Innehåll: Sammanfattning 3. Inledning 4. 5 frågor att diskutera 6. Deltagarnas rekommendationer till vuxna 13



Relevanta dokument
Brukets skola där idéer blir till handling

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Norlandiavärderingar i vardagen

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Barn- och ungdomsdemokratiplan

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström,

Junis ledarplattform

Mjölnargränds förskola

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

Systematiska kvalitetsarbetet

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Utva rdering Torget Du besta mmer!

VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR MÖLNDALS STAD

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Personalpolicy. Laholms kommun

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Sammanställning dialogträffar. Framtidstro på Västerleden

Chefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

KATARINA L GIDLUND, CAROLINE WALLMARK, LISA SÄLLVIN MITTUNIVERSITETET Forum för Digitalisering

Inför föreställningen

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen.

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar.

Dale Carnegie Training Whitepaper

1. Inledning Förutsättningar... 3

Fridaskolornas vision och värdegrund.

RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Framställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående:

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Strategi för medborgardialog

om läxor, betyg och stress

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Demokrati & delaktighet

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Backstugans förskola

AAR After Action Review. Reflexiv dialog 1+1=3. After Action Review, AAR - En process för ständig utveckling. av Räddningstjänstens insatser AAR

Systematiskt kvalitetsarbete

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

En bättre och mer demokratisk skola! Skoldemokrati Elevinflytande Elevråd

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011


Personalpolicy för Laholms kommun

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Forum Lärum: Hur höjer vi kunskapsresultaten i skolorna i Lerums kommun?

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

FÖR DINA RÄTTIG HETER

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Innehåll. 1. Syfte Metod och urval Analys Reflektioner och rekommendationer Frågor och svar 3

2017 Strategisk plan

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Folkkyrka En Kyrka för Alla

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

LUPP 2012 Vimmerby kommun

En okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning

Lokal arbetsplan för. En liten skola som skapar stora barn.

Transkript:

Foto: Hans Presto. Illustration: Maria Steen. Foto och text: Fryshuset marknad & kommunikation. Innehåll: Sammanfattning 3 Inledning 4 5 frågor att diskutera 6 Deltagarnas rekommendationer till vuxna 13 Tydliga samband med resultatet från Fryshusandan 16 Fryshusets Future Search-resa 17

SAMMANFATTNING Syfte Syftet med Fryshusets strategidag, Future Search, var att lyssna in ungas åsikter och samtidigt få hjälp att säkerställa att Fryshuset gör rätt saker, få vägledning kring vad vi ska fokusera på och hjälp att prioritera. Future Search är ett strategi- och planeringsverktyg i form av en process med många människor i rummet som vaskar fram och prioriterar de kollektiva kunskaperna i rummet. Genom att lyssna in intressenter får Fryshuset vetskap om att arbetet kring barn och unga går i rätt riktning och hur vi når fler unga. Resultat Tre tydliga huvudrubriker går att urskilja från resultaten som framkom i rapporten Sveriges största ungdomsdialog baserad på Fryshusandan (2011). Stor del av resultaten visar på att unga vill vara delaktiga men att vuxna behöver skärpa sig! 1. Lyssna på vad unga har att säga och agera utifrån det! - Vuxna behöver lära sig hur man lyssnar på unga! - När unga uttrycker sina åsikter, våga lita på dem och ta åsikterna på allvar, och bli bättre på att återkoppla. - Vuxna behöver befinna sig på ungas hemmaplan- ofta webben och sociala medier. 2. Unga vill påverka och vara delaktiga i hela processer, vuxna måste tillåta och möjliggöra! - Unga vill själva kunna kommunicera direkt med vuxna i beslutsfattande positioner. - Unga vill bli involverade i ett tidigt stadium, i hela processer och se resultatet. Tron på att vuxna lyssnar och har respekt ökar och självförtroende kan växa. - Vuxna behöver se och uppmärksamma alla unga, inte bara de som syns. 3. Mer kontakt med bra vuxna förebilder - Beslutsfattare är viktiga att påverka. Det gäller även kändisar, människor inom idrott med flera som kan ha stort inflytande i samhället. - Unga vill ha positiva förebilder och vuxna som de kan vända sig till och lära av men de upplever ibland att det är något som vuxna lättare pratar om än faktiskt lever upp till. - Vuxna ska vara vuxna när de möter unga- inte försökta anpassa sig till ungas ålder. Vad händer med resultaten? - Fryshuset lyssnar in och agerar utifrån ungas åsikter och önskemål. En första och direkt åtgärd blir nu att Fryshuset inleder arbetet med att bygga en dialogplattform för att unga ska få det forum för diskussion som de frågar efter. Ett verktyg där unga direkt kan diskutera med vuxna. En vidare åtgärd för att sätta unga i direktkontakt med vuxna i beslutsfattande positioner blir att Fryshuset tar med ungdomar till Almedalen. Dessa ungdomar kommer att få möjlighet att delta i Fryshusets egna seminarium, men även besöka andra organisationers seminarium som intresserar dem för att representera och se till att ungas åsikter hörs, istället för att ungas situation diskuteras av bara vuxna. Fryshuset kommer även att fortsätta med s.k. politikerträffar där politiker vid ett antal tillfällen besökt Fryshuset och med ett lösningsfokus diskuterat det utanförskap som många unga befinner sig i. Här har politiker och unga som själva befinner sig/eller har befunnit sig i ett utanförskap fått samtala tillsammans. Det Fryshuset tar med sig från Future Search är att fortsätta med dessa politikerträffar och se till att bjuda in ännu fler unga som vill göra sin röst hörd. 3

Fryshusets kommentarer Slutsatserna och resultatet från Future Search bär inte på några häpnadsväckande nyheter, vilket i sig kan vara det viktigaste resultatet. Unga upplever att de inte får vara delaktiga när det gäller frågor som rör dem. De anser eller tror inte att vuxna lyssnar eller agerar utifrån deras åsikter. Trots att det är ett problem, som många av oss sedan länge borde vara medvetna om och att dessa grundläggande behov borde vara tämligen relativt enkla och möjliga att tillgodose, står vi fortfarande inför samma utmaning: Att ge unga möjligheter att vara med och påverka sin egen framtid! Vi vet också vilka positiva effekter det ger. När unga får vara delaktiga i frågor som rör dem bidrar det till att vi fokuserar på rätt saker och kan skapa lösningar som faktiskt fungerar. Det bidrar också till att de unga stärks i sin tro på framtiden och att de fortsätter utvecklas till starka handlingskraftiga individer. Det är nu de utvecklar många av de egenskaper och värderingar som kommer att finnas kvar hela livet, och det är nu framtidens ledare börjar formas. Det samhälle vi i framtiden kommer att få, är utifrån de investeringar som görs idag. Det krävs inga extrema lösningar, men det kräver att vi gör något av det vi idag vet. Därför uppmanar Fryshuset alla som arbetar med och för unga att sluta snacka och börja lyssna och agera. INLEDNING Förort, innerstad, landsbygd, Malmö, Stockholm och Göteborg, rötter från norr till söder och från hela världen, med passion för bl a entreprenörskap, skejt, dans och dataspel. Dessa erfarenheter, talanger, identiteter utgjorde och representerades i den samling av människor, närmare 1 000 unga och vuxna, som samlades i Fryshusets arena den 12 mars 2013. Det var Fryshusets elever, från årskurs 7 till 3:an på gymnasiet samt all Fryshusets personal som tillsammans utgjorde och bidrog till denna unika kunskap och kompetens. Denna heldag var en fortsättning på Fryshusets tidigare strategiarbete kallat Future Search, där Fryshusets framtida strategier och vision sattes. Genom att säkerställa att de beslut som då togs fortfarande är de mest centrala för unga och under dagen hitta ytterligare kreativa idéer. Det blir ett sätt för Fryshuset att säkra att vi är på rätt väg, få in kloka tankar, och i framtiden välja vad vi ska fokusera på. Och få in prioriteringar för att kunna fördela resurser, bestämma vilka verksamheter som ska startas och hur existerande verksamheter ska utvecklas. Resultaten från dagen kommer ligga till grund inte bara för Fryshusets utveckling, utan kommer också kommuniceras till andra intressenter som arbetar och verkar för att ta tillvara ungas åsikter. 4

5 FRÅGOR ATT DISKUTERA Det enda sättet att säkerställa att Fryshuset gör och prioriterar rätt saker kring arbetet för unga är att fråga unga själva, och vuxna som faktiskt har allra närmsta relationerna till dem. Arbetet började därför att besvara, tänka och diskutera kring 5 förberedda frågor: Fråga 1. Vad kan vi göra för att fler unga ska vilja vara med och skapa förändring? Fråga 2. Hur ska vi göra fler ungas röster hörda? Fråga 3. Hur är en plats som är bra för unga? Fråga 4. Var, eller vilka vuxna, är det viktigast för Fryshuset att påverka? Fråga 5. Vilka är Fryshusets viktigaste styrkor? Alla fick välja ut tre av de fem frågorna som tilltalade dem mest och prata kring i så kallade diskussionsronder på 20 minuter var. För varje diskussionsrond skrev man ner tankar och slutsatser på borden som var inklädda i papper. När en ny grupp kom till bordet för att diskutera samma fråga fortsatte de att skriva ner sina diskussioner på samma papper. När de tre ronderna avslutats skulle grupperna välja ut de viktigaste idéerna som skrivits på varje bord. Varje idé skrevs ned på en post-it-lapp som sedan sattes upp på en uppsatt vägg (en vägg för varje fråga). Nästa steg var att gruppera alla post-it-lappar med liknande idéer. De två grupperingarna som blev störst, med flest idéer togs vidare till den stora gruppen där de högt lästes upp för att gå vidare och prata om hur vi ska förverkliga dessa idéer. Dessa två idéer tillsammans med diskussionerna presenteras i följande text. 6

RESULTAT AV ARBETET MED DE 5 FRÅGORNA Fråga 1. Vad kan vi göra för att fler unga ska vilja vara med och skapa förändring? Idé 1: Ta kontakt med några som lyssnar. T ex internetsida, fysiska möten där man träffas och pratar. Idé 2: Inkludera unga i hela processen. Delaktighet redan från början, ge info i början och visa resultatet. Sammanfattning av diskussion: Unga uttrycker en stark önskan om att ha direktkontakt med beslutsfattare och söker olika forum för detta. De vill gärna kunna påverka men behöver hjälp med detta. Ett konkret förslag som nämns är ett webbforum (tex internetsida) där unga och vuxna kan mötas och diskutera frågor. Internet är ungas hemmaplan där mycket av deras fritid och kommunikation med gamla och nya vänner sker, och ett forum de är vana vid och behärskar. Vuxna befinner sig också på internet, vilket gör att det blir en naturlig arena och enklare att få till i och med att det inte krävs en fysisk arena. Kommunikationen kan ske över hela landet, det kan ske direkt genom chat, men kan även ske i form av mail där svar och frågor kan ges när tid finns. Men för att dessa forum ska fungera så är en förutsättning att det finns mottagare som är villiga att fånga upp och ta tillvara på de ungas åsikter, vilket deltagarna både påpekar och ifrågasätter om det finns. Vuxna måste visa att de ungas åsikter fångas upp och tas tillvara på av rätt personer. I dagsläget är det många av de unga deltagarna som upplever att distansen mellan unga och beslutsfattare är oöverbryggbar och att det nästan inte är någon idé att ens försöka. Unga efterfrågar även mer inspiration och motivation till att skapa förändring. Den viljan byggs enligt deltagarna upp genom att unga får information, involveras tidigt i processen och får återkoppling. Om de är med från början till slut får de se resultatet av deras bidrag och arbete, vilket skapar fortsatt motivation och tro på att det är möjligt. Idag finns det en uppfattning från unga att när de väl deltar eller blir tillfrågade så får de sällan återkoppling på vad det har lett till, vilket inte höjer motivationen. Deltagarna tog också upp att unga skulle kunna bli mer involverade genom att de får ansvar och får hålla i olika projekt. Idag leds för mycket av vuxna. 7

8

Fråga 2. Hur ska vi göra fler ungas röster hörda? Idé 1: Stärka ungas självkänsla så man vågar utrycka sin åsikt. Idé 2: Ta sig tid och plats för att skapa ett tillåtande forum. Sammanfattning av diskussion: Det finns idag allt färre politiska forum där unga är engagerade. Kunskapen sjunker om hur man som ung gör för att göra sin röst hörd. Vuxna behöver därför lära ungdomar hur de kan göra. Det är även viktigt att vi skapar forum med ett tillåtande klimat, bygger upp deras självförtroende så att det faktiskt vågar göra sin röst hörd när tillfället ges. Ett viktigt första steg i den processen är att vuxna visar att de verkligen lyssnar och tar ungas åsikter på allvar och agerar på ungas idéer. På detta sätt stärks självförtroende att ta plats och göra sin röst hörd, men det behövs som ovan diskuterat att unga får kanaler där de kan utrycka sig, förslagsvis internet och sociala medier eftersom de har den vanan och kunskapen. Förslag som kom upp var bland annat att skapa en mejladress ungasröst@fryshuset.se där man kunde skicka in sina åsikter och moderatorer tog ansvar för att de skickades vidare till rätt person. Det var även många som tyckte att rösträttsåldern skulle sänkas. Har man rösträtt så blir man också viktigare för politikerna. Unga röster hörs väl. Det är vuxna som ska lära sig att lyssna på dem. 9

Fråga 3. Hur är en plats som är bra för unga? Idé 1: En bra plats för unga är en plats där man känner sig trygg/hemma/trivs, inte är utsatt. Idé 2 Delaktighet och demokrati, fler och större platser för unga, så att unga äger den platsen i samhället. Unga har varit med och utformat platsen, de får vara med och skapa och ta ansvar. Sammanfattning av diskussion: Trygghet var något som tydligt framkom av unga själva om hur en plats ska vara som är bra för unga, vilket innebär att unga känner sig hemma och äger den platsen. Det var även återkommande att det är en plats för alla unga, där man respekterar varandra och är öppna och kan vara sig själv. Idag upplevs många platser för unga vara nischade antingen beroende på intresse eller tillhörighet. Då kan man ofta känna att man inte platsar in. Många skriver att man vill ha en plats med många olika aktiviteter, för att fler ska känna att det är en plats för dem, men även att man bara ska kunna ta det lugnt och inte ha några krav på sig. Viktigt är också att det är en plats där det finns bra och trygga vuxna som ser en och lyssnar. Men de får inte ta över. Det är viktigt att unga är med och bestämmer och påverkar. Flera gånger tas det upp att det ska finnas billig mat och fika. Det är även en plats som ska vara ren och snygg. På flera av diskussionsborden syns det också att unga saknar en plats för dem i övre tonåren. 10

Fråga 4. Var, eller vilka vuxna, är det viktigast för Fryshuset att påverka? Idé 1: Beslutsfattare är viktiga att påverka. Det gäller även kändisar, människor inom idrott med flera som kan ha stort inflytande i samhället. Idé 2: Människor som jobbar med unga, fritidsledare, lärare, föräldrar. Sammanfattning av diskussion: Både vuxna i sin närhet och vardag, så som lärare och föräldrar är viktiga att påverka. Men lika viktiga är politiker och andra beslutsfattare som kan påverka politiska beslut, samt trendsättare och eldsjälar i samhället. Med andra ord handlar det om att påverka vuxna, och vuxna förebilder på olika nivå. Det som är lite anmärkningsvärt är att kändisar lyfts fram som stora opinionsbildare. Om exempelvis en artist uttalar sig i en fråga på TV är uppfattningen bland unga att stor möjlighet till påverkansarbete kan ske. Lärarna spelar också en betydande roll. Det finns stora förväntningar och diskussioner hur en bra lärare ska vara, vilket visar att de har en central roll i ungas liv. 11

Fråga 5. Vilka är Fryshusets viktigaste styrkor? Styrkor: En mötesplats med och för mångfald. Fryshuset är öppet för alla och här finns många olika sorters människor. Vi är där unga finns. Bredden av passionen skapar mångfald. Vi arbetar utifrån vår värdegrund- engagerade lärare som jobbar för sina elever, finns överlag många omtänksamma människor på Fryshuset, kreativitet uppmuntras, vårt arbete utgår från vårt passionerade intresse. Sammanfattning av diskussion: Många deltagare tar upp att ungas passioner var utgångspunkten och drivkraften i uppbyggandet av Fryshusets verksamheter vilket bidragit till att människor med olika bakgrund samlats och förenats i och med gemensamma intressen. Möten som då överbryggar motsättningar och skapar ett öppet klimat. Dagens övning visar att Fryshuset fortfarande verkar i samma linje, en mötesplats för alla sorters människor där passionen står i centrum. 12

DELTAGARNAS REKOMMENDATIONER TILL VUXNA I slutet av dagen när diskussionerna var avklarade och vi delat kommentarer, synpunkter och tankar högt med varandra ombads alla att på ett gult kort skriva rekommendationer till vuxna om vilka aktiviteter och åtgärder som ska tas för att nå fler unga. Dessa förslag lämnades sedan in och finns presenterade i denna presentation i form av 3 teman. LYSSNA PÅ DE UNGA Hör inte bara på oss utan lyssna. Upplevelsen av att vuxna behöver lyssna mer på unga är stor, och förtydligas inte sällan med ett stort utropstecken bakom. Att det handlar om att som vuxen agera på ungas röster är också tydlig. Många skriver att vuxna borde prata mindre och lyssna mer och att lyssna på de unga och handla efter det. Våga lyssna på oss unga för vi kan också ha bra åsikter. För att göra världen bättre för oss unga så måste man fråga oss om våra åsikter. Lyssna kommer ofta i samma mening och rekommendation om att vuxna behöver respektera, lita på, ta åsikter på allvar och inte underskatta unga. Väldigt många av de unga deltagarna upplever att de vuxna inte tar deras åsikter på allvar och att de inte blir respekterade. Konsekvensen kan bli att man som ung ger upp eftersom upplevelsen är att man ändå inte blir lyssnad till eller tagen på allvar. Ibland kan det uppfattas som om unga inte bryr sig, eller är lata, men anledningen är att de inte tror att det tjänar något till att försöka göra sin röst hörd och påverka, eftersom vuxna ändå inte tar deras åsikter på allvar. Vuxna behöver lyssna och agera efter ungas förslag, och vara noga med att återkoppla till dem så att de ser resultat och att deras åsikter räknas. Vi kanske inte alltid har rätt men vi har inte heller alltid fel Precis som vuxna. Bara för att vi är unga betyder det inte att vår åsikt är mindre värd. Flera rekommendationer ges till vuxna att de borde utbilda sig genom att vara där ungdomar är och se hur deras verklighet ser ut. Detta hör också samman med lyssnandet. Om inte vuxna lyssnar på unga eller ser ungas verklighet så är det svårt att hitta de rätta lösningarna. Ett resultat av det kan därför ofta bli fel lösningar på fel problem, där vuxna försöker skapa lösningar på problem som vuxna upplever. 13

VÅGA GE PLATS, UTRYMME OCH ANSVAR Låt unga komma in i vuxnas konversationer på så sätt visar de att de tar ungas åsikter på allvar. En annan tydlig röd tråd i diskussionerna och rekommendationerna var vikten av att ge unga plats, utrymme och att låta unga vara delaktiga. Att ge plats och utrymme förknippas delvis med ovanstående punkt att lyssna. Unga upplever inte att vuxna ger tillräckligt med plats eller utrymme. I konversationer upplever man att vuxna tar över. Genom att lyssna så kan utrymme och plats ges till unga. Unga efterlyser att få vara med i hela processer, från ax till limpa för att få lära sig och känna delaktighet. Även vuxna trycker på vikten av delaktighet för unga från början till slut. Grunden till att involvera är att lyssna in vad unga har att säga, och tillsammans, unga och vuxna, bygga vidare på det. Då får de information från första början och ser tydliga resultat på vad de åstadkommit. Hjälp ungdomar att få tillräckligt med självförtroende att låta sig höras. Många skriver om att hjälpa unga att få sin röst hörd, bland annat genom att skapa rätt förutsättningar och att stärka ungas självförtroende så att de vågar ta plats. Det är många som vill vara delaktiga men inte riktigt vågar eller vet hur de ska göra. Många upplever att vuxna bara uppmärksammar dem som hörs och syns mest. En önskan är att vuxna ska bli bättre på att fånga upp fler röster. Ge en chans till alla, inte bara de som syns. VAR EN VETTIG VUXEN Vuxna bör leva/uppträda som goda förebilder. Inte bara prata om det. Det tredje och sista tydliga temat handlar om behovet och önskemålet om bra förebilder/vettiga vuxna för unga. Unga vill ha vuxna som de kan vända sig till och kan lära av men de upplever ibland att det är något som vuxna lättare pratar om än lever upp till. Anpassa er till er ålder, var vuxna när ni möter oss. Vad är då en förebild? Enligt rekommendationerna är det en vuxen som vägleder, stöttar, uppmuntrar, ger verktyg och delar med sig av sina erfarenheter. Som ovanståande citat är ett exempel på handlar det inte om att vuxna ska gå ner till de ungas nivå eller att vuxna ska försöka vara coola och balla. 14

TYDLIGA SAMBAND MED RESULTATET FRÅN FRYSHUSANDAN Rekommendationerna ovan överensstämmer till stor del med resultaten som framkom i rapporten Sveriges största ungdomsdialog baserad på Fryshusandan (2011). Mellan 2008-2011 genomförde Fryshuset från Gällivare i norr till Tomelilla i söder en turné som kallades Fryshusandan. 25 stycken dialogkonferenser anordnades där 7500 unga, och vuxna som arbetar med och för unga (såsom politiker, beslutsfattare, lärare, socialsekreterare) diskuterade ungdomssituationen på orten. Syftet med Fryshusets dialogkonferenser var att unga skulle få möjlighet att göra sin röst hörd, att deras behov kom upp på agendan och att samtal fördes mellan unga och vuxna. Resultatet blev idéer till en handlingsplan för kommunens beslutsfattare om vilka åtgärder som behövs för att åstadkomma positiv förändring för unga. Bland det klart viktigaste som framkom från den turnén var att unga anser att vuxna pratar för mycket, lyssnar för lite och inte litar på ungas förmåga till ansvar! Ungas uppfattning och upplevelser blir deras verklighet. Där vuxna inte lyssnar, inte skapar dialog och inte tar deras åsikter på allvar. Det förstärks av att vuxna, som dagligen arbetar med unga och har den absolut närmsta kontakten med dem, uttrycker att vuxna måste bli bättre på att lyssna och involvera. När vuxna inte lyssnar eller involverar unga i processer som gäller unga själva får det ofta negativa konsekvenser. Exempel från Fryshusandan är vuxna som runt om i landet gjort aktiviteter, skapat stora och fina mötesplatser med mera för unga, utan att tillfråga vad de faktiskt vill ha. Sedan så undrar de varför unga inte kommer till aktiviteten/mötesplatsen. I de fallen där ungdomarna fick vara med i ett tidigt skede, tillfrågades vad som saknades på orten, fick vara med i planerandet och genomförandet, bidrog det till att aktiviteterna blev välbesökta och att ungdomarna kände ansvar och stolthet. Fryshuset drog själv lärdom av detta, så när Fryshuset 2012 skapade en mötesplats på Fryshuset i Stockholm för unga att hänga efter skoltid fick gymnasieskolans entreprenörselever (åk 1) det som uppgift. De skulle planera, genomföra och få till vad som idag heter Fryschillet, naturligtvis i stöd med vuxna från Fryshuset. Idag är Fryschillet en plats att hänga, få hjälp med läxor utformad efter ungas egna förslag och initiativ. Ytterligare samband mellan rekommendationerna från dagen och Fryshusandan var vikten av vuxna förebilder. Unga längtar efter vuxna förebilder som förstår utan att döma som kan peka på alternativ utan att kritisera. Fryshusandan visade även där genomgående att i de olika kommunerna nämns viktiga vuxna samt avsaknaden av vuxna, t ex lärare (bra och dåliga), polisen (unga vill ha ökad polisnärvaro), kändisar (speciellt lokala som inger hopp). Dessa trygga vuxna lyssnar, finns där, är stödjande och uppmuntrande och skapar trygghet. De är ett mellanting mellan föräldrar och kompisar. 16

Fryshusets Future Search-resa Future Search är något utöver det vanliga, ett strategi- och planeringsverktyg i form av en process med många människor i rummet som vaskar fram och prioriterar de kollektiva kunskaperna i rummet. Fryshusets första Future search-workshop som ordnades i mars 2011 leddes av en av världens främsta processledare Sandra Janoff. Hon har genomfört hundratals olika Future Search över hela världen tillsammans med myndigheter, företag, och olika organisationer. Medfacilitator var Josephine Rydberg-Dumont som under sin tid som VD på IKEA initierade och genomförde flera Future Search workshops. I steg 1 i mars 2011 samlade vi alla intressentperspektiv på Fryshuset: näringslivsrepresentanter, politiker, experter, forskare, ungdomar, sociala entreprenörer och Fryshusanställda från alla verksamhetsområden. Under dagarna lades Fryshusets övergripande strategiska riktning i ett 10-års perspektiv. I steg 2 i september 2011 samlade vi i huvudsak anställda och ungdomar och fördjupade oss ytterligare kring teman och områden som kom upp den första Future Searchen. I steg 3 i september 2012 samlade vi ett färre antal anställda (ca 25) från alla olika verksamhetsområden och arbetade väldigt konkret kring de mål om att växa som berörts i tidigare steg, men inte riktigt varit moget. I steg 4 den 13 mars 2013 bjöd vi in alla elever och medarbetare på Fryshuset för att jobba tillsammans med att säkra att vi gör de saker som är de absolut mest relevanta ur ungas perspektiv. Under dagen jobbade vi med frågor, aktiviteter, förslag och de saker som är allra viktigast för unga idag. Om Du vill läsa mer om Future Search Network: www.futuresearch.net 17