Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan kommunen och Polisen. Överenskommelsen ska utgöra plattform och ram för en stabil och varaktig samverkan och ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. De insatser som omfattas av överenskommelsen har ett direkt brottsförebyggande syfte eller består av en eller flera åtgärder som kan betecknas som brottsförebyggande. De kan också vara av mer trygghetsskapande karaktär. 2. Parter Motala kommun och Polisområde Motala, Polismyndigheten i Östergötlands län. 3. Mål Ökad trygghet Minskad brottslighet Minskat berusningsdrickande Senarelagd alkoholdebut 4. Inriktning Det brottsförebyggande arbetet ska ske på samhälls- grupp- och individnivå. Särskild prioritet ska ges tidig upptäckt av barn och ungdomar i behov av insatser för att motverka utanförskap, missbruk, normbrytande beteende, kriminalitet och kontakt med organiserad brottslighet och kriminella gäng. ANDT-arbetet är en del av det brottsförebyggande arbetet. 5. Ledning och styrning Parterna tillsätter representanter att ingå i en styrgrupp. Gruppens uppgift är att skapa förutsättningar, leda, utveckla och följa upp det brottsförebyggande arbetet med denna överenskommelse som bas. 1
6. Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i Motala kommun Det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som omfattas av denna överenskommelse består av Områdesbaserad samverkan - Bråmo Det brottsförebyggande arbetet ska ske områdesbaserat i fyra Bråmo-grupper varav en ges ett särskilt ansvar för den problematik som hör samman med centrumhandel och nöjesliv i centrum. Bråmogrupperna består av företrädare för parterna och andra viktiga samverkansparter. Uppdraget är att i samverkan kartlägga och analysera den lokala problembilden samt prioritera och vidta samordnade insatser, utifrån vars och ens profession, fastlagda i en handlingsplan. I uppdraget ingår även att följa upp vidtagna insatser/åtgärder. Kontaktpolisverksamhet i skolan Varje 7-9 skola och gymnasieskolorna ska ha tillgång till en kontaktpolis som man känner till namn och utseende. Ansvarsfull alkoholservering Den vetenskapligt utvärderade metoden Ansvarsfull AlkoholServering syftar till att minska det restaurangrelaterade våldet. Det görs genom att arbeta för att minska berusningsgraden inne på krogarna och att hindra alkoholservering till minderåriga. Metoden består av samverkan mellan myndigheter och bransch, utbildning av restaurangpersonal och tillsyn. Don t drink and drive Föreläsningar/upplevelsedagar i årskurs två på gymnasieskolorna i syfte att förhindra ungdomsrattfylleri. Med Gemensamma Krafter Samverkan i syfte att erbjuda bra alkohol- och drogfria aktiviteter för kommunens unga och samtidigt låta dem vara delaktiga i processen från planering till genomförande. Utredningar gällande unga lagöverträdare Polisen och socialtjänsten ska ha ett nära samarbete och samverka för skyndsamma och professionella utredningar. Socialtjänsten ska prioritera närvaro vid förhör med unga lagöverträdare. Medling Medling ska enligt lag erbjudas alla unga lagöverträdare under 21 år. Medling vid brott utgår ifrån ett möte mellan gärningsman och brottsoffer tillsammans med en opartisk medlare. Samverkan kring medling syftar till att gärningsmannen får ökad insikt om brottets konsekvenser och genom detta påverkas till att inte återfalla i nya brott. Brottsoffret skall ges en möjlighet att bearbeta brottshändelsen och möjlighet till någon form av gottgörelse. Arbetet med medling ska intensifieras och utvecklas genom kontakt mellan kommunens medlare och polisens ungdomsgrupp. 2
Trygghetsvandringar En nordisk brottsförebyggande metod i syfte att undersöka hur människor använder och trivs i sin närmiljö. Synpunkterna utgör underlag för trygghetsskapande åtgärder i den fysiska miljön vad avser skötsel och underhåll, bebyggelsens och olika anläggningars utformning, stadsplanens utformning och det mänskliga livet. Trygghet i trafikmiljön Kommunen och polisen ska samverka och planera en trygg och säker trafikmiljö för alla trafikanter. I samarbetet ska trafikmiljön i området runt skolorna särskilt beaktas. Polisen ansvarar för beteende- och hastighetsövervakning i kommunen. 7. Utvecklingsområden Bekymringssamtal se bilaga Polisen och socialförvaltningen ska gemensamt undersöka förutsättningarna för att tillämpa metoden i Motala. Sociala insatsgrupper se bilaga Behov och förutsättningar för att starta sociala insatsgrupper i Motala ska utredas i en dialog mellan polismyndigheten och socialförvaltningen. 8. Samtycke I all samverkan kring enskilda individer ska samtycke inhämtas från vårdnadshavare. 9. Resurser och uppdrag Parterna utser personer att ingå i Bråmo-grupperna. Parterna åtar sig att samverka i enlighet med åtgärdsplaner fastställda i styrgrupp, samt att i övrigt samverka i ovan nämnda aktiviteter. 10. Samordning Parterna utser var sin samordnare med uppdrag att samordna det områdesbaserade brottsförebyggande arbetet, hålla ihop alla delar och ha kontroll över hur arbetet fortskrider. Samordnare utgör länk mellan styrgrupp och Bråmo-grupper. 11. Fortbildning Det brottsförebyggande arbetet i kommunen ska baseras på kunskap om vilka faktorer som påverkar individer att begå brott och hur olika åtgärder på kort och lång sikt påverkar brottsligheten. Aktörer enligt denna överenskommelse ska ges möjlighet till såväl intern som extern utbildning inom ämnesområdet. 3
12. Avtalstid och uppföljning Samverkansöverenskommelsen gäller från och med datum för undertecknande och tillsvidare, med uppföljning vartannat år. Styrgruppen ansvarar för uppföljningen och för också protokoll över denna. Motala den 12 december 2012 Ulrika Herbst Länspolismästare Polismyndigheten i Östergötland Camilla Egberth Kommunstyrelsens ordförande 4
Bilaga Bekymringssamtal Bekymringssamtalen är en metod som tagits fram av polis och myndigheter i Norge och som används i flera svenska kommuner. Bekymringssamtal innebär att en ungdom som misstänks för ett brott eller som är med i gängbildningar som misstänks vara inblandade i brott kan kallas att tillsammans med sina föräldrar träffa representanter för polisen och socialförvaltningen. Detta sker i en serie av samtal där man diskuterar brott och vilka konsekvenser de kan få, samt diskuterar den unges situation i skola och på fritiden. Samtalen skapar utrymme för reflektion hos ungdomarna och deras föräldrar och hjälper dem att förändra situationen. Sociala insatsgrupper Rikspolisstyrelsen har, i samråd med Socialstyrelsen och andra myndigheter, initierat en pilotverksamhet för att hjälpa unga som riskerar att rekryteras till eller vill hoppa av kriminella nätverk. Projektet pågår till och med den 31 oktober 2012 och ska utvärderas av Ersta högskola. Utvärderingen förväntas vara klar hösten 2012. Socialtjänster, polis och andra myndigheter testar samverkan i sociala insatsgrupper i tolv pilotkommuner. Arbetet riktar sig till ungdomar mellan 15 och 25 år som riskerar att rekryteras till eller vill hoppa av kriminella nätverk. Tanken är att, genom en tydligare samordning mellan myndigheter, kunna ge ungdomarna det stöd som behövs. Socialstyrelsen ansvarar för att pilotkommunerna utbildas i en strukturerad metod för riskbedömning, men ska också ta fram en vägledning för samverkansarbete genom sociala insatsgrupper. 5