Odla ditt eget strö Rörflen. Karin Granström Värmland

Relevanta dokument
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Rörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur

Halmpellets som strömedel

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Växa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Bra vallfoder till mjölkkor

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

Växtnäring i stallgödseln

VÄXTODLINGS- och HUSDJURSRÅD MED ANLEDNING AV TORKAN

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Finhackat halmströ i grisningsboxar

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Utfodring av dikor under sintiden

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Rörflen som foder till dikor

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

Kalvgömmor. i dikostallar.

Regional balans för ekologiskt foder

Torvströ. - strö med omtanke.

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Effektiva maskinkedjor för hög grovfoderkvalitet och lägsta kostnad

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

Hästägarmöte 28 augusti 2018

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

Ekologisk djurproduktion

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

STRÖGUIDE FÖR NÖTKÖTTSPRODUCENTER

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Delrapport 7. Bioenergigårdar Transport och hantering av fyrkantspressad, storbalad rörflen

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

År 1. Figur 1. Medeltal av temperaturen mitt i de tre rörflensboxarna.

Resurseffektiv utfodring av dikor

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Prislista strö och pellets

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Nya stöden Påverkan på nötköttsproduktionen

Vallmaskinsystem. Christer Johansson

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Sökande Person/organisationsnummer

Djurhållningsplats för får och get

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JTI Uppdragsrapport. Moving Floor. självrengörande golv till ungnöt. En teknisk utvärdering. Mats Gustafsson

genomsnittlig * långsam Betesperioden inleds, datum Betesperioden avslutas, datum inte * delbete * helbete

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande fråg

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Reducering av halm vid tillämpning av halmrivare i nötköttsproduktion

Resurseffektiv utfodring av dikor

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt

Komfortmattor CM20 2 CM25 4

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Tolkning av mjölkgård

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

Naturbete. En föreläsning om djur på naturbete Av Birgit Fag Hushållningssällskapet Jönköping 11 januari

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Individuell utfodring för sunda hästar

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad

Foder UTFODRING AV HÄSTEN

Grupphästhållning - något för din häst och dig? AgrD Karin Morgan, docent SLU Chef FoU

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Ungdjurs tillväxt på Bete

Från mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på?

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Lantmannens valltävling

Offertunderlag för: Skörd 2009

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Nötköttsproduktion i Frankrike

Transkript:

Odla ditt eget strö Rörflen Karin Granström Värmland

Rörflen i djurproduktionen

Erfarenheter av rörflen som strö? De flesta som provat är mycket nöjda! Bl.a. i länder som: Finland Canada Skottland Wales USA Sverige I Norge används rörflen som foder

Erfarenheter dikoproducenter i Värmland Mässvik och Godås gård, Säffle

Vårskördat rörflen - nästan för torrt mycket bra uppsugningsförmåga

Lätt och sprött - Dammar mer än halm- Rörflen ska inte hackas

Sprid frö via gödseln?

Kostnad Efterkalkyl från Värmland 10-15 års liggtid 7 ton 5 ton Kostnad /ha och år skörd skörd Anläggning 500 Gödsel 1500 Slåtter 300 Strängning 200 Pressing 1400 Hemtransport 600 Summa kostnader 4500 64 öre/ 90 öre/ Intäkt Gårdsstöd 1200 kg ts kg ts

Erfarenheter från Norra Sverige

Rörflenen fungerar bra i djupströ-bäddar till ungnöt. Lika bra som halm, torrt, spröd och inga hygieniska problem. Luktar inte lika friskt som halm.

Erfarenheter 2012 från Albertina gård Rörflenet slogs med slåtterkross i oktober Strängläggning över vintern Vändning 1 och 24 juni

Skörd 26 juni Inplastning med några få lager Lagring utomhus Delvis återfuktning av balar

Erfarenheter rörflen som strö till Rörflen hade sämre uppsugninngs-förmåga än kutterspån ungnöt Högre åtgång för Rörflen Sämre bärighet med rörflen

Rörflens som strö till häst - Jämförelse kutterspån - rörflensbricketter Vindelgransele

Boxen strös med ca 50 kg, rörflenbriketterna tillverkas med polsk skruvpressteknik, upphettar till 280 grader, vilket eliminerar mögelsporer. Efter en vecka

Arbetet med mockning tar längre tid

Erfarenheter, strö med rörflensbricketter till häst, Rörflen Kutterspån Pris kr/kg exkl? 1,79 moms Åtgång kg/vecka 10 15 Svinn - uppätet inget inget Damm Arbetsåtgång, min mindre än spån drygare - växte 7,5 5

Easy strö, hackad värmebehandlat (170 grader) vetehalm, 25 kg säckat (3,20 kr /kg)

Orienterade undersökning av olika strömedel till djupströbäddar Rådde, 1992 Strö Halm Torv Sågspån Rörflen Djurslag Ungtjur Ungtjur Kviga Ungtjur Boxtyp ds (Djupströ), sg (Skrapad gång) ds ds ds+sg ds+sg Antal 13 12 9 12 Liggyta per djur m2 4,1 4,2 4,8 2,8 Nettoliggyta m2 54 51 43 34 Anläggning kg strö 500 5450 1500 380 Antal dagar 52 52 38 52 Åtgång per djur och dag 7 19 12 6,3 TS halt i bädden 35,2 26,1 31,8 30,8 Djup på bädden cm 40 52 30 27 Bädd-tillväxt cm/dag 0,8 1 0,8 0,5 Temp i bädden (4 mätpunkt.) djup 0-5 cm 31,5 26,1 31,8 30,8 Temp i bädden (4 mätpunkt.) djup 30 cm 30,2 10,3 15,2 25,3 R.H % (4 mätp.) 30 cm över bädd 84 83 88 88 Utetemperatur 6 grader, regn och kraftig blåst Relativ fuktighet ute 87-92

Hygienisk kvalitet

Strömedel Jämförelse mellan strö (Jeppsson 1996 ) Vattenbindande förmåga kg/kg ts Kornhalm 3,3 0,82 Havrehalm 3,3 0,50 Hackad halm 3,6-4,0 0,66-0,84 Sågspån 1,9 0,58 Kutterspån 4,6 0,80 Torv (ph 3,5-4) 7,5-12,0 2,72 Rörflen?? Adsorberad ammoniak/ ammonium i % av ts

f ADAS Wales 2006

The potensial of Canary grass as an alternativ to straw for animal bedding Rörflen är ett väl fungerande alternativ till halm som strö i stallar. Rörflen har ingen negativ påverkan på djurens beteende, tillväxt, välfärd eller hälsa. Lammen hade likartad tillväxt i bägge leden.

Sammanfattning Rörflen som strö Fungerar bra i djupströbädd eller pelleterat Lika bra som halm, torrt o bra, dammar någon mer Inga hygieniska problem, inga reaktioner eller hälsoproblem på djuren Sprödare än halm Ingen mögellukt men inte lika frisk lukt som halm. Låt inte grödan ligga vintersträngad Var noga med hygienisk kvalitet och använd helst sorter med låg Alkaloidhalt.

Rörflen Sorter Innehåll Alkaloider % Smaklig, skala 1-10* MN76 0,09 3,2 Ventur 0,11 3,2 Palaton 0,11 2,8 Vantage 0,15-0,20 5,5 Ris 0,21 5,6 Smaklighets skala 1=mycket smaklig, 10 = äts inte alls Chiefton och den Norska sorten Lara och har också låg alkaloidhalt (University of Minnesota)

Alkalodier 3000 olika ämnen i växter T.ex. morfin, nikotin och koffein Alkaloiderna har använts som droger, gifter och läkemedel Alkaloider i rörflen ger ger bitter smak Kan orsaka svullna ben Förlamning av bakben (Några misstänkta dödsfall har skett i USA,Virginia agr. dep)

Rörflen som foder till dikor Praktiskt Försök under 2 månader Dikorna åt i genomsnitt 8 kg ts /dygn Djurgruppen som fick Rörflen som enda foder gick ner något i hull jämfört med kontrollgruppen. Första kalvare och de gamla korna minskade extra mycket i vikt Inga tecken på svullna ben Slutsats: Rörflen bör inte ges som enda foder men fungerar bra i blandning med andra grovfoder. Det fungerar bra som bantingsfoder till feta kor

Rörflen som bete Betas på våren kräver tidig avbetning Håll bete kort och putsat Låt inte gräset förväxa = hög andel växttråd halter och osmakligt för djuren Rörflen som bete ger inte lika bra tillväxter som traditionella betesväxter (Lamm och växande Nöt) Kan passa på betesmarker med stor slitage

Slutsatser Rörflen som foder Välj sorter med låg alkalodihalt Tag ev. en tidig skörd eller bete om du vill ha vallstöd på arealen Var noga med att vårskörda torrt material så att den hygienska kvalitén blir bra Ge Rörflen som foder i blandning med andra vallfoder (under 50 % rörflen) Ge inte Rörflen till djur som ska ha snabb tillväxt