Minnesanteckningar från ledningsgruppsmöte med Gullmarns Vattenråd (GVR) 25 augusti 2009 i Färgelanda kommunhus Närvarande: Ulf Johannesson, Arctic Paper Christer Jansson, LRF Väst Lars Åke Winblad, Munkedals kommun Jan Sandell, Dalslands miljökontor Kent Karlsson, Södra skogsägarna Johan Hagström, Skogsstyrelsen, Fyrbodals distrikt Helena Carling, Dals- Eds och Färgelanda kommuner Berit Palmén, Lysekils kommun Marie Abrahamsson, Munkedals kommun Miriam Sannum, Studieförbundet Vuxenskolan Val av ordförande och sekreterare för mötet Ulf Johannesson, ordf. Miriam Sannum, sekr. Fastställande av dagordning Dagordningen fastställs Info sekreterarfrågan Sekreterartjänsten köps av SV (350:-/tim. inkl alla resor. Sammanlagt uppskattas detta medföra en kostnad på 13 18 000:- per år. Kostnaden faktureras Munkedals kommun, Leverantörsfakturaservice, R044, Fack 440001, 106 54 Stockholm På fakturan anges som ref. ansvarsnumret är 114 och att det avser Gullmarns vattenråd. Minnesanteckningar från förra mötet Frågan om ev. kansliresurs på längre sikt togs upp. En sådan resurs bör i sådana fall koordineras med andra vattenråd i området (tex Bohuskustens) och Vattenmyndigheten. Vid ett info- möte i Stenungssund för ca. ett år sedan argumenterade vissa politiker för en lösare sammansatt organisation, medan andra påtalade behov av en tydligare struktur med t.ex. en kansliresurs. Ev. skulle vattenråden i tex FyrBoDals- området kunna träffas under det kommande året för att diskutera frågan. Vem tar initiativ till en sådan träff? Ska GVR göra det? Alternativt kan vi föreslå länsstyrelsen att ge utrymme under kommande vattenrådsdagar för sådana diskussioner. Det är vanligt att det finns både vattenvårdsförbund och vattenråd för ett huvudavrinningsområde. GVR omfattar hela Gullmarns tillrinningsområde, men viss oklarhet råder när det gäller de marina frågorna i fjorden, bl.a. för Arctic Papers del. Dialog kan behövas med Bohuskustens vattenråd. (I Enningsdalsälven drar man vattenrådsgränsen några km ut i Idefjorden, det område som tydligast påverkas av tillrinningen.) Möjligen kan det vara bra att på sikt enas kring en princip angående gränsen mellan vattendrag och havsmiljö. Fiskeriverkets förordning kring fiske gör en tydlig definition av gränser mellan vattendrag och havsmiljö (map fiske). Här dras gränsen vid mynningsuddarna. SMHI s hydrologiska modell för Gullmarn bör kunna vara till hjälp vid en sådan avgränsning.
I dagsläget ingår de områden som har mindre vattendrag/diken som mynnar direkt i Gullmarn, i GVR. Om man drar gränsen direkt vid Örekilsälvens utlopp faller dessa områden bort. Man kan även bibehålla nuvarande gräns där Gullmarns mynnar i havet (vid Lysekil), men det är viktigt att det inte blir dubbelarbete med Bohuskustens vattenråd. Logga Ulf har haft kontakt med Per Tannergård på företaget GRANNEN i Göteborg. Han tar 10.000:- exklusive moms för att ta fram en logotyp. I det ingår även arbete med att ta fram ett visitkort och en enklare brevmall i word. Ytterligare dokument som fakturamallar, korrespondanskort etc. gör han för löpande timarvode (600:-/tim). Tryckkostnad tillkommer (han jag tar in offerter med två förslag på offset/digitaltryck). Per börjar med att diskutera med GVR för att få en uppfattning om vad vi vill ha (färg, form och känsla). Därifrån gör han några förslag som vi får välja bland. Om något förslag faller i smaken så fortgår arbetet utifrån det till vi är nöjda med resultatet. Vattenrådets ekonomi Lars Åke redogjorde för ekonomin. Det sammantagna statsbidrag uppgår till 101 381:- Kostnader under året uppgår hittills till 10 376:- vilket innebär att det finns 91 005:- på kontot i dagsläget (före lunch:-). De pengar vi får från vattenmyndigheten har kan inte användas till direkta åtgärder; de är öronmärkta för informations- och administrationsaktiviteter såsom studieresan. Det finns dock möjlighet att söka pengar (LOVA lokala vattenvårdsåtgärder) ffa för åtgärder mot övergödning (ansökan skall vara inne senast 1 december). Kanske kan en studieresa ligga under hösten för att ge inspiration att genomföra åtgärder och söka LOVA- pengar. Pengarna vi har skulle kunna användas för att sponsra studieresor för skolelever. En rimlig nivå kan vara att erbjuda varje kommun inom området en eller två resor. GVR kan också i viss utsträckning bidra med information på olika besöksmål. Begränsas till en eller två bussresor per kommun, företrädelsevis högstadium/gymnasium/folkhögskola där vi bekostar bussen (sammanlagt max 10 st.). Om intresset blir väldigt stort kan vi sannolikt vända oss till lst. och äska mera medel. Se vidare under punkt arbetsgrupper. Övriga rapporter och info GVR upplever ett behov av en enkel, grundläggande och vardagsanknuten broschyr som knyter an till vattendirektivet. En sådan kan tas fram i samarbete med lst, andra VR och ffa Vattenmyndigheten. Broschyren kan vara dels generell och gemensam för alla VR samt specifik med kartor och annat för respektive område. En sådan broschyr är t.ex. bra att kunna dela ut vid studieresor och andra informationsaktiviteter. Se vidare under punkten arbetsgrupper. Svar från vattenrådet på vattenmyndighetens remiss om åtgärdsprogram m.m. Au gick den 19/8 igenom remissvaren från kommunerna, LRF, skogsindustrierna mm, på vattenmyndighetens stora remiss. Sammanfattningsvis kom Au fram till förslaget att Gullmarns vattenråd skulle lämna kortfattade egna synpunkter och tog fram ett utkast. Detta diskuterades och kompletterades på dagens möte som enades om avge följande synpunkter från Gullmarns vattenråd:
-Vattenrådet vill inledningsvis hänvisa till de yttranden som vattenrådets medlemmar har avgivit till Vattenmyndigheten. Dessa yttranden utgör huvuddelen av svaren från vattenrådet och utgör medlemmarnas politiskt och på annat sätt förankrade synpunkter. Utöver detta vill vattenrådet särskilt betona följande punkter: -Kunskapsunderlaget är bristfälligt för många vattenförekomster och staten har ett ansvar för att detta förbättras. -Ökade kunskaper behövs även om situationen i de många icke klassificerade vattnen och deras betydelse för en bra vattenstatus i hela avrinningsområdet. -Miljökvalitetsnormerna (MKN) bör istället uttryckas som miljömål, på grund av det bristande bedömningsunderlaget och de juridiska konsekvenserna som MKN skulle få. -Finansieringen av åtgärdsprogrammet är oklar. -Det finns en brist på helhetsansvar i nuvarande vattenförvaltning och möjlighet att göra avvägningar mellan motstående intressen. -Analysen är bristfällig beträffande konsekvenserna för olika aktörer av åtgärdsförslagen. -Åtgärdsförslagen är framtagna utan dialog med berörda aktörer. -Det krävs väsentligt ökade resurser till lokalt informations- och attitydarbete, t.ex. genom vattenrådet. -Avslutningsvis ser vattenrådet mycket positivt på erfarenheten av att samverka kring dessa frågor. Om staten ställer resurser, ekonomiska och personella, till vattenrådets förfogande, så finns här en stor potentiell möjlighet att genom gruppens sammansättning nå betydande resultat på vattenkvaliteten inom området i framtiden. Rapport från studieresan 4 juni 2009 Studieresan flöt på bra. Det var ett brett upplagt program med bred representation bland deltagarna. Positivt att Vattenmyndigheten var med. Resan verkade mycket uppskattad av de deltagarna; det var kul, trevligt och lärorikt + vackert väder ett väldigt bra upplägg! Antalet deltagare (ca. 30 st.) var en lagom stor grupp för att få livliga diskussioner. Konkret och jordnära dessa frågor blir lätt abstrakta i andra sammanhang. Studieresan skulle kunna upprepas, vi skulle kunna göra en favorit i repris eftersom vi har ekonomi till det. GVR kan också göra en helt ny resa med nya punkter på programmet. Lämplig tidpunkt kan vara då det fattats vissa beslut. I ett sådant läge kan man lägga in längre lunchstopp med utrymme för att diskutera en viss fråga. Vi fick förfrågningar från några Lysekilslärare om att göra en motsvarande resa för elever. (Se vidare punkten arbetsgrupper) Förslag till projektplan för fosforprojekt i Örekilsälvens avrinningsområde (lst. har tagit fram underlag) Se anteckningar från eftermiddagen längre ner i dok. Fråga om inbjudan till observatörsgruppen
Observationsgruppen inbjuds till nästa ledningsgruppsmöte. Observationsgruppen tillsänds även GVR:s minnesanteckningar. Fråga om behov av arbetsgrupper Kommunikationsgrupp: En prioriterad aktivitet är att erbjuda studieresor för skolklasser på temat sötvatten i Gullmarns avrinningsområde. Frågan lyfts med skolchefen i respektive kommun för att denne i sin tur kan lyfta frågan vid rektorsmöte o. dyl. för spridning till skolorna. Representanter från kommuner ansvarar för spridning i respektive kommun. De klasser som visar på ett bra program för resan kan beviljas pengar till buss av GVR. Vi kan också tipsa om lämpliga och kunniga personer för skolorna att kontakta. GVR:s sekreterare skriver ihop ett A4 med information om möjligheten till studieresa samt kontaktuppgifter till VR. Skolor/klasser lämnar intresseanmälan och förslag till program. Därefter väljer VR ut klasser samt erbjuder föreläsning/info där det passar i respektive program. Frågan om ersättning för sådana insatser diskuterades. Gruppen består av: Johan Hagström Karin Blomstrand/Miriam Sannum (kan ta emot anmälningar, boka bussar mm.). VR kommer att ta initiativ till fortsatta diskussioner med länsstyrelsen angående framtagande och finansiering av enkel informationsbroschyr. (Se vidare anteckningar från eftermiddagen) Tid och plats för nästa möte Förslagsvis hålls nästa möte på Marina stationen (f.d Kristineberg). Ulf åtar sig att undersöka möjliga datum för möte (november alt. i januari). Övriga frågor Angående att förbättra vattenkvaliteten. För åtgärder behövs resurser från regeringen via vattenmyndigheten. Vi borde inventera tänkbara åtgärder och skatta en kostnad för detta. En stor men viktig uppgift! Viktigt att vara tidigt ute! Life, Landsbygdsprogrammet mm. Finns skall vattenrådet söka pengar för olika åtgärdsprojekt? Mötet avslutas Ulf tackar mötesdeltagarna och avslutar mötet
Anteckningar från eftermiddagen och information från lst om fosfor- projektet Idéer till projektplan (har skickats ut tidigare av länsstyrelsen) Jordbruk: källor och transportvägar. Dålig upplösning i befintliga datamodeller. Viss info finns i karteringar som finns hos hushållningssällskapet m.fl. SLU har genofört ett projekt i Dalarna (Faruk Djodjic). De har kollat på data som redan finns samt kompletterat med intervjuer för att finna riskområden. Man såg att variationen var mycket stor. Ringa in områden som läcker mycket. Christer saknar info om ras i själva bäcken vilket leder till vallar vilket i sin tur ändrar vattnets flöde. Titta på källorna förutsättningslöst och se vad som sker i själva bäckfåran. I Dalarna hittade man på detta sätt en enskild punktkälla. Jordartskartering är också intressant eftersom olika jordar innehåller olika mängder fosfor samt släpper fosfor på olika sätt. Erosionsbenägenhet finns med som en punkt i projektplanen som källberäkning. Utgår från att hänsyn även tas till flödesvariationer. När det blir grumligt vatten i Munkedal brukar det vara ca. 1 dag. I juli i år varade det i flera dagar vilket tyder på att det rasat någonstans innan Kärnsjön (kom 80 100 mm per dygn). Rann som mest 67 m3 /dygn. Sjön steg 1 cm /tim. Mycket sediment har lagt sig på lekbottnar högt uppströms i Örekilsälven. Från Ökna bro och neråt är det lätt att förstå att det eroderar vid öga flöden. Bohuslän har högst avrinning från mark, fullt jämförbar med Norrlandsälvarna. Det är relativt låga förluster inom skogsmark och läckaget är relativt jämt även om det kan läcka mera från bördiga jordar. Skulle kunna jämföra vattenkemin mellan olika bäckar (finns data från Valboåns avrinningsområde). Intressant att finna bäckar som ger representativa data och att slutsatserna kan skalas upp för vattendragen. Hur ser man på förhållandet mellan bäck och sjöar i förhållande till skogsavrinningsområde? Kan vara lämpligt att välja områden som har så stor andel bäck som möjligt i förhållande till skogsmarksytan; då minimerar man andra påverkansfaktorer. Å andra sidan är det viktigt att det inte finns ens 1 % jordbruksmark inom avrinningsområdet. Skogsmarks- eller skogsbrukspåverkan?? Behövs mera vattenkemiprovtagning för skogsbrukspåverkan. Det finns förmodligen mera detaljerad data från jordbruket med karteringar och fosforanalyser, men också genom att intervjua brukare och andra som vistas mycket i området. I Dalarna fick man mycket info på detta sätt. Bland annat kommer man åt trender och förändringar genom intervjuer. Om det har byggt på sediment så har det rasat någonstans. På så vis bör man kunna se förlopp hur det har sett ut bakåt i tiden. Detta är dock en ganska kostsam studie. Johan gjorde ett ex. jobb för några år sedan (inom tidigare våtmarksprojektet) då han intensivmätte under några månader (möjligen finns det mera data på Linköpings universitet).
På lst finns nu en person anställd som uppdaterar databaser SRK- stationer. Data tyder på minskade fosforhalter, har skjunkit kanske 15% sedan 2005. (Torpstationen +??) Det innebär att värdena nu ligger ganska nära god status. Från ett snitt på 55-60 (98?) ligger det nu (05?) på 45-50. Man kan också se en svag minskning i inloppet till Kärnsjön. Intressant att stämma av mot flödet genom att ta fram transporterna av fosfor. Ena punkten ligger strax nedströms Torpfors (översta provtagningspunkten) Om man tittar på PMK- punkten i mynningen (Kvistrum) så ser man dock ingen minskning, utan snarare en liten ökning. Gå igenom och titta på den samlade transportbilden; källor och sänkor samt koppla detta till intervjuunderlaget. Enskilda avlopp finns dåligt underlag. I vissa fall bara schablon, i andra gamla enkäter (IVL). Ev. finns bättre data hos de olika kommunerna. Finns behov av att komplettera. Kolla även vilka data som lades in i Watshman-modellen i NOLIMP-projektet. Andelen fosfatfosfor har ökat har ökat mycket mer sedan millennieskiftet (nu ca. 50 %, på 70- talet ca. 30 %). Tot P är högre ut från Ellenösjön än in dvs. sjön läcker. Oavsett vem som praktiskt genomför projektet så är det vattenrådet som bör äga projektet. Det innebär att alla parter bidrar. Ytterligare provtagning samt paleolimnologisk studie bör genomföras, gärna som kombination av examensarbete och att upphandla tjänst hos universitet (Göteborg, SLU eller Umeå?). Finns viss expertis från lst. att tillgå. Intervjuarbetet kan t.ex. med fördel genomföras som examensarbete. Ytterligare underlag handlar om kompletteringar till det som redan finns på olika håll. Vi får hoppas att så mycket data som möjligt görs åtkomlig för vattenrådet. Enskilda avlopp kan komma i steg två, men inledningsvis bör projektet koncentrera sig på de naturgivna förutsättningarna till fosforläckaget. Lär ha varit mycket djurtätt i Dalsland på 1800- talet; på vilket sätt påverkar det markens fosforförråd? I år finns 2-300 000 avsatta hos länsstyrelsen för att genomföra fosfor- projektet. Hur det ser ut nästa år vet man inte. Sara ska kolla om vattenrådet kan rekvirera summan för att sedan disponera medlen över längre tid. Det krävs att någon är projektansvarig och samordnar insatserna. Bäst är att hitta någon som redan jobbar med frågorna och som kan plocka in projekttimmar. Länsstyrelsen undersöker om någon där skulle kunna åta sig ett sådant uppdrag (dock inte troligt, då lst ser det som principiellt viktigt att GVR äger frågan). Vattenrådet funderar vidare på om kan finnas någon lämplig person, med god lokalkännedom och kontakt med SLU och universitet, etc. Jan-Erik Svensson som idag jobbar på Medins skulle kanske kunna vara en sådan person, men kostar säkert 800:-/tim. Skogsstyrelsen skulle kunna ta en sådan roll, isynnerhet då en del personer kommer att varslas vid årsskiftet. Där finns också en person som är kunnig på området. En paleolimnoligisk undersökning går sannolikt på ca. 100 000:-.
Det bör göras en budget för hur pengarna skall disponeras som bifogas äskandet till länsstyrelsen. Länsstyrelsen kompletterar underlaget, bl.a. med en uppskattning av tidsåtgång för olika undersökningar, vad som lämpar sig för examensarbeten etc. Lst undersöker också hur länge det kommer att finnas LOVA- pengar samt om länsstyrelsens pengar går att kombinera med LOVA eller medel från Landsbygdsprogrammet. Lars-Åke författar sedan ett brev till länsstyrelsen med ansökan om utbetalning av projektmedlen och bifogar budgetförslag. VR är tacksamt för att lst har tagit fram projektskissen! Åtgärder Att man inte vidtar åtgärder som att stensätta vissa partier för att motverkar skred i lerjordarna, beror bl.a. på att det är geologiskt intressant med Örekilsälvens naturliga förändringar (meandrande). Dessutom är det oerhört kostsamt. Framförallt skall man hålla i minnet att vattnets energimängd är den samma dvs. man flyttar bara problemet, man löser det inte! I Norge jobbar man mycket med fångdammar, vilket kan vara intressant för Bohuslän/Dalsland. Våtmarker på rätt plats ett regeringsuppdrag, som kan ge mycket vägledning om man vill anlägga våtmarker. INFO- broschyr Frågan om info- broschyr tas emot positivt av länsstyrelsen. Frågan har tagits upp vidare och kommer att aktualiseras igen. Det finns en hel del material framtagits redan och kan ompaketeras på ett lättfattligt och konsekvent sätt som kan användas i alla VR. Broschyren bör hållas väldigt konkret och vardagsnära så att alla förstår. Den specifika delen kan innehålla karta samt kontaktuppgifter till Vattenrådet. Remissvar Länsstyrelsen info: det har hittills kommit in 52 remissvar. På webbankäten finns hittills registrerade 30 svar. Det är dock fortfarande en vecka kvar på remisstiden. Internationella utblickar I Tyskland har man skrivit in vattendirektivet i läroplanen för gymnasiet. I Frankrike har man satsat på en tecknad figur som informerar om webbenkäten. Åtgärdsprogrammet i Bulgarien skulle kosta en miljard Euro att genomföra. Sverige redovisade att 1% av vattenförekomsterna skulle nå god status till 2015. Övriga EU- länder låg mestadels inom spannet 17 51 %