kan innebära en risk för negativ påverkan från vindkraft. Strandängen kan vara känslig för vindkraft då dessa höga vertikala element blir mycket dominerande i det flacka landskapet. Det finns dock redan befintlig vindkraft i och strax utanför områdets norra del. I denna del bedöms lämpligheten för vindkraft större då det inte skulle innebära någon större förändring av den befintliga landskapskaraktären. 21

22 Sammanställning av befintliga skydd och restriktioner samt bottendjup. 22

23 KOMMANDE HAVSBASERADE PROJEKT I ÖRESUND I nuläget planeras en ny vindkraftspark, Öresund offshore, öster om Köpenhamn. Projektet har från början varit ett samarbete mellan Danmark och Sverige men efter beslut kommer etableringen endast att lokaliseras på den danska sidan. Det är i dagsläget inte klart vilken utbredning parken kommer att ha, men den skulle kunna påverka möjligheterna för en eventuell etablering av havsbaserad vindkraft i kommunen. BEDÖMNING I FÖRHÅLLANDE TILL VINDKRAFT Från den danska gränsen i Öresund är det ca 7 km till Gipsön. Kumulativa effekter på grund av Öresund offshore kan uppstå, till exempel av vindkraftens visuella påverkan, då vindkraftsparken på den danska sidan kommer att synas från Landskronas kust. Störst risk för konflikter med andra havsbaserade vindkraftsprojekt finns om en vindkraftanläggning i Landskrona etableras längre ut i sundet. En eventuell havsbaserad vindkraftsetablering i Landskrona bör samordnas med vindkrafsparken Öresund offshore för att undvika kumulativa effekter och påtaglig miljöpåverkan. Landskapskaraktärer från landskapsanalysen. 23

24 SLUTSATSER OCH FORTSATT ARBETE Med bakgrund i resultatet av den kartläggning som presenteras i detta PM bedöms hamnområdet och vattenområdet direkt sydväst om hamnen som lämpligt för vidare utredningar av vindkraftsetablering. Frånvaron av restriktioner, med undantag från riksintresse kustzonen, tillsammans med hamnens storskaliga och industriella karaktär samt aktiva verksamheter gör området vid en översiktlig kartläggning lämpligt för vindkraft. Ljud- och ljuspåverkan i hamnen är idag hög på grund av de aktiva verksamheterna vilket också bidrar till områdets lämplighet. De befintliga vindkraftverken i området gör dessutom att en ny etablering inte skulle innebära ett främmande element i landskapet. Hamnområdet beskrivs inte närmare i landskapsanalysen, men en beskrivning finns i samrådshandlingen för översiktsplanen 2013 där området också bedöms ha potential för vindkraftsetablering. Ett alternativ till fortsatt arbete är att titta vidare både på havsbaserad vindkraft och kustnära vindkraft i hamnområdet. För att undersöka dessa möjligheter kan en komplettering av den befintliga landskapsanalysen göras med kust- och havsområdena som sedan binds ihop med den genomförda utredningen av landbaserad vindkraft. Genom detta görs en bedömning av möjligheterna för vindkraft i hela kommunen. Lämpligt område för vidare utredningar av vindkraftsetablering enligt slutsatserna av detta PM. Området ska inte ses som en exakt avgränsning då endast en översiktlig kartläggning ligger till grund för avgränsningen. Vidare undersökningar behöver göras för att fastställa ett eventuellt lämpligt område för vindkraftsutbyggnad. 24

25 Potentiella problem med en utbyggnad i hamnområdet är hamnens expansion och konflikter med verksamheter i hamnen. En dialog med verksamheter i hamnen för att upptäcka potentiella konflikter och möjligheter rekommenderas i ett fortsatt arbete. Vidare undersökningar av Skabbrevet gällande bottenförhållanden och påverkan på landskap och naturmiljö kan göras för att fastställa om området är lämpligt för vindkraftsetablering. En sådan oberoende undersökning skulle också kunna utreda om det utpekade området förslaget till översiktsplanen 2010 kan utökas i yta så lönsamheten i en etablering ökar. 25

26 DEL 3; STÄLLNINGSTAGANDE Hamnområdet och vattenområdet direkt sydväst om hamnen bedöms som lämpligt för vidare utredningar av vindkraftsetablering till havs baserat på den förstudie som tagits fram. Frånvaron av restriktioner, med undantag från riksintresse kustzonen, tillsammans med hamnens storskaliga och industriella karaktär samt aktiva verksamheter gör området vid en översiktlig kartläggning lämpligt för vindkraft. Ljud- och ljuspåverkan i hamnen är idag hög på grund av de aktiva verksamheterna vilket också bidrar till områdets lämplighet. De befintliga vindkraftverken i området gör dessutom att en ny etablering inte skulle innebära ett främmande element i landskapet. På land kan en bedömning göras kring eventuell, enstaka komplettering och/eller effektivisering av redan befintliga verk. I övrigt finns inga möjligheter till större vindkraftsutbyggnader på land. Bilden visar befintliga vindkraftverk med rosa prick samt område för utredning av nya verk till land och till havs med skrafferad markering. 26

27 27