Patientsäkerhetsberättelse



Relevanta dokument
Rapporter till socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

3. OST. Patientsäkerhetsberättelse Äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR Datum och ansvarig. Britta Svensson

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för:

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Pensionat Hornskroken

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013

Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Hur ska bra vård vara?

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg

Patientsäkerhetsberättelse år 2016

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen)

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse år 2012

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättels e 2017 VON/2018:36

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

P atientsäkerhetsberättelso

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Transkript:

SN / 2015:230 Patientsäkerhetsberättelse Socialkontoret inom: Område funktionsnedsatta Område äldreomsorg År: 2014 Pia Kjaersgaard Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 Bakgrund... 3 Syftet... 3 Resultat... 3 Slutsats... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2014...4 Mål... 4 Strategi... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 5 SAMMANFATTNING AV:...6 Område funktionsnedsatta... 6 LSS, kommunal psykiatri, boendestödjare... 6 Område Äldreomsorg... 7 Hemsjukvård... 7 Särskilt boende ( Isabellagården 1 & 2, Mariagården, Kristinagården, Thomasgården, Sictoniagården, Solvändan, Hammargården och Riagården)... 7 Uppföljning genom egenkontroll... 8 Samverkan för att förebygga vårdskador... 9 Riskanalys... 10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 10 Avvikelser... 10 Klagomål och synpunkter... 11 Samverkan med patienter och närstående... 12 RESULTAT... 12 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR ÅR 2015... 13 Mål:... 13 Strategier:... 13 2

Sammanfattning Bakgrund Vårdgivaren Strängnäs Kommun är enligt 3 kap. PSL skyldig att bedriva ett systematiskt patient- säkerhetsarbete. Enligt 3 kap 1 PSL ska vårdgivaren planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) respektive tandvårdslagen (1985:125)upprätthålls. Enligt 3 kap.10 PSL ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå följande: 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår. 2. Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten. 3. Vilka resultat som har uppnåtts. Syftet För att kunna följa upp patientsäkerhetsarbetet kräver lagen en årlig patientsäkerhetsberättelse. Den skall redogöra för hur Strängnäs Kommun har arbetat med patientsäkerhet, vad som har gjorts och vilka resultat som uppnåtts. Resultat Vårdpreventivt arbetssätt genomsyrar kvalitetsarbetet i kvalitetsregistret Senior alert som innefattar fall, nutrition, trycksår samt vårdrelaterade infektioner. Alla dödsfall inom verksamheten registreras i Palliativa registret. För att öka patientsäkerheten genomförs läkemedelsgenomgångar regelbundet både i hemsjukvård och särskilt boende. Under året har även enkla läkemedelsgenomgångar genomfört efter rutin från läkemedelskommittén. Utbildningar i demensvård, utbildning demens ABC har under 2014 genomförts av demenssjuksköterska och Silviasyster i egen regi. Under 2014 har omvårdnadspersonal, sjuksköterskor samt enhetschefer inom äldreomsorgen genomfört, förutom demens-abc, även utbildning inom värdegrund och anhörigstöd. Under 2014 genomfördes även utbildning inom BPSD problematik (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens). Slutsats Resultatet visade att arbete i de olika kvalitetsregistren Senior alert och Palliativ registret på respektive enhet samt i avvikelsehanteringen, nu uppmärksammar att arbete i registren och arbete med avvikelsehanteringen blir ett led i förbättringsarbeten, vårdpreventivt arbetssätt. 3

Övergripande mål och strategier 2014 SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Upprätthålla och utveckla kvalitet och säkerhet inom ramen för det kvalitetssystem som finns i verksamheten. Ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Mål Utveckling av kvalitetsarbetet med teamsamverkan inom vårdpreventivt arbetssätt i kvalitetsregister Senior alert (www.senioralert.se) Alla dödsfall inom verksamheten registreras i Palliativ registret ( www.palliativregistret.se ). Strategi Öka följsamheten till nationella åtgärdspaket som Senior alert och Palliativ registret. Öka riskmedvetenheten hos alla medarbetare. Varje enhet identifierar sina riskfaktorer. Öka följsamheten till basala hygien rutiner och klädregler. Öka patienternas medverkan i patientsäkerhetsarbetet. Öka riskmedvetenheten hos patienterna. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivare är Strängnäs kommun, Socialnämnden. Verksamhetschef 29 HSL, svarar för verksamheten och har det samlade ansvaret för hälsooch sjukvården. I verksamhetschefens ansvar ingår inte de uppgifter som medicinskt ansvarig sjuksköterska har. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ett särskilt medicinskt ansvar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Att utfärda riktlinjer och se till att dessa efterlevs. Verksamheten har för varje särskilt boende samt hemsjukvård uppdragit åt namngiven sjuksköterska det direkta ledningsansvaret på respektive enhet i medicinska kvalitetssäkringsgruppen MKS. Struktur för uppföljning/utvärdering enligt SOSFS 2011:9 3 kap. 2 s. 4

Sjuksköterska med medicinskt ledningsansvar rapporterar varje månad avvikelser såsom fall, läkemedel, vårdrelaterade infektioner till MAS som följer upp och analyserar resultaten. MAS rapporterade avvikelserna en gång i halvåret till Socialnämnden. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Särskild satsning inom vårdprevention har genomförts under 2014. Satsningen bestod av framtagande av rutiner kring kvalitetsregister Senior alert( inom områdena fall, trycksår, nutrition, samt munhälsa) med teamsamverkan mellan sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut samt omvårdnadspersonal. I satsningen har enhetschefen roll förtydligats för att stärka teamsamverkan. Punktprevalensmätning gällande trycksår och fall genomfördes vecka 11 och vecka 37 2014. Vid årets slut 2014 var ca 90% av brukarna riskbedömda i kvalitetsregister Senior alert. Arbetet inom kvalitetsregister palliativ registret har fortgått under 2014. De kvalitetsindikationer som finns följs av både omvårdnadspersonal och leg. hälso- och sjukvårdspersonal. Enheterna observerar förändringar i allmäntillståndet och ger information till närstående. Registrering sker i kvalitetsregister palliativ registret för att kunna förbättra vårdkvalitén i livets slut. Alla dödsfall registreras av sjuksköterska tillsammans med omvårdnadspersonalen i det palliativa registret. På Thomasgården har den palliativa gruppen inom Thomasgården, samarbetar med FoU Sörmland och statistiken visar en markant förbättring av uppsatta mål: brytpunktssamtal; dokumentation av munhälsobedömningar samt smärtskattning. Under året har demenssjuksköterska utbildat all ordinarie personal hemtjänst MÅS och Strängnäs i demens ABC hemtjänst, värdegrund, anhörigstöd och våld i nära relation. Utbildning inom BPSD registret har också genomförts. Det planeras utbildning för ytterligare medarbetare under 2015 för att få fler administratörer. Det planeras även att ges information till alla medarbetare på Mariagården om syfte och arbete i registret. 5

Sammanfattning av: Område funktionsnedsatta LSS, kommunal psykiatri, boendestödjare Samtliga medarbetare ska arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt och värdegrunden ska vila på hörnstenarna utveckling, respekt, tydlighet och öppenhet. Samtliga medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med de riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Medarbetare ska medverka i risk och avvikelsehantering, delta och engagera sig i arbetet med uppföljning av mål och resultat. Samtliga medarbetare har skyldighet att rapportera avvikelser. Under 2014 har samarbetet mellan Boendestödjare och Sjuksköterskor ytterligare förstärkts genom mer strukturerade möten/träffar där risker, händelser och det allmänna omvårdnadsarbetet diskuteras. Dessa möten utmynnar ofta i att risker och/eller problem upptäcks redan i sin linda och detta i sin tur innebär att risken för framtida avvikelser minimeras. Ett stort antal av de anställda Boendestödjarna har under 2014 genomgått en 5-dagars kurs på kursgård i Sunne - Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till ungdomar och vuxna med diagnos inom autismspektrum. Kursen innehåller både föreläsningar och praktiskt arbete tillsammans med personer med autismspektrumtillstånd. Utbildningen omfattar områden som bedömning/kartläggning, hjälpmedel, anpassningar, samarbete och kontinuitet, kommunikation, socialt samspel och fritidsaktiviteter samt att förstå och förebygga problemskapande beteende. Ytterligare ett antal Boendestödjare kommer under 2015 genomgå Sunnekursen. Sjuksköterskor samt Boendestödjare inom verksamheten har under 2014 även genomgått utbildning/kurser inom följande områden och här följer ett axplock: Renhetsgrader och Desinfektion en utbildning genomförd via Smittskydd/Vårdhygien inom Landstinget Sörmland Psykosutbildning Palliativ Omvårdnad Problemskapande beteende Diabetesutbildning via Apoteket Missbruk/Riskbruk/Beroende Autismspektrum och Psykisk Ohälsa Autismspektrumtillstånd 6

Område Äldreomsorg Hemtjänst Hemtjänsten har arbetat aktivt med vårdhygien vilket är ett viktigt ämne för hemtjänsten inom Mariefredsområdet såväl som inom Strängnäs området. Den som är ansvarigt hygienombud har skapat hygienrond på enheten. Övriga medarbetare är uppmuntrade till att följa landstingets utbildning i hygien samt genomgå arbetsmaterial kring detta. Enhetscheferna inom hemtjänsten påminner med jämna mellanrum medarbetarna att använda skyddsutrustning och praktisera basal handhygien, utifrån rutiner & riktlinjer. Hemsjukvård Arbetet med kvalitetsregister Senior alert och kvalitetsregister Palliativ register har fortlöpt. För arbetsterapeuter och sjukgymnaster som har sitt dagliga arbete på våra särskilda boenden och korttidsvårdplatser har arbetet med Senior alert varit intensivt och högt prioriterat. Båda yrkeskategorierna har medverkat i flertalet möten på samtliga boenden. Mötena har resulterat i fler uppdrag för både arbetsterapeuter och sjukgymnaster. VOHJS mål för Senior alert för 2014 var att 50 % av de inskrivna i hemsjukvård skulle vara registrerade. Detta har inte kunnat uppfyllas. Arbete med att införa Samordnad Individuell Plan, SIP, har pågått under året. Målet från VOHJS om att 60 % av patienter inskrivna i Hemsjukvård & rehabilitering skulle ha en SIP har inte kunnat nås under året. Vid den årliga punktprevalensmätningen i november hade 36 % av de inskrivna en SIP. Särskilt boende ( Isabellagården 1 & 2, Mariagården, Kristinagården, Thomasgården, Sictoniagården, Solvändan, Hammargården och Riagården) På Sictoniagården har arbetet bedrivits med att informera om kvalitetsregistret Senior Alert till alla som flyttar in. Alla boende är registrerade i Senior alert. När det finns risker på fall, nutrition, munhälsa och trycksår har vårdplaner på problem och åtgärder skapats i verksamhetssystemet Treserva. Under 2014 har arbete genomförts avseende ROAG Munhälsa. Folktandvården genomförde i maj 2014 för särskilt utsedda ombud (1 per avdelning), som i sin tur utförde munhälsobedömningar på samtliga boende tillsammans med SSK. På särskilt boende fortsätter planering och genomförande mellan sjuksköterska och läkare samt vid fördjupad läkemedelsgenomgång med apotekare, tillsammans att ha årliga läkemedelsgenomgångar för alla brukare. 7

En handlingsplan har under året upprättats av SSK samt av registrerare i BPSD registret. Syftet är att ha ett verktyg för att utveckla personcentrerad omvårdnad som arbetssätt genom att följa registrering och uppföljning enligt BPSD för samtliga medarbetare. Det personcentrerade arbetet tillför en individuell arbetsmetodik utifrån respektive brukare. Inom Vårdhygien har bland annat på Riagården en ny rutin upprättats för hygienobservation två gånger per år. Där resultatet redovisas och diskuteras på Arbetsplatsträff. Arbete pågår fortfarande att stärka hygienombuden i deras roll på Mariagården för att få ut kunskap/påminna om hygienrutiner och öka följsamheten till de rutiner och riktlinjer som finns. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Uppföljning av riskbedömningar i kvalitetsregister Senior alert pågår. Avvikelseregistrering sker vid avvikelse i läkemedelshantering, fall och inom andra delar av hälso- och sjukvården. Egenkontroller i basal vårdhygien genomförs med stickprovsundersökning. Infektionsregistrering sker kontinuerligt på särskilda boenden och redovisas 1 ggr/månaden till MAS. Kvalitetsgranskning av läkemedel genomfördes av kvalitetsgranskare från Apoteket AB tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska. Egenkontroll av narkotikaklassade läkemedel enligt rutin en gång i månaden och sjuksköterska kontrollräknar vid behovs narkotikaläkemedel som finns i brukares läkemedelsskåp 1 g. i månaden. Journalgranskning med att regelbundet kontrollera vårdplanerna. Vårdplaner inom hälsooch sjukvård följs upp och avslutas vid behov. Journalgranskning har under året på börjats för distrikts- och sjuksköterskor enligt fastställd mall. Vid arbetsplatsträffar diskuteras attityder och förhållningssätt på en stående punkt, som ett led i förbättringsarbetet och därmed verksamhetens kvalitet. Även egenkontroll på lab. utrustning genomförs. 8

Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 2 Inom Strängnäs kommun används Länsövergripande riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienterna i slutenvården i Sörmland. Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan, enligt SOSFS 2005: 27 rev. 2011. Överenskommelse finns mellan vårdcentral och kommun angående läkarmedverkan. Läkarmedverkan kan innefatta telefonkontakter, besök, läkemedelsgenomgångar och akuta insatser. Detta gäller både inom särskilt boende och hemsjukvård. Inom särskilda boenden finns det planlagd läkarkontakt 1 gång/vecka och det ingår även jourläkarverksamheten. Det finns alltid tjänstgörande sjuksköterska i tjänst dygnet runt för både särskilda boenden och hemsjukvård. Sjuksköterska har alltid tillgång till att kunna nå läkare per telefon samt i förkommande fall efter bedömning av läkare, kan hembesök av läkare ske. Personer som inte är inskrivna i kommunens hemsjukvård tar själv eller med stöd av hemtjänstpersonal, kommunal eller privat, kontakt med sin vårdcentral. Samverkan med sjukhus sker oftast via kommunikation mellan hemtjänstens gruppledare och sjuksköterska på den avdelning som brukaren är inlagd på. I de fall som vårdplanering är aktuell får hemtjänsten nödvändig information av biståndshandläggare. I samband med delegeringar genomförs kunskapstest som påvisar personalens kunskaper för en säker läkemedelshantering. Finns behov ges utbildning till berörd personal. Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter till omvårdnadspersonal inom hemtjänst har varit många. Antalet delegerade uppgår idag till drygt 30 personal/ distriktssköterska/sjuksköterska. Delegeringarna för framför allt till sommarvikarierna har inte fungerat tillfredsställande. Vikarierna har inte haft tillräckliga kunskaper när de kommit till delegeringstillfällena. Den förändring i delegeringsförfarande som planerats med digitala delegeringsprov har testats vid delegering av bemanningspoolens personal. Planeras att införa webbutbildning 2015 inför delegering som heter Jobba säkert med läkemedel framtaget nationellt via SKL ( Sveriges Kommuner och Landsting). 9

Samverkan sker även internt med kommunens resursteam inom demens för att skapa dialog och hitta lösningar för bemötande samt aktiviteter. Regelbundna sjuksköterskemöten har skett under året med enhetschefer och sjuksköterskor för att diskutera hälso- och sjukvårdsfrågar och på dessa möten bjuds även MAS ( medicinskt ansvarig sjuksköterska) in. All legitimerad personal har tillgång till NPÖ ( nationell patientöversikt) vilket betyder att den legitimerade personalen har tillgång till att läsa i landstingets patientjournal, då Strängnäs kommun är konsument av NPÖ. Detta gör att sårbarheten med att det uppstår risk för vårdskada i samband med utskrivning från Mälarsjukhuset minskar. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalyser utförs vid inflyttning till särskilt boende. Personalen gör bedömningar om risker kring brukare genom regelbundna avdelning /kvalitets möte där hela arbetsgruppen, sjuksköterska och enhetschef deltar. På dessa möten analyserar vi inkomna avvikelser. I det dagliga arbetet utförs riskanalyser vid omvårdnadsinsatser och observationer. Riskanalyser kan även tas upp på tavelmöten som vi har en gång i veckan och är det av större digniteten sker riskanalyser även utav kvalitetsråd, som finns på varje enhet en gång i månaden. Exempelvis om omvårdnadspersonal uppmärksammar tecken på att till exempel ett trycksår skulle kunna uppkomma rapporteras det direkt till tjänstgörande sjuksköterska för åtgärd. Detta ska även dokumenteras. Likadant görs vid läkemedelshantering/fall tillbud där något redan har hänt eller skulle kunna hända. När en händelse enligt ovan rapporteras ser sjuksköterska tillsammans med omvårdnadspersonal över händelsen eller risk för händelse, orsaker, risker och vad som kan åtgärdas. Kontakt kan även tas med andra yrkesgrupper. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Alla avvikelser rapporteras och skrivs in i avvikelsemodulen i datajournalsystemet Treserva. Avvikelsen görs av den som upptäcker avvikelsen, denna skyldighet har alla oavsett yrkeskategori. Allvarliga avvikelser rapporteras direkt till MAS. Avvikelsen följs upp av 10

omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Sjuksköterska bearbetar avvikelsen och gör en analys om vad som skett. Analys görs också vid läkemedelsavvikelse stress, missförstånd eller att rutiner inte har följts. Vid ett fall görs analys om orsak, yttre påverkan eller om hjälpmedel varit inblandat osv. Inom 4 veckor efter inflyttningen görs riskanalys av bl a Down Town Fall index, där ser man hur stor risk det är för ett fall och åtgärder vidtas och utvärderas, detta kan ske även med andra yrkeskategorier. Kvalitetsrådet diskuterar avvikelserna och analyserar orsaker, dessa tas även upp i berörd arbetsgrupp. Enhetschef följer upp och avslutar alla avvikelser. Enhetschef och sjuksköterska för en diskussion på APT (ArbetsPlatsTräffar) angående avvikelser återkoppling uppföljning. Kvalitetsgranskning utförs 1g/år av apoteket då alla läkemedelsavvikelser gås igenom. På Solvändan har det upplevts att det funnits problem med den struktur över hur arbetet med att följa upp avvikelser på ett bra sätt har skett och då troligtvis på grund av korta vårdtider. Avvikelser skrivs men hinner inte följas upp av sjuksköterska på aktuell brukare innan denne har flyttat från avdelningen. På dessa kvalitetsråd skall avvikelser tas upp för diskussion. På apotekets kvalitetsgranskning togs avvikelser angående läkemedel upp för diskussion och förslag gavs på förbättringar utifrån ett korttidsverksamhetsperspektiv. Vid uppkomst av vårdskador eller risk för vårdskador hos brukare i samband med överflytt eller behandling på annan vårdinstans har avvikelse skrivits och skickats vidare till MAS. Kontinuerligt förebyggande arbete som tidigare beskrivits utförs på enheten för att förebygga vårdskador på enheten. Om vårdskador eller risk för detta ändock uppstår skrivs avvikelse samt förs en diskussion i arbetsgruppen hur detta ska hanteras och följas upp. 2014 lämnades sju stycken avvikelser till landstinget Sörmland från leg. hälso- och sjukvårdspersonal. De flesta avvikelserna handlar om bristande informations överföring angående läkemedelsordination samt saknad av medskickade läkemedel. Två stycken avvikelser skickades till Strängnäs kommun från landstinget Sörmland. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Klagomål som inkommer från patienter och anhöriga besvaras av enhetschef. Klagomål som inkommer via patientnämnd eller socialstyrelse besvaras av verksamhetschef och MAS. En 11

utredning av händelsen påbörjas snarast och återkopplas till den enhet som berörs. Patient, anhöriga, patientnämnden eller socialstyrelsen får återkoppling/analys efter utredning. Under år 2014 har ett klagomål besvarats och två svar till IVO ( Inspektionen för vård och omsorg) har besvarats utifrån kommunal hälso- och sjukvårdsperspektiv. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vid inskrivning och årlig individuell vårdplanering inbjuds patient och i många fall även närstående för att planera omvårdnaden. För att förebygga vårdskador informeras om kvalitetssäkringsarbetet i kvalitetsregister Senior alert och hur vi tillsammans kan förebygga fall, undernäring, trycksår samt vårdrelaterade infektioner. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Kompetenshöjande utbildningar för personalen i Strängnäs kommuns har genomförts inom demensvården med egen regi med demenssjuksköterska och resursteamet. Kompetenshöjande utbildning inom vårdhygien för sjukgymnaster /fysioterapeuter och arbetsterapeuter har inte genomförts under 2014. Alla enheter inom särskilt boende och hemsjukvård arbetar aktivt med kvalitetsregister Senior alert och Palliativ registret. Genom att använda kvalitetsregister Senior alert föreslagna åtgärder har riskmedvetenheten ökat hos medarbetarna. En avvikelse ska göras av den som den som upptäcker avvikelse, denna skyldighet har alla oavsett yrkeskategori. Det kan exempelvis gälla fall, nutrition och trycksår. Enheternas avvikelser rapporteras till MAS en gång per månad och återrapporteras till den medicinska kvalitetsgruppen. MAS rapporterar en gång per halvår till Socialnämnden. Med ett intensivt arbete inom vårdprevention har ca 90% fått en riskbedömning i kvalitetsregister Senior alert. Regelbundna läkemedelsgenomgångar 1 gång per år samt vid receptförnyelse har genomförts, som fungerar väl framförallt inom särskilt boende. Tillgång till läkare och sjuksköterska finns dygnet runt. Klagomål som inkommer från patienter och anhöriga hanteras av enhetschef och/eller MAS. 12

Vid inskrivning och årlig individuell vårdplanering inbjuds patient och i många fall även närstående för att planera omvårdnaden. Inom hemsjukvård och rehabilitering samt kommunal psykiatri pågår ett uppbyggnadsarbete med att genomföra detta. Övergripande mål och strategier för år 2015 Mål: Focus på vårdpreventivt arbetssätt med stöd av kvalitetsarbete i Senior alert med fokus på åtgärder och uppföljningar. Teamsamverkan ska byggas upp för att underlätta vårdpreventivt arbetssätt för kvalitetsarbetet mellan omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Utveckla arbetet med bedömning, åtgärder och uppföljning utav munhälsa i kvalitetsregister Senior alert. Skapa rutin för att minska nattfasta och undernäring. Fortsatt kvalitetsarbete inom BPSD register, demensvårdsregister. Fortsatt kvalitetsarbete inom Palliativ registret för vård i livets slut. Strategier: Utbildning inom BPSD register. Utbildning i hygien planeras till sjukgymnaster och arbetsterapeuter i egen regi. Planeras vidareutbildning inom palliativ vård. Inom område funktionsnedsatta initieras utbildning och implementering av kvalitetsregistret Senior Alert- Inom område funktionsnedsatta initieras utbildning inom kvalitetsregistret Svenska Palliativregistret. Ökad följsamhet kring överenskommelserna inom Samordnat medicinskt omhändertagande av vuxna med komplexa funktionsnedsättningar. Fortsatt fortbildningssatsning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i manuell förflyttningsteknik Fortbildningssatsning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i förflyttningar med personlyft. Inom särskilt boende utveckla arbetet mellan enhetschefer, leg. personal och omvårdnadspersonal för att implementera rutin för att minska nattfasta och undernäring. 13