Revisionsrapport 2014 Huddinge kommun

Revisionsrapport 2014 Huddinge kommun Granskning av resursfördelningen inom grundskolan

Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Syfte och revisionsfrågor 4 1.3 Ansvarig nämnd 4 1.4 Revisionskriterier 5 1.5 Metod 5 2 Styrning på nationell och lokal nivå... 5 2.1 Skollagen och andra föreskrifter 5 2.2 Direktiv i Huddinge kommun 6 2.3 Mål och budget samt grundskolenämndens prioriteringar 6 2.4 Resurstilldelning till nämnden 8 3 Resursfördelningen till skolorna... 8 3.1 Resursfördelningsmodellen 8 3.2 Grundresurs 8 3.3 Tilläggsbelopp 9 4 Resursfördelning vid de granskade skolorna... 11 4.1 Kort om skolorna 11 4.2 Resursfördelningen 13 5 Stöd till skolorna... 15 5.1 Stödresurser 15 5.2 De granskade skolornas syn på stödet 16 6 Kompetensutveckling... 17 6.1 Behöriga lärare 17 6.2 Den pedagogiska plattformen och prioriterade områden 18 6.3 Kompetensutveckling på de granskade skolorna 19 7 Uppföljning av resursfördelningen till skolorna... 21 7.1 Uppföljning av det socioekonomiska tillägget 21 7.2 Löpande uppföljning 22 7.3 Uppföljning på skolorna 22 8 Svar på revisionsfrågorna och slutsatser... 23 8.1 Sammanfattande bedömning 24 Källförteckning... 26 2

Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Huddinge kommun har EY granskat om grundskolenämndens resursfördelningsmodell fördelar resurser utifrån elevernas behov och förutsättningar. Kommunfullmäktige beaktar volymförändringar i förhållande till föregående år när resurser anslås till nämnden. Enligt skollagen ska kommuner fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas behov och förutsättningar. Grundskolenämndens resursfördelning till skolorna syftar till att stärka likvärdigheten skolor emellan genom att ge mer resurser till skolor som har större behov. Resursfördelningsmodellen omfattar ett grundbelopp som är lika för alla skolor samt tilläggsbelopp som utgår för; nyanlända elever, modersmålsstöd, skolskjuts, särskild elevvård samt för socioekonomisk utjämning. Nämndens resursfördelning till skolorna utgår inte ifrån faktiska och dokumenterade pedagogiska behov hos befintliga elever med undantag för de ansökningsbara tilläggsbeloppen. För att anpassa resursfördelningen till de faktiska elevernas behov och förutsättningar ställs stora krav på resursfördelningen vid skolorna. Större skolenheter har större möjligheter att göra anpassningar och omfördelningar än mindre enheter. Den absoluta merparten av resurserna för elever med omfattande stödbehov läggs ut på skolorna och fördelas lika dem emellan, vilket bedöms positivt. Det ger skolorna incitament att skapa förutsättningar för att en elev med omfattande behov ska kunna vara kvar på sin skola. Det är också i överensstämmelse med skollagens bestämmelser om tilläggsbelopp samt i linje med kommunfullmäktiges direktiv om att arbeta inkluderande. Grundskolenämnden driver ett långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete. Lärarnas kompetensutveckling är starkt integrerad med detta vilket innebär att det i huvudsak koncentreras till fokusområdena språkutveckling, matematik och IT i undervisningen. Merparten av kompetensutvecklingen sker i det löpande pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan där erfarenhetsutbyte, reflektion och stöd från förstelärarna är nyckelingredienser. Men det sker också ett organiserat erfarenhetsutbyte mellan skolorna. Vår slutsats är att grundskolenämnden genom resursfördelningsmodellen fördelar resurser utifrån elevernas behov och förutsättningar samt att nämnden i sitt utvecklingsarbete med tillhörande satsningar på kompetensutveckling tar fasta på lärarnas nyckelroll för elevernas framgång i skolan. Vi ger följande rekommendationer till grundskolenämnden: Säkerställ att de underlag som nämnden bidrar med i den tidiga fasen i kommunens budgetprocess i så hög grad som möjligt beskriver elevernas förutsättningar och behov samt vad det innebär i ett resursperspektiv. I grundbeloppet utgår en större tilldelning till elever i grundskolans högre årskurser då kostnaden är högre när eleverna har flera ämneslärare. Forskning och erfarenhet visar att det fordras tidiga insatser för att stödja elever som behöver extra stöd för att följa den förväntade kunskapsutvecklingen. Mot bakgrund av detta finns anledning att överväga om det ska vara en annan balans idag i resurstilldelningen mellan yngre och äldre elever. Se över om stödet till de skolor och pedagoger som arbetar med elever med en mer psykosocial problematik kan utvecklas. Följ återkommande upp vilka effekter resursfördelningen har i verksamheten och för elevernas utveckling. 3

1 Inledning 1.1 Bakgrund Huddinge kommun växer och antalet elever i grundskolan ökar. I kommunens skolor är kunskapsresultaten i fokus men skillnaderna i kunskapsresultat är stora mellan skolorna. Resurser har betydelse för grundskolans resultat. Betydelsen är störst för yngre elever och för elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund. Såväl Statskontoret som Skolverket har de senaste åren visat att kommunerna i högre grad beaktar socioekonomiska förhållanden när de fördelar resurser till skolor men de påtalar att anpassningen är otillräcklig, skolan är inte likvärdig. Skollagen skärptes 1 juli i år för att än tydligare markera att resurser ska styras utifrån elevernas behov och förutsättningar. Enligt Skolverket finns ingen generell resursfördelningsmodell utan den måste formas av varje kommun och anpassas till lokala förutsättningar. Hur resurserna används på varje enskild skola har stor betydelse. Forskning och erfarenhet visar att lärarnas kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas studieresultat. Revisorerna har bedömt att det väsentligt att granska vilket genomslag grundskolenämndens resursfördelningsmodell har i skolorna. 1.2 Syfte och revisionsfrågor Granskningens syfte är att granska om grundskolenämndens resursfördelningsmodell fördelar resurser utifrån elevernas behov och förutsättningar. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Vad har legat till grund för utformningen av resursfördelningsmodellen? Beaktar resursfördelningsmodellen att behoven på skolor och hos enskilda elever är olika? Hur styr nämnden resurser till de elever som verkligen behöver stöd på respektive skola? Hur beaktar rektor likvärdighet när resurser fördelas på skolan? Hur styr rektor resurser till de elever som verkligen behöver stöd? Finns öronmärkta resurser för lärarnas kompetensutveckling i kommunens resursfördelningsmodell respektive i skolans resursfördelning? Har resursfördelningsmodellen fått genomslag i respektive skola och för respektive elev? Hur följs resursfördelningen upp av rektor respektive förvaltningsövergripande? 1.3 Ansvarig nämnd Granskningen avser grundskolenämnden. En fördjupad granskning har skett vid Vårbyskolan, Annerstaskolan, Visättraskolan och Östra grundskolan. Detta är skolor som alla får en förhållandevis hög socioekonomisk ersättning. 4

1.4 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen för analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna kan hämtas från lagar och förarbeten eller interna regelverk, policyer beslutade av fullmäktige. Kriterier kan också ha sin grund i jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. I denna granskning utgörs revisionskriterierna av: Skollagen (2010:800) Förordning (1996:1 206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet 1.5 Metod Granskingen baseras på dokumentstudier och intervjuer. I källförteckning framgår vilka dokument vi tagit del av. Följande har intervjuats: Ordförande Grundskolenämnden Andre vice ordförande i Grundskolenämnden Utbildningschef Grundskolechef Ekonomichef Controller Rektorer vid, Annerstaskolan, Visättraskolan, Vårbyskolan och Östra grundskolan. Tre lärare vid Annerstaskolan Fyra lärare vid Visättraskolan Två lärare och ekonom vid Vårby skolor Tre lärare och specialpedagog vid Östra grundskolan Intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. 2 Styrning på nationell och lokal nivå 2.1 Skollagen och andra föreskrifter Likvärdighetsprincipen betonar ansvaret för frågor om likvärdighet i skolan. I skollagen (2010:800) anges att utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var den anordnas. Utbildningen ska ta hänsyn till elevers olika behov. Elever ska ges stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt. Huvudmannen ska sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Elevers behov av särskilt stöd ska utredas om det befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Om utredningen visar att en elev har behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Första juli 2014 gjordes ett förtydligande i skollagen avseende kommuners resursfördelning till skolor. Resurser till utbildning inom skolväsendet ska tilldelas efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn ansvarar för att fördela resurser efter elevernas olika förutsättningar och behov på skolan. Enligt skollagen (10 kap 39 ) ska tilläggsbelopp lämnas för elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Hemkommunen är dock inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i 5

behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. I skolförordningen (14 kap8 ) framgår att med tilläggsbelopp avses extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. I förarbetena till skollagen framgår att tilläggsbeloppet endast är avsett att ge möjlighet till ersättning för elever som har omfattande behov av särskilt stöd och där det krävs extraordinära stödåtgärder, t.ex. tekniska hjälpmedel, assistenthjälp och anpassning aven skollokal. Likabehandlingsprincipen avser lika villkor för att bedriva skolverksamheter oavsett huvudmannaskap. Kommuner ska beakta likabehandling vid fördelning av resurser till olika verksamheter. I förordning (1996:1 206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet, framkommer att skolpengen ska fördelas på samma grunder till kommunala och fristående skolor. Vidare ska friskolor ersättas med samtliga kostnader som kommunen har för sin egen verksamhet. Ersättning för lokalkostnader ska motsvara kommunens genomsnittliga lokalkostnad per elev i motsvarande verksamhet. 2.2 Direktiv i Huddinge kommun 2.3 Mål och budget samt grundskolenämndens prioriteringar I Mål och budget ges direktiv till nämnder och styrelser, däribland visionen och det långsiktiga målet om Hållbart Huddinge 2030. I Mål och budget 2014 kommuniceras inom ramen för målet Kunskap och livslångt lärande en rad ambitioner för de pedagogiska verksamheterna. Det som knyter an till denna gransknings inriktning är följande: Alla elever ska ges det stöd de behöver för att nå kunskapskraven. Grundskolenämnden ska sträva efter att öka likvärdigheten mellan skolorna. Fokus ska ligga på att förstärka de skolor som befinner sig i sämre situationer. Det behövs metoder och kunskap bland lärarna om hur man arbetar inkluderande och möter alla elever. Grundskolenämnden ska utveckla Huddinge know-how ett kunskapscentrum där fokus läggs på hur undervisningen kan förändras så att fler elever når högre prestationer. Bra lärare är avgörande för en bra skola och eleverna har rätt till behöriga och kompetenta lärare. Obehöriga lärare som är anställda i kommunen ska ges möjlighet att komplettera sin utbildning genom bland annat lärarlyftet. Karriärvägarna för skickliga lärare i Huddinge kommun ska stärkas. Grundskolenämnden ska fortsätta satsa på skickliga lärare i syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten. Den nya skollagen har tydligt kunskapsfokus. Fristående och kommunala skolor ska ha likvärdiga villkor i detta. Nedansåtende bild beskriver hur den pedagogiska verksamheten och de prioriteringar som grundskolenämnden gjort förhåller sig till fullmäktiges direktiv 2015. Dessa har stora likheter med direktiven 2014 och nämndens prioriteringar är desamma i år som nästa år. I Mål och Budget 2015 benämns det målområde som direkt rör skolan Utbildning med hög kvalitet i Mål och budget 2014 benämns det Kunskap och livslångt lärande. Inriktningen är dock likartad. 6

Denna granskning avser 2014 men nedanstående bild har relevans för att beskriva hur nämndens prioriteringar förhåller sig till kommunfullmäktiges direktiv också innevarande år varför vi valt att ha med den som en illustration även om det finns en viss skillnad i benämningar av mål. Som bilden visar har grundskolenämnden tre fokusområden: Språkutveckling Matematik IT i undervisningen. De pedagogiska nämnderna har skapat en pedagogisk plattform som klargör vad eleverna ska möta i skolan, såsom; skickliga pedagoger, professionella ledare och goda lärmiljöer. Den pedagogiska plattformen är baserad på forskning och aktuell utbildningsvetenskap. Den lyfter fram kännetecken på en god pedagogisk verksamhet och ska bidra till högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet. Den anger vad som förväntas av pedagoger och ska fungera som ett gemensamt fundament för alla skolformer samt skapa en känsla av sammanhang för den pedagogiska utvecklingen i Huddinges utbildningsverksamhet. 7

2.4 Resurstilldelning till nämnden Enligt lagstiftning ska resurser tilldelas utifrån elevernas behov. När kommunfullmäktige beslutar om resurser till grundskolenämnden baseras det, enligt intervjuade, på; volymförändringar i förhållande till föregående år, investeringar som ska göras till följd av nybyggnationer samt om särskilda satsningar ska göras på exempelvis kompetenutveckling. Kommunen har inför 2014 fått riktade bidrag från staten och grundskolenämnden har därmed fått medel för att täcka ökade kostnader för lärarlegitimation, ökad undervisningstid i matematik, fler nationella prov och införande av betyg från årskurs 6. Dessa har inkluderats i nämndens budgetram. 3 Resursfördelningen till skolorna 3.1 Resursfördelningsmodellen Sedan 2003 har nämnden tillämpat en resursfördelningsmodell som i hög grad överensstämmer med dagens modell. Andre vice ordförande i nämnden satt i den nämnd som då var ansvarig för skolan och berättar att det gjordes en omfattande utredning inför att modellen infördes. Då infördes principen att den absoluta merparten av resurserna ska tilldelas skolorna och inte finnas centralt vid förvaltningen. Tanken är att stöd ska ges till elever i hemklassen och inte i särskilda kommunövergripande undervisningsgrupper. Det finns stöd i forskning för att detta arbetssätt bäst gagnar eleverna. I modellen finns en socioekonomisk tilldelning som syftar till att kompensera för elevernas olika förutsättningar. Att bidra till att bryta den segregation som finns i Huddinge var en klar ambition, enligt andre vice ordförande. Sedan 2003 har det gjorts justeringar av de parametrar som styr det socioekonomiska tillägget som beskrivs nedan. En strävan har varit att utforma en så enkel modell som möjligt. År 2010 gjordes vissa anpassningar av resursfördelningsmodellen när skollagen förtydligade att offentliga bidrag till kommunala och fristående skolor ska ges på lika villkor. Inför hösterminen 2014 har det skett ytterligare förändringar genom att lägga ut mer medel till skolorna för att stärka elevvårdsarbetet. Under 2014 har även det socioekonomiska tillägget, som presenteras nedan, förstärkts. 20 Mkr har omfördelats från det centrala skolstödet där häften överförts till grundresurs och hälften till socioekonomiskt tillägg. Det är grundskolenämnden som årligen beslutar om vilka resurser som ska tilldelas skolorna. Enligt ordförande har förvaltningen i uppdrag att vara omvärldsorienterade och följa resursfördelningen i andra kommuner samt förvaltningsdomstolens domar. Erfarenheter från andra kommuner och lagstiftning har beaktats när justeringar i modellen har gjorts. Nämnden har diskuterat att öka resurserna till de lägre årskurserna men enligt ordförande har det ekonomiska utrymmet inte funnits senaste åren. En omfördelning skulle innebära att skolorna som arbetar med äldre elever inte skulle fullgöra sitt uppdrag med att ge elever som behöver särskilt stöd. Andre vice ordförande delar uppfattningen att en omfördelning inte är möjlig men att det finns skäl att överväga en förstärkning till de lägre åldrarna. 3.2 Grundresurs Ett grundbelopp utgår efter intervallerna förskoleklass, åk 1-5 och åk 6-9. I enlighet med lagen om offentliga bidrag på lika villkor, innehåller det medel för; undervisning, läromedel och utrustning, elevvård, måltider, administration, moms och lokalkostnader. Grundbeloppet ska täcka samtliga kostnadsposter som avser verksamheten för eleverna. 8

I de kommunala skolorna är lokaler en fri nyttighet. Grundbeloppet till andra utförare inkluderar ersättning för lokaler som motsvarar kommunens genomsnittliga lokalkostnader 2014 per elev i motsvarande skolform. Avdrag har gjorts för den del som idrottsföreningar m.fl. använder skolornas idrottshallar. Till friskolor tillkommer administrationstillägg om tre procent och momskompensation på sex procent. Vårterminen 2014 utgick följande grundbelopp: Grundbelopp F-klass Åk 1-5 Åk 6-9 Till kommunens skolor 36 912 kr 53 095 kr 62 957 kr Lokaler för kommunens skolor 9015 kr 12 879 kr 12 879 kr Bidrag för mervärdesskatt(6 %) 2924 kr 4201 kr 4833 kr Administration (3 % av grundbelopp) 1419 kr 2023 kr 2346 kr Till friskolor 51 659 kr 74 210 kr 85 583 kr Grundskolenämnden beslöt i maj 2014 att höja grundbeloppet med 705 kronor per elev för att ge skolorna mer resurser till elever i behov av särskilt stöd genom omfördelning från det centrala skolstödet till skolorna. Höjningen är densamma för alla årskurser för att stärka tidiga insatser. Grundbeloppet höjdes också för att kompensera kostnaden för lönökningar efter årets löneöversyn. Höstterminen 2014 utgick följande grundbelopp: Grundbelopp F-klass Åk 1-5 Åk 6-9 Till kommunens skolor 37 728 kr 53 958 kr 63 850 kr Till skolor i annan regi 52 550 kr 75 153 kr 86 357 kr 3.3 Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp utgår till nyanlända, för modersmålsstöd, till skolskjuts, för särskild elevvård och för socioekonomisk utjämning. 3.3.1 Socioekonomisk ersättning Den socioekonomiska tilldelningen syftar till att förbättra ojämna villkor som kan råda mellan grundskolor i olika geografiska områden. Vid fördelning utgår kommunen från föräldrars utbildningsbakgrund, andel invandrade elever för mindre än tre år sedan och andel pojkar. Detta är faktorer som många kommuner beaktar i sin socioekonomiska fördelning. För 2014 fördelades totalt 40,5 mnkr i socioekonomiskt belopp. För 2015 kommer 50,5 mnkr fördelas. Fördelningen sker efter följande viktning: 63,5 procent fördelas enligt kriteriet utbildningsbakgrund där resurser tilldelas enheter vars föräldrar har en lägre utbildningsbakgrund än genomsnittet 31,3 procent fördelas enligt kriteriet nyanlända. Enheter som har en högre andel nyanlända än genomsnittet får en kompensation. 5,2 procent fördelas enligt kriteriet andel pojkar. Skolor som har en högre andel pojkar än genomsnittet får medel. 9

Uppgifterna hämtas från SCB två gånger per år. Det socioekonomiska tillägget tilldelas skolor som uppfyller samtliga bakgrundskriterier. Som framgått ovan har det skett förändringar av det socioekonomiska tillägget sedan 2003 då dagens resursfördelningsprinciper infördes. År 2004 fördelades 8 Mkr i socioekonomiskt tillägg och 2014 40,5 Mkr. Andre vice ordförande ser att denna utveckling visar att det socioekonomiska tillägget behövs för att ge eleverna det stöd som skolorna är skyldiga att göra. Han ser att det finns anledning att framgent, såsom skett, se över modellen löpande för att ta ställning till omfattningen på det socioekonomiska samt vilka parametrar som ska tillämpas och dess inbördes vikt. Av de socioekonomiska resurserna tillföll 93 procent kommunala skolor, och 7 procent externa utförare. År 2014 erhöll Annerstaskolan störst socioekonomisk ersättning. Skolan fick 11 928 985 kronor, eller 29 procent av den totala socioekonomiska ersättningen. Nedanstående tabell visar vilka skolor som får socioekonomisk ersättning. Skola Socioekonomiskt tillägg 2014 Andel av socioekonomisk peng 2014 Socioekonomisk tillägg 2015 Annerstaskolan 11 928 985 29 % 13 139 412 26 % Vårby skolor 11 309 797 28 % 13 882 792 27 % Visättraskolan 2 613 703 6 % 3 671 437 7 % Östra grundskolan 4 518 702 11 % 6 415 613 13 % Sjötorpsskolan 2 039 504 5 % 2 608 228 5 % Tomtbergaskolan 1 902 203 5 % 3 452 844 7 % Kvarnbergskolan 762 201 2 % 1 896 357 4 % Mörtviksskolan 835 437 2 % 498 985 1 % Övriga skolor 1 576 169 4 % 1 189 893 2 % Kommunala 37 486 701 93 % 46 755 560 93 % Externa 3 013 299 7 % 3 744 440 7 % Summa 40 500 000 100 % 50 500 000 100 % Andel av socioekonomisk peng 2015 3.3.2 Tilläggsbelopp för modersmål Elever som hemma, dagligen talar ett annat språk än svenska har rätt till modermålsundervisning. Elever som har ett annat modersmål än svenska har också rätt till studiehandledning på modersmålet. Förvaltningen har en samordnad organisation för modersmålsundervisning och studiehandledning på annat modersmål. Elever i Huddinges friskolor har tillgång till modersmålsorganisationens resurser. De senaste åren har resurserna för modersmålsundervisning stärkts och inkluderar även studiehandledning på annat modersmål. Elever som går i en friskola eller en skola i annan kommun betalas tilläggsbelopp för modersmålsundervisning. För friskolor utgår 10 368 kronor per elever och år vilket inkluderar moms, för elever i kommunala skolor i annan kommun utgår 9 781 kronor. Nedanstående bild visar Skolverkets statistik över modersmål och svenska som andra språk i Huddinge år 2013. 10

Grundskolan Huddinge Riket Andel av det totala elevantalet som är berättigade att delta i modersmålsundervisning 34,3 % 22,9 % Andel av antalet berättigade elever som deltar i modersmålsundervisning 30,7 % 52,6 % Andel av det totala elevantalet som deltar i undervisning i svenska som andraspråk 17,4 % 8,9 % Av intervjuerna framgår att andelen berättigade elever som deltar i modersmålsundervisning ökar. Tillgången på modersmålslärare är idag god men flera, såväl föräldrar som elever, behöver bli motiverade för att eleverna ska delta i denna undervisning som ligger efter den ordinarie skoldagens slut. Efterfrågan på modersmål ökar, vilket är ett tecken på att det motivarande arbetet ger resultat. Undervisning ges i 46 språk. Antalet elever som får studiehandledning ökar också och innevarande år har det inte funnits resurser för att fullt ut möta efterfrågan vilket beaktas i planeringen för 2015. 3.3.3 Tilläggsbelopp för nyanlända Sedan 2013 fördelas ett tilläggsbelopp till skolor som har nyanlända elever de senaste tre åren. Bidraget är under innevarande år 37 600 kr per elev, till friskolor tillkomer momskompensation på 6 procent 3.3.4 Tilläggsbelopp för skolskjuts Om elever i åk 1-3 har längre än 2 km till skolan, elever i åk 3-6 har längre än 3 km och åk 7-9 har längre än 5 km, så är de berättigade skolskjuts/terminskort. Om eleven valt en annan skola än den kommunen anvisat finns ingen rätt till skolskjuts/terminskort. 3.3.5 Tilläggsbelopp för skolstöd För extraordinär problematik, fysiska och medicinska funktionsnedsättningar går det att ansöka om tilläggsbelopp. Inom följande behovsområden kan tilläggsbelopp sökas: särskilda begåvningsrelaterade inlärningssvårigheter anpassningar som ingen annan utförare åtgärdar, ex. rörelsehinder, hörsel och syn medicinsk funktionsnedsättning med dokumentation där det framgår att eleven är i mycket stort behov av stöd extraordinära omständigheter, exempelvis multidiagnoser i kombination med insatser från Socialtjänsten som kräver annan pedagogik eller behandling Beslut om tilläggsbelopp fattas av grundskolans skolstödchef. Cirka 80 elever i kommunens skolor får skolstöd och ett 50 tal elever som går i skolor utanför kommunen. Merparten av de senare går i specialskolor som inte finns i kommunen. 4 Resursfördelning vid de granskade skolorna 4.1 Kort om skolorna De fyra skolorna i granskningen har valts för att de får en hög socioekonomisk ersättning. Nedanstående tabell visar att eleverna vid skolorna har ett lägre meritvärde än genomsnittet för de kommunala skolorna men att det förbättrats det senaste året. 11

Eleverna från Östra grundskolan kommer från Skogåsskolan och Vretskolan varför även dessa skolor finns med i diagrammet. Meritvärde 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunala skolor 211 211,3 209,5 212,7 216,9 221 Annerstaskolan 173 166,9 172,5 158,5 193,6 215,3 Vårbyskolan 143,6 158,2 162,1 178,3 147,1 182,2 Östra grundskolan 216,9 Skogåsskolan 197,8 207,9 197,6 215,3 213,6 Vretskolan 223,4 208 226,9 230,1 Annerstaskolan Annerstaskolan har omkring 660 elever i årskurs F-9 och 110 medarbetare. Skolan har två specialpedagoger, en skolsköterska och psykologstöd på tjugo procent. Det finns förstelärare i matematik, ledarskap och IT. Rekryteringen av ytterligare förstelärare inom engelska och IT har påbörjats. Vid skolan finns två föreberedelseklasser med 28 nyanlända elever. Eleverna går i regel ett år i förberedelseklassen innan de påbörjar studier i ordinarie klass. Skolan har sju särskilda undervisningsgrupper. Tidigare fanns kommunövergripande undervisningsgrupper. Utifrån strävan att eleverna ska vara integrerade i den ordinarie verksamheten finns istället särskilda undervisningsgrupper vid flera skolor som kan ta emot elever från närliggande skolor som har behov. Det finns två elevhälsoteam på skolan, ett för de högre årskurserna och ett för de lägre som träffas varje vecka. I det första ingår rektor, biträdande rektorer, specialpedagogerna, skolsköterska, kurator och psykolog. Det senare leds av biträdande rektor och har samma kompetenssammansättning som teamet som arbetar med äldre elever. Visättraskolan Visättraskolan har 300 elever i årskurs F-6 och 54 medarbetare. På skolan finns en heltidsanställd kurator, sjuksköterska och två speciallärare. Skolan har två föreberedelseklasser med 21 nyanlända elever som fungerar som särskild undervisningsgrupp. Eleverna i förberedelseklassen får individuellt anpassad undervisning men deltar ibland i undervisningen i ordinarie klass. Det finns fyra förstelärare med inriktning på IT, matematik, språkutveckling och pedagogik. Elevhälsoteamet består av rektor, biträdande rektor, speciallärare, kurator som också är elevhälsosamordnare, fritidsansvarig samt psykolog som deltar varannan vecka. De andra i teamet träffas varje vecka. Vårbyskolan Vårbyskolan är en 4-9 skola som ingår i Vårby skolors rektorsområde som leds av en gemensam rektor. Dit hör även Grindstuskolan som har årskurs F-3 och Vårbackaskolan som har F-5 samt Grundsärskolan Vårby. Vid respektive skolenheten finns en biträdande rektor. De bildar tillsammans med rektor och ekonom rektorsområdets ledningsgrupp. 12

Vårby skola har drygt 200 elever och drygt 30 medarbetare. Skolan tar emot nyanlända elever som placeras direkt i en klass och får anpassad undervisning och stöd. Skolan har två arbetslag, ett med lärare som undervisar på mellanstadiet och ett med lärare som undervisar på högstadiet. I rektorsomårdet finns fyra förstelärare och möjlighet att rekrytera ytterligare en. De har olika inriktningar och täcker in kommunens tre fokusområden men arbetar i samverkan för att driva skolutveckling. Totalt finns sju speciallärare varav tre vid Vårby skola. Detta är en fördubbling mot för ett par år sedan och en medveten satsning. Tanken är att de åtta elever som placeras i tal och språkklass vid en enhet där skolan köper platser successivt ska kunna komma tillbaka för att få undervisning på skolan. En skolsköterska tjänstgör på heltid i området och en kurator på 80 procent. Psykologstödet uppgår till mindre än 50 procent. Vid varje skolenhet finns ett litet elevvårdsteam med biträdande rektor och speciallärare som träffas varje vecka. De diskuterar elever som behöver särskilt stöd och vilka anpassningar som kan krävas i klassrumssituationen. Om dessa lösningar inte fungerar lyfts frågan till det stora elevvårdsteamet som leds av rektor och där skolsköterska, kurator, biträdande rektorer träffas varje vecka. Varannan vecka deltar psykolog. Hälften av skolans elever har åtgärdsprogram, enligt intervjuade lärare. Östra grundskolan Skolan är en sammanslagning, sedan 2012, mellan Vretskolan och Skogåsskolan. Skolan har omkring 500 elever i årskurserna 4-9 och 70 medarbetare. Det finns två specialpedagoger, en heltidsanställd skolsköterska samt en kurator på 60 procent. Skolan har tre förstelärare med ansvar för matematik, utvecklande av digitalisering respektive av entreprenöriella förmågor. Skolan har en undervisningsgrupp för fem utåtagerande elever med svår social problematik. För skolans 25 nyanlända elever finns två förberedelseklasser. Samarbete kring särskilda undervisningsgrupper, med inriktning mot långsamlärande, skolsociala svårigheter, psykosocial problematik och skolavstående samt autismspektrumtillstånd, sker med Trångsundsskolan, Edboskolan, Mörtviksskolan och Sjötorpsskolan. Dessa grupper är gemensamma för alla skolor i Östra Huddinge och omfattar 60 elever. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av rektor, biträdande rektorer, skolsköterska, kurator, två specialpedagoger som träffas varje vecka. Skolpsykolog deltar varannan vecka. 4.2 Resursfördelningen Annerstaskolan Rektorn ser över resurserna och tjänstetilldelningen inför läsåret tillsammans med ekonom och biträdande rektorerna. Resurserna anpassas och omfördelas sedan löpande efter verksamhetens behov. Skolan har för tillfället ingen ekonom från förvaltningen men en rekrytering har påbörjats. Att ekonomen har förståelse för skolans verksamhet uppges viktigt vilket beaktas från förvaltningens sida vid rekryteringen. När skolan tar emot elever från en annan skola till särskilda undervisningsgrupper ger det extra tillskott till verksamheten. En nackdel uppges vara att skolorna saknar en enhetlig prislista för vad platserna kostar vilket leder till olika priser skolorna emellan. De senaste åren har skolans ledning arbetet med att få en budget i balans. Omorganisation har skett genom klassammanslagningar i de yngre årskurserna. Det har, enligt intervjuad 13

lärare vid lågstadiet, lett till att undervisningen ibland blivit haltande. Skolan kommer dock få ett positivt ekonomiskt resultat under 2015. Skolan har sedan 2012 höjt sitt meritvärde från 158,5 till 215,3 poäng genom att arbeta med ledarskap i klassrummet och genom att ha höga förväntningar på eleverna. Därutöver har verksamheten omorganiserats så att de lägre årskursernas arbetslag även omfattar årskurs 6. Detta har bidragit till en ökad dialog samt att lärarna har en större kontroll på kunskapskraven i övergången mellan årskurserna, enligt intervjuade. Visättraskolan Resursfördelningen görs inför läsåret av rektor tillsammans med ekonom som finns vid förvaltningen. Sedan i våras har dock skolan ingen ekonom men rekrytering har påbörjats. Tjänstetilldelning och schemaläggning styrs till stor del av att skolan har små enheter i de lägre årskurserna. Köp- och säljsystemet kring särskilda undervisningsgrupper får ekonomiska konsekvenser, enligt rektor. Skolan har tagit hem elever från externa placeringar av ekonomiska skäl när skolan själv kan erbjuda de resurser eleverna har rätt till. Visättraskolan ligger i ett mångkulturellt område men majoriteten av elevernas vårdnadshavare har svensk bakgrund. Skolan har många elever från hem med psykosocial problematik som påverkar elevernas behov och förutsättningar. Tilläggsbeloppet för elever i behov av särskilt stöd som ingår grundbeloppet täcker inte de kostnader som följer för att tillgodose dessa elevers behov, enligt rektor. Resurserna för nyanlända uppges inte heller täcka de stora behov som finns hos eleverna. I en mindre skola är det svårare att både omfördela och samordna resurser än i en större skolenhet, enligt rektor. De intervjuade lärarna menar att det är en stor utmaning att få vårdnadshavarna delaktiga i elevernas skolgång eftersom deras egen skolbakgrund inte alltid är stark. Rörande den kommunala resursfördelningen anser de att det viktigt att redan i förskolan ge tillräckliga resurser, för att identifiera och tillmötesgå elevernas behov. En översyn av dagens resursfördelning efterlyses. Vårbyskolan Rektorn får resurser för varje verksamhet. Med undantag av särskolan hanteras medlen samlat inom rektorsområdet för att kunna allokera resurserna på bästa sätt. Enligt rektor är inte resursernas omfattning den stora utmaningen utan att det är en stor genomströmning av elever. In- och utflyttningen i området är stor på grund av att det i huvudsak finns små hyresrätter i området. Om familjen växer eller får möjlighet att flytta till en annan boendeform måste de lämna området. Detta gör att genomströmingen i en klass från år 1 till år 9 kan vara mer än hundra elever, enligt intervjuade lärare. Att resursernas omfattning inte är en stor utmaning delas inte fullt ut av intervjuade lärare. En av dem betonar att trots vetskapen om att tidiga insatser är viktiga för att ge elever som behöver extra stöd bra förutsättningar, ges mer resurser till äldre elever genom grundbeloppet. Om det är möjligt att arbeta med förstärkta pedagogiska resurser i förskoleklass och i årskurs 1 får fler elever bättre start genom att de får mer stöd att utveckla sina språkfärdigheter, enligt dem. En ny elev innebär mer resurser men skolan prövar för varje ansökan om elev ska beredas plats efter att ha bedömt hur situationen är i den klass som är aktuell för eleven. Alla som söker får inte börja. 14

Rektor har tillsammans med ekonomen gjort en detaljerad genomlysning av alla kostnader vilket lett till nerdragningar av kringresurser, t ex vaktmästare och på expeditionen. Det har lett till att mer resurser kunnat läggas på undervisning och lärare. När budgeten läggs gör de biträdande rektorerna en bedömning av behov och kompetens i respektive skolenhet och de lägger schema som diskuteras med rektor. Denne lägger budgeten tillsammans med stöd av ekonomen. Under läsåret sker löpande omfördelningar. Varje mentor redovisar kontinuerligt för speciallärare vilka stödbehov de elever har som denne är ansvarig för. Speciallärarnas uppdrag är att kvalitetssäkra att eleverna får det stöd skolledningen beslutat om. I arbetslagen diskuteras hur de ska hitta pedagogiska lösningar för att stötta eleverna och det beskrivs vara ett aktivt erfarenhetsutbyte i det löpande arbetet. På ledningsgruppens möten varje vecka diskuteras resursfördelning och eventuella omallokeringar, bl.a. till följd av beslut som fattats i elevvårdsteamen. Den absoluta merparten av stödet till eleverna ges i klassrummet. Alla elever får inte det stöd de behöver, enligt rektor. En orsak är att en del elever mår så dåligt och skulle behöva behandling. Om elevens hemförhållanden är instabila kan de dock inte få stöd av BUP som i hög grad arbetar med eleven och dennes familj. Elever med stora behandlingsbehov får enskild undervisning men har begränsade möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Skolans ekonom deltar i ett nätverk med andra ekonomer inom förvaltningen. Nätverksträffarna beskrivs inte vara så frekventa och skulle med fördel kunna vara fler. Vid mötena ges värdefull information, bl.a. om resursfördelning vilket varit aktuellt innevarande år då det gjorts en del förändringar. Östra grundskolan Rektorn planerar i början av året tillsammans med ekonomen tjänstfördelingen och lägger en budget. Samarbetet med ekonomen vid förvaltningen upplevs fungera väl. Den pedagogiska ledningsgruppen, bestående av rektor och representanter från samtliga årskurser och särskolan, ser över skolans resursbehov utifrån ett helhetsperspektiv. Identifiering av behov sker sedan löpande i verksamheten under året. Storleken på grundbeloppet upplevs rimlig trots att verksamhetens resurser är knappa. Det är dock svårt att möta behoven hos elever med en tyngre psykosocial problematik. Här finns, enligt rektorn, behov av att socialtjänsten tar ett större ansvar. Lärarna uppger att skolan har elever med stora behov samtidigt som resurserna är begränsade. Sammanslagningen av Vretskolan och Skogåsskolan har enligt rektor lett till samordningsvinster och en effektivare resursanvändning. Skolan har tomma platser vilket försvårar ett effektivt nyttjande av lärarresurser och ämnessammarbeten mellan årskurserna. Det socioekonomiska tilläggsbeloppet uppges vara en viktig resurs för skolans verksamhet. Elevhälsoteamet träffas veckovis för att diskutera behov hos enskilda elever. Att lyfta enskilda ärenden till elevhälsoteamet uppges fungera bra. Enligt intervjuade lärare finns dock en otydlighet kring ansvarsfördelningen mellan mentor och elevhälsoteamet. Återkopplingen från elevhälsoteamet kan också förbättras enligt dem. 5 Stöd till skolorna 5.1 Stödresurser Barn- och utbildningsförvaltningen har ett antal enheter som ska stödja skolorna. 15

Skolstöd erbjuder stöd till alla skolor inom skolhälsovård, psykologisk kompetens och specialpedagogik. Det skolsköterskor, kuratorer och psykologer som arbetar på skolorna har sin organisatoriska hemhörighet här. Enheten handlägger ansökningar för tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd och beslut om tilldelning fattas av chefen för skolstödsenheten. Resurscentrum för nyanlända (RCN) har skolhälsovård, kuratorer och lärare som möter nyanlända och hjälper dem ut till mottagande skolor. Under 2013 var RCN behjälplig i arbetet med att starta mottagningsgrupper för nyanlända på fler skolor, då förvaltningen vill sprida mottagandet. Idag har 1/3 av grundskolorna mottagningsgrupper. Lokalerna är en trång sektor vilket påverkar möjligheterna att låta fler skolor ha mottagningsgrupper. Erfarenheterna av att nyanlända elever deltar i undervisningsgrupper i områden som inte har stor andel nyanlända är positiva enligt grundskolechefen. Flera elever väljer att gå kvar i dessa skolor efter introduktionen i mottagningsgruppen. Modersmålsorganisationen tillhandahåller modersmålsundervisning och studievägledning. Enheten har under de senaste åren växt och numera erbjuds de yngre eleverna modersmålsundervisning på sina hemskolor. Resurscentrum för stöd och elevhälsa bistår med evidensbaserat stöd och har som fokus att stödja det pedagogiska ledarskapet i klassrummet. De tillhandahåller stöd som tydliggörande pedagogik, talpedagogiskt stöd, positivt beteendestöd och kompetensutveckling samt verktyg till lärare för att i högre uträckning kunna inkludera elever i behov av stöd i ordinarie verksamhet. Skolorna avropar stöd utifrån behov och har inflytande över hur stödet ska utformas. Utvecklingsavdelningen ger stöd till skolor som under en längre tid haft svagare kunskapsresultat. Syftet med stödet är att öka likvärdigheten och minska skillnaderna i måluppfyllelsen mellan skolorna. Inriktningen på arbetet är att skapa forum för erfarenhetsutbyte där man lär av varandra. Vid avdelningen finns stödresurser för att arbeta med de tre fokusområdena matematik, språkutveckling och IT i undervisningen. Huddinge Know-how ger stöd till skolorna i det pedagogiska arbetet och bistår med kompetensutveckling. Det sker genom handledning och föreläsningar. 5.2 De granskade skolornas syn på stödet Rektorn vid Annerstaskolan uppger att samverkan med de centrala stödfunktionerna fungerar bra. Ansökningsprocessen och kriterierna för att tilldelas resurser från skolstöd upplevs tydliga. Skolan har inte haft mycket kontakt med resurscentrum för nyanlända de senaste åren då skolan haft fullt i sina förberedelseklasser och inte tagit emot fler elever. Skolan har påbörjat ett samarbete med Huddinge Know-how kring enstaka elever där mindre undervisningsgrupper inte fungerat. Stödet har bestått av observationer av eleverna, enskilt eller i undervisningsgrupp, och handledning för lärarna. Annerstaskolans rektor ingår i en matteutvecklingsgrupp som utvecklingsavdelningen håller i. Samarbetet syftar till att ta fram goda exempel och goda pedagoger för matematikundervisningen inom grundskolorna i kommunen. Rektorn på Visättraskolan upplever att dialogen med skolstödet och resurscentrum för nyanlända fungerar mycket bra sedan dessa verksamheter nyligen omorganiserats. Samverkan med modersmålsenheten kan dock utvecklas genom bättre återkoppling och motivering till varför skolan inte beviljats studiehandleding på modersmål, enligt rektor. Intervjuade på Vårbyskolan anser att stödet från skolstöd är positivt och har förbättrats efter att denna verksamhet genomgått förändringar senaste året. De skulle gärna ha tillgång till psykolog i större omfattning då denne idag inte har utrymme än att ge stöd utöver att göra 16

utredningar och ha samtal med elever och föräldrar. Intervjuade lärare berättar att eleverna återkommande uttrycker besvikelse över att de inte kan komma i kontakt med skolsköterskan när de önskar då denne tjänstgör vid rektorsområdets samtliga skolor. Huddinge know-how ses som ett positivt tillskott. Deras arbete utgår från skolans behov och kan t ex handla om bemötande av utåtagerande elever och konflikthantering i klassrummet. De intervjuade lärarna i Vårby rektorsområde uttrycker uppskattning för denna verksamhet och den kompetens som finns här. Att de kan avropa stöd vid behov och att det inte belastar skolans budget upplevs som en stor tillgång. Stödet från utvecklingsavdelningen kring de tre fokusområdena är också bra, enligt de intervjuade på skolan. I stödet ingår bl.a. nätverk som träffas ofta vilka beskrivs som givande då det går att ta med sig konkreta arbetssätt hem till skolan. Enligt rektor vid Östra grundskolan har stödet från skolstödet och resurscentrum för nyanlända inte fungerat ändamålsenligt de senaste åren. Nyanlända elevers första kontakt med skolan har sällan gått via resurscentrum för nyanlända. De har istället kommit direkt till skolan för att fråga om en ledig plats. Skolans specialpedagoger har tillsammans med lärarna genomfört både kartläggningar och skolplaceringar utan stöd av resurscentrum för nyanlända. Rektorn tror att samverkan kommer fungera bättre med de genomförda förändringar som skett inom skolstöd och resurscentrum. Dialogen med modersmålsenheten och Huddinge Know-how uppges fungerar bra. Skolan har de senaste åren satsat på digitalisering av undervisningen och gett eleverna tillgång till en Ipad. Ett samarbete har inletts med Apple kring ett planeringsverktyg för lärarnas undervisning med digitala läromedel. Digitaliseringen har inneburit en kostnadseffektivisering och att undervisiningen kan anpassas efter elevers olika förutsättningar. Särskilt har elever med koncentrations- och språksvårigheter kunnat nås. 6 Kompetensutveckling Som framgår ovan läggs det i Mål och budget 2014 stor vikt vid lärarnas kompetens och kompetensutveckling i de direktiv som kommunfullmäktige ger till grundskolenämnden. Lärarnas betydelse för elevernas skolframgångar betonas. 6.1 Behöriga lärare En kartläggning har gjorts av de tillsvidareanställda lärarnas behörighet. 830 personer har behörighet i grundskolan vilket motsvarar 84 procent av de tillsvidareanställda. Behörighet för gruppen, 830 personer Antal som innehar behörighet Legitimation för lärare 257 Legitimation för förskolärare 69 Fullgjord förskollärarutbildning 191 Fullgjord lärarutbildning 689 Fullgjord speciallärarutbildning 18 Fullgjord specialpedagogutbildning 39 Modersmåls-/hemspråkslinjen 23 17

Behörigheten i lärarlegitimationen baseras på de skolämnen, årskurser och skolformer som framgår av lärarens examensbevis. För att räknas som en behörig lärare krävs en grundlärarexamen, fritidspedagogexamen eller en kompletterad äldre examina, i de årskurser läraren undervisar. Dessutom ska lärare i årskurs 7-9 ha behörighet att undervisa i de ämnen de undervisar i. Senaste åren har det skett ett aktivt arbete med att öka antalet behöriga lärare genom att rekrytera behöriga lärare, erbjuda introduktionsår för nyexaminerade lärare samt genom behörighetsgivande utbildning genom Lärarlyftet. Det senare är också ett exempel på att möjligheterna att få statsbidrag tillvaratagits. Av intervjuer framgår att det är relativt låg behörighet bland Svenska 2 lärare, den ligger på cirka 45 % varför det är prioriterat att öka behörigheten i detta ämne. 6.2 Den pedagogiska plattformen och prioriterade områden Som framgått ovan har den pedagogiska plattormen tre fundament: skickliga pedagoger, professionella ledare och goda lärmiljöer. Den ska bidra till högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet. Plattformen lanserades förra året varför arbetet med den nyligen påbörjats. Alla rektorer har fått i uppdrag att välja tre områden som knyter an till den pedagogiska plattformen för diskussion på skolan. Genom samtalen ska rektor och pedagogerna konkretisera vad exempelvis en stödjande lärmiljö innebär konkret på den egna skolan och hur den kan förbättras. För att plattformen ska få starkt genomslag i verksamheten fordras ett flerårigt utvecklingsarbete och kontinuerlig dialog i alla verksamheter. Grundskolechefen har redan erfarit att den pedagogiska plattformen bidrar till att öka attraktiviteten som arbetsgivare. Att kommunen har en tydlig idé avseende skolan är positivt vid rekrytering av lärare. Tre områden är prioriterade i det pedagogiska utvecklingsarbetet t.o.m. 2016 vilket påverkar lärarnas kompetensutveckling då verksamhetsutveckling och kompetensutveckling sker interaktivt. Den gemensamma kompetensutvecklingen koncentreras till fokusområdena matematik, språkutveckling och IT och är starkt integrerad med det pedagogiska utvecklingsarbetet inom dessa områden. Kostnaderna för kompetensutvecklingen redovisas inte separat utan ingår i de medel som avsatts för utveckling. För att hålla samman utvecklingsarbetet bedrivs det i tre projekt för vilka det finns projektplaner som bl.a. beskriver organisation, aktivitetsplaner och budget. För samtliga projekt är ett av målen att former och arbetssätt ska utvecklas så att de tre områdena är fokus i alla verksamheter även efter projekttiden. Matematik Målet är att höja test- och betygsresultaten i matematik. Pedagogerna ska få tillgång till metoder och arbetssätt som ger goda resultat. En särskild satsning på matematikutvecklare har sedan 2013 genomförts på de skolor som ligger i områden med en högre socioekonomisk utmaning. Matematikutvecklare har anställts på sex skolor. IT i undervisningen Inom ramen för E-strategin har förvaltningen två IT-pedagoger som stödjer skolorna i arbetet med IT i undervisningen. De har hållit inspirationsseminarier på skolorna och bildat nätverk med IT-pedagoger från skolorna. Arbetet med IT är starkt integrerat med det pedagogiska utvecklingsarbetet, enligt flera intervjuade. Det handlar i mindre grad om utrustning utan mer 18

om hur IT kan användas för att utveckla och variera det pedagogiska arbetet med eleverna. IT-pedagogerna är ett stöd när lärarna planerar sin undervisning. Språkutveckling Målet för arbetet är att höja testresultaten för eleverna i första hand i svenska och svenska som andra språk. Pedagogerna ska få tillgång till metoder och arbetssätt som genom forskning och erfarenhet givit goda resultat. Inom ramen för projektet sker systematiskt erfarenhetsutbyte. Som ett led i utvecklingsarbetet inbjöds alla pedagoger till en heldagsutbildning i oktober i år. Uppslutningen var stor och motsvarande dag kommer att genomföras nästa år. Dagen erbjöd möjlighet till erfarenhetsutbyte där flera lärare höll i programpunkterna. Dagen innehöll också externa föreläsningar. En betydande del i lärarnas kompetensutveckling är erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande. Nyligen har webbplatsen Pedagog Huddinge, skapats där lärarna lägger in exempel och delger erfarenheter till varandra. Ett annat exempel på gemensam kompetensutveckling är en studieresa till London för alla rektorer där de ska besöka skolor som arbetar på ett framgångsrikt sätt med IT i undervisningen. Lärare har möjlighet att delta på studieresan men det finansieras av respektive skola. Kommunen har varit aktiv och tagit del av de möjligheter som funnits under flera år att få statsbidrag för kompetensutveckling. Ett exempel är karriärtjänsterna förstelärare, vilket är en statlig satsning för att göra läraryrket mer attraktivt och för att kvalitetsäkra undervisningen. En förstelärare har lärarlegitimation och har arbetet under minst fyra år med goda vitsord och bra kunskapsutveckling hos dess elever. Sedan möjligheten att anställa förstelärare infördes 2013 har Huddinge fyllt sin kvot för statliga bidrag. Idag finns förstelärare på samtliga skolor. Vid beslut om inrättande av förstelärare tas hänsyn till antal elever. Stora skolor har fler förstelärare, därtill har skolor i områden med socioekonomiskt större utmaningar prioriterats. Det finns förstelärare inom alla ämnen men förstelärare med uppdrag inom matematik, språkutveckling och IT har prioriterats, i enlighet med inriktningen på kommunens pedagogiska utvecklingsarbete. Försteläraren har nedsatt undervisningstid med 20 procent vilket skolorna får kompensation för. Förvaltningens tanke är att det ska finnas två former av förstelärare; en med lokala uppdrag på respektive skola och en med ett mer kommunövergripande uppdrag. För att stödja förstelärarna i deras uppdrag finns nätverk där förstelärare träffas regelbundet. 6.3 Kompetensutveckling på de granskade skolorna Det ingår resurser för kompetensutveckling i grundbeloppet som tilldelas utifrån elevantal. Det finns inga öronmärkta resurser i resurstilldelningen till skolorna. Annerstaskolan Annerstaskolan medarbetare deltog i den gemensamma heldagsutbildningen i oktober och skolans ledning kommer tillsammans med förstelärarna åka på studieresan till London. Föregående år fokuserade skolan på att utveckla ledarskapet i klassrummet och lärarna deltog i centralt anordnade föreläsningsserier inom ämnet. Detta år fokuserar lärarnas fortbildning på matematik genom Matematiklyftet. Fortbildningen har schemalagts och lärarna samlas i grupper för att diskutera erfarenheter inför den egna undervisningen. Försteläraren i 19

matematik handleder och delar med sig av verktyg och material till enskilda lärare. Flera av skolans lärare studerar för ökad behörighet vilket delvis sker under arbetstid. Rektorn menar att elevernas behov är styrande för kompetenshöjande insatser. Lärarna får ofta inbjudningar till kurser och upplever att de har möjlighet att delta om de ger rimliga skäl för fortbildningen. Vid obligatoriska utbildningsinsatser utanför arbetstid kompenseras lärarna alltid i någon form. Lärarna har under våren varit på utbildning om den pedagogiska plattformen. Trots att mycket arbete kvarstår innan den får fullt genomslag är lärarnas förhoppning att den kommer underlätta arbetet. Visättraskolan Lärarna deltog i den kommunövergripande utbildningsdagen i oktober. Skolan ingår i satsningen kring Matematiklyftet och har en matteutvecklare som är förstelärare. Samtliga förstelärare deltar i de kommunövergripande nätverken i sina respektive ämnen. De går även en handledarutbildning och en coachutbildning som tillhandahålls av kommunen. Lärarnas fortbildningsbehov identifieras i första hand vid de individuella utvecklingssamtalen. Det är upp till lärarana själva att föra fram behov av kompetenshöjande insatser till skolledningen under läsåret. Lärarna har möjlighet att påverka sin kompetenutveckling och upplever sig inte styrda mot de prioriterade fokusområdena matematik, språkutveckling och IT. Fortbildningen i förhållande till fokusområdena dominerar dock och sker genom förstelärarnas handledning inom ramen för den ordinarie verksamheten. Lärarna har även deltagit i en föreläsning om vikten av läsning för elevernas språkutveckling som anordnats på skolan under hösten. Skolan har haft studiedagar där den pedagogiska plattformen diskuterats mellan lärarna utifrån vad som krävs av en professionell pedagog. Rektorn har, tillsamman med lärarna och i samråd med facket, tagit fram kriterier för bedömningsunderlaget vid lönesättning som utgår ifrån värdena i den pedagogiska plattformen. Vårbyskolan Skolan har haft fokus på de tre prioriterade områdena i sitt utvecklingsarbete under tre år. En stor del av den kompetensutveckling som lärarna får handlar om dessa områden. Det innebär att mycket kompetensutveckling är gemensam i den bemärkelsen att lärare deltar i utbildning som arrangeras centralt inom förvaltningen eller inom rektorsområdet. Rektor framhåller vikten av långsiktighet och fokusering i kompetensutvecklingen samt att det är flera som deltar i samma utbildning. Det ger bättre grund för att gemensamt omsätta kunskaper och erfarenheter i undervisningen. De intervjuade lärarna uppfattar att kompetensutvecklingen är tydligt styrd mot de prioriterade områdena. De 104 timmarna om året, som enligt avtal ska vikas för kompetensutveckling, har de litet inflytande över. Lärare kan ansöka om att delta i annan utbildning men här har skolledningen en restriktiv hållning. Läraren måste motivera på vilket sätt utbildningen ska sätta avtryck i arbetet och hur denne ska dela med sig av kunskaperna till kollegor. Lärarna upplever att en inte oväsentlig del av de 104 timmar som är avsatta för kompetensutveckling går till att planera undervisningen. Samtidigt anser de att det finns goda möjligheter till kompetensutveckling i kommunen. Matematiklyftet får alla lärare del av och det som görs inom ramen för detta beskrivs ha en mycket hög kvalitet. Förstelärarna genomgår just nu en coachutbildning och de har fått utbildning i kollegial handledning. De har en central roll i skolornas kompetensutveckling genom att sprida goda ex- 20