Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Relevanta dokument
Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid:

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Välkomna! Välkomna till SJSE11. Registrering och basgrupper. Skicka runt/bocka av studenter i klasslistan.

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Välkomna! Välkomna till SJSE11. Registrering och basgrupper. Bocka av studenter i klasslistan.

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

Från cell till individ. Kap 2

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Huden, skellettet och musklerna

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Skelettet. Benens byggnad Benen bildar kroppens viktigaste stödjevävnad och

Funktion. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat

Musklernas uppbyggnad

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

AVSNITT 4. Muskelfysiologi

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Kroppen och Hälsan_1. Lärare: Hamid Houshmand

Cellen och biomolekyler

Musklernas uppbyggnad

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Från gen till protein. Niklas Dahrén

6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga

Seminariet är obligatoriskt. Lycka till!

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

TENTAMEN. Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl Östra paviljongen, Sal 7. Markera alla sidor med samma kod som finns på framsidan

DNA-molekylen upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

Från cell till individ. Kap 2

Biologi 2. Cellbiologi

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion. Niklas Dahrén

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

6.5 Så försvarar sig din kropp

85 % av totala poängen

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Människan. Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Sammanfattning skelettet och muskler

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Omtentamen i medicinsk vetenskap M0024H

Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN??

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Kroppen del 2 Stencilhäfte

FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR. Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10

Proteiner. Biomolekyler kap 7

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

9/22/12% Introduk.on%.ll%biokemi% Varför%behöver%vi%veta%något%om%biokemi?% Biokemi%Q%Introduk.on%

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: Skrivtid 4 timmar

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Stamceller För att få mer kött på benen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 61,5. PoängiOrdelning:

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Biologiprov den 18 dec

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Kapitel Var är vi i kursen???

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.

Kim Kindvall 12 oktober Kroppen BIOLOGIUPPSATS

CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 60. Poängfördelning:

STUDIEHANDLEDNING HT 2014

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

Transkript:

IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet Schema Datum Tid Innehåll Lokal Må 23/1 13.00-16.30_ Introduktion samt cell och vävnad On 25/1 13.00-16.30 Bålen To 26/1 13.00-16.30 Armarna Fr 27/1 08.00-09.30 Lab bål-arm, G1A ID3 10.00-11.30 Lab bål-arm, L1A ID3 Fr 27/1 13.00-16.30 Benen Må 30/1 13.00-14.30 Lab bål-arm, L1B Gs2 On 1/2 13.00-16.30 Nervsystemet To 2/2 08.00-09.30 Lab ben-neuro, G1A Gs1 13.00-14.30 Lab ben-neuro, L1A Gs1 15.00-16.30 Lab ben-neuro, L1B Gs1 Fr 3/2 13.00-15.00 Idrottskador (Carl Askling) Ti 7/2 10.00-11.30 Lab skador, G1A (Carl Askling) Gs1 13.00-14.30 Lab skador, L1B (Carl Askling) Gs1 15.00-16.30 Lab skador, L1A (Carl Askling) Gs1 Må 13/2 13.00-14.30 Frågestund Fr 24/2 09.00-11.30 Tentamen Ts3 Rekommenderad litteratur: Anatomi Rörelseapparatens anatomi av Finn Bojsen-Möller (511:-). Color Atlas/Text of Human Anatomy, Werner Platzer (279:-). Anatomisk bildordbok, Feneis (399:-) Idrottsskador Skador inom idrotten, Peterson, 2003 (399:-). Utdelat material: Föreläsningsbilder Anatomibilder Ordlista Laborationer Nervsystemet Cell och vävnad 1. Cellen 2. Celltyper 3. Vävnader 4. Organ ben led muskel Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer Kol Aminosyror H Väte C Kol N Kväve O Syre P Fosfor ATP 1

Ett protein är en jättemolekyl av hopbundna kedjor av aminosyror Proteiner gör det mesta i kroppen Insulin håller ihop kroppsdelar Myosin drar samman muskler DNA Dubbelspiral sammanbunden av fyra olika molekyler (baser). Basernas ordning kodar för olika proteiner. DNA-1. Lagrar ritningarna för proteiner. 2. Kan kopiera sig själv (celldelning) RNA översätter DNA sekvenser och för den dit proteiner skapas Repetition: 1. Allt är uppbyggt av atomer 2. Livets molekyler (Aminosyror, DNA mm) 3. Proteiner gör det mesta i kroppen 4. DNA kodar för proteiner och möjliggör celldelning Cellen Alla djur och växter härstammar från encelliga organismer Mitokondrie Energifabrik gör ATP av syre och kolhydrater Nucleus med DNA och RNA Cellmembran proteiner registrerar omgivningen och avgör vad som kan transporteras över membranet Ribosomer proteinfabrik Cytoplasma med organeller och proteiner Kontraktila proteiner Möjliggör rörelse 2

Flercelliga djur Celldelning och differentiering skapar en sammanhållen koloni av samarbetande specialiserade celler. Stödjevävnadsceller (fibroblaster, osteocyter mm.) Producerar intercellulärsubstans 5. Fibrer 4. Fibriller 3. Uttömning (exocytos) av proteiner Grundsubstans 1.Amino syror 2. Proteinsyntes av kollagen, elastin och grundsubstans Tät bindväv Brosk Ben Elastin a fibrer a fibrer och mineraliserad grundsubstans Läderhud, lungor, några få ligament Senor och ligament Grundsubstans med proteiner som drar åt sig vatten Blodkärl och nerver Cell Rörben Ben Längdtillväxt Epi=på, Dia=genom, Fys=växt Platta ben Brosktillväxt Ledbrosk Epifysskiva Epifys Spongiöst ben Kompakt ben Bentillväxt Diafys Benmärg 3

Synovialled äkta led Oäkta leder ben hopbundna av fast stödjevävnad Fibrös led kartilaginösa leder (broskleder) Ledhåla med synovialvätska Hyalint brosk Ulna Radius Bindväv Primära Sekundära (symfyser) hyalint brosk Synovialmembran Ledband trögflytande vätska fribröst brosk Tvärstrimmig muskelcell proteiner (actin och myosin) drar ihop cellen då den aktiveras av en nerv Neuron=Nervcell Actin Myosin Cellkropp (soma) Axon Myelinskida Elektrisk nervsignal Dendriter Synaps Kemisk nervsignal Motorisk enhet utgörs av ett motorneuron och de muskelceller nervcellen innerverar Skelettmuskel består av muskelceller och senvävnad Fusiform - Spolformad Pennat - Fjäderformad Synaps Muskelceller Motorneuron 4

Terminologi Superior (kraniell) Inferior (kaudal) Sagittalplan frontalplan Transversalplan Anatomisk grundställning Proximal Lateral Medial Posterior (dorsal) Abduktion Distal Anterior (ventral) Adduktion Extension Flexion Dorsalflexion Plantarflexion (hand: Palmarflexion) 5