ENKLA PREFABRICERADE MODULER

ENKLA PREFABRICERADE MODULER EASY PREFABRICATE MODULES Av: Katerine Ramos & José Varas EXAMENSARBETE Institutionen för byggteknik Department of Applied Building and Civil Engineering Examinator: Sören Lindgren CHALMERS LINDHOLMEN UNIVERSITY COLLEGE Göteborg, Sweden 2004

SAMMANFATTNING Det finns en stor enighet om att byggproduktionen måste effektiviseras så att kostnaderna kan sänkas rejält. För att uppnå ett effektivare byggande krävs en reformering av byggprocessen. Dagens byggande kännetecknas av höga kostnader och långa byggnadstider. För att bryta detta mönster måste flexibiliteten och byggproduktionen förbättras. Detta kan man göra genom att prefabricera delar av byggnationen, vilket medför att man kan pressa priserna och effektivisera byggandet. En fördel med industrialisering av byggandet är att man skapar en potential för ständiga effektiviseringar. Även andra fördelar kan uppnås, t.ex. att man får en bättre arbetsmiljö med mindre spill och därmed kan arbetsplatsen hållas ren och snygg. I denna rapport presenteras några byggsystem för ytterväggar, som finns ute på marknaden. Dessutom presenterar vi vårt eget byggsystem som består av en trästomme med tillhörande delar. Systemet kommer att vara så enkelt att vem som helst med hjälp av tydliga instruktioner ska kunna montera det. Dessutom ska det inte krävas några speciella verktyg. Nyckelord: Byggblock, byggsystem, element.

ABSTRACT There is an agreement that building production must be more effective in order to decrease costs. To attain this, the building process has to be reformed. Today s building is characterized by high cost and long building times. In order to break this model, the flexibility and building production have to be improved. It can be done by prefabricating some parts of the constructions. This can lower prices and make the whole construction process more effective. One advantage of industrialization of construction is creating a potential for effectivity. Other advantages can also be reached, for example a better working environment, less waste and thereby a cleaner working site. In this report we present some construction systems which already exist on the market. We also present our own building system, which consists of a wood frame and its parts. The system will be so simple that anyone can put it together with the help of illustrated instructions. Besides, special tools will not be needed. Keywords: building blocks, building system, element.

FÖRORD Detta examensarbete är utförd vid institutionen för byggteknik på Chalmers tekniska högskola, för byggingenjörprogrammet (120 poäng), examensarbetet omfattar 10 poäng. Examensarbetet har utförts genom självstudier, egna erfarenheter och kontakter med flertal personer. Ett speciellt tack till vår handledare och examinator Sören Lindgren, universitetslektor på Chalmers, som har gjort detta arbete möjligt och för hans hjälpsamhet och tillmötesgående. Figurerna i kapitel 5 är anpassade till den omgivande texten, varför figurtexter har ansets vara onödiga. Göteborg 2004-02-09 Katerine Ramos Jose Varas

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING ABSTRACT FÖRORD 1. INLEDNING s1 1.1 Bakgrund s1 1.2 Syfte s1 1.3 Avgränsning s1 1.4 Metod s1 2. BRANDSKYDD s3 2.1 Brandtekniska klasser för byggnader s3 2.2 Brandtekniska klasser för byggnadsdelar s3 2.3 Ytskikt klass s4 3. VÄRME s5 3.1 Värmeledning s5 3.2 Värmestrålning s5 3.3 Värmekonvektion s5 3.4 Värmegenomgångskoefficient, U-värde s6 3.5 Köldbryggor s6 4. FUKT s7 5. YTTERVÄGGSYSTEM s8 5.1 Traditionell byggande s8 5.2 Multielement s9 5.3 Isonor s12 5.4 Besta Block s14 5.5 Det Sagolika huset s18 5.6 Combex s22 5.7 Dorotherm s25 5.8 Kommentar s29 6. EGET MODULSYSTEM s32 6.1 Material och dimensioner s34 6.2 Montering av modul s37 7. DIMENSIONSKONTROLL s44 7.1 Förutsättningar s44 7.2 Laster s44 7.3 Dimensionerande laster s45 7.4 Dimensionerande lasteffekter s46 7.5 Böjmotstånd s46

7.6 Kontroll av regel s47 7.7 Sylltryck s48 7.8 Sammanfogning s49 7.9 Värmegenomgångskoefficienten s50 8. SLUTORD s52 9. REFERENSER s53 10. KÄLLFÖRTECKNING s54 11. BILAGOR

1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Byggbranschen har haft flera år av mycket lågt byggande. Orsakerna till detta är många, men en orsak är den lågkonjunktur som drabbade Sverige i början av 90-talet. Det finns ett behov av att minska byggkostnaderna för att få igång byggandet och en lösning kan vara att övergå från dagens traditionella byggande till ett industrialiserat byggande. Byggandet måste effektiviseras för att pressa ner byggkostnaden och byggtiden. Med ett modulsystem med komponenter som kan massproduceras på fabrik, kan man sänka byggkostnaderna, genom att minska både materialkostnader och arbetstid. 1.2 Syfte Syfte med detta examensarbete är dels studera det aktuella läget i Sverige vad beträffar byggsystem och dels att ta fram ett prefabricerat modulsystem som kan användas vid nybyggnation av småhus som är enkel att montera. Resultatet skall bli kortare arbetstid och att arbetskostnaderna för montering av småhus kommer att minska. Systemet kommer att utformas så att komponenterna är lättmonterat med syftet att minska personalkostnader och samtidigt öka kvalitén. En idé är att man skall kunna beställa hus över disk i en butik eller genom Internet. 1.3 Avgränsning Det finns en mängd olika områden som kan belysas när det gäller att ta fram ett modulsystem, men i detta examensarbete behandlar endast modulsystem för ytterväggar för småhus. Modulen kan användas till andra väggtyper om den inte har en bärande funktion. Vi kommer även att kontrollera modulens utformning, med hänsyn till bärförmåga. Detta kommer att utföras genom konstruktionsberäkningar i enlighet med svensk byggnorm. 1.4 Metod Detta examensarbete är uppdelat i tre steg. Första steg var att samla in kunskaper om olika modulsystem som finns ute på marknaden. Till denna del har uppgifterna dels inhämtats muntligt och dels har information hämtats via faktablad och sökningar på Internet. Som avslutning till denna del kommenterar vi de olika elementerna som vi presenterar i denna rapport. Steg två är att ta fram ett flexibelt modulsystem. Modulsystemet kommer att likna ett sandwichelement med tillhörande isolering och reglar. Reglarna kommer att vara de bärande delarna av modulen. Modulen ska utformas för att vara lättmonterade så att få personer ska kunna montera upp ett hus och det ska inte krävas några dyra specialkunskaper. Till denna del hämtar vi information via Internet och faktablad och använder vår kreativa sida. 1

Som steg tre utförs konstruktionsberäkningar för att kontrollera modulernas utformning vad beträffar bärighet och byggfysik. Här använder vi oss av våra kunskaper inom området. 2

2. BRANDSKYDD I detta avsnitt ska vi redovisa de vanliga begreppen enligt Boverkets Byggregler, Brandtekniska klasser för byggnader och byggnadsdelar. 2.1 Brandtekniska klasser för byggnader Byggnadstekniska brandskyddet är till för att se hur byggnaden, materialet beter sig i en eventuell brand. Det handlar om att vidmakthålla byggnadsdelarnas bärförmåga vid brand, minska spridning av brand mellan byggnader, mellan och inom brandcell samt att underlätta släckning av brand. Byggnader indelas i ett antal brandtekniska klasser, Br1, Br2 och Br3, där Br1 har det strängaste kraven. Dessa byggnadsklasser avgör vilka brandkrav som ställs på byggnaden. Här nedan redogör vi kort de olika indelningarna. Br1 - Byggnader med >2 våningar. - Byggnader med 2 våningar avsedda för tillfällig övernattning, hotell eller pensionat. - Byggnader avsedda för sjuka eller rörelsehindrade. - Byggnader med samlingslokal på andra våningsplanet Br2 - Byggnader med 2 våningar avsedda för >2 bostadslägenheter. - Byggnader med samlingslokal i markplanet. - Byggnader med större byggnadsarea än 200 m2. - Byggnader med ett våningsplan med samlingslokaler i eller under markplanet. Br3 - Byggnader som inte utförs i klass Br1 eller Br2 skall utföras i klass Br3. Hit räknas envåningsbyggnader och småhus. 2.2 Brandtekniska klasser för byggnadsdelar Brandmotståndet hos byggnadsdelar kan indelas i två olika funktioner, bärande och avskiljande. Väggar och bjälklag måste uppfylla både en lastbärande funktion och avskiljande funktion. Den avskiljande funktionen är till för att förhindra brandspridning mellan olika brandceller. De olika funktionskraven betecknas med R, E och I: Bärförmåga R Den bärande byggnadsdelen ska vara utformad och dimensionerad så att materialbrott och instabilitet undviks i en eventuell brand. 3

Integritet E Med integritet menas att byggnadsdelen ska bibehålla sin integritet under brandförloppet. Detta innebär att varken brandgaser lågor tillåts tränga igenom byggnadsdelen via sprickor, hål eller andra öppningar. Isolering I Byggnadsdelen är värmeisolerande. Detta innebär att temperaturen på den sida av byggnaden som inte utsätts för brand får inte överskrida gällande krav på temperaturgränser. De olika funktionskraven kan kombineras på olika sätt text. R, RE E, EI och REI och åtföljs av ett tidskrav, 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Med hjälp av bokstavskombination kan man avläsa vilka krav som ställs på en byggnadsdel. EI betyder krav på avskiljande, och REI betyder bärande och avskiljande. En R klassad vägg är en bärande vägg och som kan utsättas för dubbelsidig brand. Därför är klass R det strängaste kravet för väggens stomme. 2.3 Ytskikt klass När det gäller brandspridning och rök utveckling inom en brandcell har brand egenskaperna hos ytskiktet på väggar, golv och tak stor betydelse. Man delar in ytskikt klasserna i följande klasser: - Ytskikt klass I - Ytskikt klass II - Ytskikt klass III Ytskikt klass I uppfyller de högsta kraven, som gäller för t ex takytor i byggnad i klass Br1 medan ytskikt av klass III uppfyller minimikrav för t ex väggar och takytor i byggnad i klass Br3. Ytskikt klass III motsvarar egenskaperna hos massiv träpanel. Även spånskiva, träfiberskiva samt plywood o d uppfyller ytskikt av klass III. Material som inte når upp till ytskiktsklass III får inte användas som ytskikt på väggar och tak. 4

3 VÄRME I material och konstruktioner sker värmetransport från ytor med högre temperatur till ytor med lägre temperatur. Detta sker genom följande värmetransporter: - Ledning - Strålning - Konvektion 3.1 Värmeledning I homogena material utan porer, som metaller sker värmetransporten genom ledning. Värmeledningen är beroende av materialets värmekonduktivitet, temperaturskillnad och tvärsnittsyta. Värmekonduktivitet (λ) är ett mått som visar hur materialet/konstruktionsdel leder värme och är beroende av materialets temperatur och fuktinnehåll. Dessutom är den beroende av materialets densitet. Ett poröst material har ett stort luftinnehåll ger en lägre λ-värde eftersom luften leder värme dåligt t.ex. isolering som används för att värmeisolera byggnader. Vid stora temperaturskillnader mellan två olika områden sker en ökad värmetransport. Temperaturfördelningen i en vägg bestäms av de olika materialen förmåga att leda och lagra värmeledning. När man skall beräkna en konstruktions värmegenomgångskoefficient, (U p -värde) måste man beräkna först de olika byggnadsdelarnas värmemotstånd. Värmemotstånd är kvoten av materialets tjocklek och värmekonduktivitet. För att få hela konstruktionens värmemotstånd summeras det olika materialets till ett, R t -värde. Detta värde används sedan för att beräkna fram den praktiska tillämpbara värmegenomgångskoefficienten, R p som sedan används till att beräkna U p -värde. U p -värde är ett mått på den värme som transmitterats genom konstruktionen. 3.2 Värmestrålning Mellan alla kroppar sker ett visst värmeutbyte genom strålning. Detta sker med en långvågig strålning till skillnad från solens strålning, som utgörs av mera kortvågig strålning. 3.3 Värmekonvektion Värme konvektion uppstår när värme transporteras genom att materia flyttas, t.ex. är luftrörelse en naturlig konvektion. 5

3.4 Värmegenomgångskoefficient, U p -värde Beräkning av den praktiska tillämpbara koefficienten, U p för en byggnadsdel skall utföras enligt följande formel. U p = 1/R p + U f + U g + U k + U w (W/m 2 K). R p U f U g U k U w Praktiskt tillämpbart värmemotstånd Korrektion för köldbryggor i form av fästanordningar o.d. Korrektion för ofullkomligheter vid montering av byggnadens komponenter som t.ex. värmeisolering och reglar med hänsyn till aktuell produktionsförutsättning och kontroll Korrektion för ofullkomligheter vid montering av byggnadens komponenter som t.ex. värmeisolering och reglar beroende på byggnadens konstruktiva utformning. Korrektion för nederbörd och vind vid omvända tak. 3.5 Köldbryggor Köldbryggor kallas de partier som har mycket sämre värmemotstånd än övriga partier av byggnadsdelen och som medför att en högre värmeströmning uppstår i dessa partier jämför med övriga delar. Dessa köldbryggor bidrar till en ökad värmeförlust för dessa partier. En annan effekt är att det kan uppstå kondensation på grund av temperaturskillnaden på väggens insida. Exempel på köldbryggor är hörnanslutningar, reglar i regelväggar anslutning mellan yttervägg och tak respektive betongbjälklag samt dörrsmygar och fönstersmygar. 6

4. FUKT Fukt anses vara den dominerande orsak till dåliga inomhusmiljöer som ofta orsakas av byggfel/byggskador. Luften innehåller alltid en viss mängd vattenånga, detta kallas luftens ånghalt och är beroende av luftens temperatur. Ju varmare luften är desto mer vattenånga kan den innehålla. Luftens maximala fuktkapacitet vid en viss temperatur kallas mättnadsånghalten. Om en varm och fuktig luft kommer i kontakt med en kall yta, kyls den varma luften ner och mättnadsånghalten sjunker. Detta resulterar till att vatten frigörs som kondens på den kalla ytan. Ett materials fuktinnehåll bestäms av relativa fuktigheten, som definieras av kvoten mellan verklig ånghalt och mättnadsånghalten. En byggnad kan utsättas för fukt på flera olika sätt, som t.ex. regn, snö, luftfukt både inomhus och utomhus, byggfukt, markfukt samt läckage. Med byggfukt menas de olika slag av fuktöverskott som material, byggnadsdelar och konstruktioner har eller får under byggtiden. Orsaken är ofta att materialet utsätts för nederbörd eller att materialet redan innehåller hög fukthalt redan vid leverans. Därför är det viktigt att materialets byggfukt måste torkas snabbt så att jämvikt uppnås med omgivningens fuktnivåer. Om det inte finns möjlighet till uttorkning, ökar risken till att uppkomst av skadlig fukt uppstår. 7

5. YTTERVÄGGSSYSTEM I detta kapitel redovisas de olika byggsystem som vi har varit i kontakt med. 5.1 Traditionell byggande Dagens byggsektorn är ofta konservativ och använder gärna de lösningar som har funnits länge. Därför består fortfarande en stor del av byggande av hantverksarbete på en arbetsplats. Det traditionella byggande för ytterväggar kan se ut på följande sätt: Man börjar med att placera syllar på t.ex. plattan på mark därefter skråspikas vertikala väggreglar på c 600 mm, reglarna hålls samman med liggande hammarband i toppen. De vertikala reglarna är vanligen våningshöga. En vanlig dimension på virket är 45x120 eller 45x 145mm. Mot de stående reglarna spikas horisontella reglar för ett yttre värmeisoleringsskikt som bryter köldbryggan i huvudisoleringsskiktet. Mellanrummet mellan reglarna lägger man isolering. Isoleringen är det material som ofta bestämmer virkesdimensionen. På väggens insida placeras ett tätskikt för att säkerställa väggens lufttäthet i form av plastfolie och på plastfolie läggs 13 mm gips. På väggens utsida läggs en vindskydd som skall förhindra luftrörelser i värmeisoleringen innanför och på detta läggs fasadbeklädnaden. Man räknar med att det tar ca 2,39 tim/m 2 att montera upp en traditionell vägg. En traditionell yttervägg med stående och liggande reglar (120 och 45) plus utvändigfasad har ett u-värde på 0,22 W/m 2 K. 8

5.2 Multielement Brottkärrs Byväg 425 436 50 Hovås www.multielement.no Multielement erbjuder ett byggelement med god isoleringsförmåga samt med högt fukt och brandmotstånd. Företaget har ett komplett sortiment av bärande och ickebärande vägg, bjälklags- och takelement. Samma byggsystem används till väggar och tak, de som skiljer är träreglarna som finns in i isoleringen. På grund av sin isolering av polyuretanskum och impregnerat gipsskivor har Multielement hög tålighet. Detta gör elementen utmärkta även till idrottshallar, verkstäder och lager Förutom ett brett standardsortiment kan Multielement leverera kundanpassade element, Elementen tillverkas i oändlig längd och kan kapas till vilken längd som helst. Standardlängder finns från 600 till 8400mm, standardtjocklekar från 80 till 225 mm och Standardhöjd är 2,4 m. Till bärande ytterväggar används byggsystem L100 (100mm tjock) och L125 (125mm tjock), här nedan redogör vi för L125. Kantregel Plywood Spikregel Polyuretanskum Gips Elrör Kantregel Utformning Elementen är utformad som en sandwichkonstruktion där kärnan består av freonfri polyuretanskum. På varje sida av kärnan lamineras 13 mm gipsskivor, fiberarmerad och klädd med vattenavvisande kartong. Detta ger elementen högt brandmotstånd, stabilitet och slaghållfasthet. Elementen är försedd nere och uppe med kantregel 48x93 mm. För de vertikala lasterna är elementen försedd med stående spikreglar 48x48 c/c 600mm och ett plywoodförstärkt hammarband 9,5 x 270mm. Inlagda elrör finns i elementens nedre del. Vid tillverkningen limmas alla komponenter ihop. Isolering Freonfri Polyuretanskum är en styv och kompakt isolerig som har låg egenvikt och en extremt goda värmeisolerande egenskaper. En annan bra egenskap är att den är av självslocknade kvalitet. På grund av att elementen är diffusionstätt och att man använder sig av stora elementlängder får man få skarvar. Skarvarna och hörnen blir tätade med fogskum. Detta leder till att man får en tätt och energisnål byggnad. Polyuretanskum har 9

50 % bättre isoleringsförmåga än mineralull. En vägg med 222 mm mineralull och gips har ett u-värde på 0,22 medan det räcker med 150 mm multielement för att få samma u- värde, vilket ger en ökad boendeyta på ca 3-4 m 2 i normalstor villa. Element typ L125 har följande U-värde exkl. fasadmaterial 0,310 w/m 2 K och inkl. väggfasad (träpanel eller tegel + luftspalt) 0,292 w/m 2 K. Fasadbeklädnad Elementen kan ha alla fasadbeklädnader som finns på marknaden, t.ex. plåt, trä tegel eller puts. El-installationer I elementens finns två rör inlagda, 150 och 250mm över elementens nedre kant. Öppningar På grund av elementens utformning, med den inlaga balken i överkant som fördelar lasterna i väggen har man stor valfrihet när det gäller öppningarnas storlek och placering. Hållfasthet/Vertikaltlast Den dimensionerande vertikallasten är för L125 är 41 kn/m. Fukt/regn Polyuretanskum är diffusionstätt, detta innebär att varken fukt eller vatten kan tränga in i isoleringen och därmed skada elementen. Elementen upptar ingen fukt under byggtiden eller senare och man undviker arbete och tid för uttorkning innan byggnaden kan tas i bruk. Gipsskivorna är av vattenavvisade kvalitet som ger det möjligt för montage att ske oavsett väder. Köldbryggor Genom att man arbetar med stora elementlängder får man få skarvar och genom att skarvarna tätas med fogskum reduceras köldbryggorna till ett minimum. Brand Multielement med kärna av polyuretanskum och fuktimpregnerade gipsskivor ger elementen högt brandmotstånd, EI30.. Elementen är godkända för alla brandklasser. Vikt Elementen har en vikt på 29 kg/m 2 för L125. Max vikt på det största elementet är 550kg (125 x 2400 x 8400 mm). Kostnad Det kostar ca 280 kr/m 2 för själva väggelementen. Tid Elementen är snabb och enkel att montera, för att montera upp stommen med ytter och innerväggar samt takelement för ett vanligt småhus tar det 4-5 timmar, med hjälp av tre man och en lyftkran med en kapacitet på 600kg eller 80m 2 väggyta per timme. 10

Montage Elementerna kommer med bil till byggplasten, oftast ryms ett hus på en bil. Elementerna ligger i den ordning som de skall monteras upp enligt montageplan. Så småningom stadgar väggarna upp varandra. Eventuella avvikelser i längd justeras snabbt med hjälp av en vanlig handsåg. Elementerna fästes till varandra genom skruvning. Elementen monteras upp med hjälp av en lyft kran med en kapacitet på 600kg och en särkilt lyftverktyg som klämmer över elementens överkant. När både inne- och ytterväggarna är monterade läggs takelementen som på ett lock. Detta utgör en bra plattform för vidare arbeten. Normalt startar man montaget i ett hörn där det första elementet strävas upp i rätt position samt spikas fast till syllen eller direkt på betongbjälklag med fästvinklar. Öppningar för dörrar och fönster sågas ut med hjälp av en elektrisk såg på arbetsplatsen under arbetets gång. 11

5.3 Isonor Building System AB Tengrenstorpsvägen 15 SE-462 56 Vänersborg www.isonor.se Företagets byggsystem är speciellt anpassad för länder med varmare klimat. Systemet klarar höga temperaturer, fukt, jordbävning och termiter. Hus byggda med Isonor är billigt eftersom samma elementtyp används för tak och väggar, vilket underlättar vid montage. I Sverige används elementen till industrihallar, idrottshallar, frysrum m.m. Standardstorlek för elementen är 1160 mm hög och längden kan man bestämma själv, men upp till 10m. Med elementen kan man bygga högst 1½ planhus i annat fall får man ha bjälklag av annat material. Utformning: Elementen är utformad som en sandwichkonstruktion av tunnplåt, aluzink och EPS-cellplast. Aluzink tunnplåt har en beläggning av zink och aluminium som skyddar mot korrosion. Zink har den unika egenskap att skydda klippkanter och repor och aluminium är en annan metall med bra korrosionsegenskaper. Undersökningar har visat att Aluzink har en lägre korrosionshastighet än varmförzinkad stålplåt. Därför ger den en lång livslängd (ca 80 år). En annan bra egenskap är att den kräver minimalt med underhåll. Isolering Som isolering används EPS-cellplast, men om man har högre krav på brand så används stenull. Tjocklek på cellplasten avgörs av klimatzon och av typen av byggnad som ska byggas. U-värde för elementtjocklek 125 mm är 0,29 W/m 2 K Fasadbeklädnad Normalt levereras husen med vita tak och vit målade väggar både på insidan och utsidan om man vill kan man få fasaderna behandlade med fasadputs, byggnaden får då en naturligare utseende. El-installationer Det finns inga elrör inlagda i elementen. Öppningar Man kan ha öppningar på högst 2x2 m, om man önskar större kan man ha avväxlingar med annat material. 12

Hållfasthet/vertikaltlast Den dimensionerande lasten varierar beroende var man bygger och typ av hus. Fukt/regn Isoleringen absorberar endast 1 % vatten och med tunnplåten, aluzink som är falsad blir elementen nästan helt vattentät. Köldbryggor I princip så förekommer inga köldbryggor med Isonor byggelement. Formen ger en vattentät och välisolerad konstruktion. Brand Isonor elementen har ingen brandklass. Om man vill kan man komplettera med sprinkler. Vikt Vikten varierar mellan 11-14kg/m 2 beroende på elementtjockleken. Kostnad Man kan få ett komplett hus för 31 900 kr, på 23 m 2. Tid Elementen är enkel och därför lätt att arbeta med. I USA har man byggt ett hus på 48 m 2 på 48 timmar med ytterväggar, innerväggar och tak. Montage Elementen monteras lätt ihop med hjälp av medföljande byggritningar. Vanligen byggs en grund först som huset sedan monteras på men man kan också bygga med golvelement, då behövs bara en platt bärig yta att lägga huset på. Vinklad plåt Gavel takelement Takelement För hörnen använder man vinklade plåtar som håller elementen på plats. Golvelement Väggelement Väggelement Speciella balkar Speciell ram 13

5.4 Besta Byggteknik AB Drottninggatan 10 803 20 Gävle www.besta.se Företaget tillverkar monteringsfärdiga block som används främst till villor och radhus. Produkten liknar en lego block och montering sker också på samma sätt. Med detta system ska man kunna bygga själv med hjälp av arbetsritningarna. Med byggsystemet får man en bärande och väl isolerad yttervägg. Man kan bygga hus upp till 2 våningar eller 6m vägghöjd med Besta-Block. Besta-Block har en rad olika block som behövs för att bygga ett hus. Det vanligaste blocket är standardblock som är 1200 x 300 x 195 mm. Blocken är försedd med list i underkanten för att montera fast blocken. Hörnblock används till innerhörn och ytterhörn och monteras i början av varje nytt skikt för att låsa fast hörnen. Passblock: Finns i olika dimensioner, detta block har en plan vänstersida, används till t ex fönster och dörröppningar. Balkblocken används över t ex fönster- och dörröppningar. Balken är tillverkad som övriga block, dock med dubbel plywood på ut och insida. H2: Blocket har lister i under- och överkant. Detta block används till sista skikten för att fästa hammarbandet till väggkonstruktionen. Alla block utom standardblock tillverkas i olika dimensioner anpassade till den specifika byggnaden Utformning: Blocken är utformad som en sandwichkonstruktion av plywood, 12mm konstruktionsplywood (P20/P30) och EPS-cellplast, med not och spont, som ger en välisolerad och tät väggkonstruktion. Därför behövs det ingen plastfolie till konstruktionen. För att fästa cellplasten med plywooden används Polyuretan lim. Stommen kompletteras med stående reglar för att skapa en zon för t ex el-installationer. För 1-plans hus används stående reglar 45x45mm, c 600mm. För 2-plans hus används stående reglar 45x70mm, c 600mm. Dessutom kompletteras med 45mm, mineralull mellan reglarna samt gipsskiva. Isolering: Besta-block använder EPS-cellplast, Expanded Poly Styren. Besta-block har 2 standardtjocklekar, EPS145 för bostadshus och EPS95 för sommarstugor och garage. U-värde för Besta-block EPS145 plus 45 mm mineralull är 0,194 W/m 2 K. 14

Fasad Valfri fasadbeklädnad, om man väljer träpanel, spikas dessa direkt mot listerna på blockens utsida. El-installationer Stommen kompletteras med en invändigvägg för att skapa en zon för el- installationer. Öppningar Produkten är anpassad så att man kan ha stora fönster öppningar. Hållfasthet Produkten är beräknad att klara lasten 22,4 kn (punktlast) från en takstol. Vid högre laster kompletteras med invändiga reglar och/eller balkar. Fukt och regn Både under byggskedet och som färdig stomme är produkten inte känslig för fukt eller regn eftersom materialet är helt vattentät. Köldbryggor Genom att blocken bildar not och spont blir konstruktionen tät utan köldbryggor. Brand Enbart blocken är inte kontrollerade, men med kompletterande invändig vägg så får man brandklass REI30 eller REI60 beroende på antal lager gipsskivor. Vikt Blocket har låg vikt, 6,5 kg för ett normalblock 1200x300x195mm, detta för att en person ska kunna bära utan problem. Kostnad Grovt uppskattat kan man räkna med att det kostas ca 450 kr/m 2 exklusive moms, då ingår arbets- och montage ritningar Tid Man räknar att det tar 1,34 tim/m 2 att bygga med Besta-Block. 15

Montage Montering sker enligt den aktuella monteringsritningen. Den första skikt monteras på syllen. Man börjar alltid med att fästa hörnblocken för att låsa fast hörnen. Här ser man hur cellplasten bildar not och spont. Tät ytterväggskonstruktion utan köldbryggor. Blocken spikas eller skruvas det övre blocket till det undre blocket genom listerna på blockens nederkant in- och utsida. Normalt används tre skruvar/spikar på in- respektive utsida för att fästa ett block. Första och andra skiften monterat. Monteringen är enkel och därför behövs endast skruvdragare och gipsskruv för att montera ihop blocken med varandra. Det är också bra att ha hammare och en kort träbit för att kunna hamra ett block på plats. 16

Ytterväggsstomme under byggande Fönster öppning Stommen kompletteras med stående reglar för att skapa en zon för t ex elinstallationer. För 1-plans hus med stående reglar 45x45mm, c 600mm. För 2-plans hus med stående reglar 45x70mm, c 600mm. Dessutom kompletteras med 45mm, mineralull mellan reglarna samt gipsskiva. Fönster och dörrar monteras med hjälp av vinkelbeslag mot plywood Ytterväggsstomme klar. Mellanbjälklag i 2-plans hus 17

5.5 Arkitekt SAR/MSA Lyckevägen 8 SE-435 41 Mölnlycke www.otark.se Arkitekten Ola Torrång har designat Det Sagolika huset, inspirationen fick han när han jobbade i Asien. Stommen består av 4st identiska väggelement för bottenvåning (9,4 x 3,6 m) och 4 st identiska väggelement för övervåningen (9,4 x 1,9 m) och taket består av 4st större och mindre element. Den robusta stommen på ½ m är både stark och tålig därför kan man räkna med en lång livslängd. Huset är på två plan, med en höjd till nock på 7,8 m, 10 cm mindre än en traditionell 1½ planhus. Utformning Elementen är utformad som en ½ m bred sandwichkonstruktion med betong och EPScellplast. Huset är utformat så att alla laster från huset förs ner i ytterväggarnas (8) hörn, därför är stommen är helt fribärande vilket ger stora möjligheter som att ta bort eller flytta mellanväggar när man vill, ändra eller ta bort ytterväggarna i våning 1 och göra utbyggnader. Väggelement består av: 70mm betong (utsidan) 300mm cellplastisolering 130mm betong Utfackningsvägg 170-325mm: 10mm kalciumsilikatsskiva med tunnputs (utsida) 145-300mm cellulosafiber isolering Vindskydd 13mm gipsskiva Isolering Huset är energisnålt eftersom stommen har kapacitet att lagrar energi vilket ger en ett jämnt inomhusklimat året rumt, svalt på sommaren och varmt på vintern. Elementen består av EPS-cellplastisolering och till utfackningsvägg samt utbyggnad används cellulosafiber isolering. Cellulosafiberisolerings tjocklek varierar beroende på klimatzon och typ av rum. U-värde för väggelementen med 300mm EPS-cellplast är 0,15 W/m 2 K Fasadbeklädnad Huset får en struktur yta som liknar gammaldags puts på fasadyta. 18

El-installationer I ytterväggselement finns ca 60 ingjutna doser för el/teve. Runt bottenvåningen i vinkel mellan tak och insida yttervägg har man lagt en kanal för ledningar av el och vatten, tillgänglig så att man lätt ska kunna komplettera och underhålla. Detta ökar flexibilitet eftersom man kan placera kök och bad var som helst längs ytterväggen. Öppningar Eftersom varje våning består av endast en elementtyp, så har man möjlighet att göra ändringar och tillägg senare i öppningarna som stommen har. Vill man bygga ut går det bra utan att förändra bärande stomme. Hållfasthet Den robusta stommen är överdimensionerat och klarar orkanvindar, tung snö och skyfall. Stommen är dimensionerat för en snölast på 3 kn/m 2. Fukt och regn Fördelen med att ha 0,5 m tjock stomme är att den är underhållsfritt, stommen varken ruttnar eller möglar. Eftersom stommen redan är klar vid montage så skadas den inte av regn under montage eller innan man lägger taket. Bjälklagen läggs inte förrän stommen och taket är på plats, på så sätt utsätt bjälklagen aldrig för regn. Köldbryggor Köldbryggor elimineras genom huset speciella former. Konstruktionen är utformad så att fogen mellan bottenvåning och övervånings element hamnar 40 cm från golv på andra våning och att övervånings element inkluderar den nedre delen av taket, den så kallade takfoten. Brand Med 70mm betong på utsidan och 130mm betong på insidan är det svårt för elden att få fäste. Därför är de sagolika husen säkra vid en eventuell brand. Vikt Varje element har en vikt på ca 7.7 ton. För hela stommen räknar man med en vikt på ca 90 ton. Kostnad För själva betongstommen tak och vägg kan man räkna med en kostnad på ca 480 000 kr inklusive montage. Ett komplett hus kostar ca 2,1 miljoner kronor, till detta tillkommer tomt, bygglovavgifter m.m. Tid Det tar normalt två dar att montera stommen och taket, med hjälp av två man och en 50-tons mobilkran. 19

Montage Bottenvåningselement monteras på plintar, där varje element placeras på två plintar. Fogremsor placeras ovanpå elementen innan vån 2 monteras Elementerna lyfts på plats med hjälp av en mobil kran. Bottenvåningen får en åttakantig form. Övervåningselement monteras på bottenvånings element som skruvas ihop med hjälp av två plattjärn på insidan, dessutom skruvas väggarna ihop med vinkelbeslag i hörnen. Mellanbjälklaget vilar på två stålbalkar (HEB240), Balkarna ligger upp på kraftiga balkskor som är bultade i väggelementen. Väggarna skruvas ihop med hjälp av vinkelbeslag detta underlättar när man ska göra finjusteringar under montaget 20

Tak elementen monteras upp med hjälp av två specialkonstruerade stämp. Stämpen (vkr100x100) är 7m lång och är försedd med hand domkraft. När de fyra elementerna är på plats stöttar elementen varandra, på detta sätt blir takelementen självbärande och stämpen kan lossas. Till de 4 övre takelement sker monteringen på samma sätt. När den första takelement lyfts på plats stöds elementen av stämpen och med hjälp av domkraften justeras elementen till rätt lutningsvinkel. Med samma metod läggs det motstående takelementen. När båda takelementerna är på plats läggs de två mellanliggande takelement som skruvas samman med 2st 33mm bult. När takelementen är på plats fyller man igen alla fogar med bruk och förseglas med passande cellplast bitar som skummas fast till cellplasten. Nu är stommen klar för vidare arbete. 21

5.6 Combex Westhem L.L.C 550 South US Highway 77 Robstown, Texas 78380 - USA www.combex.se Combex är en svensk produkt som har sitt kontor och sin fabrik i USA. Byggelementen anpassas till nästa alla typer av byggnader som små hus, industrihallar, frysrum, idrottshallar m.m. Elementen sågas på fabrik så att de passar en specifik byggnad och sedan är det bara att bygga efter ritningarna, bitarna är numrerade. Elementens ytskikt består av polymerer och därför bryts den inte ner av vind och väder eller syra och andrar föroreningar. Därmed har den längre livslängd än betong. I teori kan man bygga upp till tre våningar med Combex element som enda bärande del, men än så länge är de inte godkända för detta. Combex element kan användas till bärande och icke bärande väggar, tak och golv element. Combex har några standard storlekar: 1200x2900mm 900x2900mm 600x2900mm 300x2900mm Elementen kan levereras som en komplett modul av hela väggar med fönster- och dörröppningar. Utformning Combex element är utformad som en massiv sandwichkonstruktion där utsidorna utgörs av polyester och sand och med isoleringsmaterial mellan. Eftersom man använder polyester blir byggnaden helt tät. För att fästa ihop elementen använder man inte lim utan man gjuter ihop produkten. Isolering Combex element är utformad så att man kan ha vilken isoleringsmaterial som helst, Combex jobbar mest med korrugerat papper, stenull, honneycomb, urethane, spånskiva och skum. Väggelement på 100 mm med korrugerat papper som isolering har ett U-värde på 0,28 W/m 2 K. 22

Fasadbeklädnad Man kan ha vilken fasadbeklädnad som helst. Om man vill kan man få akrylputs på fasaden. Detta material har fördelen att vatten inte kan komma bakom putsen och då får man inga köldsprickor. En annan fördel är att axonite är lite elastiskt, vilket är bra vid eventuella rörelser. El-installationer Vid varje skarv mellan två paneler finns det ingjuten två ledningsgångar ingjutna, vilka kan användas för både vatten och el. Öppningar Med Combex kan man ha öppningar upp till 2,7 m (9fot). Företaget tillverkar inte element längre mer än 3 m (10 fot). Hållfasthet Den vertikala lasten är beroende på tjocklek, densitet och bindningen till isolering. Man har testat upp 69 MPa (10 000 psi) med lyckat resultat. Fukt Eftersom elementen består av polyester på utsida och insida så är den helt okänslig mot vatten och har näst intill 0 på absorptionsvärde. Köldbryggor Med Combex system får man minsta möjliga köldbryggor. Brand Elementen håller klass 1-3 i flamspridning beroende på vad man önskar. En Väggelement med REI120 erhålls med hjälp av mineralull som isolering. För elementen med korrugerat papper som är 100 mm tjock har brandklass R30. Vikt Vikt på element 100 mm med isolering av korrugerat papper är ca 24,4 kg/m 2 (5lb/sqft) Kostnad En komplett villa på 100m 2 i USA kan kosta 55 000 $ (inkl. stommen, mark, installationer), ca 440 000 kr. Grovt uppskattat kan man räkna att det kostar exkl. moms 300 kr/m 2 plus montering. Tid Man räknar med 0,2 h per m 2 att montera med Combex. 23

Montage Elementerna som ska användas till bygget kommer till byggplatsen med bil. De ligger i den ordning som de ska monteras upp. De första elementerna är på plats. Normalt reser stommen på en dag men hjälp av fem personer, på grund av sin låga vikt behövs inga kranar. Mot plattan läggs en special syll som elementerna sedan villar på. När ytterväggarna är monterade kan man börja med takstolarna. 24

5.7 Dorocell AB Box 7049 187 11 Täby www.dorocell.se Dorocell AB är ett företag som arbetar med EPS-cellplast och har resurser för alla typer av EPS tillverkning. Bland sina produkter hittar man Dorotherm. På grund av cellplastens egenskaper klarar Dorotherm fuktiga miljöer och stora horisontella laster. Dorotherm är i huvudsak främst avsett för motfyllda källarväggar som normala ytterväggar men används till mycket annat också som t.ex. grunder, swimmingpooler, industrihus, stödmurar m.m. Dorothermblocken består av värmeisolerande cellplast vilket ingjuts med betong som utgör den bärande delen av konstruktionen. Med Dorotherm kan man bygga upp till fyra våningar. Utformning Dorotherm är ett väggelement bestående av ett antal olika block av cellplast som på arbetsplatsen fylls med betong. Man får en väggtjocklek på 300 mm varav 150 mm isolering. Man använder fabrikstillverkade betong av K25 med sättmått 170mm och max stenstorlek 16 mm. Betongåtgång är ca 120 liter/m 2. För att fästa den invändiga eller utvändiga beklädnaden används en förborrad list, som fästs i elementen med spik som gjuts fast i betongen. Isolering Blocken är tillverkade av EPS-cellplast och har en värmekonduktivitet på 0,033 W/m 2 K. Cellplasten med betong inkl. väggfasad med träpanel och luftspalt har en värmekonduktivitet på 0,208 W/m 2 K. Fasadbeklädnad Alla typer av fasadmaterial kan användas. Vanligast används glasfiberarmerad specialputs som sprutas direkt på blocksystemet El-installationer Elrör ingår inte i blockkonstruktionen 25

Öppningar På grund av elementens utformning, med den inlaga armering i överkant som fördelar lasterna i väggen har man stor valfrihet när det gäller öppningarnas storlek och placering. Hållfasthet/Vertikaltlast Dimensionerande vertikallast för en fri vägghöjd på 2,5 m är 545 kn/m för betong K25 och 650 kn/m för betong K30 Fukt EPS-cellplast är okänslig för fukt och röta, dessutom är materialet tätt. Därför kan det monteras oavsett väderförhållande. Köldbryggor På grund av sin form får man inga köldbryggor. Brand Väggar skall på insida förses med tändskyddande beklädnad. På insidan används i de flesta fall 13 mm gipsskiva. Gipsskiva på 13mm har ett brandmotstånd på 30 minuter och är godkänd för brandklass Br2 och Br3. Vikt Blocken har en densitet på 30 kn/m 3 och man räknar med egentyngd för en färdig vägg på 3kN/m 2. Kostnad Cellplastblocken kostar exkl. moms 250kr/m 2 och betongen 1000kr/m 3. Tid Det tar 20 manminuter per m 2 (eller10 man två minuter att montera 1m 2 ), att montera blocken. Till detta kommer gjutning av betongen plus montering av spikreglarna. 26

Montage Monteringen av blocken påbörjas i hörnen med ett block som är tätt i änden. Blocken delas på mitten och skärs ut för att passa med sitt närliggande block. Detta gör man för att betongen ska flyta runt i hörnen. Dessutom växlas de täta blocken för varje skift i hörnen. Byggsystemet behöver armeras och det gör man med två armeringsjärn 2xØ12 som läggs i näst understa skiftet och i det övre skiftet samt över samtliga öppningar. I övrigt armeras betongen enligt projekteringsanvisningarna i respektive projekt. Blocken förskjuts så att skarvarna inte sammanfaller i intilliggande skift. De fäst lätt till varandra genom att man slår ihop blocken ordentligt med handen. Förr att fästa den invändiga eller utvändiga beklädnaden läggs en list som är förborrad och fästs i elementen med spik som senare gjuts fast i betongen. Kapning av blocken får ske vid jämna 50mm, det finns markeringar på blockens sidor. Både fönster och dörrar placeras på jämna 50mm. Innan man börjar gjuta måste ytterväggarna stadgas. Stagningen sker genom att träreglar monteras invändigt med en träram i överkant mur. Hörnen låses med diagonala strävor. Man placerar stagen med ca 2 m mellanrum 27

När man har stadgat konstruktionen kan man börja med fyllningen av betong. Gjutningen sker med fabriksbetong som pumpas upp i muren. Man börjar med att fylla ca 1 m högt eller till underkant av fönster runt huset. Som utvändig beklädnad kan man spruta på puts. Som invändig väggbeklädnad kan man ha t.ex. gipsskiva, spånskiva, plywood eller träpanel som monteras på listen Därefter fyller man till full höjd, när man är klar jämnar man betongen och rengör väggen från betongspill. Nu är huset klar för den utvändiga och invändiga behandlingen. 28

5.8 Kommentar Efter att ha tagit del av de olika byggsystem, tyckte vi att det skulle vara bra att göra en sammanfattning för att kunna jämföra de olika konstruktionstyperna. Sammanfattningen har vi gjort i form av tabell för att få en bättre överblick. Tabellen finns på sida 31. Här nedan följer kommentarer till tabellen. Isolering Som isolering används i nästa alla byggsystem, EPS-cellplast. Detta material har många fördelar bland annat sin isoleringsförmåga och styvhet som flera system har utnyttjat. Andra fördelar är att materialet har låg vikt och är lätt att arbeta med. Det går inte att få en rättvisande U-värdes jämförelse, eftersom U-värde är beroende av isoleringstjockleken. För tjocklek hänvisas till texten för de olika byggsystemen. Det som förvånar oss är att Combex har så bra värde trots en isolering av korrugerat papper. Fasadbeklädnad Flera av systemen kan man få levererad med fasadbeklädnad om man vill, undantagen är Dorotherm och Besta Block som måste kompletteras med beklädnads material. El-installationer I hälften av byggsystemen finns inga rör inbyggda i elementen. I de fallen rekommenderas att man gör på traditionellt sätt med invändiga reglar och mineralull för att där kunna lägga elinstallationer eller att man lägger installationen i golvet eller inneväggarna. Öppningar Här skiljer sig elementerna från varandra och det är på grund av de olika utformningarna. Det sagolika huset har bestämda utrymme för öppningar. Isonor och Combex har en max bredd som elementerna klarar av, men om man har andra bjälklag som tar emot lasterna kas öppningarna göras större. För Multielement, Besta-block och Dorotherm har man stor frihet när det gäller placering och storlek av öppningar. Vertikalast Här skiljer elementerna från varandra från 18,7 till 6900kN/m 2. Combex, som har den högsta värde, bekräftar polymerers höga hållfasthet. Fukt Byggfukt blir inget problem för nästa alla byggsystem genom att man använder sig av cellplast som isolering, som är oorganisk material och i sin tur okänslig för fukt och nederbörd. Comvex har gått ett steg längre genom att använda polyester på utsidan och insidan av elementen. 29

Köldbryggor: Alla de olika byggsystemen har inga eller minimal med köldbryggor. De har eliminerat köldbryggorna genom att se till att ha en homogen isolering. En annan förklaring tror vi att kan finnas i element tjockleken. Brand Alla har testat sina produkter utom Isonor på grund av att de riktar sig till en annan marknad än den svenska och där bedöms inte brandkraven lika viktig. Här kan man se vad de olika byggsystemen har för brandkrav. För mer information se kapitel 2. Vikt De element som inte behöver hjälpmedel som kran vid montering är Isonor, Besta och Comvex på grund av sin låga vikt. Som man kan se så har både Det sagolika huset och Dorotherm den högsta vikten och det beror på att elementen är delvis byggd av betong. Kostnad Det är svårt att jämföra kostnader eftersom många inte har en fast kundpris. De olika aktörerna är beroende av hur mycket de själva kan få för sitt byggsystem, och de beror i sin tur på en rad olika faktorer som, vad är det för byggnad som ska byggas, hur mycket är det som beställs, vem är köparen m.m. Montagetid Om man jämför raden över montagetiden med traditionella montagetiden (2,4 h/m 2 ) så ligger de olika byggsystem under den tiden. Denna tid är beroende av många faktorer som t.ex. antal personer, vilka hjälpmedel som används och modulens utformning. Ju fler män som jobbar desto fortare går ju montaget. 30

Elementstorlek (mm) Material Tabell nr.1 Multi Isonor Element 1200x2400x125 1000x1160x125 Trä Polyuretanskum Gips Tunnplåt Cellplast Besta-Block Det Sagolika Combex Huset 1200x300x195 9400x1900x500 1200x2900x100 Plywood Cellplast Betong Cellplast Polyester Sand Korrugerat papper Dorotherm 1200x300x300 Betong Cellplast U-värde W/m2 K 0,292 inkl.väggfasad 0,290 0,194 inkl. inv.vägg 0,150 0,28 0,208 inkl.väggfasad Fasadbeklädnad Valfri Målad/puts Valfri Puts Valfri/puts Valfri/puts Elinstallationsrör Ja Nej Nej Ja Ja Nej Öppningar Valfri Max 2x2m Valfri Bestämda öppningar Max 2,7 m Valfri Vertikaltlast kn/m 41-18,7-6900 650 Fukt/Regn Okänslig Tät Tät Tät Tät Okänslig Köldbryggor Minimal Inga Inga Inga Inga Inga Brand EI30 Ingen REI30 Obrännbar material R30 Br2, Br3 Vikt kg/m2 29 14 18 228 24,4 300 Kostnad kr/m2 280 380 450 1519 300 400 Montagetid h/m2 0,013 1 1,34 0,05 0,2 0,07 31

6. EGET MODULSYSTEM Idén med den modul vi här föreslår är att utveckla en produkt som skall kunna underlätta konstruktioner av nya villor till ett lägre pris än traditionell bygge. Det skall vara möjligt för en familj att kunna bygga sitt hus snabbt och relativ billigt med möjligheten att investera mer pengar i bättre snickerier och tillbehör för huset, typ bättre spis, kylskåp etc. Man skall ha en färdig planlösning, eftersom modulen, i visst läge hamnar fel i förhållande till varandra. För att undvika dessa problem kommer det att krävas en extra T-koppling av trä som kommer att monteras i vissa hörn. Detta kommer att förklaras mer utförlig längre fram i rapporten. När planlösningen är klar och man har konstaterat att modulerna passar bra i alla läggen, eftersom planlösningen måste anpassas till modulernas längd, och alla handlingar är klara är det bara att beställa arbetet med att gjuta plattan på marken. Under tiden markarbetet sker, kan det vara bra att ringa företaget som producerar modulerna och komma överens om leveranstid. När plattan på marken är färdig med tillhörande syll, som i det här fallet är av specialtyp, kan man fortsätta med själva monteringen av modulerna. Dessa kan enkel monteras av få personer som inte behöver vara professionella byggnadsarbetare. Men det är ett måste att man kan läsa enkla ritningar och är duktig med hanteringen a vissa verktyg. Transporten av modulerna kommer att ske med lastbil till byggplatsen. Inga stora maskiner kommer att behövas för monteringen av huset. Modulen kommer att kunnas flytta av två vuxna män. Modulernas montering kommer att beskrivas längre ner. Modulen kan massproduceras i fabrik under noggrann kvalitets kontroll. Modulernas dimensioner kommer att ha snäva toleranser. Materialen i modulen kommer att vara träreglar, mineralull, cellplast, en tunn skiva av gips eller något annat svårantändligt material. Träreglarna kan antingen vara nya eller om man vill återvunna reglar. De flesta av materialen kan faktisk vara återvinningsmaterial. Modulsystemet är uppbyggt kring fyra olika typer av moduler. Dessa benämns modul A, modul B, Fönstermodul och Dörrmodul. Figurerna 6.1-6.4 visar de olika modulers dimensioner. Figur 6.1 Modul A 32

Figur 6.2 Modul B Figur 6.3 Dörrmodul Figur 6.4 Fönstermodul 33

Två av dem, modul A och modul B, skall fungera som väggelement med färdig isolering och träreglar som skall föra lasten från taket (egentyngd, snölast, vindlast etc.) till grunden. En av modulerna skall fungera som fönstermodul med båg och karm. Det övriga området runt omkring fönstret skall isoleras som modul A. En av modulerna skall fungera som dörrmodul. Den skall vara bygg med allt som behövs för att en dörr skall kunna monteras i modulen. Om man önskar kan dörren vara färdig monterad från fabriken. Delen ovanför dörren skall vara isolerad som modul A. 6.1 Material och Dimensioner Material som kommer att användas för tillverkningen av modulen kommer att vara följande: Träreglar Hyvlat träreglar med dimensioner 100x100 mm ² och en längd av 2500 mm. En delyta på 50x50 mm² skall sågas bort. I högra översta hörn (enlig figuren nedan) skall en bit på 5x5 mm² sågas bort. I den delen skall en skiva som är 5 mm tjock limmas fast. Även en plywoodskiva med måtten 7x180 mm ² och längden 2500 mm skall limmas och spikas på regeln. Reglarna som skall bära lasten från taket skall ha ett tvärsnitt som figur 6.5. Den vänstra är för modul A och den andra för modul B. A B Figur 6.5 Tvärsnitt av modulernas reglar. Det skall finnas två stycken vertikala träreglar och två horisontella träreglar. De horisontella träreglar skall fungera som stabiliserings regel för modulen samt ge möjligheten att skruva fast modulen mot syllen och hammarbanden, se figur 6.6. Syllen består av 2 stycken brädor med måtten 30x100 mm² och en bräda med måtten 100x50 mm². Dessa skall vara limmade och spikade enlig figur 6.7. 34

Figur 6.6 Horisontella och vertikala reglar. Figur 6.7 Tvärsnitt av syll där modulen monteras. Mellan träreglarna skall det finnas mineralull med måtten 1050x95 mm². Mellan plywood skivorna skall limmas cellplast med två olika mått. Modul A skall ha cellplast med måtten 2450x150x1136 mm³. Och modul B skall ha cellplast med måtten 2450x150x1136 mm³. På den sidan av modulen, som skall vara monterad mot insidan av huset, skall vara limmad eller spikad ett svårantändligt material, om det är möjligt gips, med måtten 2400x1050x5 mm³. Detta material (gips) skall fungera i första hand som skydd under transporten för mineralullen, samt som extra brand skydd. Fönstermodulen skall ha samma mått som modul A och även modul B, alltså fönster modul A och fönster modul B. Modulerna skall ha samma material som dessa ovannämnda moduler fast med några modifieringar som skall ge modulerna möjligheten att på fabrik montera ett komplett fönster. Fönster modulen kommer att monteras som modulerna A och B. 35