Förslag till kommunikationsplan för luftföroreningars påverkan i Lunds kommun

Relevanta dokument
Luften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den

SvD: Luften inomhus lika farlig som luften utomhus. Stockholms Universitet, inst. för Tillämpad Miljövetenskap

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Miljökvalitetsmål GIFTFRI MILJÖ

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad


Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luften i Sundsvall 2011

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Policy. Kommunikationspolicy för Herrljunga kommun. Dokumentet antas av kommunfullmäktige och gäller för kommunens samtliga förvaltningar.

Luften i Sundsvall 2012

Arbetsunderlag för att bearbeta vad SGF ska fortsätta utveckla inom målområdet Kommunikation. Bord 1 FORTSÄTT UTVECKLA! VARFÖR? KONSEKVENSER?

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Medborgardialog en del av styrprocessen

Trafikverket. Rapport - kampanjen #stannahemma. Trafikverket

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3

Luften i Sundsvall 2010

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Varför modellering av luftkvalitet?

Kulturmiljö i RÅU Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

PRODUKTMEDIA EN LITEN GUIDE

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Handlingsplan för. utomhusluft

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Hur kan man följa trender och utveckling. av människors hälsa i våra län i den. regionala miljöövervakningen?

Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren

Luften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Information till allmänheten inom RTÖG

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Temagruppernas ansvarsområde

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Kommunikation och marknadsföringsplan För Tyresö gymnasium

Tätortsluft i Kronobergs län

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Kommunikationsstrategi

Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Placera ditt budskap där din målgrupp finns.

Behovsbedömning avseende linbana mellan Häggvik station och Väsjön, Häggvik och Edsberg, Sollentuna kommun

Kronobergs samverkansområde för tätortsluft. Kronobergs Luftvårdsförbund Eva Hallgren Larsson

Inledande kartläggning av luftkvalitet

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

Befolkningsvekst utfordringer ved ledningsfornyelse og kommunikasjon med innbyggerne. Mats Rostø, CEO, Nacka Vatten och Avfall

KOMMUNIKATIONSPLAN FÖR LERUMS KONSTÅKNINGSKLUBB

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

PM Luftutredning Risängen 5:37, Norrköpings kommun. Bakgrund. Beskrivning av uppdraget. Underlag

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Stockholm

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56

Kommunikationsplan

Kampanj om Viktigt Meddelande till Allmänheten

Via Nordica 2008 session 7

Del 20 Optimalfunktionen

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Opinionsundersökning. Oktober Genomförd av Sifo på uppdrag av Moderaterna i Landstinget Västmanland

Vänersborg - lokala värden

Vem kan man lita på? - resultat från telefonintervjuer med 1000 tonåringar. Anna Raninen, informationschef

Kartering Halmstad med SIMAIR

Luften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun

Konsult- och kursverksamhet med inriktning på muntlig och skriftlig kommunikation. I huvudsak riktad mot företag inom tekniksektorn.

SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET PISTOLSEKTIONEN

Planeringsmall för samarbetsprojekt/maracaskampanjer

Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer

GATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Fördjupad utvärdering Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Transkript:

Förslag till kommunikationsplan för luftföroreningars påverkan i Lunds kommun Nicole Forsberg, Linda Nilsson och Louise Andersson Utfört i kursen Tillämpad miljövetenskap vid Lunds Universitet HT 2011 1

Innehållsförteckning 1. Nulägesanalys och bakgrundsbeskrivning....4 2. Syfte och målformulering...4 3. Målgruppsanalys...4 3.1. Vilka är målgruppen?... 4 3.2. Vad har de för behov, kunskaper och önskemål?... 4 3.3. Vad vill vi att målgruppen ska veta, tycka, eller göra?... 5 4. Anpassning av budskap till målgrupp...5 5. Informationskanaler och budskapsbärare...5 6. När är det bäst att genomföra kommunikationen för att uppnå bäst resultat?...6 7. Resurser budget och ansvarsfördelning...6 8. Vad kostar det att låta bli?...6 9. Utvärderingsmetod går det att mäta effekterna?...6 2

3

1. Nulägesanalys och bakgrundsbeskrivning. Definitionen av miljömålet Frisk Luft är att Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Luftföroreningar i alla dess former påverkar människors hälsa och miljön negativt på många olika sätt. Dels kan exponering av dessa förkorta människoliv med flera år, men även påverka växter och djur och ge upphov till skador i naturen. Allt detta medför stora kostnader för samhället i form av ökade sjukhusbesök och andra sanerande åtgärder i naturen. Bara i Skåne förkortas livslängden för ca 1000 personer årligen på grund av luftföroreningar. Enligt Sveriges regering uppgår antalet lungcancerfall orsakade av luftföroreningar, främst i städer, till 100-200 per år och 100-1000 fall av andra cancerformer. Luftföroreningar påverkar även byggnader och andra kulturellt värdefulla föremål, genom att ge upphov till syra i nederbörd som fräter på dessa. De luftföroreningar som människor andas in i form av partiklar, marknära ozon och andra ämnen är de skadligaste och kommer främst från ofullständig förbränning av kolväten i motorer, vedeldning och slitage från däck/vägar. Även mindre användningsområden som grävmaskiner, motorsågar och gräsklippare bidrar med stora mängder. För att luften i Lunds kommun ska förbättras krävs att alla berörda parter, dvs. invånare i staden, beslutsfattare och yrkesverksamma i staden (bl.a. de som pendlar till och från staden) är informerade dels om problemet men också hur det kan lösas och vad de kan bidra med. 2. Syfte och målformulering Syftet med denna kommunikationsplan är att kartlägga hur Lunds kommun bör informera om luftföroreningar (i vilka kanaler och på vilka sätt) för att nå alla berörda parter på ett effektivt och slagkraftigt sätt. Kort och gott ska planen se till att rätt personer får rätt information på rätt sätt i rätt tid. 3. Målgruppsanalys Det finns två huvudsakliga målgrupper: invånare i Lund/yrkesverksamma i Lund, samt beslutsfattare på Lunds kommun. 3.1. Vilka är målgruppen? 1. Invånare i Lund och yrkesverksamma i Lund 2. Beslutsfattare på Lunds kommun 3.2. Vad har de för behov, kunskaper och önskemål? 1. Allmänna kunskaper om luftföroreningar, de flesta är omedvetna om effekterna av dessa, framförallt på folkhälsa men också materialförstörning, och vilka stora samhällskostnader de innebär årligen. 2. Allmänna kunskaper om luftföroreningar, många är välinformerade. Många är dock inte informerade om effekterna av dessa, framförallt på folkhälsa men också materialförstörning, och vilka stora samhällskostnader detta innebär årligen i form av sjukhusvistelser (allt från cancer till astma och lunginflammationer) och materialförstöring. 4

3.3. Vad vill vi att målgruppen ska veta, tycka, eller göra? 1. De ska bli informerade om det allvarliga läget, vilka problem som finns med luftföroreningar och hur de påverkar dem själva och samhäller i stort. De ska bli berörda, lite skrämda för att vilja agera och hjälpa till själva. De ska bli tillräckligt berörda för att agera själva, i denna kampanj skall de bli informerade om HUR de kan hjälpa till, med små enkla medel i vardagen. 2. De ska framförallt bli informerade om det allvarliga läget dvs. att även om Lunds kommun lever upp till miljömålen för PM10 betyder inte detta att hälsopåverkan är obefintlig. De skall även bli informerade om den otillräckliga mätningen, dvs. bristen på mätningar i gatunivå och under rusningstider. De bör bli informerade om de stora samhällsekonomiska kostnaderna som luftföroreningar orsakar (i form av sjukhusvistelser, materialförstöring och turism). De bör bli medvetna om att förebyggande åtgärder lönar sig. De bör också bli medvetna om hur viktigt det är med information och kommunikation kring dessa frågor. Slutligen om möjligheten att kommunicera ut åtgärderna som kan tas, hur kommunen kan ligga i framkant och agera föregångsexempel för andra kommuner, i Sverige och i världen. 4. Anpassning av budskap till målgrupp. 1. Det viktigaste budskapet till Lunds invånare är hur luftföroreningar påverkar dem själva (framförallt i hälsoväg) och miljön runtomkring. För att budskapet ska vara intressant, begripligt och uppmuntra till handling, behöver det skriftliga materialet vara lättläst och presentera bra fakta som de kan ta till sig. Det befintliga Luftens skurkar är ett gott exempel, men att gör några tillägg av fakta rekommenderas (se exempel på informationsbroschyr). Om ev. informationsfilmer för presentation på hemsidan görs, bör denna vara på något sätt rörande och presentera bra fakta (gärna intervjua experter och dylikt). 2. Här är samhällskostnadskalkyler mest relevanta. Framtidsscenarier från SMHI s SIMAIR Scenario kan eventuellt undersökas närmre. 5. Informationskanaler och budskapsbärare 1. Denna målgrupp söker vanligen information via internet, därför är Lunds kommuns hemsida viktig att hålla uppdaterad och enkel att navigera genom. För att vara säker på att informationen når invånarna kan ett utskick av en informationsbroschyr (se exempel) vara lämpligt. Samarbete med tidningar (ev. Sydsvenskan eller Lokaltidningen) för att få artiklar om detta ämne är ett annat gott exempel. För att med största sannolikhet få in en artikel bör den vara rörande, innehålla rörande fakta och locka läsare en story. Om samhällskostnader och andra skador orsakade av luftföroreningar framställs på ett bra sätt bör detta kunna gå igenom. Alternativt kan en annons utformas från Lunds kommun, men är ett dyrare sätt att nå ut. 5

2. Presentationsunderlag, statistik och fakta i pappersform kan vara den mest effektiva informationskanalen här och levereras som internpost. Även samma kanaler som för målgrupp 1. kommer med största sannolikhet att nå dessa personer privat och kan påverka på detta sätt. 6. När är det bäst att genomföra kommunikationen för att uppnå bäst resultat? 7. Resurser budget och ansvarsfördelning. 8. Vad kostar det att låta bli? 9. Utvärderingsmetod går det att mäta effekterna? 6