Hållbart Mode Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter

Hållbart Mode Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter

Hej! Vad kul att just du läser det här! Vår tanke med materialet som du nu håller i dina händer är att på ett engagerande och kreativt sätt starta en diskussion om kläder och hållbarhet. Vi vill uppmuntra och inspirera unga till en roligare, smartare mer hållbar klädkonsumtion och vi tror att det är genom er lärare som vi har störst möjlighet att nå fram med vårt budskap. Vi handlar mer och mer kläder. De senaste tio åren har svenskarnas textilkonsumtion ökat med hela 40 procent. Nästan alla våra kläder tillverkas i låglöneländer och oftast går det åt mängder med kemikalier och en massa vatten. De som odlar bomullen och syr kläderna har ofta dåliga villkor och löner, och transporterna är långa. Därför borde vi tänka lite mer på hur vi handlar kläder, tycker vi. Men det finns massor en kan göra för att förändra och förbättra. Vi kan köpa mindre, köpa gammalt eller göra om istället för att köpa nytt. Framför allt kan vi börja tänka annorlunda på våra kläder, hur vi konsumerar och använder dem och kanske kan det här materialet vara ett steg på vägen. Hoppas du får användning av våra sjutton lektionerna på fem teman: Konsumentmakt, Materiallära, Normkritik, Schysta kläder och Skapa och laga! Har du några synpunkter, feedback eller frågor, maila oss gärna på stilmedveten@sverigeskonsumenter.se Med varma hälsningar Moa Rönnåsen Projektledare för Stilmedveten, Sveriges Konsumenter Stockholm, 2015 2

Innehållsförteckning Konsumentmakt... 4 Kritisk konsument... 5 Kvalitet vs. kvantitet... 9 Vad innehåller din t-shirt?... 13 Materiallära... 18 Utforska bomull... 19 Utforska lin... 23 Utforska regenerat... 27 Utforska syntetfiber... 31 Utforska ull... 35 normkritik... 39 Min stil... 40 I framtiden... 44 Ett plagg, ett år... 48 Schysta kläder... 53 I sömnadsfabriken... 54 Vem betalar priset för färgen?... 60 Textilmärkningar... 65 skapa och laga... 69 Varför ska vi laga?... 70 Varför ska vi lappa?... 74 Länge leve t-shirten!... 78 övrigt... 82 Lektionsöversikt... 83 Källor och lästips... 84 bilagor... 86 3

Konsumentmakt Dela med dig av vad du och din klass gör och följ oss på www.stilmedveten.se www.facebook.com/medvetenstil Instagram: @stilmedveten 4

Konsumentmakt Kritisk konsument Syfte med Lektionen Temat handlar om konsumentmakt och hållbarhet, hur vi kan ställa krav på kvalitet genom att utnyttja vår konsumentmakt. Syftet med lektionen är att eleverna ska få utforska hur de kan avgöra om ett plagg är av god kvalitet och vad som är viktigt att tänka på när vi handlar kläder. De får reflektera över och diskutera varför kvalitet är viktigt både för plånboken och miljön. Målet är att eleverna ska få en grund till vad de bör tänka på när de konsumerar kläder och varför det är viktigt att tänka efter. Så här går det till Det här är ett lektionsupplägg för dig som vill jobba med hållbar modekonsumtion tillsammans med din klass. Läs igenom handledningen och läs in dig på snabbfaktan. Gör eventuella förberedelser och anpassa materialet som du vill efter din grupps storlek, nivå och behov. Lektionen börjar med inspiration bestående av ett klipp från UR:s tv-serie Kvalitet. Efter att ha tittat på filmklippet genomför ni en aktivitet i form av en övning eller workshop som knyter ihop textila material, kreativitet och hållbarhet. Sista steget är en diskussion som utgår från det ni tittat på och själva gjort. Här knyter ni ihop frågeställningar och problem kring textil och hållbarhet som eleverna får fundera, diskutera och komma med lösningar kring. Total tid för lektionen: 60 minuter Det här behövs Grova A4 papper Färgpennor Färgade papper Papperssaxar Limstift 5

Filmklipp Tid: 10 min Tåligt och hållbart för träningen I klippet får vi följa ett test av underställ i merinoull för att se hur hållbara de är. Länk till klippet: www.ur.se/produkter/184058-kvalitet/fordjupning#taligt-ochhallbart-for-traningen. Klippet är 5:45 minuter. Aktivitet Tid: 20 min Eleverna ska i aktiviteten fundera ut hur deras drömtröja ser ut och är. De ska visualisera tröjan genom att rita, klippa och klistra. Skriv på tavlan att de kan fundera över färg, mönster, material, form och eventuellt märke. Diskussion Tid: 30 min Börja diskussionen med att koppla tillbaka till filmen genom att diskutera hur vi kan tänka när vi köper kläder. Om vi ska gå ut och köpa vår drömtröja, hur ska vi tänka för att drömmen inte ska gå i kras? Vi vanliga konsumenter som inte har möjlighet att göra tester av kläder innan vi köper, kan utgå från några riktlinjer när vi handlar. Innan vi köper något är det bra att kolla på följande saker för att hitta ett plagg som håller länge: Hur köper jag rätt? Sömmar Material Hur ska det tvättas? Går det att laga? Skriv upp dessa punkter på tavlan och gå igenom, låt eleverna komma med förslag kring varje punkt. Hur köper jag rätt? - Hur ska vi veta att vi verkligen kommer använda plagget? Till att börja med är det viktigt att alltid prova ett plagg innan du köper det, ofta känner du då om det känns rätt. Sitter det bekvämt och känns det bra mot kroppen? Fundera på vad du behöver och vad plagget ska användas till. Plagget behöver ha vissa egenskaper om du ska träna, som i klippet, andra om du ska ha det i skolan eller på fest. Låt eleverna skriva bredvid bilden av sin drömtröja i vilket sammanhang de skulle använda den. Sömmar - Vi som privatpersoner kan ju inte gå in i en butik och gnugga på en tröja flera tusen gånger för att kolla hållbarheten. Men det som håller ihop plagget är viktigt för att det ska hålla. Det är därför ofta i sömmarna kvaliteten syns. Hur ser en hållbar söm ut? Be eleverna testa och titta på sina egna tröjor, dra sömmen och se om den släpper. Ser sömmarna slarviga ut, är fållen snett sydd eller sömmarna inte avslutade ordentligt? Material - Har eleverna funderat på vilket material deras drömtröja är i? Vilka material håller bra kvalitet? Be dem kolla på lapparna i de tröjor de har på sig vilket material de är gjorda av. Beroende på användningsområde är olika material bra. Diskutera materialen i deras tröjor, hur fungerar de och vad är de bra till? Låt eleverna skriva bredvid bilden av sin drömtröja vilka egenskaper materialet i den ska ha. 6

Hur ska det tvättas? - Då tvätten står för 85 procent av plaggets totala energikostnad och tvättning sliter mycket på våra kläder, är det viktigt att ha koll på hur plaggen du köper ska tvättas. Därför är det bra att kolla i tvättlappen innan vi köper ett plagg. Be eleverna kolla i kläderna de har på sig vilka tvättråd som finns. Är det någon som har ull i ett plagg, hur ska det tvättas? Gör en lista på tavlan över tvättråd för ullplagg. Går det att laga? - Eftersom kläder är till för att användas blir det ganska ofta hål till och med i de mest hållbara kläder. För att ett plagg ska vara riktigt hållbart och av god kvalitet ska det gå att laga. Vilken typ av plagg är enkla att laga? Vilken typ av hål går inte att laga? Låt eleverna skriva bredvid bilden av drömtröjan hur den ska kunna lagas om den går sönder. Frågor för individuell bedömning Skriv dessa frågor på tavlan för eleverna att svara på individuellt, i sin loggbok eller på ett papper att lämna in. Detta kan sedan användas för en individuell bedömning. Beskriv din drömtröja och varför du vill ha just den tröjan? Hur ska den se ut? Vilket material ska tröjan vara i? När ska tröjan användas? Skriv tre saker som är viktigt att tänka på innan vi köper ett plagg? Vilka idéer fick du under lektionen som du skulle vilja arbeta vidare med? Snabbfakta Varje år köper vi i Sverige 12,5 kilo kläder och hemtextilier per person. Av dem hamnar ungefär åtta kilo i soporna. Det är slöseri med jordens resurser och produktionen tär på miljön. Till exempel behövs i genomsnitt 10 000 liter vatten för att producera ett kilo bomullstyg från planta till färdigt tyg. Detta i länder som ofta har dålig tillgång till rent vatten. Många gånger går det åt mängder med kemikalier vid tillverkning av textilier. Syntetfibrer som akryl, polyamid (nylon) och polyester framställs av olja som förädlas i flera steg. Oljeutvinningen för med sig stora problem som utsläpp av växthusgaser och andra miljö- och hälsofarliga ämnen. Men det är inte bara miljön som far illa i produktionen. De som jobbar inom textilindustrin har i många delar av världen stora problem med levnadsvillkor, löner som är allt för låga och farlig arbetsmiljö. Ett faktum som i stor utsträckning ligger bakom att vi i rikare delar av världen kan köpa så billiga kläder. Lästips & källor A lost revolution? Swedwatch, 2012 Bomull- en ren naturprodukt? Världsnaturfonden WWF 2005 Köp dig fri, Ingrid Sommar och Susanne Helgeson, Bokförlaget Arena 2012 Modemanifestet: de stilsmartas handbok, Sofia Hedström, Nordstedts 2011 Mer om testet av ullunderställ i filmklippet http://www.radron.se/ullunderstall 7

Kursmål Eleven kan i denna uppgift bedömas utifrån följande kunskapskrav för betyget E/C/A i slutet av årskurs 9. ÅK 9 E C A Hur väl eleven motiverar sina val utifrån kvalitetsoch miljöaspekter. kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångsätt och ger enkla motiveringar till sina val. kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångsätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångsätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Hur väl eleven visar på sambanden funktion och kvalitet. Eleven kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen med viss användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband funktion och kvalitet. Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband funktion och kvalitet. Eleven kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband funktion och kvalitet. Hur väl eleven resonerar kring trender och egna erfarenheter. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då enkla resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då välutvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer. 8

Konsumentmakt Kvalitet vs. kvantitet Syfte med Lektionen Temat handlar om konsumentmakt och hållbarhet, hur vi kan ställa krav på kvalitet genom att utnyttja vår konsumentmakt. Syftet med lektionen är att eleverna får utforska varför kläder ofta har dålig kvalitet och hur det hänger ihop med vår tids slit-och-släng. De får reflektera över och diskutera varför kvalitet är viktigt både för plånboken och miljön. Målet är att eleverna förstår varför det är viktigt att tänka på kvalitet i slöjdprocessen och när de konsumerar kläder. Så här går det till Det här är ett lektionsupplägg för dig som vill jobba med hållbar modekonsumtion tillsammans med din klass. Läs igenom handledningen och läs in dig på snabbfaktan. Gör eventuella förberedelser och anpassa materialet som du vill efter din grupps storlek, nivå och behov. Lektionen börjar med inspiration bestående av ett klipp från UR:s tv-serie Kvalitet. Efter att ha tittat på filmklippet genomför ni en aktivitet i form av en övning eller workshop som knyter ihop textila material, kreativitet och hållbarhet. Sista steget är en diskussion som utgår från det ni tittat på och själva gjort. Här knyter ni ihop frågeställningar och problem kring textil och hållbarhet som eleverna får fundera, diskutera och komma med lösningar kring. Total tid för lektionen: 80 minuter. Det här behövs Secondhand tyger, gärna lakan eller gardiner. Lappar med instruktioner (bilaga 1). Skriv ut och klipp isär rätt antal till din klass. 9

Filmklipp Tid: 10 min Reklamera I klippet från vi lära oss vad som gäller när vi vill reklamera ett plagg. Länk till klippet: www.ur.se/produkter/184058-kvalitet/fordjupning#reklamera Filmklippet är 5:44 minuter. Aktivitet Tid: 40 min Börja aktiviteten med att dela in klassen i grupper om ungefär fyra elever. Ge varje grupp ett tygstycke var och instruktionerna som finns i Bilaga 1. Hälften av grupperna får uppgiften att skapa kvalitet och hälften att skapa kvantitet. De ska sy en tygkasse utifrån instruktionerna på lapparna i bilagan. Diskussion Tid: 30 min Koppla tillbaka till filmklippet genom att diskutera varför kläder så ofta gå sönder: Vad innebär begreppet fast fashion? Hur är ett plagg av bra kvalitet? Hur är ett plagg av dålig kvalitet? Diskutera hur resultatet blev för de olika grupperna. Hur tänkte de som skulle skapa kvalitet, vilka val gjorde de? Hur tänkte de som skulle skapa kvantitet, vilka val gjorde de? Diskutera varför vi borde köpa kläder av bra kvalitet? Vad vinner vi på att göra det? Kan vi vara säkra på att ett plagg av bra kvalitet också är bra för miljön och för de som jobbat i produktionen av plagget? Ofta kostar bättre kvalitet lite mer. Illustrera gärna förhållandet mellan pris och kvalitet genom den här uträkningen som visar hur mycket ett plagg kostar per användning. Vinterjacka: 1000 kr/100 dgr per år i 2 år = 5 kr per användning Partytopp: 50 kr/2 gånger = 25 kr per användning Om plagget vi köpt går sönder, vad har vi för rättigheter? Skriv på tavlan - reklamation, öppet köp, bytesrätt. Be eleverna berätta vad de kommer ihåg från filmen. Frågor för individuell bedömning Skriv dessa frågor på tavlan för eleverna att svara på individuellt, i sin loggbok eller på ett papper att lämna in. Detta kan sedan användas för en individuell bedömning. Vad menas med kvalitet inom kläder och mode? Varför är det viktigt att tänka på kvalitet när vi syr eller köper kläder? Om du skulle göra en tygkasse, vilka val skulle du göra för att få så bra kvalitet som möjligt? Vad betyder reklamation, öppet köp och bytesrätt? Vilka idéer fick du under lektionen som du skulle vilja jobba vidare med? 10

Snabbfakta Varje år köper vi i Sverige 12,5 kilo kläder och hemtextilier per person. Av dem hamnar ungefär åtta kilo i soporna. Det är slöseri med jordens resurser och produktionen tär på miljön. Till exempel behövs i genomsnitt 10 000 liter vatten för att producera ett kilo bomullstyg från planta till färdigt tyg. Detta i länder som ofta har dålig tillgång till rent vatten. Många gånger går det åt mängder med kemikalier vid tillverkning av textilier. Syntetfibrer som akryl, polyamid (nylon) och polyester framställs av olja som förädlas i flera steg. Oljeutvinningen för med sig stora problem som utsläpp av växthusgaser och andra miljö- och hälsofarliga ämnen. Men det är inte bara miljön som far illa i produktionen. De som jobbar inom textilindustrin har i många delar av världen stora problem med levnadsvillkor, löner som är allt för låga och farlig arbetsmiljö. Ett faktum som i stor utsträckning ligger bakom att vi i rikare delar av världen kan köpa så billiga kläder. Fast Fashion Fast fashion är ett segment för modekedjor där man har låga priser, konstanta nyheter och hög omsättningshastighet. Fast fashion baseras på de senaste trenderna. Kläderna är designade och tillverkade snabbt och billigt för att tillåta konsumenter att köpa det senaste modet till ett lågt pris. Vissa företag har pressat produktionstiden för ett plagg till två veckor från ritbordet till butiken. Denna snabba produktion har kritiserats för att leda till överkonsumtion och dåliga arbetsförhållanden i fabrikerna. Konsumenträtt Reklamation - Att reklamera innebär att klaga på en produkt som inte fungerar som den ska, eller som säljaren har sagt att den ska fungera. I enlighet med konsumentköplagen har du rätt att reklamera en produkt inom tre år efter att du köpt den, oavsett om den har garanti eller försäkring. Om det är du själv som har orsakat felet på varan kan du dock inte reklamera den. Om felet fanns från början, eller produkten inte håller samma kvalitet som är rimligt att förvänta sig, har du rätt att reklamera. Om reklamationen sker under de första sex månaderna efter köpet, är det säljarens ansvar att bevisa att felet inte fanns från början. När det gått mer än sex månader är det köparen som ska kunna bevisa att felet fanns från början. Om det är fel på varan du köpt kan du enligt konsumentköplagen bland annat kräva att få den reparerad, få en helt ny och felfri vara eller att få pengarna tillbaka. Det är dock säljaren som får bestämma på vilket sätt du ska få din ersättning, beroende på vilket som är lämpligast. Det är alltid viktigt att spara kvittot eftersom det då är lättare att bevisa när varan är köpt och att den är köpt i butiken. Det kan dock räcka med ett kontoutdrag om du betalat med kort. Öppet köp - Att ha möjlighet att kunna byta en produkt inom ett antal dagar om du inte skulle vara nöjd med den kallas öppet köp. Det finns ingen lag som ger dig rätt till öppet köp när du handlar i butiker, men det är många butiker och affärer som ger den möjligheten. Det är därför viktigt att du frågar i butiken om de har öppet köp. Om du vill byta varan är det viktigt att du har sparat kvittot samt att varan är i samma skick som när du köpte den. Har du köpt en produkt via internet har du 14 dagar på dig att ångra dig, från att du fått varan. Det är då tillåtet att öppna förpackningen till produkten och lämna tillbaka den ändå, men du får däremot inte använda varan. 11

Bytesrätt - Affärer som inte erbjuder öppet köp, erbjuder ibland bytesrätt om du skulle ångra ditt köp. Det innebär att du istället för att få pengar tillbaka när du lämnar tillbaka en vara, kan få en annan vara. Om du inte vill ha en ny vara direkt får du ett tillgodokvitto som gör att du kan komma tillbaka senare och då byta tillgodokvittot mot en vara av samma värde. Fråga vid köptillfället när du senast måste lämna tillbaka varan om du vill byta och spara kvittot om du inte är säker på ditt köp. Källor & lästips A lost revolution? Swedwatch 2012 Bomull- en ren naturprodukt? Världsnaturfonden WWF 2005 Ingen blåser mig www.sverigeskonsumenter.se/ingen-blaser-mig Ingen blåser mig - Ordlista för konsumenter http://www.sverigeskonsumenter.se/ingen-blaser-mig/avdelningssida/ordlista/ Kursmål Eleven kan i denna uppgift bedömas utifrån följande kunskapskrav för betyget E/C/A i slutet av årskurs 9. ÅK 9 E C A Hur väl eleven motiverar sina val utifrån kvalitets och miljöaspekter kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångsätt och ger enkla motiveringar till sina val. kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångsätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångsätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Hur väl eleven visar på sambanden funktion och kvalitet Eleven kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen med viss användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband funktion och kvalitet. Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband funktion och kvalitet. Eleven kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband funktion och kvalitet. 12

Konsumentmakt Vad innehåller din t-shirt? Syfte med Lektionen Temat handlar om konsumentmakt och hållbarhet, hur vi kan ställa krav på kvalitet genom att utnyttja vår konsumentmakt. Syftet med lektionen är att eleverna får utforska hur de problem som finns inom textilindustrin påverkar oss. De får reflektera över och diskutera vem det är som bestämmer hur våra kläder produceras, vad de innehåller och hur vi kan påverka det. Målet är att eleverna börjar tänka kring hur de på ett hållbart sätt kan ta makten över sin textilkonsumtion. Så här går det till Det här är ett lektionsupplägg för dig som vill jobba med hållbar modekonsumtion tillsammans med din klass. Läs igenom handledningen och läs in dig på snabbfaktan. Gör eventuella förberedelser och anpassa materialet som du vill efter din grupps storlek, nivå och behov. Lektionen börjar med inspiration bestående av ett klipp från UR:s tv-serie Kvalitet. Efter att ha tittat på filmklippet genomför ni en aktivitet i form av en övning eller workshop som knyter ihop textila material, kreativitet och hållbarhet. Sista steget är en diskussion som utgår från det ni tittat på och själva gjort. Här knyter ni ihop frågeställningar och problem kring textil och hållbarhet som eleverna får fundera, diskutera och komma med lösningar kring. Total tid för lektionen: 60 minuter Det här behövs Papper Pennor 13

Filmklipp Tid: 10 min Farliga ftalater i tröjtryck I klippet får vi lära oss vad de tryck som många t-shirtar idag har innehåller för giftiga kemikalier och hur de kan vara skadliga för våra kroppar. Länk till klippet: www.ur.se/produkter/184058-kvalitet/fordjupning#farliga-ftalater-itrojtryck Filmklippet är 5:46 minuter. Aktivitet Tid: 30 min Aktiviteten går ut på att ta reda på så mycket det går om en tröja. Låt eleverna gå in i en webbshop, till exempel H&M, och hitta en tröja de vill ha. De ska ta reda på och skriva ner så mycket de kan om tröjan. Vad innehåller tröjan? Vad är den gjord av för material? Var är den producerad? Vem har sytt den? Vad har företaget för regler när det gäller kemikalier? Diskussion Tid: 20 min Diskutera tillsammans i klassen och gör en lista på tavlan med elevernas tankar på tavlan: Hur mycket gick det att hitta information om tröjorna? Gick det att ta reda på vilka material tyg, sömmar och tryck innehåller? Gick det att ta reda på var tröjan tillverkats och av vem? Gick det att ta reda på var materialet till tröjan kommer ifrån? Vad borde vi få veta om kläderna vi köper? Vad borde stå i innehållsförteckningen? Koppla tillbaka till filmen genom att diskutera vem som bestämmer gränsen för gifterna i plaggen vi köper: Vem är det som har ansvar för att kolla om det finns kemikalier i kläderna? Kunde eleverna hitta något om regler för gifter hos företagen de tittade på? Hur kan vi ta reda på ifall de plagg vi tänker köpa är giftiga eller dåliga för miljön? Hur kan vi påverka butiker och företag att inte använda gifter och hur kan vi påverka politiker till att skärpa lagarna? Frågor för individuell bedömning Skriv nedanstående frågor på tavlan för eleverna att svara på individuellt, i sin loggbok eller på ett papper att lämna in. Detta kan sedan användas för en individuell bedömning. Vad gick det att ta reda på om tröjan du vill ha? Vad tycker du borde stå i innehållsförteckning till kläder? På vilka sätt kan vi påverka företag, butiker eller politiker när det gäller farliga gifter i kläder? Vilka idéer fick du under lektionen som du skulle vilja jobba vidare med? 14

Snabbfakta Varje år köper vi i Sverige 12,5 kilo kläder och hemtextilier per person. Av dem hamnar ungefär åtta kilo i soporna. Det är slöseri med jordens resurser och produktionen tär på miljön. Till exempel behövs i genomsnitt 10 000 liter vatten för att producera ett kilo bomullstyg från planta till färdigt tyg. Detta i länder som ofta har dålig tillgång till rent vatten. Många gånger går det åt mängder med kemikalier vid tillverkning av textilier. Syntetfibrer som akryl, polyamid (nylon) och polyester framställs av olja som förädlas i flera steg. Oljeutvinningen för med sig stora problem som utsläpp av växthusgaser och andra miljö- och hälsofarliga ämnen. Men det är inte bara miljön som far illa i produktionen. De som jobbar inom textilindustrin har i många delar av världen stora problem med levnadsvillkor, löner som är allt för låga och farlig arbetsmiljö. Ett faktum som i stor utsträckning ligger bakom att vi i rikare delar av världen kan köpa så billiga kläder. Tryck på t-shirts Det är inte bara vi som utsätts för gifterna i våra kläder utan självklart även de som producerar dem. Tryck är en av de mest kemiskt komplexa teknikerna inom textilproduktionen. När ett motiv ska tryckas på en t-shirt behövs färg som binder sig med tyget, så att det blir beständigt och tål upprepade tvättar. Färgerna görs trögflytande med hjälp av förtjockningsmedel så att de inte rinner ut och färgar fel delar av tröjan. Värme används för att hålla färgerna lagom flytande och få dem att fästa bra på materialet, vilket gör att det blir väldigt varmt i trycklokalerna. Kemikalier i textilier Företag som köper och säljer textila produkter har ett ansvar för att produkten inte orsakar skada på människors hälsa och miljön. Svenska företag är enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler skyldiga att ersätta riskfyllda produkter med sådana som är mindre farliga. Om produkterna innehåller något av ämnena på EU:s lista över särskilt farliga ämnen, den så kallade kandidatförteckningen, är företagen också skyldiga att lämna ut information. Konsumenter har rätt att få informationen inom 45 dagar från begäran. Källa: Kemikalier i textilier, kemikalieinspektionen, 2009 Farliga kemikalier Några farliga kemikalier som kan förekomma i våra kläder: Azofärgämnen - Vissa kan brytas ned till cancerframkallande arylaminer och är därför förbjudna inom EU. Vissa är också allergiframkallande. Bly - Kan användas vid färgning och i metalldetaljer till kläder. Kan bland annat påverka hjärnans utveckling hos barn och orsaka negativa långtidseffekter i vattenmiljön. Dispersionsfärger - Används för att färga syntetfibrer, vissa är allergiframkallande. Formaldehyd - Motverkar krympning och skrynklor samt används för att fixera färg och avvisa smuts. Kan vara allergiframkallande och misstänks kunna orsaka cancer. Ftalater - Används som mjukgörare i bland annat plasttryck. Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga. Krom - Används bland annat vid garvning av läder. Kan ge allergi och framkalla cancer. Nickel - kan förekomma i metalldetaljer på kläder och är allergiframkallande. Perfluorerade ämnen - Används som impregneringsmedel i textilier, många är svårnedbrytbara och innebär risker för miljön. Är förbjudet inom EU. Källa: www.kemi.se/kemikalier-i-klader-och-andra-textilier 15

Påverka med din konsumentmakt Vi som konsumenter har möjlighet att påverka genom att utöva vår konsumentmakt. Företagen behöver våra pengar för att kunna bedriva sin verksamhet och det ger oss makt att påverka genom att välja hur vi använder våra pengar och genom att uttrycka vad vi kräver av företagen för att handla av dem. Reklamation - Att reklamera innebär att klaga på en produkt som inte fungerar som den ska, eller som säljaren har sagt att den ska fungera. I enlighet med konsumentköplagen har du rätt att reklamera en produkt inom tre år efter att du köpt den, oavsett om den har garanti eller försäkring. Om det är du själv som har orsakat felet på varan kan du dock inte reklamera den. Om felet fanns från början, eller produkten inte håller samma kvalitet som är rimligt att förvänta sig, har du rätt att reklamera. Om reklamationen sker under de första sex månaderna efter köpet, är det säljarens ansvar att bevisa att felet inte fanns från början. När det gått mer än sex månader är det köparen som ska kunna bevisa att felet fanns från början. Om det är fel på varan du köpt kan du enligt konsumentköplagen bland annat kräva att få den reparerad, få en helt ny och felfri vara eller att få pengarna tillbaka. Det är dock säljaren som får bestämma på vilket sätt du ska få din ersättning, beroende på vilket som är lämpligast. Det är alltid viktigt att spara kvittot eftersom du måste kunna bevisa när varan är köpt och att den är köpt i butiken. Bojkotta - Att välja att köpa en sak hos ett visst företag kan ses som att rösta i ett val. Du kan välja vilka företag du vill belöna och vilka du inte vill stötta om de inte gör affärer på ett schyst sätt. Du kan göra det själv, men det blir mer effektivt ju fler konsumenter som går samman. Om tillräckligt många bojkottar ett företag förlorar företaget pengar och måste ändra sig för att inte fortsätta förlora pengar. Brevbomba - Flera röster hörs mer än en så om det finns något du tycker är fel eller dåligt, ta reda på vem som har ansvar för det. Det kan vara chefen på företaget, politikern som kan påverka eller byrån som gör den störiga reklamen. Samla ett gäng och säg vad ni tycker genom att skicka massa brev eller mail på samma gång. Carrotmob - En carrotmob innebär att en stor samling människor besöker en butik, en restaurang eller ett kafé som tänker extra grönt eller ansvarsfullt. Gruppen främjar verksamheten och genom att alla handlar där vid en viss tidpunkt skapas uppmärksamhet. Det är alltså en motsats till bojkott och ett sätt att uppmuntra företagare som gör bra saker. Vem som helst kan anordna en Carrotmob/Morotsmob. Hissa och dissa på nätet - Det går att påverka företag genom att använda sig av sociala medier för att få ut sitt budskap. Det finns flera lyckade exempel där den enskilda konsumenten har uttryckt sitt missnöje över något och det har lett till att företaget har ändrat på sig. På samma sätt kan du använda din konsumentmakt för att lyfta saker som du tycker om. Ett bra exempel är att skriva på sociala medier att du bemötts trevligt eller rekommendera ett ställe där man hittar bra miljöprodukter. Detta gör att informationen sprids och fler kanske går till det ställe du rekommenderar. Lästips & källor A lost revolution? Swedwatch 2012 Bomull- en ren naturprodukt? Världsnaturfonden WWF 2005 Från tråd till tröja, Rena Kläder 2010 Kemikalier i textilier, Kemikalieinspektionen 2009 Kemikalieinspektionen - information om kemikalier http://konsument.kemi.se/ Läs mer om testet i filmklippet här http://www.radron.se/tester/mat-halsa-- skonhet/t-shirt/ 16

Kursmål Eleven kan i denna uppgift bedömas utifrån följande kunskapskrav för betyget E/C/A i slutet av årskurs 9. ÅK 9 E C A Hur väl eleven visar på sambanden mellan form, funktion och kvalitet kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångsätt och ger enkla motiveringar till sina val. kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångsätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångsätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Hur väl eleven resonerar kring trender och egna erfarenheter Eleven kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen med viss användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband funktion och kvalitet. Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband funktion och kvalitet. Eleven kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband funktion och kvalitet. 17

Materiallära Dela med dig av vad du och din klass gör och följ oss på www.stilmedveten.se www.facebook.com/medvetenstil Instagram: @stilmedveten 18

Materiallära Utforska bomull Syfte med Lektionen Temat handlar om materiallära och hållbarhet. Syftet med lektionen är att eleverna får utforska vad ett visst material har för egenskaper och användningsområden. Materialkunskap är en viktig del i förståelsen av kvalitet och hållbarhet, både i valet av de kläder vi har på oss och i slöjdprocessen. Eleverna får reflektera över och diskutera vilka egenskaper materialet har, hur det är tillverkat och vilka problem som finns i tillverkningen. Målet är att eleverna ska få en grund till vad de bör tänka på när de väljer material i kläderna de konsumerar och det de skapar i slöjdsalen. Så här går det till Det här är ett lektionsupplägg för dig som vill jobba med hållbar modekonsumtion tillsammans med din klass. Läs igenom handledningen och läs in dig på snabbfaktan. Gör eventuella förberedelser och anpassa materialet som du vill efter din grupps storlek, nivå och behov. Lektionen börjar med inspiration bestående av ett klipp från UR:s tv-serie Kvalitet. Efter att ha tittat på filmklippet genomför ni en aktivitet i form av en övning eller workshop som knyter ihop textila material, kreativitet och hållbarhet. Sista steget är en diskussion som utgår från det ni tittat på och själva gjort. Här knyter ni ihop frågeställningar och problem kring textil och hållbarhet som eleverna får fundera, diskutera och komma med lösningar kring. Total tid för lektionen: 80 minuter Det här behövs Gamla trikåplagg i bomull, som eleverna själva rensat ut ur sina garderober Gamla lakan i bomull 19

Filmklipp Tid: 10 min Bomull från frö till bomullsskjorta I klippet får vi följa momenten i tillverkningen av en bomullsskjorta. Länk till klippet: www.ur.se/produkter/184058-kvalitet/fordjupning#fran-fro-tillbomullsplagg Filmklippet är 3:09 minuter. Aktivitet Tid: 40 min Under denna lektion ligger fokus på bomull som material. Aktiviteten går ut på att eleverna får testa att jobba med trasor i bomull. Använd både trasor av lakan och trikåplagg. Låt eleverna sticka, virka eller fläta valfri accessoar. Syftet är att eleverna ska få känna på hur det är att skapa i materialet. Inspiration finns på Stilmedvetens hemsida: www.stilmedveten.se under rubriken Gör-det-själv Och dela gärna med er av det ni gjort och inspirera andra via Stilmedvetens hemsida: www.sverigeskonsumenter.se/stilmedveten/toppnavigering/dela-med-dig Diskussion Tid: 30 min Koppla tillbaka till filmen genom att diskutera var bomull kommer ifrån och hur den bereds för att bli till garn och sedan tyg. I vilken teknik är bomullstyg oftast tillverkade? Kolla på de tyger av bomull som finns i klassrummet. Fråga eleverna och lista på tavlan hur bomull känns och hur det ser ut. Vad har bomullstyg för egenskaper? Vilken typ av kläder är oftast gjorda i bomull? Funkar det bra i dessa plagg? Vilken typ av kläder är det bäst att använda bomull till? Diskutera om det finns några miljöproblem inom produktionen av bomull. Såg eleverna något i filmen som inte såg bra ut? Fortsätt diskussionen med att prata om hur vi bäst tar hand om kläder i bomull. Kolla om det är någon i klassrummet som har bomull i något plagg de har på sig. Vad står det för tvättråd? Vad kan vi göra med bomullsplagg som vi inte längre vill ha? Vad gjorde eleverna för accessoarer? Frågor för individuell bedömning Skriv dessa frågor på tavlan för eleverna att svara på individuellt, i sin loggbok eller på ett papper att lämna in. Detta kan sedan användas för en individuell bedömning. Hur kändes det att jobba med bomull? Hur känns kläder av bomull att ha på sig? Vilka dåliga egenskaper har bomull ur ett hållbarhetsperspektiv? Skriv tre bra egenskaper som bomull har? Vad brukar bomull användas till? Vad är bomull bra att använda till? Om du skulle skapa ett plagg i bomull, vilket skulle det vara och varför? Vilka idéer fick du under lektionen som du skulle vilja jobba vidare med? 20

Snabbfakta Varje år köper vi i Sverige 12,5 kilo kläder och hemtextilier per person. Av dem hamnar ungefär åtta kilo i soporna. Det är slöseri med jordens resurser och produktionen tär på miljön. Till exempel behövs i genomsnitt 10 000 liter vatten för att producera ett kilo bomullstyg från planta till färdigt tyg. Detta i länder som ofta har dålig tillgång till rent vatten. Många gånger går det åt mängder med kemikalier vid tillverkning av textilier. Syntetfibrer som akryl, polyamid (nylon) och polyester framställs av olja som förädlas i flera steg. Oljeutvinningen för med sig stora problem som utsläpp av växthusgaser och andra miljö- och hälsofarliga ämnen. Men det är inte bara miljön som far illa i produktionen. De som jobbar inom textilindustrin har i många delar av världen stora problem med levnadsvillkor, löner som är allt för låga och farlig arbetsmiljö. Ett faktum som i stor utsträckning ligger bakom att vi i rikare delar av världen kan köpa så billiga kläder. Bomull Bomull odlas över hela världen, men mycket av bomullen vi köper odlas i södra Asien. 100 miljoner människor arbetar inom bomullsindustrin i världen. Barnarbete är inte ovanligt, i till exempel Uzbekistan förekommer tvångsarbete där barn involveras. Det krävs mycket vatten i bomullsproduktionen, både när odlingarna vattnas och sedan ännu mer vatten när bomullen ska beredas och göras om till tyg. Till exempel går det åt omkring 2 700 liter vatten i genomsnitt för en t-shirt och ungefär 11 000 liter för att tillverka ett par jeans. Problemet är att i många av länderna i södra Asien är rent vatten en bristvara, så även om bomullen får tillräckligt med vatten så får inte invånarna i länderna det. Drygt hälften av världens bomull produceras med hjälp av konstbevattning. I till exempel Uzbekistan har bomullsodlingen lett till att landområden omvandlats till öken. Aralsjön var för 40 år sedan världens fjärde största insjö men har krympt med två tredjedelar och består nu till största del av öken. Detta på grund av att man ville öka bomullsodlingen och byggde kanalsystem från Aralsjön till öknar och stäpper som skulle förvandlas till bomullsodlingar. Samtidigt spreds tusentals ton gödningsmedel och växtgifter. Bomullen utgör bara 2,5 procent av allt som odlas i världen, men hela tio procent av de bekämpningsmedel som används sprids på just bomullsfälten. Dessa bekämpningsmedel ska hålla insekter och ogräs borta och består av kemikalier som inte bara skadar miljön och vattnet, utan som också kan vara skadliga för bomullsodlaren. När bomullen väl skördats krävs ytterligare farliga kemikalier för att framställa fibrerna, bleka och färga tyget och när man gör tryck på plaggen. Mycket av kemikalierna stannar också kvar i plaggen till efter några tvättar och kan under den tiden gå över i din hud medan du bär plagget. Vissa kemikalier slits bort istället och hamnar i damm som vi andas in. Lästips & källor Bomull - en solkig historia, Gunilla Ander, Ordfront förlag 2011 Gröna trådar, Sveriges konsumenter 2010 Från tråd till tröja, Rena kläder 2010 Tyg eller otyg, Naturskyddsföreningen 2007 A lost revolution? Swedwatch 2012 Bomull- en ren naturprodukt? Världsnaturfonden WWF 2005 21

Kursmål Eleven kan i denna uppgift bedömas utifrån följande kunskapskrav för betyget E/C/A i slutet av årskurs 9. ÅK 9 E C A Hur väl eleven formger slöjdföremål utifrån instruktionerna och om egna initiativ tas Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och delvis egna initiativ. Eleven kan på ett utvecklade och väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och egna initiativ. Hur väl eleven motiverar sina val utifrån kvalitets och miljöaspekter kvalitets och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångsätt och ger enkla motiveringar till sina val. kvalitets och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångsätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. kvalitets och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångsätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Hur väl eleven visar på sambanden funktion och kvalitet Eleven kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen med viss användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband funktion och kvalitet. Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband funktion och kvalitet. Eleven kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband funktion och kvalitet. 22

Materiallära Utforska lin Syfte med Lektionen Temat handlar om materiallära och hållbarhet. Syftet med lektionen är att eleverna får utforska vad ett visst material har för egenskaper och användningsområden. Materialkunskap är en viktig del i förståelsen av kvalitet och hållbarhet, både i valet av de kläder vi har på oss och i slöjdprocessen. De får reflektera över och diskutera vilka egenskaper materialet har, hur det är tillverkat och vilka problem som finns i tillverkningen. Målet är att eleverna ska få en grund till vad de bör tänka på när de väljer material i de kläder de konsumerar och det de skapar i slöjdsalen. Så här går det till Det här är ett lektionsupplägg för dig som vill jobba med hållbar modekonsumtion tillsammans med din klass. Läs igenom handledningen och läs in dig på snabbfaktan. Gör eventuella förberedelser och anpassa materialet som du vill efter din grupps storlek, nivå och behov. Lektionen börjar med inspiration bestående av ett klipp från UR:s tv-serie Kvalitet. Efter att ha tittat på filmklippet genomför ni en aktivitet i form av en övning eller workshop som knyter ihop textila material, kreativitet och hållbarhet. Sista steget är en diskussion som utgår från det ni tittat på och själva gjort. Här knyter ni ihop frågeställningar och problem kring textil och hållbarhet som eleverna får fundera, diskutera och komma med lösningar kring. Total tid för lektionen: 80 minuter Det här behövs Secondhand linnetyg, eller gamla linneplagg Lingarn 23

Filmklipp Tid: 10 min Lin från linfrö till linnetyg I klippet får vi följa momenten i tillverkningen av linnetråd som görs för hand i Sverige. Länk till klippet: www.ur.se/produkter/184058-kvalitet/fordjupning#fran-fro-tilllinnetyg Filmklippet är 2:55 minuter. Aktivitet Tid: 40 min Under denna lektion är allt fokus på lin som material. Aktiviteten går ut på att eleverna får testa att brodera med lin. Låt eleverna rita och brodera ett monogram som representerar dem själva på en bit linnetyg (gärna från ett gammalt plagg) med lingarn. Syftet är att eleverna får känna på hur det är att skapa i materialet. Dela gärna med er av det ni gjort och inspirera andra via Stilmedvetens hemsida: www.sverigeskonsumenter.se/stilmedveten/toppnavigering/dela-med-dig Diskussion Tid: 30 min Koppla tillbaka till filmen genom att diskutera var lin kommer ifrån och hur det bereds för att bli till garn och sedan tyg. I vilken teknik är linne oftast tillverkat? Kolla på de tyger av linne som finns i klassrummet. Fråga eleverna och lista på tavlan hur lin känns och hur det ser ut. Vad har lin för egenskaper? Vilken typ av kläder är oftast gjorda i linne? Funkar det bra i dessa plagg? Vilken typ av kläder är det bäst att använda linne till? Diskutera om det finns några miljöproblem inom produktionen av lin. Såg eleverna något i filmen som inte såg bra ut? Fortsätt diskussionen med att prata om hur vi bäst tar hand om kläder i linne. Kolla om det är någon i klassrummet som har lin i något plagg de har på sig. Vad står det för tvättråd? Vad kan vi göra med linneplagg som vi inte längre vill ha? Frågor för individuell bedömning Skriv dessa frågor på tavlan för eleverna att svara på individuellt, i sin loggbok eller på ett papper att lämna in. Detta kan sedan användas för en individuell bedömning. Hur kändes det att jobba med lin? Hur känns linne att ha på sig? Vilka dåliga egenskaper har lin ur ett hållbarhetsperspektiv? Skriv tre bra egenskaper som lin har? Vad brukar lin användas till? Vad är lin bra att använda till? Om du skulle skapa ett plagg i linne, vilket skulle det vara och varför? Vilka idéer fick du under lektionen som du skulle vilja jobba vidare med? 24

Snabbfakta Varje år köper vi i Sverige 12,5 kilo kläder och hemtextilier per person. Av dem hamnar ungefär åtta kilo i soporna. Det är slöseri med jordens resurser och produktionen tär på miljön. Till exempel behövs i genomsnitt 10 000 liter vatten för att producera ett kilo bomullstyg från planta till färdigt tyg. Detta i länder som ofta har dålig tillgång till rent vatten. Många gånger går det åt mängder med kemikalier vid tillverkning av textilier. Syntetfibrer som akryl, polyamid (nylon) och polyester framställs av olja som förädlas i flera steg. Oljeutvinningen för med sig stora problem som utsläpp av växthusgaser och andra miljö- och hälsofarliga ämnen. Men det är inte bara miljön som far illa i produktionen. De som jobbar inom textilindustrin har i många delar av världen stora problem med levnadsvillkor, löner som är allt för låga och farlig arbetsmiljö. Ett faktum som i stor utsträckning ligger bakom att vi i rikare delar av världen kan köpa så billiga kläder. Lin Vid odling av lin krävs i princip inga kemikalier alls, bara lite gödsel. Eftersom lin odlas i relativt kalla klimat är risken för angrepp av skadeinsekter liten, däremot är ogräs vanligt bland lin och i konventionell odling är ogräsmedel vanligt. Vid ekologisk odling av lin används vare sig konstgödning eller bekämpningsmedel, men en sådan odling i kommersiellt syfte förekommer knappast alls. Linfibrerna ligger i stjälken på linplantan och för att frilägga fibrerna krävs ett antal olika steg som visas i filmklippet. Lin bleks nästan alltid med klor. Linets naturliga färg är ganska mörk och därför krävs det mer kemikalier än vid blekning av till exempel bomull. Tvätta lin Textilier i linne behöver inte tvättas så ofta, det kan räcka med att vädra och ta bort eventuella fläckar. Om du maskintvättar linne, tänk på att blöta det innan du lägger det i tvätt trumman och uteslut centrifugering, så minskar slitningen på fibrerna. De långa släta linfibrerna bryts annars sönder i centrifugen och linnet får permanenta skrynklor. Lästips & källor Tyg eller otyg, Naturskyddsföreningen 2007 Brodera på linne! Monica Hallén, 2013 A lost revolution? Swedwatch 2012 Slöjd Håller - Lin http://slojdhaller.se/2009/12/05/lin/, http://slojdhaller.se/2009/12/05/tvatta-linne/ 25

Kursmål Eleven kan i denna uppgift bedömas utifrån följande kunskapskrav för betyget E/C/A i slutet av årskurs 9. ÅK 9 E C A Hur väl eleven formger slöjdföremål utifrån instruktionerna och om egna initiativ tas Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och delvis egna initiativ. Eleven kan på ett utvecklade och väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och egna initiativ. Hur väl eleven motiverar sina val utifrån kvalitets och miljöaspekter kvalitets och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångsätt och ger enkla motiveringar till sina val. kvalitets och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångsätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. kvalitets och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångsätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Hur väl eleven visar på sambanden funktion och kvalitet Eleven kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen med viss användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband funktion och kvalitet. Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband funktion och kvalitet. Eleven kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband funktion och kvalitet. 26

Materiallära Utforska regenerat Syfte med Lektionen Temat handlar om materiallära och hållbarhet. Syftet med lektionen är att eleverna får utforska vad ett visst material har för egenskaper och användningsområden. Materialkunskap är en viktig del i förståelsen av kvalitet och hållbarhet, både i valet av de kläder vi har på oss och i slöjdprocessen. Eleverna får reflektera över och diskutera vilka egenskaper materialet har, hur det är tillverkat och vilka problem som finns i tillverkningen. Målet är att eleverna ska få en grund till vad de bör tänka på när de väljer material i kläderna de konsumerar och det de skapar i slöjdsalen. Så här går det till Det här är ett lektionsupplägg för dig som vill jobba med hållbar modekonsumtion tillsammans med din klass. Läs igenom handledningen och läs in dig på snabbfaktan. Gör eventuella förberedelser och anpassa materialet som du vill efter din grupps storlek, nivå och behov. Lektionen börjar med inspiration bestående av ett klipp från UR:s tv-serie Kvalitet. Efter att ha tittat på filmklippet genomför ni en aktivitet i form av en övning eller workshop som knyter ihop textila material, kreativitet och hållbarhet. Sista steget är en diskussion som utgår från det ni tittat på och själva gjort. Här knyter ni ihop frågeställningar och problem kring textil och hållbarhet som eleverna får fundera, diskutera och komma med lösningar kring. Total tid för lektionen: 80 minuter Det här behövs Spillbitar av olika tyg i regeneratfibrer som viskos, rayon och modal. Gamla plagg av olika regeneratfibrer 27

Filmklipp Tid: 10 min Viskos från träfibermassa till tyg I klippet får vi följa hur viskosfibrer skapas ur cellulosa. Länk till klippet: www.ur.se/produkter/184058-kvalitet/fordjupning#frantrafibermassa-till-tyg. Filmklippet är 3:15 minuter. Aktivitet Tid: 40 min Under denna lektion ligger fokus på tyg av regeneratfiber som material. Aktiviteten går ut på att eleverna ska sy ett fodral i valfri modell av spillbitar eller ett gammalt plagg av regeneratfibrer. Ett kortfodral eller mobilfodral eller kanske en liten necessär. Till exempel den här modellen: www.365slojd.se/projects/390-sy-ett-kortfodral Dela gärna med er av det ni gjort och inspirera andra via Stilmedvetens hemsida: www.sverigeskonsumenter.se/stilmedveten/toppnavigering/dela-med-dig Diskussion Tid: 30 min Koppla tillbaka till filmen genom att diskutera vad regeneratfiber är och var det kommer ifrån samt hur det bereds för att bli till garn och sedan tyg. Vilka tyg av regeneratfibrer finns det förutom viskos? Med vilken teknik är tyg av regeneratfibrer oftast tillverkade? Kolla på de tyger av regeneratfibrer som finns i klassrummet. Fråga eleverna och lista på tavlan hur kläder av regenerat känns och hur det ser ut. Vad har tyg av regeneratfibrer för egenskaper? Vilken typ av kläder är oftast gjorda i regeneratfibrer? Funkar det bra i dessa plagg? Vilken typ av kläder är det bäst att använda regeneratfibrer till? Diskutera om det finns några miljöproblem inom produktionen av regeneratfibrer. (Notera att framställningen i klippet är experimentell). Fortsätt diskussionen med att prata om hur vi bäst tar hand om kläder i regeneratfibrer. Kolla om det är någon i klassrummet som har regeneratfibrer, till exempel viskos, i något plagg de har på sig. Vad står det för tvättråd? Vad kan vi göra med plagg av till exempel viskos som vi inte längre vill ha? Frågor för individuell bedömning Skriv dessa frågor på tavlan för eleverna att svara på individuellt, i sin loggbok eller på ett papper att lämna in. Detta kan sedan användas för en individuell bedömning. Hur kändes det att jobba med tyg av regeneratfibrer? Hur känns det att ha ett plagg av regeneratfibrer på sig? Vilka dåliga egenskaper har regeneratfibrer ur ett hållbarhetsperspektiv? Skriv tre bra egenskaper som regeneratfibrer har? Vad brukar tyg av regeneratfibrer användas till? Vad är tyg av regeneratfibrer bra att använda till? Om du skulle skapa ett plagg i regeneratfibrer, vilket skulle det vara och varför? Vilka idéer fick du under lektionen som du skulle vilja jobba vidare med? 28