LETS Governing transitions towards Low carbon Energy and Transport Systems for 2050



Relevanta dokument
Logistiska åtgärder för koldioxidsnåla godstransporter i Sverige 2020 Effekter, sannolikhet och hinder för genomförande

Henrik Pålsson, Tekn. Dr. Förpackningslogistik. LETS 2050 Gods. Lunds universitet

Logistik och godstransportlösningar i Sverige för 2050

Kort reflektion: Problematisering av CO 2 -neutrala godstransporter 2050

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

A Framework for the Reduction of Freight Transport CO 2 emissions

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Miljölogistik - och E-handel? Maria Huge-Brodin Professor i Miljölogistik 22 oktober 2015, Logistikdagen i Borås, Svensk Digital Handel

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

ZERO EMISSIONS Smarta godstransporter på landsbygd Stockholm 28 november 2017

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

MAKROEKONOMISKA EFFEKTER AV EN FOSSILBRÄNSLEOBEROENDE FORDONSFLOTTA I SVERIGE

Framtidens farkoster och informationsteknologi. Tillbaka till framtiden Transportkonferens Trelleborgs Hamn 3 november 2015 Sten Wandel

Lokalisering, transportkostnader och regional sårbarhet

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Infrastruktur för effektiv och hållbar logistik

Hållbara transporter framtida möjligheter

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt

Hållbara transporter det börjar med ett transportinköp. Linda Styhre, Tekn. Dr IVL Svenska Miljöinstitutet

Corporate Public Policy and Responsibility GOGREEN PROGRAM. Stockholm,

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Scenarier för Pathways

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Energieffektivisering av transporter

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Elektrifiering av Svenska gruvtransporter - en realistisk framtid

Klimatneutrala godstransporter på väg

Krokig väg till framgång för talloljedieseln

Kan ett köpcenter försörjas med Närsjöfart? En fallstudie med kartläggning av godsflöden till Torp köpcenter

Att styra mot ett klimatneutralt samhälle

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

Nordic Energy Perspectives

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Klimatneutrala godstransporter på väg

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

ö AB fic or Traf Trivect

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal.

1

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Regional hearing i Kapacitetsutredningen

framtider Energisystemet 2020

ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Värdet av intelligenta förpackningar - Ett logistiskt perspektiv. Dr. Ola Johansson Lunds Tekniska Högskola

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Biogas som värdeskapare

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Bioenergin i EUs 2020-mål

Framtidens Energilösningar

Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn

Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras?

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Energy [r]evolution - sammanfattning

Fossilfritt flyg 2045

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20%

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Näringsdepartementet Remiss nr: N E Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Hogia Transport Systems

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel

Transkript:

LETS Governing transitions towards Low carbon Energy and Transport Systems for 2050 Henrik Pålsson, Tekn. Dr. Projektledare Förpackningslogistik

Utvecklingen globalt Mellan 1970 och 2004 har koldioxidutsläppen ökat med 70%. (Källa: IPCC)

En förändring är möjlig! Energy supply (TWh) 60 50 40 30 20 Oil Natural gas, incl. LPG Coal Electric boilers (heat produced) Heat pumps (heat produced) Industrial waste heat Peat Municipal solid waste Other biomass fuels Tall oil Wood fuels 10 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Energitillgång vid lokal värmeproduktion i Sverige under perioden 1960-2007. (K. Ericsson)

LETS Utgångspunkt: Det är tekniskt möjligt och ekonomiskt genomförbart att ställa om till ett koldioxidsnålt samhälle nu är det dags att finna vägarna dit! Syfte: Ta fram förslag på hur Sverige ska styra mot koldioxidsnåla och hållbara energi- och transportsystem. Målet är att minska våra utsläpp av växthusgaser så mycket att den globala uppvärmningen begränsas till 2 grader år 2050. Form: Tvärvetenskapligt forskningsprogram som pågår 2009-2012. Förväntat resultat: Forskningen ska bidra med kunskap så att exempelvis politiska beslut och myndighetsbeslut blir mer välgrundade.

Forskningsområden Forskningen i LETS omfattas av sex områden (Work Packages): WP0: Studier av framtida scenarier och modeller Vilka är vägarna fram till ett koldioxidsnålt samhälle? WP1: Ekonomiska och politiska styrmedel Hur ska vi styra och vilka institutioner behövs? WP2: Urban och regional planering samt infrastruktur Hur ska vi styra för att färdas, transportera, bygga och bo mer hållbart? WP3: Marknad och industri för framställning av bioenergi Hur ska andelen bioenergi öka på ett långsiktigt hållbart sätt? WP4: Frivilliga styrmedel på konsumentnivå Hur mycket är konsumenterna beredda att göra på frivillig väg? WP5: Logistik och godstransporter Hur ska logistikupplägg och godstransporter utformas för att vara koldioxidsnåla?

Målgrupper Beslutsfattare Myndigheter och offentliga förvaltningar Andra forskare (inom och utanför LETS) Näringsliv Organisationer Intresserad allmänhet

Ett tvärvetenskapligt program Miljö- och Energisystem Statsvetenskapliga Institutionen Ekonomihögskolan Institutionen för Teknik och Samhälle Institutet för Livsmedelsekonomiska Analyser Institutionen för Designvetenskap Institutionen för Teknisk ekonomi och Logistik Internationella Miljöinstitutet (IIIEE) Forskningspolitiska Institutet Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk geografi Juridiska Fakulteten Trivector

Finansiärer

Organisation Steering Group and Program Management Communication & Outcomes Advisory Group & Key Stakeholders WP0: Scenarios & Alternative Pathways for LETS 2050 WP1 Governance, Institutions & Policy WP2 Urban and Regional Planning and Infrastructure WP3 Markets, Industry and Policy for Bioenergy WP4 Citizen- Consumers and Voluntary Instruments WP5 Logistics and Goods transport WP0: Comparative Analysis & Synthesis

Scenariobyggande för alla WP Syftet med gemensamt framtagande av scenarior är: Gemensam referensram för alla WP Att illustrera stora förändringar som behöver hanteras av styrmekanismer, policies och politik Vilka är vägarna fram till ett koldioxidsnålt samhälle? Iterativ process: Policyförslag Scenarior 2010 2050

Alternativa scenarier för ett koldioxidsnålt 2050 Beteendeförändring CO 2 märkning Avgift = samhällsekonomisk marginalkostnad Högt CO 2 pris Påtvingad samlastning Lastbil och flyg begränsas Frivilliga åtgärder Tvingande åtgärder Innovationer Entreprenörer Carbon Capture i farkosten Trådlös ström från vägen Teknikfix

LETS Gods (WP5) Studera samspelet mellan logistik och godstransporter från ett företagsperspektiv som sedan kopplas till ett samhällsperspektiv. Identifiera, utveckla och presentera radikala och innovativa styrmedel och lösningar och deras konsekvenser för att nå ställda CO 2 -mål avseende godstransporter. Hur ska logistikupplägg och godstransporter utformas för att vara koldioxidsnåla? Identifiera kritiska faktorer i interaktionen mellan företag, myndigheter och konsumenter vid genomförande och implementering av framtagna logistik- och godstransportlösningar.

CO 2 -utsläpp från olika sektorer

Användning av fossila bränslen i Sverige Användning av fossila bränslen i olika sektorer Andel av total energianvändning 100 80 60 40 20 0 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 Källa: Ener gimyndigheten/ener giindikator er 2009 Not: Olja som har bunkr ats för sjöfar t och fossila br änslen som används som r åvar a inom industr in ingår inte i indikator n. År Hämtat: 2010-09-16 Transporter Industri Service

CO 2 -utsläpp från inrikes godstransporter i Sverige 0% 0% 1% 3% 96% Järnväg elektricitet Järnväg diesel Sjöfart inrikes Väg (över 3,5 ton) Flyg inrikes Totala utsläpp från godstransporter är 4,3 miljoner ton CO 2

Sammanfattande bakgrund LETS Gods Godstransportsystem är en betydande och ökande del av utsläpp av växthusgaser. Godstransporterna står för majoriteten av ökningen av koldioxidutsläppen från transportsektorn. Effektiviteten i utsläpp per transporterat ton gods har minskat sedan 1990. Resursutnyttjande i dagens godstransporter kan förbättras, t ex: Ökad fyllnadsgrad. Bättre anpassning av farkoster. Effektivare former av samlastning. Ökad differentiering av servicenivåer. Ökad användning av transportslag med låga utsläpp (tåg, sjöfart). Teknikeffektivisering och koldioxidneutrala bränslen är också nödvändigt.

Idé och målsättning för WP5 Kartlägga, syntetisera och tolka existerande kunskap Syntetisera Identifiera om godstransporter kritiska kunskap faktorer om och och befintliga alternativa dess samspel och handlingsvägar utveckla med logistik nya i styrmedel interaktionen och mellan policies företag, med tillräcklig myndigheter verkan, och konsumenter relevans och vid genomförande genomförbarhet och för att implementering av föreslagna göra godstransporter hållbara radikala och innovativa logistikoch godstransportlösningar

Logistikbeslut som påverkar miljön Resources input Raw materials acquisition Inbound logistics Transformation Outbound logistics Marketing After-sales service Purchasing Vendor selection Vendor location Consolidation Mode selection Carrier selection Materials handling Warehousing Backhaul management Inventory management Packaging Network design Inventory decisions Packaging Consolidation Mode selection Carrier selection Warehousing Backhaul management Service level Channel decisions Returns handling Parts management Service network Pollutants (negative environmental impact) Wu and Dunn (1995)

Logistikbeslut som påverkar godstransporter 1. Logistikstrukturer: antal, lokalisering och kapacitet i fabriker, lager och terminaler. 2. Mönster på handelslänkar: skapas av kommerciella beslut om inköp, underleverantörer och distribution, och tydliggörs av nätverk av godstransporter. 3. Planering av material- och godsflöden: planering av aktiviteter inom produktion och distribution överför handelsmönster till diskreta godsflöden. JIT, exempelvis, resulterar ofta i frekventa och små ordrar. 4. Hantera transportresurser: inom de tre ovanstående nivåerna beslutar transportansvariga om användning av transporter. McKinnon (1998, pp. 97-98)

EyeforTransport (2007) Drivkrafter för grön logistik (Nordamerika) Förbättra PR 70% Förbättra kundrelationer 70% Del av företagets samhällsansvar 60% Finansiell ROI 60% Tillmötesgå myndighetskrav 60% Reducera bränsleräkningar 60% Öka supply chain-effektivitet 55% Reducera risk 50% Förbättra relationer till investerare 38% Undersökte 250 supply chain-ledare Ingen tydlig koppling till miljöförbättringar Huvudsakligen kommersiella motiv

Workshop 26 April 2010 Potential logistics and goods transport solutions for 2050: Future structures and logistics demands Application and criticism towards current reports CO 2 consequences in different scenarios Concretise scenarios for LETS Goods 2050. Participants: Visionary people from all freight intensive industries in Sweden Relevant authorities in Sweden (Swedish Transport Administration, Swedish Environmental Protection Agency, Ministry of Enterprise, Vinnova) Industrial organisations Researchers in LETS Goods

Vad tror visionärerna om framtiden? Lokalisering styrs av ekonomiska incitament. Transportbranschen jobbar med storskalighet. Intermodala lösningar fortsätter öka. Elektrifiering av vägar. Effektivare utnyttjande av infrastruktur. Enkla anvisningar med stegvisa språng när det gäller CO 2 - reduktion. Företag jobbar med dynamisk anpassning, vilket innebär att långsiktiga styrmedel behövs.

WEF värdering av förbättringsåtgärder Source: World Economic Forum report

Ramverk för reduktion av CO 2 -utsläpp från logistik och godstransporter Adresserar drivkrafter för behov som skapas av logistiska beslut av godsägande företag. Undersöker hur CO 2 -utsläpp från en speditörs logistiksystem kan minimeras. ton tonkm vehiclekm kwh CO2emissions CO2emissions GDP GDP ton tonkm vehiclekm kwh EKONOMISK AKTIVITET INVERTERAD VÄRDE- DENSITET TRANSPORT- INTENSITET TRAFIK- INTENSITET ENERGI- INTENSITET UTSLÄPPS- INTENSITET

Öka värdedensitet Mindre luft i förpackningar Primär Sekondär Transportförpackning T ex IKEA Glimma (31% less pallets) ton tonkm vehiclekm kwh CO2emissions CO2emissions GDP GDP ton tonkm vehiclekm kwh Decoupling Öka service E-böcker, E-service

Reducera transportintensitet Lokal sourcing Decentralised distribution CO 2 -beskattning ton tonkm vehiclekm kwh CO2emissions CO2emissions GDP GDP ton tonkm vehiclekm kwh

Reducera trafikintensitet ton tonkm vehiclekm kwh CO2emissions CO2emissions GDP GDP ton tonkm vehiclekm kwh Öka andelen järnvägs- och sjöstransport T ex Gröna korridorer Fordon med större kapacitet T ex två trailers, längre tåg Tvingande samlastning i städer Obligatorsik spot market för ledig transportkapacitet

Reducera energiintensitet ton tonkm vehiclekm kwh CO2emissions CO2emissions GDP GDP ton tonkm vehiclekm kwh Eco-driving reducerar CO 2 - utsläpp med ca 5% reduction Strömlinjeformade fordon Öka däcktryck Lägre friktion i rörliga delar Reducerad vikt Reducerad hastighet

Reducera CO 2 -intensitet ton tonkm vehiclekm kwh CO2emissions CO2emissions GDP GDP ton tonkm vehiclekm kwh Reducera kol i bränsle Infrastruktur för biobränsle Elektriska lastbilar: batterier Citydistribution? Elektriska lastbilar: elektricitet från vägen Ladda batterier i vägen

Tack! henrik.palsson@plog.lth.se