Stadsliv Örebro Järntorget och Storgatan Program för Järntorget och Storgatan 2009-06-02
Uppdrag Detta program redovisar en helhetsbild av resultatet av den omarbetning som Järntorget står inför. Omarbetningen förväntas ske under 2010. Programmet har sammanställts av Stadsbyggnad Örebro på uppdrag av Programnämnd Samhällsbyggnad under vintern 2008/2009. Uppdragets syfte är att omarbeta Järntorget så att parkeringsytan ianspråktas för stadslivet. Inom ramen för uppdraget har även angränsande avsnitt av Storgatan infogats i programmet. Arbetsprocess Programmet för Järntorget har arbetats fram efter att visionsskriften Stadsliv Örebro antagits av Programnämnden för Samhällsbyggnad. I arbetet med visionen inlämnades många synpunkter och idéer från enskilda, företag och föreningar till Stadsbyggnad Örebro. Det materialet har legat till grund för denna skrift. Innehåll Uppdrag sid 2 Arbetsprocess 2 Medverkande 2 Underlag 2 Järntorget idag 3 Järntorget förr 4 Analyser 6 Inspiration 8 Förslagets helhet 10 Illustration Järntorget 12 Illustration Storgatan 13 Medverkande Projektledare för arbetet med Stadsliv Örebro Järntorget har varit bitr stadsarkitekt Alexander Dufva. Medverkande i arbetet har varit Gunnar Spaak (Tekniska förvaltningen), Anne Pettersson (Stadsbyggnad), Joanna Wilkås (stud) Eva Fransson (Stadsbyggnad), Jarmo Riihinen (Stadsbyggnad), Peter Christensen (Stadsbyggnad), Peder Hallkvist (Stadsbyggnad), Sara Nordenskjöld (Stadsbyggnad). Samtliga illustrationer har gjorts av Alexander Dufva. Stycket Järntorget förr har skrivits av kommunantikvarie Eva Fransson (Stadsbyggnad). Underlag Hos Stadsbyggnad Örebro finns ett gediget bakgrundsmaterial som bildat kunskapsbas för detta program. Materialet omfattar bl.a: - Stadsliv Örebro (visionsskrift 2008) - Järntorget, skissförslag (Stattin & lindahl 2006) - Järntorget - Örebro (program, 1986) - Interna skisser Johan Hidman, Alexander Dufva - Serie skisser av Görel Björkengren 2003 - Järntorget & Norrcity (Carina Daubner 2008) - Skissförslag från Nordicom Trevi 2002 - Omfattande bildmaterial mm genom Eva Fransson - Norrcity - Människor och offentliga rum (Helena Johansson 2006) 2
Järntorget idag Järntorget utgör ett nav i det område som kallas Norrcity. butikerna kring torget. En mindre del av torgets yta nyttjas för torghandel. Storgatan söderut leder mot Stortorget och Våghustorget, där idag Örebros kommersiella centrum finns. Strida strömmar av fotgängare och cyklister passerar Järntorget längs Storgatan, och här ifrån leder också bra cykelanslutningar under järnvägen och vidare mot de tättbefolkade västliga delarna av tätorten. De omgivande byggnaderna har starkt utpräglad stenstadskaraktär och deras bottenvåningar är uteslutande fyllda av ett myllrande näringsliv som kännetecknas av mångfald och småskalighet. Inslaget av restauranter och vintagebutiker är påtagligt. Inom några kvarters radie finns kulturinstitutioner, bostäder och flera storskaliga kontorsarbetsplatser. Två kvarter bort finns polishuset, SCB och inom kort byggs ett nytt rättscentrum. Även Resecentrum ligger alldeles i närheten, och Järntorget utgör ofta en besökares första möte med Örebro stadskärna. För närvarande nyttjas Storgatan i höjd med Järntorget som samtrafikplats för lokaltrafiken. Tidvis står sex bussar uppställda samtidigt, vilket bidrar till ett intensivt folkliv samtidigt som det skymmer den vackra vyn mot Svartån och Slottet. Ett nytt program för kollektivtrafiken i Örebro (KollÖr) är framtaget och kommer att styra om busstrafiken. Inom kort kommer samtrafiken att upphöra vid Järntorget, men en av stadskärnans viktigaste hållplatser kommer att anläggas på Järntorget längs Olaigatan. Ur Örebros historia har många äldre byggnader bevarats i torgets närmaste omgivning. Den lägre träbebyggelsen gör sig inte längre påmind, men inslaget av höga jugendbyggnader från åren efter förra sekelskiftet är påtagligt och i varje väderstreck finns fortfarande vackra stuckaturer att beskåda. I öster ansluter torget mot Örebros verkliga finrum - Svartån kring Slottet. Svartån omges av gatu- och parkrum med stora kvaliteter, och i Järntorgets absoluta närhet finns förutsättningar för storslagna vyer och att utveckla vackra mötesplatser. Själva torgytan nyttjas till stor del som parkeringsplats. Det skadar torgets funktion som mötesplats, men skapar samtidigt en god biltillgänglighet till Järntorget i november 2008. 3
Järntorget förr Järntorgets nuvarande utsträckning är bara drygt hundra år gammal. Den tillkom när man omkring 1900 successivt rev en stor del av trästaden på Norr och genomförde rutnätsstaden i enlighet med 1854/1884 års stadsplan. På en karta från 1844 syns det triangulära Silltorget omgivet av gårdar i trä, med panelklädda tvåvåningshus byggda i timmer och till största delen uppförda på 1700-talet. den västra tullen. Det var den nuvarande Olaigatan som drogs upp i enlighet med det första (men till mycket liten del genomförda) försöket att reglera stadens bebyggelse, 1654. Som torg ställdes det i ordning på 1760-talet. Det strikta rutnätet i 1854 års stadsplan modifierades när planen genomfördes så att Klostergatan och Gamla gatan fick ha kvar sina gamla sträckningar fram till Fredsgatan, med bara små justeringar i den norra delen. På 1700-talets kartor kallas platsen Hökartorget, vilket berättar att här bedrevs handel med livsmedel. Möjligen användes Silltorget parallellt för att senare bli mer vanligt? Namnet Järntorget tillkom vid den allmänna gatu- och tomtregleringen som gjordes 1854, varför detta namn valdes är okänt. Det nyanlagda Järntorget från korsningen Storgatan/Olaigatan under 1900-talets första år. Huset Grand hotel uppfördes 1903. Foto från Örebro läns museum Järntorget med omgivning på 1844 års karta med 1854 års stadsplan lagd i rött över kartbilden. Tryck ur Örebro och dess utveckling (Bernh Forssell 1912) Man kan notera att det fanns bebyggelse även på östra sidan av gatan, den prydliga Åkerhielmska gården (f d Westmanska snusfabriken!). Det var alltså endast vid Storbron som man hade utblick över slottet från Storgatan. I kvarteret väster om Silltorget, alltså på nuvarande Järntorgets västra del, låg den gård där Kungsstugan ingick (markerad med rött på kartan). Redan på 1700-talet betraktades den som en av stadens få märkvärdigheter (enl Bagge 1785), belägen på borgmästare Bohms gård. 1898 fastställdes en plan för breddning av Storgatan österut, från Storbron till Sofiaparken. Nu skulle gatan bli 18 m bred och storstadsmässig. Samtidigt påbörjades vidgningen av torget. Träbebyggelsen från 1700-talet revs successivt och ersattes under 1900-talets första decennium med höga stenhus i utpräglad jugendstil och i nära överensstämmelse med 1874 års byggnadsstadga. Kring samma tid gjordes stenskoningen utmed Svartån. Kungsstugan flyttades på den kulturhistoriskt intresserade stadsarkitekten Magnus Dahlanders initiativ till Lars Bohms udde år 1899. De två gårdarna vid Storgatan norr och söder om torget stod kvar fram till modern tid. Vyn mot Svartån och slottet öppnades då gårdarna och kronobränneriet/husarkasernen revs. Centralparken (Henry Allards park) anlades mot ån framför det höga och kvartersbreda Centralpalatset som byggdes 1912-13 på Olaigatans norra sida, båda med Adolf Lindgren som byggherre. Torget var en plats där två av stadens äldsta gator, Gamla gatan och Storgatan, möttes och sedan 1600-talets senare del även en östvästlig gata mot 4
Utsikt från Klostergatan 11 över Järntorget och Slottet 1950. Foto från ÖLM. Så skapades den jugendplats som Järntorget fortfarande kan sägas vara, trots att tre av de stora husen byggdes om till funkishus på 1930-50-talen. Också Centralpalatset inverkar på torget tack vare sin storlek och tydliga jugendarkitektur. Torget delades så småningom (mellan 1910 och -20) in i en ordinär torgfunktion och åt väster en mindre delyta med parkliknande karaktär rabatter, grusgångar och en rund fontän. På 1940-talet byggdes en tobaks- och tidningskiosk i övergången mot parkeringen, och offentliga toaletter under denna med separat nedgång för herrar och damer på nord- respektive sydsidan om kiosken. Den nuvarande utformningen tillkom vid ombyggnad strax före 1990. Den västra delen av Järntorget år 1936. Foto från ÖLM. 5
Analyser Följande analyser av Järntorget och dess omgivning har hämtats eller tolkats ur Carina Daubners arbete Järntorget & Norrcity - mycket mer än parkering & förvirrande gator, sommaren 2008. Entréer & stråk På grund av att Järntorget är en knutpunkt för många stråk från stora delar av västra Örebro och resecentrum har den flera olika entréer/målpunkter. Då det i dagsläget inte finns några stråk över torget går rörelserna på platsen hela tiden runt torgets kanter, ofta mellan de olika målpunkterna. Vid en omgestaltning bör bra stråk över torget skapas för att göra platsen mer funktionell då människor naturligt alltid vill ta den kortaste vägen från en punkt till en annan. Stråk över torget gör även att rörelserna bidrar till att skapa mer liv på torget samt att korsningen vid Olaigatan (där idag både bilar, cyklister, fotgängare och bussar möts) blir säkrare. (Röd streckad linje visar befintliga rörelsestråk) Fasader & siktlinjer Siktlinjer är viktiga då de visar upp stadens karaktär för både invånare och besökare. Kring Järntorget finns några fina siktlinjer med stor potential, även om några kräver bearbetning.bland annat sikten längs Järntorgsgatan mot Henry Allards Park och Karl-Johan statyn på Jungfrutrappan, sikten från torget mot slottet samt sikten från torgets nordvästra hörn mot resecentrum. Av dessa är siktlinjen längs Järntorgsgatan den som idag är mest kvalitativ då där inte finns några hindrande eller störande element i vägen. Siktlinjerna mot slottet hindras idag till stor del av träden på torget samt störs av parkerade bilar, bussar och kioskvagnar. För att få dessa siktlinjer att bli riktigt tydliga och kvalitativa bör de träd som täcker sikten tas bort och marken framför inte innehålla några störande element. Sikten mot resecentrum är idag något bristfällig då det är otydligt att det är just en del av resecentrum man ser. (Gula fält visar öppna fasader i gatuplan, blå visar slutna. Röd pil anger viktig siktlinje) Större delen av fasaderna kring torget är öppna och tillgängliga. Endast fastigheten Järntorgsgatan - Storgatan uppvisar några verkligt slutna fasader. För att Järntorget ska upplevas som en del av Örebro centrum är det viktigt att denna fastighet omarbetas till att få en publik bottenvåning. 6
Trafik och folkliv Bussarna kommer i framtiden att passera Järntorget på två sidor, intensivt längs Olaigatan och extensivt längs Storgatan. Eftersom Storgatan är stängd för biltrafik utgör Olaigatan den enda möjliga länken för biltrafik förbi Järntorget. Viss biltrafik finns längs Klostergatan främst på grund av parkeringsmöjligheterna runt kvarteren sydväst om torget. Bil- och busstrafiken påverkar torget och dess miljö både negativt och positivt. Bland nackdelarna märks buller och försämrad tillgänglighet för oskyddade trafikanter. Bland fördelarna märks ett ökat myller och därmed ett större upplevt kundunderlag för näringslivet i omgivningen. Torghandel skapar liv och innehåll i stadsrummet, men upptar en mindre del av torgytan. Några uteserveringar finns inte på torget. Henry Allards park bjuder på trivsam vattenkontakt, men Storgatan utgör en barriär som åtskiljer parken tydligt från torget. (Blå fält visar ytor som nyttjas huvudsakligen av biltrafik i dagsläget. Gul prickad linje anger viktiga cykelstråk. Gul heldragen linje visar separerad cykelbana och röda fält visar ytor som idag används för stadslivet) Solljus Delar av torget ligger i skugga under stora delar av dagen. Träden bidrar till att lägga svalkande halvskugga över de delar som är solexponerade. Storgatan och vattenkanten mot Slottet är direkt solexponerade under förmiddagarna fram till 13- tiden. (Blå fält anger ytor som ligger i skugga kl 12.00 vid höstdagjämning. Skrafferade fält anger delar som skuggas av träden. Gula fält anger ytor som är solexponerade) 7
Inspiration Torgets innehåll I den allmänna debatten finns en oro att Norrcity i framtiden kommer att tappa i attraktivitet till förmån för stadskärnans södra delar. När parkeringsytan frigörs är det viktigt att fylla platsen med annat innehåll som lägger grunden för en mötesplats med stor dragningskraft på örebroaren. Storgatan Storgatan söderut från Järntorget omges av ett fantastiskt stadsrum med vatten i rörelse, Örebro slott och fler vackra fasader än på de flesta andra håll i Sverige. Den öppna, fria platsen med den storslagna vyn mot Slottet inbjuder till vistelse, men först behöver murar och andra barriärer mellan gatan och vattnet omarbetas. Om Järntorget interagerar bra med de omgivande restauranterna finns goda chanser att skapa ett krogtorg liknande Lilla torg i Malmö. Återkommande loppmarknader eller intensivare torghandel kan vara ett annat sätt att skapa möten. Uteserveringar skapar ett spännande folkliv under sommarhalvåret, men för Järntorget är det viktigt att bidra till en livaktighet även under vintern. I Stadsliv Örebro nämns skridskobana i stadsmiljön, något som väckte stort intresse under visionens remissomgång. Bomässeområdet Bo01 i Malmö möter Öresund med en långsträckt gradängtrappa som lockar många till en stunds bekväm vistelse. På samma sätt skulle Storgatan kunna möta Svartån framför Slottet. Allmänna skridskobanor i stadsmiljö brukar vara uppskattade, och med en romantisk inramning kan en skridskois bli ett inslag som stämmer väl överens med Norrcitys profil och karaktär. 8
Utformning och arkitektur Slutsatser för gestaltning av Järntorget och Storgatan Satsa på att skapa och stärka myllret Romantiska jugenddetaljer kan infogas om det görs subtilt och elegant Kontakten med finrummet och slottet är en oslagbar tillgång En skridskobana ger en spännande mötesplats på Järntorget Järntorget ska vara ljust och inbjuda till möten Många av byggnaderna kring torget har ett stilfullt formspråk från förra sekelskiftet. Fasaderna är inte bara tillgängliga och publika, de uppvisar på många håll vackra, sirliga dekorationer. Blomsterrankor och rosor är vanligt förekommande teman och den strama 2000-tals-minimalismen känns avlägsen. Längs torgets norra och södra sida löper två tydliga gångstråk med cykelparkeringar och mycket folk i rörelse. I framtiden kommer den norra sidan dessutom att bli busshållplats. Under träden kan det blir mörkt och belysningen är svag. Här behövs ljus! Både som ny, bra belysning och som en ny ljus markyta med markerade ledstråk. 9
Förslagets helhet Ny korttidsparkering Yta för bussomstigning Yta för folklivet serveringar, loppis och skridskobana Cykel- och RH-parkering Busstrafik Genom den framtida kollektivtrafikomläggningen under 2010 ökar busstrafiken längs Olaigatan, men minskar på Storgatan. Olaigatan behålls asfalterad och utrustas med körbanehållplatser. Under trädraderna längs norra kanten av Järntorget anordnas busshållplatser med väderskydd, sittplatser och informationstavlor. Cykeltrafik Järntorgsgatan omarbetas längs torget till en cykelgata med tillåten angöring för funktionshindrade samt varuleveranser. Befintliga cykelparkeringar under träden på Järntorgets södra del ersätts med nya längs Järntorgsgatan. Ytterligare cykelparkeringar anläggs i närheten av Olaigatans busshållplats. Siktlinje som lyfts fram Minskad busstrafik på smalare, stensatt körbana Soltrappa mot vattnet och Slottet Ytskikt och kvalitet Smågatstenen på torgets mittyta behålls, men längs de skuggiga gångstråken under träden byts beläggningen ut mot ny, ljusare betong med tydliga ledstråk. Mitt på torget utförs skridsko- och serveringsytan som en aningen nedsänkt yta täckt med ljust stenmjöl som sommartid är lämpligt för serveringsmöblering och/eller boulespel. Stadsliv Järntorgets yta tas i anspråk för stadslivet, med ytor för servering, bussomstigning och fortsatt torghandel. Delar av torget kan dessutom användas för loppmarknader, utställningar eller utökad torghandel. En tydligt avgränsad yta mitt på torget används för skridskoåkning vintertid och utservering sommartid. Elstationen omarbetas till att även innehålla wc och eventuellt servering. Om en servering skapas är avsikten att den skall hålla öppet året runt och erbjuda skridskoåkare utrustning, mat, dryck och värme. Vid Storgatans kant mot Svartån anläggs ett trädäck med sittgradänger mot Slottet. Biltrafik Samtliga 72 parkeringsplatser tas bort från Järntorgets yta. Klostergatan utmed Järntorget behålls som dubbelriktad gata men ges en handfull korttidsparkeringar in mot torgytan. Järntorgsgatan från Klostergatan fram till Storgatan omarbetas till cykelgata med många cykelparkeringar och möjlighet till angöring för varuleveranser samt för funktionshindrade. I övrigt tillskapar parkeringsutredningen för norrcity nya parkeringsplatser i ungefärlig motsvarighet till de som tas bort (ej inom detta projekt). Storgatan ges en utformning som stämmer överens med Drottninggatan genom södercity, samt Storgatan norrut mot Järnvägsgatan. Körbanan avsmalnas och beläggs med smågatsten från och med korsningen med Engelbrektsgatan fram till och med korsningen med Olaigatan, för att länka samman stråken. Den befintliga stenmuren längs Storgatans gångbana mot vattnet tas bort och ytan fram till kajkanten stensätts och utrustas med sittplatser. En diagonal ramp gör varje nivå tillgänglig även för funktionshindrade. För att ytterligare stärka vattenkontakten monteras en generös sittbrygga utanpå stenskoningen. Räcken och andra erforderliga säkerhetsanordningar monteras och med hjälp av ramper blir sittbryggans alla delar tillgängliga för alla. Den vackra Storbron lyfts fram genom ny ljussättning av både brosidor och brobana. Gångytorna åtskiljs från körbanan med en 4 cm hög kantsten. Träd och grönska Befintliga träd bevaras och formklipps för att ge ökat ljusinsläpp mot torgytan. Räcken, busskurer och buskage som åtskiljer Henry Allards park från Storgatan och Järntorget tas bort och parkens västligaste del anpassas för att hänga samman på ett ljust och tillgängligt sätt med torget. Trygghet Belysningen genomarbetas för både torget och Storgatan med syfte att miljön blir ljusare och mer överblickbar. Mörka buskage längs Storgatan ersätts med mobila blomplanteringar. Genom att ge 10
Ny vinterbild med Järntorgets skridskobana kommer! Illustration av Järntorget mitt i vintern, med skridskobana, torghandel, bussomstigning och öppen restaurant- förutsättningar för ett utökat folkliv och rörelse på torget ökar också upplevelsen av trygghet, framför allt för kvinnor. Ljusare markbeläggning hjälper till att sprida ljuset. Barnperspektivet Skridskoytan görs väl upplyst och tydligt avgränsad från övriga torget för att underlätta för barn att orientera sig. Den nya gradängtrappan tjänar som mötesplats för alla åldrar och avgränsas tydligt och säkert från vattnet. I anslutning skridsko- och serveringsytan placeras en vacker och säker lekmiljö i ett läge skyddat från trafik. Funktionshindrade Torgytan görs jämn och tillgänglig och utrustas med tydliga ledstråk längs de viktigaste rörelselinjerna. Trafikerade körbanor avgränsas från torget med en mycket låg kantsten. Möbler görs sittvänliga och med rygg- och armstöd så långt möjligt. Mångfald Det nya Järntorget innehåller attraktioner som utformats för att tilltala alla grupper av medborgare. En mer befolkad och ljusare miljö gör platsen tilltalande och trygg för många som idag bara skyndar förbi. Offentlig konst Befintliga äldre detaljer såsom vissa belysningsstolpar bevaras och renoveras för att pryda torget. Längs soltrappan mot vattnet och utmed torgets gångstråk placeras offentlig konst, tillfällig eller permanent. Minst 1% av projektbudgeten används för offentlig konst. Ekonomi Järntorget (ca 4000 kvm) 8000 kkr á-pris ca 2000 kr per kvm enligt kostnad för Våghustorget inkl markbeläggning, belysning, projektering, möblering. Exkl cafebyggnad. Storgatan (ca 3500 kvm) 6300 kkr á-pris ca 1800 kr per kvm enligt kostnad för Köpmangatan inkl markbeläggning, belysning, projektering, möblering, trädäck mot vattnet. Arbetsområdet kan etappindelas i två eller flera delprojekt. 11
Illustration visande det framtida Järntorget. Busstrafiken angör från Olaigatan medan Klostergatan och Järntorgsgatan har blivit en cykelgata. Markbeläggningen är ljus och fräsch och möblemang och cykelställ bjuder på eleganta, jugendinspirerade detaljer. Mitt på torget syns ytan för uteservering sommartid, skridskobana vintertid. I den befintliga elstationen inryms offentliga toaletter, teknik till skridskobanan samt eventuellt serveringsfunktion. Illustration: Järntorget 12
Illustration visande den framtida Storgatan. Körbanan är förändrad och gatan tar in den fulla vyn mot Slottet. Gångbanan mot vattnet har sittvänliga trappsteg och en soltrappa i trä har monterats utanpå kajkanten. Sittplatserna är tillgängliggjorda för alla. Henry Allards park har fått ett starkt samband med Järntorget och Storgatan. I anslutning till soltrappan har en fisktrappa anlagts (separat projekt). Illustration: Storgatan 13