Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken Att växa i takt Sammanfattning av pilotprojektet Ludvika kommun 0240-860 00 ludvika.se
Projektet Under andra halvåret 2012 pågick ett pilotprojekt för att ta fram underlag för det mer långsiktiga projektet Tillväxtpaketet. Initiativet kom från Ludvika kommun och Region Dalarna och pilotprojektet har finansierats med medel från Tillväxtverket, Region Dalarna, Ludvika och Smedjebackens kommuner, AB Samarkand2015 samt Falun Borlängeregionen AB. Bakgrund, syfte och mål Genomförandet Ludvika Smedjebacken är en arbetsmarknadsregion i stark tillväxt, där det finns stort intresse för nyetableringar och vidareutveckling av befintliga verksamheter. ABB är en stark motor i denna tillväxt, liksom Spendrups och Säfsen Resort. De stora företagens positiva utveckling påverkar också många tjänste- och service företag. Dessutom är det sanno likt att den extrema tillväxten förstärks med gruvetableringar. Det här innebär en stor förändring för Ludvika Smedjebacken som tidigare under många år har haft en negativ utveckling med utflyttning av ungdomar, minskande befolkning och svag tillväxt. Ambitionen med Tillväxtpaketet är att utveckla arbetssätt och rutiner som gör att samhällets aktörer kan matcha näringslivets behov och skapa förutsättningar för expansion. Det övergripande målet är att utveckla modeller för samhällsplanering i extrem tillväxt. De ska i framtiden kunna användas i Ludvika och Smedjebacken liksom i andra kommuner och regioner. Projektet ska leda till utveckling av transportinfrastrukturen, både på väg och järnväg, för att varor och produkter ska kunna transporteras in från underleverantörer och ut till kund tillgång på arbetskraft med rätt kompetens fortsatt världsledande position inom elkraftsöverföring och energiförsörjning flexibla planeringsformer och -rutiner, som kan anpassas till såväl stark tillväxt som tillbakagång. Pilotprojektet har arbetat vidare med projektidén. Styrgruppen har bestått av ledamöter från kommunerna, Region Dalarna, Länsstyrelsen och Trafikverket på den offentliga sidan och en bred branschrepresentation från näringslivet (elkraftsindustri, bryggeri, turism, gruvnäring). Fokus har legat på att ta fram fakta, analyser och idéer inför nästa steg, samt att skapa samsyn och gemensam utgångspunkt för det framtida arbetet. Pilotprojektet har uppnått målen enligt beslutet. Dessutom har ett antal studier och planer tagits fram. Projektet har skapat en ny samverkansplattform, som har goda förutsättningar att bli bestående. Det råder stor enighet om att externt finansierade utvecklingsprojekt är viktiga för att driva på utvecklingsprocesser eftersom man då kan arbeta fristående från de faste strukturer som ska förnyas och utmanas. Kompetensförsörjning Tillgången på arbetskraft med rätt kompetens har hanterats av Samarkand2015 och behandlas inte i denna sammanställning. 2
Infrastruktur och kommunikationer, nulägesbeskrivning Ramböll Sverige AB fick i uppdrag att ta fram en nulägesbeskrivning av infrastruktur och kommunikationer i Ludvika och Smedjebacken. Rapporten bygger på litteraturstudier, insamlad statistik (som finns i rapporten) och på ett tiotal intervjuer med företrädare för företag och organisationer i de två kommunerna. ABB, Spendrups och Ovako är de företag som främst genererar godstransporter på väg och järnväg. Merparten av godstransporterna på väg går till orter inom Dalarna. För järnvägstrafiken utgörs godstrafik som går genom Ludvika kommun till stor del av transittrafik till Göteborg och Borlänge. Prognoserna visar att utvecklingen av godstransporter till/från Ludvika och Smedjebacken och till/från Dalarna är lägre än genomsnittet för Sverige. Det kan bland annat bero på att de stora mängderna järnmalm i norra Sverige inkluderas i prognoserna, men att nya gruvor i Dalarna inte finns med. Vägnätet i Ludvika och Smedjebackens kommuner har generellt en acceptabel standard och inga större vägar har bärighetsbegränsningar. I järnvägssystemet är Bergslagsbanan (Gävle Frövi via Falun och Borlänge samt Ställdalen Kil) en hårt belastad bana. Den primära bristen är otillräcklig kapacitet, som orsakar förseningar och problem med tillgänglighet. Godskunder har svårt att få önskade avgångs- och ankomsttider. Kapacitetsproblemen förväntas öka i och med att godstrafiken på järnväg bedöms fortsätta att öka. Kapaciteten på Bergslagspendeln (Ludvika Kolbäck via Fagersta) begränsas av att fjärrstyrt trafikstyrningssystem saknas. Kommunerna förväntas få ett stort behov av arbetskraft, och därmed kan det uppstå konkurrens om arbetskraften mellan olika branscher. Res tiderna med kollektivtrafik måste förkortas för att bli konkurrenskraftiga. Potentialen till regionförstoring finns främst genom sammanslagning med Falun Borlänges lokala arbetsmarknad. Insatser behöver göras på olika sätt för att påverka och förändra invånarnas resvanor mot ökat kollektivtrafikresande samt att få fler att gå och cykla. I Nationell plan för transportsystemet finns objektet genomfart Ludvika som namngiven väginvesteringsåtgärd under perioden 2019 2021. Riksväg 66 genom Ludvika finns med som väginvesteringsåtgärd i den regionala planen för Dalarna år 2017 2021. Det finns inga medel avsatta för järnvägsåtgärder inom Ludvika eller Smedjebackens kommuner i förslaget till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021. Åtgärder i väg- och järnvägsnätet som förbättrar tillgängligheten till de båda kommunerna finns dock i nationell plan och i länsplaner för andra län. Mål för utveckling Med utgångspunkt i problemområden och brister föreslås följande mål för utveckling av transportsystemets infrastruktur och dess transportkvalitet. Näringslivet ska kunna transportera gods snabbt, effektivt och med en hög tillförlitlighet. Goda förutsättningar för intermodala transportlösningar (där olika transportmedel ingår) och med transportslagsövergripande kommunikationer erhålla effektiva och miljövänliga transporter. God kapacitet för såväl genomgående som regionalt baserat gods av skiftande karaktär samt för persontrafik. Transportsystemet ska dimensioneras för att möta framtida trafikökningar. Transportsystem ska utvecklas för ökad trafiksäkerhet samt ökad tillgänglighet för oskyddade trafikanter. Ett starkt och konkurrenskraftigt kollektivtrafiksystem som ger goda förutsättningar för arbets- och utbildningspendling och därmed bidrar till regionförstoring och till näringslivets kompetensförsörjning. En aktiv samhällsplanering som stöder en hållbar samhällsutveckling. 3
Samhällsplanering Bengt Welin, Älvdalen, fick uppdraget att utreda delprocessen samhällsplanering. Som underlag använde han skriftligt material och intervjuer med kommunala befattningshavare vid Ludvika kommuns samhällsbyggnadsförvaltning och vid kommunledningen. Han presenterade fyra rapporter: Idéutkast om kommunal flexibilitet för tillväxt Nulägesbeskrivning Analyser och kommentarer Förslag till arbetsplaner Idéutkast om kommunal flexibilitet för tillväxt Grundtanken är att planering är att ständigt läsa av omvärlden och agera efter förändringarna. Nuvarande planer i kommunerna bör inventeras och analyseras, exempelvis utvecklingsplaner, översiktsplanering och detaljplaner. Även planer hos andra aktörer bör kartläggas, här nämns exempelvis Dalastrategin samt angränsande regioners och kommuners planer. När de samlade planerna har studerats kan analyser göras av hur väl de överensstämmer, deras förmåga att engagera och hur de påverkar olika grupper av människor. Planerna ska vara i samklang. Vad gäller detaljplaner ska de vara styrande samtidigt som de inte ska lägga för många hinder i vägen för utveckling. Tidsåtgången för planering och beslut bör studeras. Vilka handläggningstider är acceptabla för exempelvis bygglov och detaljplanering? Samverkan och tillit mellan aktörerna är avgörande för att kunna arbeta flexibelt med planering. Förändringar, inte minst i den fysiska miljön, engagerar ofta människor till motstånd, och överklagningar och processer drar ut på tiden. Här finns kanske de största möjligheterna att påverka flexibilitet och tidsåtgång. Några exempel på aktiviteter som kan användas är ortsanalyser, samverkan i Dalastrategin och Dalarnas regionala serviceprogram, förbättrat företagsklimat, minskad sårbarhet samt kartläggning av revirtänkande och flexibilitetshämmande attityder, främst inom de kommunala förvaltningarna och i förtroendemannaorganen. Organisation och resurser Utredningar som syftar till att förändra processer, arbetssätt och attityder bör i så hög grad som möjligt göras av egen personal, för att kompetensen ska stanna kvar och implementeringen säkerställas. Organisationen kan under tiden behöva förstärkas av ny personal eller konsulter. För att få in nya tankar i utredningarna kan öppenheten vara stor när personer väljs för uppdrag stor erfarenhet inom ett fack kanske inte är mest viktigt. Redan genomförda undersökningar gjorda av fristående forsknings- och utredningsinstitut ska naturligtvis användas. Det finns även flera exempel på organisationer som gör analyser av kommunala verksamheter och samlar dessa i jämförande nationella studier. Utredningar som rör människors åsikter, inställningar och attityder kräver utredare med specialkunskaper och integritet, förmodligen externa organisations- och beteendevetare. Till stöd för utredarna kan mentorer utses. De kan hämtas från den egna organisationen eller från andra, exempelvis regionala organ, grannkommunder, forskningsorganisationer eller högskola.
Nulägesbeskrivning Kommunen har en relativt ny organisation. Samhällsbyggnadsförvaltningen har bildats genom att slå samman enheterna för miljö och bygg, planering, gata och park, VA samt avfall för att få ett mer samlat arbete med ärenden och utvecklingsfrågor. Samverkan med närliggande funktioner har blivit naturlig. Inom kommunledningen finns en planeringsstrateg samt näringslivschefen, båda med nära kopplingar till samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsavdelningen har direkt koppling till två politiska nämnder: Myndighetsnämnd miljö och bygg samt Samhällsbyggnadsnämnden. Inom förvaltningen finns både utförarfunktioner som står under tillsyn och själva tillsynsfunktionerna. I den politiska organisationen klaras detta genom den särskilda myndighetsnämnden. Åsikterna om den nya organisationen är försiktigt optimistiska. Förvaltningen har börjat arbeta med projektorganisation, vilket ger en tydligare ansvars- och uppgiftsfördelning. Inom några av enheterna har rutiner och processer dokumenterats för att skapa kontinuitet, vilket även är grund för kvalitetssäkring. Det bedrivs inget kvalitetsarbete utöver det som krävs av myndighetsutövning och interna kommunala verksamhetsuppföljningar. Flera intervjuade tar upp frågan om svårigheterna att rekrytera personal till befattningar på förvaltningen, en fråga som rymmer flera olika aspekter, från ortens attraktivitet för boende till löneläge och introduktionsprogram. Undersökningar om kommuner Ludvika förekommer i ett antal olika undersökningar. Svenskt näringsliv undersöker näringslivsklimatet och bygger sin ranking på dels statistiska uppgifter, dels enkäter bland ett urval företagare i kommunen. Ludvika hamnar på plats 224 av 290. Faktorer som drar ner rankingen är framförallt delar i det statistiska materialet. Enkätundersökningen visar en hel del bättre rankingresultat. SCB gör årligen en medborgarundersökning av NKI för kommunen både som organisation och som ort. Våren 2012 har Ludvika lägre värden än genomsnittet för de 115 deltagande kommunerna. Intressant är att kvinnorna oftast är mer nöjda än männen. Stockholm Business Alliance, där Ludvika och Smedjebackens kommuner ingår, frågar företagare som varit i kontakt med kommunerna hur de upplever servicen inom fem olika områden. Ludvika kom på plats 5 och Smedjebacken 11 bland 50 deltagande kommuner. Tillväxtverket och Svenskt näringsliv undersöker kommuners sårbarhet, och ger Ludvika epitetet genuint sårbar kommun på grund av beroendet av få och stora företag. Undersökningen har kritiserats och man menar att företagens ställning och styrka också bör vägas in. Undersökningarna tycks inte användas inom kommunen i någon högre grad, de analyseras inte och verkar inte vara föremål för diskussioner. Bemötande Vikten av bemötandet vid myndighetsutövning tycks vara välkänd. Lagar och regler ska följas på ett strikt sätt och tjänstemännen anstränger sig för att förklara dem för sökanden. Om man befarar ett nej kan den sökande erbjudas ta tillbaka ansökan för att slippa avgiften samt få råd om korrigeringar som skulle göra det möjligt att säga ja till ansökan. I skriften Så jobbar vi för bättre företagsklimat, Tillväxtverket och SKL, beskrivs Ludvika kommuns arbetssätt med bygglov som ett gott exempel.
Näringslivsarbete Näringslivschefen finns i staben i kommunledningen och två näringslivssekreterare finns i stöd- och styrningsförvaltningen. Resurser för näringslivsutveckling finns även i flera andra organisationer: AB Samarkand2015, Väsman Invest AB, High Voltage Valley samt Nyföretagarcentrum. Näringslivsansvariga arbetar nära de olika organisationerna som finns för stöd till företagande i Västerbergslagen. Näringslivsansvariga i kommunen ska vara en guide in i kommunens organisation och även bygga upp nätverk och relationer. Det sistnämnda görs med hjälp av månatliga frukostmöten för företagare och kommunala tjänstemän. Dessutom gör näringslivschefen och kommunal rådet sporadiska företagsbesök. Rådgivning till personer som har företagsidéer görs både inom kommunen och av föreningen Nyföretagarcenter, en lokal förening med knytning till den nationella stiftelsen Nyföretagarcentrum. Kommunens service riktar sig till företag som har kommit så långt i processen att flera olika insatser behövs för etablering eller utveckling, exempelvis finansiering, bemanning, styrelserekrytering och affärsutveckling. Den kommunala servicen i övrigt, som skolor, vård och stadsbyggnad, har blivit allt viktigare för företagens möjligheter till rekrytering och därmed för etablering och utveckling. Styrning och planer Kommunfullmäktige har fastställt 14 mål för kommunen. De ska tolkas och formuleras för nämnder och förvaltningar, vilket upplevs som positivt. En ny översiktsplan har tagits fram, men utan samverkan med grannkommuner eller regionala organ. Det finns gott om detaljplanerade områden där det är möjligt att bygga, bland annat många som betecknas som attraktiva, centrala och vattennära lägen. Åsikter om Ludvika Ludvika tycks inte ha några särskilda företräden. Vacker natur och mycket vatten finns även på många andra ställen. Läget med närhet till Mälardalen och Stockholm, fjällen samt övriga Dalarna är positivt. Relativt låga bokostnader och stadsdelar av varierande karaktär kan tilltala olika smaker. Flera intervjuade tar upp den internationella miljön, en följd av många besökare och befattningshavare inom ABB samt invandring. Bland nackdelarna nämns till exempel att staden avskiljs från sjön Väsman på grund av genomfartsled, järnväg och industriområde och därför blir inte det sjönära läget så attraktivt. Några kommenterar också att bristen på en fullständig akutsjukvård kan hämma inflyttning. Bland åsikterna om Ludvika kommun kan nämnas positiva som intressanta arbetsuppgifter, karriärmöjligheter, överblickbar liten organisation samt friskvårdssatsningar, och negativa som lågt löneläge, rekryteringssvårigheter, brist på samverkan, viss benägenhet till gnällande samt svårigheter att ställa om från nedgång till den nuvarande expansionen. Information och kommunikation Medvetandet om informations- och kommunikationsarbete är inte stort hos de intervjuade. Hemsidan finns och uppdateras. Förvaltningens informationsmaterial är ofta nationellt material från myndigheter.
Analyser och kommentarer Det allmänna intrycket efter intervjuer och materialstudier är att Ludvika står väl rustat för att klara av de påfrestningar som expansion och tillväxt innebär. Bristerna som finns handlar ofta om attityder, uppfattningar om orten, osäkerhet om identitet och liknande faktorer. Sådana svårtolkade faktorer kan ha stor betydelse om det sprids negativa uppfattningar som ger problem vid rekrytering av medarbetare. Man behöver enas om vilken bild av Ludvika som kommunen själv vill visa, och den bör vara förankrad i stora grupper. Trots att världen i hög grad finns närvarande i Ludvika är det svårt att finna att någon systematisk omvärldsbevakning och omvärldsanalys sker inom kommunen. Ludvika kommun Med expansionsplanerna som finns i kommunen, tillsammans med ökande befolkning och optimism, ställs nya krav. Kommunens verksamheter måste ge resultat som motsvarar förväntningar på kvantitet och kvalitet. Kommunen behöver vara tydlig i vilka förväntningar man har på anställda och vilka förhållanden man erbjuder, krav och förmåner ska vara tydliga. Tillmötesgående, bemötande och kvalitet är tre aspekter som är avgörande för hur kommunen uppfattas, och i förlängningen hur näringslivet och samhället utvecklas: Tillmötesgående står för tjänstvillighet och ansträngning för att tillgodose önskemål som framställs. Samtliga kommunala befattningshavare måste vara medveten om bemötandets betydelse och kunna möta människor efter vars och ens situation och förutsättningar. Kvalitet är en självklarhet. I begreppet ingår professionalitet, korrekt handläggning, rättssäkerhet och laglighet. Näringslivsarbete De samlade resurserna för näringslivsarbete är betydande, men man kan fråga sig hur transparent strukturen är. Ju fler som känner till hur näringslivsfrågorna hanteras, desto fler kan lotsas till den hjälp som behövs. Mellan 100 och 120 nya besökare per år får rådgivning av Nyföretagarcentrum, varav nästan hälften leder till nya företag. Bedömningen är att resurserna för nyföretagarrådgivning är begränsade och en kompletterande rådgivning tidigt i företagsprocessen rekommenderas. För att skapa relationer med små och medelstora företag arrangeras företagarfrukostar varje månad, ett nyhetsbrev ges ut och företagsbesök görs. Företagare som har haft med kommunen att göra är enligt undersökningar mer nöjda och de som mer sällan har kontakter intar en mer skeptisk hållning till kommunen. Företagsbesöken kan ändra namn till företagarbesök, för att betona att anledningen är att skapa och underhålla relationer som i sin tur är värdefulla när ärenden uppstår. Information och kommunikation Utveckling och tillväxt främjas av att kunskaper sprids och att transparensen ökar, både i kommunen och mellan kommunen, befolkning och företag. Det finns anledning att tänka igenom hur information och kommunikation kan utvecklas för att främja samhällets utveckling och tillväxt. Lokalpressens omfattande bevakning av kommunen och dess agerande innehåller ofta felaktigheter eller vinklingar som gör att läsaren tolkar informationen felaktigt. Att möta media med öppenhet brukar vara det bästa sättet att få en korrekt bevakning och rättvis granskning. Skriftliga beskrivningar är bra, liksom att möta journalister på tidiga stadier av ärenden och processer. Politiker och tjänstemän ska självklart vara tillgängliga för intervjuer, faktaupplysningar och diskussioner. Frågan om akutsjukvård tycks för många ha blivit en symbolfråga för Ludvikas utveckling. För att få en realistisk diskussion skulle en oberoende bedömning av frågan behöva göras. Sammanfattning: utveckla företagskulturen De kulturer som råder i de politiska organen och inom förvaltningarna har avgörande inflytande på hur näringslivsklimat och samhällskultur är. En kultur som stödjer utveckling och tillväxt i näringsliv och samhälle bör eftersträvas. 7
Förslag till arbetsplaner Rapportens föreslagna åtgärder ska ses som inspiration att föra in nya och/eller ändrade moment i både det dagliga arbetet och i projektarbetet. De tillhör en organisations ordinarie arbete och bör därför hanteras i den ordinarie organisationen. Underlaget är hämtat från Ludvika, men arbetet som ska göras i projektet bör involvera båda kommunerna, Ludvika och Smedjebacken. r Omvärldsorientering och -analys Signalerna från omvärlden behöver förvandlas till beredskap och handling i kommunen, det gäller dock att förstå vad signalerna innebär. Att vara omvärldsorienterad är ett förhållningssätt. Ett sätt att uppmuntra detta är att inleda varje möte och sammanträde med några reflektioner om vad som händer. r Bilden av Ludvika Kunskapen behöver öka för att kunna nyansera bilden av Ludvika. Ett sätt är att utbilda kommunanställda. De är ungefär tio procent av befolkningen, och kan sprida informationen vidare till minst lika många. En hel eller halv dags aktiviteter för alla anställda en gång om året skulle ge långsiktiga effekter för hur kommunen uppfattas. Först när det finns en bild av Ludvika som bidrar till utveckling och tillväxt kan den kommuniceras. Det är kontraproduktivt att kommunicera en bild som ingen känner igen. Kommunen behöver skapa rutiner för att regelbundet ta del av undersökningar, analysera dem, bedöma vilken påverkan de har och ta ställning till om, och i så fall vilka, åtgärder som ska vidtas. Undersökningen från Svenskt näringsliv om företagsklimatet avfärdas ofta med att det dåliga utfallet beror på yttre faktorer som kommunen inte kan påverka. Eftersom undersökningen får sådan genomslagskraft är det viktigt att studera den, analysera resultaten och föra dialoger i kommunen, med företagen och med partners i form av grannkommuner och regioner. Om dessa dialoger kommer fram till att det är möjligt och positivt att förändra företagsklimatet ska aktiviteter beslutas och genomföras. Skriften Så jobbar vi för bättre företagsklimat, Tillväxtverket och SKL, kan användas som agenda för utvecklingsarbetet. r Översiktsplanering långsiktig planering Översiktsplanen bör diskuteras med intressenter även utanför kommungränsen. Inte för att förändra planförslaget utan starta en process som leder fram till mer gemenskap och samverkan i det långsiktiga planeringsarbetet. r Detaljplanering planberedskap Planberedskapen beskrivs som god i Ludvika. Man kan göra en inventering och analys av plansituationen, för att dels se om planrevideringar behöver göras, dels för att kunna kommunicera information om planerna. r Personalpolicy krav och förmåner Löneläget i kommunen uppfattas som lågt. Oavsett hur det verkligen förhåller sig är det negativt för kommunen att den uppfattningen finns. Löneläget bör kartläggas för att kunna jämföra med andra kommuner och med övriga Ludvika. Därefter ska beslut om lönepolitik fattas. Både kartläggning och diskussioner bör göras tillsammans med de fackliga organisationerna, för att lönepolitiken ska få förankring. En företagskultur finns alltid i en organisation i en heterogen organisation kan den också skilja sig mellan olika enheter. Genom att lägga fast några enkla sanningar och föra dialog om dessa i beslutande organ och på arbetsplatser är det möjligt att utveckla företagskulturen till något som ger kommunen styrka.
Kulturen måste manifesteras i handling, och ansvaret för detta är större ju högre upp i hierarkierna man befinner sig. En utvecklingsfrämjande företagskultur bör innehålla: Vi är medvetna om omvärlden och hur den påverkar oss Vi känner våra grannkommuner och regioner och vi samverkar med dem Vi har insikt om samhällets strukturer med företag, institutioner, service och sambanden mellan olika delar Vi har kunskap om den egna kommunen både kommunen som organisation och de orter, landsbygd och företag som finns här I det dagliga arbetet utvecklar och förbättrar vi kontinuerligt - bemötande - tillmötesgående - kvalitet Vi berättar om och är öppna med vad vi vill, vad vi gör och hur långt vi har kommit r Målstyrning De mål som kommunfullmäktige har antagit ska tolkas och formuleras för de olika verksamheterna. De processer som beskrivs i denna rapport kan kopplas ihop med det arbetet. r Kartlägga och fastställa rutiner Att dokumentera rutiner och processer har två syften: att utveckla och att fastlägga. Det är också ett redskap för kvalitetssäkring och utbildning av befattningshavara. r Projektarbete Vid ärenden med stor vikt och som berör många enheter är projektformen bra. Den bör utvecklas och användas på ett brett sätt i förvaltningarna. r Näringslivsarbetet i kommunen tillsammans med partners Den nära samverkan mellan kommunen och företag ger stora möjligheter, men kan också upplevas som hinder av dem som inte har insyn i arbetssättet. För nyföretagande bör kommunen tänka över om det avsätts tillräckliga resurser för rådgivning, och överväga att komplettera med ytterligare resurs inom kommunens näringslivsfunktioner. I kommuner där man frekvent och systematiskt besöker företag förbättras företagsklimatet. Anledningen till besöken är att skapa relationer, tidigt hitta tankar och planer och att få feedback på sitt eget arbete. Om mer resurser kan tillföras näringslivsfunktionen kan detta göras för att stärka arbetet mot små företag och mot nyföretagande. r Information och kommunikation Kan utvecklas med följande moment: 1. Kartlägga hur information och kommunikation går till idag. 2. Lägga fast syfte vilka ska vi informera och vad vill vi uppnå. 3. Lägga fast policy vilka former, när, vems arbetsuppgift, hur använda moderna kanaler som Facebook och Twitter. 4. Medarbetares rättigheter att informera. 5. Handlingsplan för information allmänt och för varje större process. Förhållande till lokala media ska hanteras i informationspolicy, och frågan bör prioriteras. Öppenhet och närmande till media är i allmänhet den rätta vägen, där ingår att frekvent informera skriftligt och muntligt. Några saker som kanske ligger utanför uppdraget Kommunen har av tradition få entreprenader. Genom att undersöka effektiviteten kvalitet i förhållande till kostnad med den nuvarande lösningen jämfört med en entreprenadlösning, kan man aktivt ta ställning i den här uppmärksammade frågan. För att få en saklig diskussion om sjukvården kan en oberoende sjukvårdskunnig inom akutmedicin anlitas för att göra en genomgång av förutsättningarna för akutsjukvård i Västerbergslagen. Det borde ge en möjlighet för olika ståndpunkter att ta steg för att möta varandra. 9
Kompletterande insatser Inom pilotprojektet har ett antal extrainsatser genomförts: Research place branding utifrån en internationell miljö och där jämställdhet tydligt beaktas En studie av Ludvika Smedjebackens relationer till Örebro och Västmanlands län, innefattande pendlingsstudie samt analys av styrdokumenten för regionala tillväxtarbeten i Dalarna, Gävleborgs och Västmanlands län Utkast till PR-plan utifrån regionens internationella miljö Plan för Värdskapsarbete i en av kommunerna En förstudie avseende elkraftsförsörjning till gruvetableringarna Scenariostudie av gruvbolagsetableringar i Ludvika Konsultföretaget WSP Analys & Strategi fick i uppdrag att studera tänkbara scenarier om gruvdriften återupptas i Grängesberg, Blötberget och Håksberg. Deras rapport redovisar befolknings- och sysselsättningsutvecklingen under de närmaste 15 åren utifrån fyra alternativa scenarier för hur nyetableringen gestaltar sig. Dessutom redovisas vilka möjligheter kommunen och de offentliga aktörerna har att påverka utvecklingen. Scenarierna skiljer sig åt dels vad gäller graden av integration med Ludvikas övriga näringsliv och arbetsmarknad, dels vad gäller omfattningen av gruvetableringen. Hög integration innebär att arbetskraften i hög grad är rekryterad lokalt eller flyttar in, samt att underleveranser till gruvnäringen i hög grad kommer från regionen. Låg grad av integration innebär att arbetskraften huvudsakligen pendlar in samt att leveranser av insatsvaror importeras utifrån regionen. Scenario Hög stor kan betecknas som ett bästa -scenario som ger störst positiva effekter för Ludvika kommun och för att kunna uppnå det finns det ett antal åtgärder som kommunen bör fokusera på. Främst avser detta infrastruktur, i första hand spårbunden trafik för malmtransporter och insatsvaror, samt goda möjligheter till pendling. Dessutom krävs rätt kompetens på arbetskraften lokalt sett för att den ska vara intressant att rekrytera, varvid utbildning specifikt inriktad mot gruvnäringen är en annan avgörande faktor. Imageskapande åtgärder samt en väl fungerande bostadsmarknad är viktiga faktorer för att underlätta inflyttning av arbetskraft. Även åtgärder kring att bättre ta tillvara outnyttjade arbetskraftsreserver är viktiga för att kunna integrera gruvnäringen med Ludvikas lokala arbetsmarknad. I rapporten redovisas förutsättningarna för gruvnäringen, både i Sverige och på världsmarknaden. Ludvika i ett regionalt perspektiv beskrivs ur befolknings-, sysselsättnings- och näringslivsperspektiv, inklusive statistik över in- och utpendling. Dessutom beskrivs de planerade etableringarna i Grängesberg, Blötberget och Håksberg. 10
Hög integration: arbetskraft till gruvorna rekryteras lokalt, endast ungefär 25 procent inpendling stark lokal och regional anknytning till underleverantörsledet stärkt lokalt näringsliv ökad attraktivitet som bostadsort inflyttning Låg integration: arbetskraft till gruvorna rekryteras huvudsakligen utanför den lokala arbetsmarknaden, ungefär 75 procent inpendling svag anknytning till lokala näringslivet insatsvaror och tjänster huvudsakligen från utanför regionen små indirekta effekter på arbetskraftsefterfrågan och små spridningseffekter i ekonomin Stor etablering: två gruvbolag etablerar gruvdrift bryter under en längre period 700 sysselsatta i gruvnäringen 800 indirekt sysselsatta inflyttning 900 personer 700 sysselsatta i gruvnäringen 205 indirekt sysselsatta ingen ökad nettoinflyttning Liten etablering: ett gruvbolag bryter under begränsad period 350 sysselsatta i gruvnäringen 400 indirekt sysselsatta inflyttning 400 personer 350 sysselsatta i gruvnäringen 100 indirekt sysselsatta ingen ökad nettoinflyttning