Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Relevanta dokument
Att arbeta med ett Interreg- finansierat projekt VISK

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Att arbeta med och koordinera ett Interreg finansierat projekt VISK

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Vatten Avlopp Kretslopp

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten

Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Vattenstämman Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod

Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder

GIS-stöd för prioritering av parasitkällor i ytvattentäkter

Vad är ett nyckeltal?

Riskbaserat beslutsstöd

Cryptosporidium och Giardia

Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten

NFSP seminar, Hamar juni Tommy Törnkvist, Göteborgs Stad Socialresursförvaltning

Risig i kistan kan det vara kranvattnet?

Rapport från tre år med Cultural Planning Laboratory

Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Nationella Dricksvattenkonferensen, Annika Malm, SP Urban Water Management SMITTRISKER VIA LEDNINGSNÄTET

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

1 (6) Dnr 3378/2013. Vattenmyndigheten i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten via e-post:

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010

Operativa mål Säkert dricksvatten. Sandra Strandh Avdelning Support 18 maj 2017

Rörnät och klimat 2016, Annika Malm, SP Urban Water Management BEDÖMNING AV HÄLSORISKER PÅ LEDNINGSNÄTET SAMT STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING

Per Ericsson Görvälnverket

SVA:s utbildningar/workshops i fodersäkerhet samt HACCP hösten 2015/våren Välkommen till våra utbildningstillfällen

Daniel Hellström Svenskt Vatten Utveckling

Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd 10 februari 2011, kl. 09:00 på GR

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns

Tillsammans för patientmedverkan

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer

Framtida vattenförsörjning Örebro

Kontrollprojekt 2015

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Nationell Dricksvattenkonferens

Beredningen Utbildning Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Karin Jansson

Rapportering av 2012 års verksamhet för Göta älvs vattenråd

HANDBOK Hur man arbetar för att minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

RESULTATRAPPORT FÖR VASS VATTENVERK 2015 December Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

RÖK 2017 Hur mycket bräddar det i Sverige? Cecilia Wennberg, DHI

Svenskt Vatten Utveckling

Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?

Per Ericsson Norrvatten

Ett projekt medfinansierat av ESF i samverkan mellan GRkommunerna, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen.

Underlag för Regional Vattenförsörjningsplan

Professionell kontroll för konsumentens och företagens bästa - vilket blir ditt bidrag? Mål och satsningar för livsmedelskontrollen 2015

Livsmedelsverket (SLV) Livsmedelsverket

Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

Utmaningen säkrare dricksvatten

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Små dricksvattenanläggningar. dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet. Information om små dricksvattenanläggningar

UPPSALA UNIVERSITET 1(6) UFV 2016/1027. Näringsdepartementet

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

Tekniskt underlag F Utformning av vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde

Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer

Effektiv VA-verksamhet för kunder och miljö - med stöd av hållbarhetsindex och prioriterade nyckeltal

DRICKS. Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr , för DRICKS )

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar

Ett vattenskyddsområde skydd för människors dricksvatten

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar

VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna.

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge

Extern bilaga 3. Översvämningar. i Ängelholms kommun. Åtgärdsöversikt

Hepatit C hos unga. - Fakta

Vad gör Livsmedelsverket? Christina Nordensten Rådgivare och VAKAs projektledare

Transkript:

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Göteborg 17 april 2013 Hemsida visk.nu

Agenda Bakgrund till och presentation av projektet Målbild Förväntade resultat Exempel på resultat Hur går vi vidare?

Bakgrund Riskanalyser Vattenburna utbrott

Projektledare: Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och vatten Total budget: 4,3 milj. euro Beviljat bidrag: 2,15 milj. euro 3 år, start april 2010 18 partner Hemsida //visk.nu VISK-projektet

Samarbetspartners 18(+2) stycken I Sverige: Kretsloppskontoret Göteborgs Stad, Göteborg (projektledning) Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg Göteborgsregionens kommunalförbund, GR Kungälvs kommun Lilla Edets kommun Livsmedelsverket, Uppsala Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, Uppsala Svenskt Vatten, Stockholm, intresseorganisation för va-sektorn I Danmark: Danmarks Tekniske Universitet, Søborg I Norge: Norges Veterinærhøgskole, Oslo (norsk projektägare) FREVAR KF, Fredrikstad MOVAR IKS, Rygge Nedre Romerike Vannverk AS, Strømmen Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet, Trondheim Norsk Vann BA, Hamar, intresseorganisation för va-sektorn Universitetet for miljø- og biovitenskap, UMB, Ås Veterinærinstituttet, Oslo Vänersborg Trollhättan

Förändrat klimat Orenat avloppsvatten Kommunikation vid utbrott Råvattenkvalitet Dålig förvarning Otillräcklig rening i vattenverk Förtroendet påverkas

Kunskapsuppbyggnad Förvarning Nätverk Kommunikation Riskmedvetenhet Uppföljning Dimensionering Analysverktyg Riskreducering

Förväntande resultat Riskbaserad samlad kunskap som grund för ett nätverk Handbok för branschen

Handboken Med handboken ges en översiktlig och konkret bild av åtgärder för att förhindra utbrott av vattenburen smitta med fokus på en ökad risk för vattenburen smitta från virus, på grund av att klimatet förändras.

Handbokens innehåll Bakgrund Råvattnets betydelse Åtgärder i vattenverket Värdering av risk och koll på kvaliteten Minskning av risk genom förebyggande arbete Tillit och förtroende

Att producera säkert vatten Känn din vattentäkt Inventering av föroreningskällor, påverkan av väder- och andra händelser. Känn ditt råvatten Halter av indikatorer och deras variation. Uppskattning av patogenhalter. Sätt mål för rening Vilken barriärverkan behövs med avseende på vattenkvalitet. Övervakning av funktion. Skydda ledningsnätet Utbytningstakt, rutiner vid arbeten, skydd av uttagsbrunnar, tryck i ledningsnät.

Arbeta förebyggande Gör en riskvärdering Är risken acceptabel? Om inte, gör upp en plan

Riskreducerande åtgärder Råvattenkontroll, uppströmsarbete Tidiga varningssystem 1177 Sjukvårdsupplysningen Sensorutveckling Förbättrad vattenrening Modeller och MRA beräknat stänga intag, öka klordos, informera konsumenter osv.

Ekonomiska beslutsverktyg med grund i riskvärderingen Avvägningar mellan åtgärder Samhällsekonomiska avvägningar kostnadnyttoanalys Antal infektioner före/efter åtgärd

Tillit och förtroende Vattenburna utbrott ökar den upplevda risken med att dricka vatten minskar acceptansen för problem underminerar förtroende Viktigt bygga upp tilliten Ärlighet och uppriktighet Tillmötesgående och tillgänglig Bygga goda relationer

Summering Vi har mer kunskap nu än när vi startade På många olika områden Riskvärderingar Modeller som kan berätta om framtiden Analysemetodik, epidemiologi, provtagning, modeller, kommunikation Förbättrade verktyg nu kan vi svara mer precist på vad virus i vatten betyder Mycket är ännu ogjort

Hur fortsätter vi nu? Hålla nätverket levande projekt konferenser och workshops koppling mellan vattenverk och forskningsmiljö är viktig Kompetens behov anpassad också regionalt, nationellt, internationellt

Tack Hemsida //visk.nu