T r e h tocoinr2ut4-u4-07 Ö Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme vill härmed framföra gemensamma synpunkter på kompetensförsörjningen och dithörandeutbildningsfrågor.vi tackar för möjligheten till denna dialog. t r n D D D Geyrkeshögskolanochy-myndigheten långsiktigt ökade statliga resurser. Att sambällsviktig utbildning inte medges statsbidrag med hänvisning till alltför snäva ekonomiska ramar för myndigbeten är en komplikation ocb ett strategiskt problem för samhället. 5tsa mer på yrkeshögskolan med tydliga direktiv om att sambällsviktig verksamhet som energibranschen måste ba prioritet. Utblldninganordnare med yfi-utbildning där omfattande teknisk utrustning krävs måste få Pättre framförhållning för att klara nödvändiga investeringar, modellen med beviljande av endast en utbildningsomgångitaget fungerar dåligtyfi-anordnaren utsätts för en betydande ekonomisk risk. Oet behövs åtminstone fem-sex års framförbållning för att bära utbildningens investeringar. GeyFI-myndigheten ett särskilt uppdrag att omhänderta den kompetensingenjörer ocb tekniker-5om finns bland nyanlända.språket hindrar dem dock från att jobba med tekniska frågor idag. prioritera ocb lägg resurser på att undanröja binder för att få in individernaitekniska yrken. Ge statsbidrag till FlING-den distansutbildning av högskoleingenjörer med inriktning på elkraft som Pranscben dragit igångisamverkan med de tre nordligaste universiteten. 5tatsmktern borde aktivt bidra till att sprida motsvarande initiativ till KTrtB2ödertörn ocb klögkolan Väst.Idg bar branschen ett stort behov av främst högskoleingenjörer.attraktiviteteniutbildningen beböver ökas ocb som en delidetta måste utbildnings5ektornock5å5kapa strategier för att öka examensfrekvensen inom ingenjörsutbildningarna generellt. Branschen ser inte idag fjärde året på gymnasieskolans tekniska program (T) som tillräckligt för anställparbet. t skolverkets bedömning av fjärde årets inriktning finns ingen nationell utgång mot elkraft. För att åtgärda detta föreslårviatt o skyndsamt 5kap en specialinriktning på relevanta gymnasieskolor för utgång mot elkraftiett fjärde gymnasieår på teknikprogrammet. o5e över möjligbeten att via yrkeshögskolan skapa en utpildning som utifrån det tekniska gymnasiets tredje år bygger på en eftergymnasial elkraftsutpildning med attraktivt innebåll för branscben.
5yFN5KFNFPt 5V5N5KÄRRVÄF 2 För att bredda rekryteringsunderlaget till branscben måste resurser sättas in på att få in nya grupper som idag är underrepresenteradeiden tekniska utbildningentexkvinnorocb ungdomarmed utländsk bakgrund. Oet liggeri allas intresse att det görs stora insatser för att få upp intresset för teknikl o o Fnergibranscbens samhällsnytta är självklar. Fnergibranscben bar en central roll för människors vardag. Fl ocb värme är en förutsättning för en fungerande vardag. Fnergibranscben är därmed en viktig samhällsaktör ocb detärett samhälleligt intresse tt vi gemensamt klarar kommande utmaningar.oock vill vi särskilt betona betydelsen av vår infrastruktur ocb att kompetensförsörjningen säkras-det är även ett starkt sambäiisintresse. Vi ser idag vissa sektorer som är sambäiieiigt kritiska för att undanröja risken för sambällsstörningar.oessutom bar 5verige ett energisystem somklimatmässlgt sett-är ett internationellt föredöme. Flproduktionen är till 7 procent kiimatneutrai. Fjärrvärmeproduktionen bar nästan motsvarande fina värden. Fnergibranscben är en viktig motoriarbetet med att förverkliga klimatmålen-både nationellt ocb på FO-nivå.llarscben ut ur oljesambället möjliggjordes tack vare att fossila Pränslen stegvis kunde elimineras både på el ocb värmesidan. På elsidan tack vare tillkommande kärnkraftsel. På värmesidan tack vare värmepumpar ocb ökad satsning på inhemska biobränslen. VI vet också av gjorda undersökningar att det är klimatutmaningen som gör ungdomarna intresserade av ett framtida energiarbete. 5 0 d Fnergibranscbens ekonomiska betydelse för statskassan bar på senare år ökat. I statsbudgeten representerar skatter ocb avgifter från energisektorn ett belopp som torde närma sig 50 miljarder kr bara från el ocb värme. O p d Oe senaste tio åren bar energibranscbens massiva investeringsprogram medfört att energiinvesteringarna uthålligt ligger på nivån 35-40 miljarder kr.avpilderna nedan framgår att energipranschen svarar för cirka 40 procent av de samlade industriinvesteringarna just nu. Ocb trenden är stigande.
SVENSK ENERGI 3(6) SVENSK FJÄRRVÄRME Investeringar inom Energibranschen Killa:SCBochSvensk Energi 0,0 o 2009 2010 2011 2012 2013 2014* * PfOgnOS Presentation energi Industrins respektive Energibranschens investeringar mdkr 80 70 60 50 Industrin n Energibranschen 40 30 20 10 0 _ i _ F! : A f t t - 2007 2008 2009 2010 2011 2012 = 2013 2014* Källa:SCBochSvenskEnergi * PrOgHOS energi Skälet till de höga investeringarna under senare år har dessa orsaker: Stora satsningar på elnätsområdet. Att vädersäkra ledningsnätet och försöka markförlägga det mesta av kablarna har tagit de största resurserna. Men även byten av alla elmätare för övergången till månadsvis avläsning och den fortsatta utvecklingen av smarta elnät är andra viktiga faktorer. Utbyggnaden av vindkraften, som i fjol nådde nästan 10 TWh. Uppgradering av övrig kraftproduktion; kärnkraften, vattenkraften och kraftvärmen. Kraftvärmen (samtidig produktion av el och värme) beräknas, enligt Energimyndigheten, att växa från dagens cirka 10 TWh i årlig produktion med 3(6)
5V5NSK5N5ROI SVFNSKFJÄRRVÄRMF 5TWb till år2020. Oet innebär ytterligare utnyttjande till övervägande del av klimatneutrala biobränslen till el-ooh värmeproduktionisverige.kunskap om nnlljöfrågoridessa sammanhang är ookså viktigt att beaktaiett hållbart utnyttjande av biobränslen från skogen. OOOöooöo Branschens egen arbetsmarknadsanalys visar på ett rekryteringspebov de kommande fem åren på nivån.000 ingenjörer oob tekniker med antingen energi-eller elkraftskompetens. Tillsammans med detre nordligaste universiteten (Mittuniversitetet, Umeå UniversitetoobkuleåTekniska Universitet) bar bransoben startaten egen distansutbildning av högskoleingenjörer (HtNG) med inriktning elkraft med O-talet elever per år. Oe första tre åren bar vi sett rekordstort antal förstabandssökanden till O-talet utbildningsplatser.fn förutsättning för utbildningens fortlevnad är garantifinansiering från bransoben. Oetta är inte hållbart utan måste ses som en temporär lösning. Här borde statsbidrag utgå. dloor onn När UngdomsParometern frågar överto.000 ungdomar om vilka de ser som framtidsbransober,bamnar energi nu på tredje plats.oet är ett intresse som måste tas om band av utbildningssystemet. Här kommer de huvudområden som branscben särskilt vill betona, oob där statsmakterna kan bidra till förbättringar inför framtiden: o B Ftableringen av utbildning inom energiområdet kan vara synnerligen kostsam. Att utrusta en utbildningsort med maskiner eto som ska bedriva yrkeshögskoleutbildning på energiområdet kräver betydande investeringar.oetta förutsätter en annan lång siktigbet, än vad som är fallet idag.att utbilda exempelvis distributionselektrikeri Äsbro,Närke,kräverheltandra resurser än mer hantverksmässiga utbildningarexempelvis bovslagare eller frisörer. Nuvarande ordning med ansökning för varje utbildningsstart är alltför kortsiktig oob ryokig oob innebär att utbildningsanordnaren får ta en orimlig ekonomisk risk. Bransoben bar sedan länge upplevt detta som ett proplem.oet borde snarare liggaisambällets intresse att skapa förutsättningar för ökad framförbållning oob därmed rimligare arbetsvillkor för bransoben ooh utbildningsanordnarna. Visst finns förståelse för att yrkeshögskolan flexibelt ska möta ar betsmarknadens bebov av arbetskraft. Men situationen är inte likadanialla sektorer, där långsiktigt behov finns tillsammans med särskilda bebov bos utbildningsanordnarna krävs ett annat synsätt. För vissa utbildningar bedöms åtminstone fem-sex års framförbållning behövas för att trygga utbildningens investeringar. yhäridagsläget trots allt viktigast för bransoben när det gäller rekryteringen av teknisk kompetens. Ftt annat starkt skäl till att stärka yrkeshögskolan är,sett med bransobens ögon, att eleverna efter avslutade studier direkt är anställningsbara. Så är idag inte fallet med elever som gåttt4.här behövs en systemsyn där det tekniska gymnasiet tydligare måste integreras med yrkeshögskolan för att förse bransoben med kompetens. 4(6)
SVENSK ENERGI SVENSK FJÄRRVÄRME 5 YH-myndigheten bör också fa i uppdrag att prioritera utbildningar i samhällsviktiga bristyrken som exempelvis anläggningsmontörer till storkraftnätet. Yh-myndigheten bör också förstärkas med resurser för att kunna göra prioriteringar och fördjupat förstå behov och yrkesroller. Här bör också branschen kunna stödja YH-myndigheten på ett lämpligt sätt. 2. Utnyttja kompetensen bland nyanlända och YH-utbilda dem! Bland många nyanlända till Sverige finns det många med god teknisk utbildning från utlandet. Men där dessas kompetens av olika skäl inte tagits omband fullt ut. En förklaring kan vara språkbarriären men det kan också finnas andra hinder för att komma in i yrken som motsvarar den utbildning och yrkeskunskap som en nyanländ har. Ge YH-myndigheten ett särskilt uppdrag - och erforderliga resurser - för att säkra även den kompetensen. Tillsätt de resurser som krävs för att stödja individens eta- Plering inom en sektor där utbildad arbetskraft behövs. Svensk Energi var tidigt ute med valideringsprogram för nyanlända. Men Ås b ro som är valideringsplatsen har de senaste åren inte haft någon beläggning i det avseendet. Varför utnyttjar inte Arbetsförmedlingen denna resurs? 3. Skapa en elkraftsinriktning för gymnasiet och komplettera yrkeshögskolan] Energibranschen har stöttat Skolverkets arbete med att permanenta ett fjärde tekniskt år på gymnasiet. I Skolverkets redovisning av regeringens uppdrag finns ingen inriktning mot elkraft. Inom ramen för förslaget bör skyndsamt en särskild variant med inriktning utvecklas vid de gymnasier som har erfarenhet och kompetens av elkraftsutbildning. Som ett komplement skulle yrkeshögskolan kunna vara en utgång där elever med tre år på ett tekniskt gymnasium kan fördjupat inrikta sig mot elkraft med yrkespraktik. Det är viktigt att skapa en tydlighet runt hur energibranschen ska kunna tillgodose sitt behov av arbetskraft. Det är inte rimligt att branschen står utanför ett utvecklat tekniskt gymnasium. Det ställer krav på yrkeshögskolan. 4. Ge statsbidrag till HING och sprid motsvarande till KTH/Södertörn och Högskolan Väst! Den framgångsrika distansutbildningen av högskoleingenjörer med inriktning på elkraft, som drivs i samarbete mellan branschen och de tre nordligaste universiteten ("HING"), borde regeringen bevilja statsbidrag och samtidigt stimulera till vidare spridning till fler högskolor - KTH/Södertörn och Högskolan i Väst. För att vara samordnare i den här typen av upplägg krävs resurser. Svensk Energi kan fortsatt ta den rollen under förutsättning att medel tillförs. Det råder nu och framöver stor brist på särskilt högskolingenjörer i branschen. Att satsa på fler platser på att öka attraktiviteten i utbildningen är viktigt. Idag är examensfrekvensen vid landets ingenjörsutbildningar låg. Det måste ligga i utbildningssystemets intresse att inte bara få fram platser utan att också skapa förutsättningar
SVENSK ENERGI SVENSK FJÄRRVÄRME 6(6) för att kunna slutföra utbildning. Resurser och strategier borde tas fram för att öka examensfrekvensen för såväl högskole- som civilingenjörer. 5. Bredda rekryteringsbasen till teknikyrken! Idag driver Svenskt Energi framgångsrikt projekt som handlar om att få flickor intresserade av teknik och att utveckla attraktiva läromedel inom grundskolan för undervisning och energi. Det är delar i vårt bidrag för att öka intresset för teknik bland unga. För att klara den långsiktiga försörjningen måste nya grupper av unga attraheras av branschens yrken. Idag är rekryteringsbasen för branschen för liten - det krävs en stor satsning på att väcka intresse för teknik bland i de grupper som idag är underrepresenterade i branschen. Vd \ y Svensk: Energi vd Svensk Fjärrvärme 6(6)