Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling



Relevanta dokument
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Trötthet hos patienter i livets slutskede

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

Enheten för Cancerrehabilitering bjuder in till föreläsningar

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Information om förvärvad hjärnskada

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Cancerrehabilitering 2012

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Få ut det mesta av din behandling

P A T I E N T D A G B O K M P N

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Karolinska Exhaustion Scale

Onkologisk omvårdnad

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Fatigue/trötthet vid reumatisk sjukdom

Behandlingsdagbok för Sutent (sunitinib)

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Del 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren?

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

INFORMATION OM INVEGA

Följ dina symtom med den här speciellt för myeloproliferativa neoplasier (MPN) utvecklade symtomdagboken. För att säkerställa att du får den

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER

Lunginflammation och vaccinering

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Onkologisk omvårdnad

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

MabThera (rituximab) patientinformation

En ny behandlingsform inom RA

När mamma eller pappa dör

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Verktygslåda för mental träning

Våga prata om dina erektionsproblem

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT

Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB Sollentuna Tel

Stroke longitudinell studie

Regional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Min vårdplan Bröstcancer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Palliativ vård vid olika diagnoser

Information om Testosteronbrist

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Få ut det mesta av din behandling

Att vara närstående vid livets slut

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Stressrelaterad sjukdom

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Sluta röka, börja leva

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Information om Testosteronbrist

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

Transkript:

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess behandling är ofta en annan känsla, inte lik den du tidigare upplevt. Denna form av trötthet är ett vanligt förekommande problem som kan upplevas mycket frustrerande och som kan påverka dig på olika sätt. För att särskilja denna upplevelse från normal trötthet har forskare kommit att kalla detta Fatigue. Vad är fatigue? Fatigue är en speciell form av trötthet som kan påverka den som drabbats både fysiskt, psykiskt och socialt. Hur den upplevs är olika från individ till individ och så är ofta upplevelsen av besvären också. Känslan kan vara en onormal svaghet eller kraftlöshet, andra kan känna sig utmattade. En del reagerar känslomässigt kraftigare och kan känna sig irriterade eller ledsna. En del får också svårt att koncentrera sig och tänka klart. Trötthetskänsla som upplevs står inte i proportion till de aktiviteter som utförts och går heller inte helt att vila bort. Många upplever en energilöshet och en kraftlöshet som är så överväldigande att vanliga enkla vardagsbestyr känns oöverstigliga. Aktiviteter som tidigare ingav glädje och energi känns bara jobbiga. Varför får jag fatigue? Fatigue är så pass vanligt vid cancersjukdom och cancerbehandling att det inte är ovanligt att uppleva fatigue, i någon grad, någon gång under sjukdomsperioden. Fatigue kan orsakas av flera olika faktorer och detta varierar från individ till individ, dock är orsakerna ofta oklara. Vid en cancersjukdom påverkas energiproduktionen i kroppen och energibehovet ökar. Infektioner, feber, blodbrist och viktnedgång kan ytterligare påverka energiåtgången. Oro är också något som ger fatigue. Vid sjukdom rör man kanske inte på sig som normalt och muskelenzymer kan komma att brytas ner vilket resulterar i en minskad energi.

Ofta kan fatigueupplevelsen bli tydligare vid din behandling mot cancersjukdomen, men varför det är så är ännu inte helt klarlagt. Känslan kan vara olika beroende på vilken behandling du får, och behandlingen kan också orsaka besvär, som i sin tur ger fatigue. Även om man inte alltid vet varför fatigue uppkommer och behandlingen kan komma att bli symtomatisk, så finns det delar som kan ge fatigue som kan behandlas. Dessa kan t.ex. vara: Blodbrist (som är vanligt förekommande vid cancersjukdom); Depression (det är inte ovanligt att drabbas av en depression vid cancersjukdom); Uttorkning (om det är svårt att få i sig det man behöver i form av näring och vätska under behandlingen). Ovan nämnda exempel är några som man kan åtgärda och det är därför viktigt att du berättar för din behandlande personal om din trötthet. Vad kan jag göra själv? Du kanske inte helt blir av med din trötthet men det finns några saker du kan tänka på som kan lindra symtomen: Det kan vara viktigt att sänka kraven på dig själv, slå av på takten för att orka Be om eller ta emot hjälp från människor i din omgivning med sysslor du har svårt att klara av eller inte vill göra Försök skapa en balans mellan aktivitet och vila. Att vila mellan aktiviteter har visat sig ge bibehållen energi längre Fysisk aktivitet har en positiv effekt och kan mildra fatigue. Med fysisk aktivitet menas här att du anpassar aktiviteten efter vad du klarar av. För många kan en lätt promenad dagligen vara lagom. Be om tips från din vårdpersonal om du själv har svårt att hitta en lagom nivå för just dig. Planera dina aktiviteter till den tid på dagen då du har mest energi. Skriv gärna dagbok, om du vill får du gärna använda den medföljande. Efter en tid kanske du kan se ett mönster i när tröttheten är som svårast eller som minst svår. Genom att se det kan det vara lättare att planera din dag. Ta gärna med dig dagboken på läkarbesöket så kan du och din läkare tillsammans titta i den.

Om du känner dig väl informerad kan du bättre hantera och leva med din fatigue. Det gäller även dina närstående. Se till att du och dina anhöriga får den information ni behöver för att förstå vad det innebär och vad man kan göra åt det. Be om hjälp om ni inte har fått den information ni tycker att ni behöver. Referenser: 1. Fatigue in patients with advanced cancer, aspects of assessment and measurements (C. Lundh Hagelin; Thesis Ph.D., Karolinska institutet, 2008) 2. Trötthet vid cancer, Cancerfonden 3. Excersice and cancerrelated fatigue (K.M Mustian et al; US oncol. 2009; 5(2):20-23) 4. Cancer-related fatigue: a review of nursing interventions (M Kirshbaum, Br. J Community Nurs, 2010 May; 15 (5): 214-6; 218-9) Denna broschyr har tagits fram i samverkan med Carina Lundh Hagelin, leg. Sjuksköterska, specialiserad i cancervård, Med dr. Lektor vid Sophiahemmet Högskola, styrelseledamot i Multinational Association for Supportive Care in Cancer Fatigue Study Group.

Dagbok för fatigue Den här dagboken kan du använda för att skriva ner hur du upplever din trötthet (fatigue). Uppskatta gärna hur stark din trötthetskänsla är, vad du gör under dagen och hur det påverkat din trötthet. Efter en tid kanske du kan se ett mönster i när tröttheten är som svårast eller lindrigast. Genom att se det kan det vara lättare att planera din dag. Ta gärna med dig dagboken på sjukvårdsbesök så kan du och din läkare eller sjuksköterska tillsammans titta i den. Använd gärna de tomma raderna för att lägga till information du upplever som viktig, som t.ex. när du stiger upp på morgonen, när du lägger dig eller hur du sovit. För att uppskatta din trötthet kan du använda följande gradering för både och besvärsgrad (hur mycket Du besväras av tröttheten i ditt dagliga liv). Skriv sedan in siffran i din dagbok. Hur trött har Du känt Dig under dagen? Du ska nu gradera två fenomen, dels hur du upplever tröttheten, dels i vilken grad den besvärar dig. Börja med att titta på orden, notera sedan den siffra som bäst motsvarar hur trött du känt dig i din dagbok. : Ingen trötthet Värsta tänkbara trötthet 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 : Inga besvär Värsta tänkbara besvär 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Vecka 1 Dag M T O T F L S Förmiddag Eftermiddag Vilka aktiviteter har du gjort och när Kanske måste du skriva vertikalt Ytterligare information: Vecka 2 Dag M T O T F L S Förmiddag Eftermiddag Vilka aktiviteter har du gjort och när Kanske måste du skriva vertikalt Ytterligare information:

Vecka 3 Dag M T O T F L S Förmiddag Eftermiddag Vilka aktiviteter har du gjort och när Kanske måste du skriva vertikalt Ytterligare information: Vecka 4 Dag M T O T F L S Förmiddag Eftermiddag Vilka aktiviteter har du gjort och när Kanske måste du skriva vertikalt Ytterligare information:

Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se OTH20150203PSE01