Kommunikation Interaktion och kommunikation En process som sammankopplar sändare och mottagare av meddelanden över rymd och tid Fundamental och universell Föreläsning 25/9 2003 Är närvarande hos allt levande och icke-levande? Läsanvisning: Kap 4 Interaktion studera människan Studera människan, forts. Se människan som en psykologisk varelse Isolerat Informationsprocessande system Studeras i kognitionspsykologi social varelse Individuella skillnader Språkförmåga, referensramar Motivation, emotion Studeras av sociologer, psykologer, lingvister, antropologer, filosofer, Se människan som en individ i en grupp eller organisation Se hela gruppen/organisationen som ett system Grupper, arbetslag, arbetsorganisation Olika processer inom organisationen Olika hjälpmedel, datorsystem m.m. Studeras av sociologer, psykologer, antropologer, organisationsteoretiker, Interaktion en form av dialog Exempel på en mänsklig dialog En dialog används för att få en uppgift eller handling utförd: förfrågan acceptera & lova utföra mot-förfrågan avböja acceptera fortsatt förhandling ----- acceptera & lova utföra ny förfrågan acceptera (inget bestämt) : (förfrågan) Kan du gå ut med soporna? B: (accept. & utföra) Javisst, det ska jag göra. B: (mot-förfrågan) Kan inte du ta dem? : B: (avböja) Nej, jag har inte tid. : (accept. & utföra) Okey, jag fixar det själv. : (mot-förfrågan) Men snälla B: : (acceptera) Slipp då! Inget bestämt! B: (acceptera) Ja, det kan jag. Ngt bestämt? [Handlingsmodellen Winograd/Flores 86] (Se kapitel 4.4) 1
Exempel människa-dator dialog Schematisk bild av en dialog : (förfrågan) ta bort dokumentet : (accept. & utföra) Flyttar dokumentet till papperskorgen. : (mot-förfrågan) Vill du verkligen ta bort dokumentet? : : (avböja) okumentet används av andra program, [Fortsätt/Okey] uttryckskanal (språk) B : (accept. & utföra) Okey, (stänger programmen och försöker ta bort igen..) : (mot-förfrågan) Fortsätt! : : (acceptera) Okey. Inget bestämt! : (acceptera)(utan bekräftelse) Ngt bestämt? B B replik dialog Subjektiva världsbilder Schematisk bild av en människa-dator dialog Både förmedlaren och tolkaren relaterar alltid en replik till sin subjektiva bild av läget just då Världsbilden består av uppfattningar om vad saker betyder (norm kontra idévärld) om motparten (egenskaper och vilken relation de har till varandra) om samtalet ifråga (vad som har hänt, vilka roller de spelar, etc.) om vad som skall hända i fortsättningen (förväntade reaktioner och svar) uttryckskanal (kontaktyta) handling dialog Interaktionsdesignerns roll är att tänka igenom alla möjliga dialoger Interaktionsdesigner nvändarens subjektiva världsbild nvändaren relaterar alltid en handling till sin subjektiva bild av läget just då. Interaktionsdesignern måste försöka sätta sig in i användarens världsbild. Världsbilden består av uppfattningar om vad saker betyder allmänt, om systemet, om situationen ifråga (vad som har hänt, vad han tror han gör, etc.), om vad som skall hända i fortsättningen (förväntade reaktioner och svar). 2
Hur får människor dialoger att fungera? Fungerande dialoger, forts. Vi använder mer än själva språket! Vad? Feedback (vi är beroende av en massa feedback) Titta på varandra Lyssnar aktivt Nickande, mm-ande (back channeling) Gester nsiktsuttryck Betydelse, Tonfall Kommunicerar i olika nivåer, det underförstådda Förväntningar, referensramar Samordning Pauser lämnar över ordet Fråga lämnar över ordet Uppmaning ger över ordet vbryter tar över ordet Gester lämnar/tar över ordet Turtagning (baserad på konversationsanalyser) Tre basregler (Sacks, Schegloff och Jefferson, kap 4.2.1): 1 talaren väljer nästa talare genom ngn form av fråga, påstående 2 en annan person bestämmar sig för att börja tala 3 nuvarand talare fortsätter tala Embodiment in conversional interfaces: Rea Fungerande dialoger, forts. Embodiment in conversional interfaces: Rea När fungerar inte mänskliga dialoger? Olika uppfattningar om ords innebörd Olika samtalsstilar olika hastighet, ljudnivå, tonläge och intonation olika uppfattningar om hur samtal styrs, ställa frågor av intresse - förhör? rituellt klagande vill ha medhåll (vi mot dem) föregå med gott exempel (förväntar sig att motparten gör lika) Olika samtalsstrategier Indirekt samtalstil (inte direkt säga det man menar) irekt samtalsstil vad är sanning? outtalade antaganden? ärlighet kan uppfattas som ovänligt Viktiga designaspekter Tillbaka till mänsklig dialog i grupp ialoger kräver mycket feedback vad är relevant och lagom med feedback? ialogen måste samordnas vem skall göra vad? Ramar (kontext) måste vara tydliga vilken världsbild antas? vilka outtalade antaganden förutsätts? ialogen måste styras av någon systemstyrd eller användarstyrd dialog? hur uppfattas en wizard? Gruppkommunikation: nsikte mot ansikte Hur samordnar vi konversationen? I formella sammanhang agordning, handuppräckning, ordförande I informella sammanhang? Tittar, vänder huvudet Tittar uppfodrande Gester Undviker ta kontroll (fråga ställd, alla tittar i golvet) 3
Gruppkommunikation, forts istribuerad kognition en modell för grupper istället för individer Genom ett medium Ex. telefonkonferens, videokonferens, e-post, nyhetsgrupper, + Platsoberoende (distribuerat) + Ev. tidsoberoende (asynkront) - Svårt att få uppnå naturlig kommunikation - Svårt få bekräftelse, veta vem som pratar/lyssnar - Svårt samordna, ta kontroll istribuerad kognition forts. målet med modellen är att beskriva hur information flyttas och förändras då den passerar genom olika medier och individer En distribuerad kognitionsanalys innefattar att studera hur gruppen samarbetar för att lösa problem vilken roll verbal och icke-verbal kommunikation spelar i gruppen vilka samordningsmekanismer som används vilka vägar information förmedlas och beslut fattas hur kunskap delas och tillgängliggörs Etnografiska studier (kap 4.3) Etnografi insamling och bearbetning av material för analys av sociala och kulturella strukturer och processer En slags fältstudie där man observerar gruppen i sin aktuella miljö (arbete, hemma, skolan) observerar hur gruppen fungerar socialt studerar hur de arbetar och samarbetar idag analyserar hur befintlig teknik och vardagsföremål används försöker identifiera vad som fungerar och eventuella problem Kan användas som analysmetod för ett specifikt system till gruppen eller för utveckling av ny teknik allmänt esigna för samarbete och kommunikation (Kap 4) 3 områden som teknik används för att stödja samarbete och kommunikation 1. underlätta konversation Ex. E-post, videokonferenssystem, chat rooms, CVE (collaborative virtual environments) 2. underlätta koordination Ex. elade kalendrar, projektplaneringssystem 3. underlätta medvetenheten om vad som händer Ex. Portholes av Xerox PRC CSCW computer supported cooperative work (CMC computer mediated communication) Ett stort område inom MI Samma tid Olika tider Samma plats Face-to-face: synkront, lokalt: klassrum, projektschemaläggning, möteslokaler koordinationsverktyg Olika platser Synkront, distribuerat: synkront, distribuerat: delade editorer, e-post, anslagstavlor videofönster, CVE 4
Fler viktiga designaspekter: Roomware: The second generation Speciellt för system som stödjer kommunikation och samarbete: vilka regler, procedurer, konventioner skall påtvingas användaren och vad skall vara frivilligt/konfigurerbart? hur viktigt är det att användandet likriktas? hur viktigt är det att LL använder systemet? vad blir socialt accepterat och inte? vad anses för begränsande och påtvingande? vad inkräktar på den personliga integriteten? Fortsättning på I-land atorstöd för samarbete och kreativitet Inlämningsuppgift Ni har väl startat? Gå på handledning! 5