Detaljplan för Silvergruvan 1:88, Hammarhagen Sala kommun, Västmanlands län - normalt planförfarande

Dnr 2006/13 1(7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2010-03-05 Detaljplan för Silvergruvan 1:88, Hammarhagen Sala kommun, Västmanlands län - normalt planförfarande S A M R Å D S R E D O G Ö R E L S E Ett planförslag för Silvergruvan 1:88, Hammarhagen, har under tiden 27 november 2009 till 18 december 2009 varit utsänt på samråd till berörda fastighetsägare, myndigheter, kommunala förvaltningar m fl. Under denna tid fanns programmet tillgängligt i Stadshusets entré samt på kommunens hemsida www.sala.se. Här nedan följer en sammanfattning av inkomna synpunkter. Kommunstyrelsens förvaltnings eventuella kommentarer redovisas i kursiv stil. Remissinstans Anmärkning Myndigheter, organisationer m fl 1. Länsstyrelsen Västmanlands län 2. Moderaterna Inget att erinra 3. Centerpartiet 4. Kultur- och fritidsförvaltningen 5. Kommunala handikapprådet 6. Västmanlands lokaltrafik Inget att erinra 7. Västmanlands läns museum 8. Tekniska förvaltningen Inget att erinra 9. Bygg- och miljöförvaltningen 10. Vattenfall Sakägare eller motsvarande 11. Marina Wallén och Mattias Eriksson SALA KOMMUN Postadress Besöksadresser Telefon Telefax Postgiro Org.nr Box 304 Stadshuset/ St. Torget 0224-550 00 Vx 0224-188 50 12 39 10-2 19-21 20 00-2098 733 25 SALA

1. Länsstyrelsen Västmanlads län Kulturmiljö Detaljplanen visar att omsorg har lagts på att skapa förutsättningar för att anpassa den nya bebyggelsen till kulturlandskapet. Länsstyrelsen ser mycket positivt på denna strävan, men bedömer trots detta att den planerade väg- och bebyggelsestrukturen bör kunna anpassas bättre till det gamla kulturlandskapet. Vägar De raka in- och uppfartsvägarna inom planerade bebyggelsegrupper bryter enligt Länsstyrelsens mening mot den äldre vägstrukturen. Dessa innebär att bostadsklustren får karaktär av traditionell villabebyggelse. Även kortare vägavsnitt bör ges en friare och mer slingrande utformning och där så är möjligt följa naturliga höjdkurvor i landskapet. Vägar har arbetats om för att få en mer slingrande utformning Den ökade belastningen på vägarna till och från området bör även belysas bättre. Särskilt effekten av en ökad trafik förbi Stentomten under såväl byggskede som efter det att området är fullt utbyggt. Frågan belyses ytterligare. Bedömning har gjorts att den ökade belastningen ej är så betydande att alternativa tillfarter bör utredas. Trafikmängden bedöms fortfarande vara ringa. Bebyggelsestruktur Länsstyrelsen ser positivt på planens reglering av fasad- och takmaterial och färgval samt till planens hänvisning till Sala ekokommuns riktlinjer för byggande på landsbygden. Dessa bör ge förutsättningar för en varierad bebyggelse, sammanhållen av en traditionell byggnadstradition. För att efterleva planens syfte om att värna områdets karaktär bör en traditionell placering av bebyggelsen i landskapet eftersträvas. Äldre lokalisering av bostadshus är i Mälardalen högt belägna platser. Husen orienteras oftast i relation till element i landskapet, t. ex. skogsbryn, öppna vyer eller vägar. Sammanhörande huvudbyggnad och ekonomibyggnader relaterar många gånger tydligt till varandra. Tillsammans formar dessa principer landsbygdens traditionella bebyggelse till ett oregelbundet mönster av mindre husgrupper inom bystrukturer med flera hus eller gårdar. En viktig förutsättning för att den planerade bebyggelse kommer att smälta in i kulturlandskapet är att befintliga marknivåer bibehålles. Länsstyrelsen föreslår att frågan hanteras som planbestämmelse i detaljplanen. Flera nya planbestämmelser som reglerar utformning samt marknivåer har införts för att säkra att området bebyggs på traditionellt vis. Biotopskydd Detaljplaneförslaget berör två eller tre åkerholmar vilka omfattas av det generella biotopskyddet. Länsstyrelsen kan konstatera att frågan inte behandlats i detaljplaneförslaget. Bestämmelserna om det generella biotopskyddet återfinns i miljöbalken (7 kap. 11 ) och förordningen (SFS 1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m. m. Åtgärder som medför någon typ av skada på naturmiljön inom biotopskyddsområdena kräver dispens. Dispens lämnas av Länsstyrelsen och får endast medges om det finns särskilda skäl. Förslaget har bearbetats så att åkerholmarna skyddas. Miljö Enligt planbeskrivningen planeras bostadshus minst 50 m från stall och gödselrum samt minst 20 m från hästhage. Av illustrationen framgår att hus planeras mindre än 100 m från stallet samt mindre än 50 m från hästhage. 2(7)

Skyddsavstånd mellan hästverksamhet och bostadsbebyggelse. Det skyddsavstånd på 500 m mellan ridanläggningar och bostäder som anges som riktvärde i Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete har i många fall visat sig vara orealistiskt att uppnå. Senare forskning om hästallergi har också visat att skyddsavstånd på 500 m mycket sällan är motiverade. I rapporten Hästar och bebyggelse som publicerats av Länsstyrelsen i Skåne län 2004 anger man några olika skyddsavstånd, beroende på hästverksamhetens omfattning. Det minsta skyddsavstånd (1-10 hästar) man anger är 100 m till stall och gödselhantering samt 50 m till områden där hästar vistas. Studier vid arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset i Uppsala, har visat att halten allergener i utomhusluften avtar kraftigt med avståndet, i synnerhet mellan 50 och 100 m, men också att spridningen är beroende av vindriktning, avskärmande vegetation m.m. Länsstyrelsen anser att det behövs en bättre motivering till varför man bedömer att det i detta specifika fall är acceptabelt med ett skyddsavstånd på endast 50 m mellan bostäder och stall samt gödselhantering och 20 m mellan bostäder och områden där hästar vistas. Rättsfall från andra platser kan inte automatiskt upphöjas till generella regler utan man bör bedöma risken för störningar utifrån detta områdes förutsättningar. Av motiveringen bör det bl. a. framgå omfattningen av hästverksamheten, om man ska föreskriva avskärmande vegetation, vilken den förhärskande vindriktningen är i området. Bearbetning av planbeskrivning har gjorts. Nya planbestämmelser har tillförts plankartan. Förorenad mark Sala tätort har generellt förhöjda halter av bly och kadmium. Länsstyrelsen anser därför att det i detaljplanen ska föreskrivas att alla markarbeten ska föregås av miljötekniska undersökningar i syfte att utreda föroreningssituationen. I planbeskrivningen hänvisas till att Sala kommun tagit fram ett hälsoriskbaserat riktvärde för kontaminerad ytjord på 550 mg/kg TS om markanvändningen är bostäder (vilken metall anges inte men länsstyrelsen drar slutsatsen att det är bly). Det bör noteras att Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig mark (t. ex. bostäder) är 50 mg/kg TS för bly. I det generella riktvärdet för känslig mark är hälsorisken styrande. Frågan belyses ytterligare. Provtagning av marken kommer att göras. 70 kv ledningar Inom planområdet har Vattenfall två stycken 70 kv ledningar, (Sala-Finnslätten och Krylbo-Sala). Länsstyrelsen hänvisar och instämmer i Vattenfalls yttrande avseende avstånd mellan bostadskvarter och avstånd från ledningarna. Enligt detaljplanen är det 10 meter till ledningen och närmaste bostadskvarter. Beträffande elektromagnetiska fält bör försiktighetsprincipen tillämpas, varför all bebyggelse måste läggas på betryggande avstånd från ledningarna, enligt Vattenfall 20 meter ut från närmast spänningsförande ledare. Planförslaget har bearbetats. Ingen ny bebyggelse tillåts närmare än 20 m från kraftledningen. 3(7) 3. Centerpartiet Centerpartiet ser positivt på syftet att utreda förutsättningarna för områdets framtida bostadsbebyggelse och ridanläggning. 4. Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen har inget att erinra mot planen, men vill betona vikten av att stor hänsyn tas till områdets landskapskaraktär.

5. Kommunala handikapprådet Utförandet ska ske enligt gällande normer beträffande tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning 7 Västmanlands läns museum Inom planområdet förekommer inga kända fornlämningar men höjden över havet gör att förhistoriska fornlämningar ej synliga ovan mark kan finnas inom området. Jordarterna inom området består delvis av sandig morän och inom ett liknande område, knappt 400m i sydöstlig riktning, finns en fyndplats för stenyxa. En arkeologisk inventering/utredning inom området kan vara befogad för att utreda förekomster av eventuella fornlämningar, framförallt av stenålderskaraktär. Det är länsstyrelsen i Västmanlands län som fattar beslut i frågan. Länsstyrelsen har ej framfört synpunkt om att arkeologisk utredning/inventering ska genomföras. Västmanlands läns museum anser att det är positivt att man i planen har ambitionen att tillvarata landskapets och den befintliga bebyggelsens kulturhistoriska värden, bl a genom att byggnader följer den traditionella placeringen i landskapet och hälls ned i antal hus per gruppering. Vidare anser museet att äldre bebyggelse inom området är viktig att bevara för att platsens kulturhistoria ska vara avläsbar. I planen under ny bebyggelse står det att det är viktigt att taken inte blir dominerande för byggnaderna och att huvudbyggnaderna ska ha röda tegeltak eller svart falsad plåt Länsmuseet vill påpeka vikten av att använda lertegel och inte betongtegel då dessa visuellt kan dominera intrycket. Flera nya planbestämmelser som reglerar utformning samt marknivåer har införts för att säkra att området bebyggs på traditionellt vis. Krav på lertegel kommer ej att ställas. 4(7) 9. Bygg- och miljöförvaltningen Byggenhetens synpunkter: Byggenheten anser att exploateringen är väl omfattande med tanke på ambitionen att bevara den lantliga karaktären. Man kan också ifrågasätta om avloppsledningen i området räcker till, och om den befintliga vägen klarar trafiken från så många tillkommande bostäder som förslaget visar. Bedömning har gjorts att detaljplanen utformats så att hänsyn tagits till områdets lantliga karaktär. Bedömning har gjorts att befintlig vägstruktur klarar den ökade trafikmängd som en utbyggnad innebär. Det gamla vägnätet är en viktig del av kulturlandskapet. Vägarnas bredd ska så långt det är möjligt bevaras. Om vägarna breddas allt för mycket eller rätas ut förlorar vägstrukturen sin karaktär av lantlig väg. Avgränsningen av planområdet känns något tveksam. Planområdet bör ges en enklare avgränsning där en del av fastigheten 1:99 i väster och 1:89 i nordost ingår, och de tillkommande markområden bör redovisas som jordbruksmark för att tydliggöra att det inte är aktuellt att exploatera dessa. Vad gäller utformningen av bebyggelsen bör det med hänsyn till områdets lantliga karaktär anges som planbestämmelse att garage inte får sammanbyggas med bostadshuset. Nya byggnader bör utformas med hänsyn bebyggelsemiljön i området. Helst bör även anges att enplanshus ska utföras med förhöjda väggliv. I planen anges att fasaderna ska målas med slamfärg. Det känns bra och ger en lämplig färgskala, men kanske är det inte nödvändigt att kräva just slamfärg. Dock bör färgskalan begränsas på lämpligt sätt. Det är också tveksamt om färgen på falsade plåttak måste begränsas till svart. Kanske kan även andra nyanser godkännas. Flera nya planbestämmelser som reglerar utformning har införts för att säkra att området bebyggs på traditionellt vis.

5(7) Miljöenheten lämnar följande synpunkter: Närhet mellan bostäder och hästhållning kan i vissa fall leda till konflikter och störningar i form av allergier, lukt, flugor etc. Om man i en detaljplan tydligt anger riktlinjer för vad som ska gälla vid de hästnära boendena kan förhoppningsvis många av dessa konfliktsituationer förebyggas genom att såväl boenden som hästhållare i området känner till vilka rättigheter och skyldigheter man har. De riktvärden om skyddsavstånd som tidigare angetts av Boverket och Socialstyrelsen (200-500m mellan hästhållning och bostäder) har inte fått genomslag i rättspraxis. I de miljödomar som fattats angående klagomål på hästhållning från närboende har i stället stor vikt lagts på områdets karaktär och gällande planbestämmelser. Miljöenheten uppmuntrar därmed att området detaljplaneläggs då det sannolikt underlättar att hantera eventuella framtida störningsärenden. Miljöenheten anser också att avsnitten i planbeskrivningen om ridanläggning och avstånd hästverksamhet bostadsbebyggelse kan utvecklas ytterligare och förtydliga att de som bor i detta område också kommer att få acceptera hästar i närheten. Avsnitten bör också ta upp om ridvägar planeras i området. Avsnitten i planbeskrivningen har utvecklats. I planhandlingarna anges att uppvärmning ska ske med enskild anläggning. Miljöenheten anser att miljö- och hälsoaspekterna vid vedeldning bör beaktas och om det är lämpligt som uppvärmningsform. Inom ett år kommer krav på kommunerna att redovisa om miljökvalitetsnormer för luft klaras, och vid utbredd vedeldning finns risk att halten partiklar överskrids. Frågan utvecklas ej i planbeskrivningen. Fjärrvärme som uppvärmning utreds. I planhandlingarna finns inget nämnt om hur kommunens klimatstrategi vägs in i planeringen och om eventuella anpassningar till framtida klimatförändringar. För att underlätta klimatvänliga transporter bör det redovisas hur cykelvägar ska byggas ut i området. Planen tar ej direkt upp kopplingen till klimatstrategins mål. De mål som kan anses beröra denna plan rör transporter och uppvärmning. Området ligger ca 2,5 km från Sala centrum vilket innebär cykelavstånd. I dagsläget saknas cykelväg de sista 600 m. Vid en utveckling av övriga delar av Hammarhagen bör områdets kontakt till övriga staden via gång- och cykelvägar studeras närmare. Kollektivtrafik finns på ca 600 meters avstånd. Vad gäller uppvärmning så utreds fjärrvärme som ett alternativ. 10. Vattenfall Inom planområdet har Vattenfall två stycken 70 kv ledningar med beteckningen ÄL76S4 (Sala- Finslätten) och ÄI3S9(Krylbo-Sala). Ledningarna är säkrade medservitut och ledningsrätter. Samtliga ledningar innehas med linjekoncession. Ledningarna är väldigt viktiga för elförsörjningen för Krylbo och Sala med omnejder och hänsyn måste tas till dessa ledningar i den kommunala planeringen. Vattenfall kräver att ett E-område (teknisk anläggning) läggs ut för våra ledningar. Området skall-vara20 meter ut från närmast spänningsförande ledare. Enligt planen är det endast 10 meter till ledningen och närmaste bostadskvarter. Beträffande elektromagnetiska fält tillämpar försiktighetsprincipen varför all bebyggelse måste läggas på betryggande avstånd från ledningarna.

6(7) Vattenfall kräver i den pågående planeringen att våra ledningar undantas från all bebyggelse och att det bildas en rejäl tilltagen frizon för våra ledningar i form av ett E område där det inte får förekomma någon verksamhet. Vattenfall avstyrker planförslaget i dess nuvarande utformning och kräver att planförslaget omarbetas så att ledningarna får ett ordentligt skydd. Planförslaget har bearbetats. Ingen ny bebyggelse tillåts närmare än 20 m från kraftledningen. Plangränsen har dragits om så ledningarna hamnar utanför detaljplaneområdet. E-område kommer därför ej finnas med i planen 11. Marina Wallén, Mattias Eriksson Hammarhagen 125 Efter att ha fått detaljplanen i vår hand och vår VA-samfällighet bildas vill vi påpeka följande: 1. För det första vill vi återkoppla till det tidigare inskickade samrådsyttrandet från Marina Wallen. Där ifrågasattes VA-försörjningen för de nya hushållen. Hermans VA-samfällighetsförening består av 30 andelar/ anslutningar, fastställt vid upprättandet och skapandet av anläggningen samt förening. 10 av dessa är redan fulla samt att ytterligare intressenter i området finns. På detaljplanen är 22 nya fastigheter inritade, redan där är VA-ledningen övertrasserad eftersom endast 20 lediga platser finns idag. Och innan de nya fastigheterna är klara kan flera andelar ha använts av befintliga hus i området. Trots detta står det i detaljplanen under Teknisk försörjning att VA-försörjningen ska ske genom den befintliga samfällighetsanläggningen. Utbyggnad av området kommer att ske i etapper. VA-frågan hanteras då för varje enskilt hus i bygglovsansökan. Bygglov kommer ej medges om inte VA-frågan är löst. Detaljplanen reglerar inte VA-lösning utan konstaterar endast att möjlighet finns att ansluta sig till det kommunala VA-nätet via samfällighetsföreningen. 2. I samrådsyttrandet, hänvisas till miljöbalken och dess krav på att åkerholmar bevaras. Något som även nämns i andra samrådsyttranden i detaljplanen. Då detta inte står med i sammanfattning av samrådsyttrandet i nuvarande detaljplan, vill jag återigen understryka vikten av att befintliga åkerholmar och träddungar inte förstörs i exploateringen av den sydöstra delen av detaljplansområdet där flera sådana områden finns. Se kommentar till länsstyrelsens yttrande 3. Fastigheten Silvergruvan 1:87, vår fastighet har dessutom i detaljplanen fått flyttad infart. Idag har vi infart från "huvudvägen" men i detaljplanen skulle den flyttas till en av de tilltänkta sidovägarna. Är det meningen att vi ska behöva ändra om och riva upp på vår tomt för att kunna komma ut på huvudvägen? Slutligen vill vi ifrågasätta hur denna nya sidoväg, som enligt detaljplanen ska verka som påfart till huvudvägen för inte mindre än 8 fastigheter, ens har utrymme att ansluta till huvudvägen. Befintlig mark för detta ändamål (idag ägd av Per Höglund Silvergruvan 1:88) känns mycket otillräcklig. Som angränsande fastighet har vi ingen vilja att avvara privat mark för en ny sidoväg som vi inte ens önskar använda eftersom vi har en fullt fungerande utfart på huvudvägen i dagsläget. Planförslaget har arbetats om. Problematiken med utfarten kvarstår ej.

7(7) 4. Vi tycker också att vi som sökt bygglov 2006 och beslutat oss att bygga nytt hus och ekonomibyggnad i lantlig stil, har all rätt att Ifrågasätta hur pass lantligt vårt hus och uthus samt omgivningen kommer se ut med hus ända in på tomtgränsen. Lika lantligt som på Kungsängen eller Hagaberg fast med en enskild grusväg som tillfartsväg istället för asfalt. Beror detta bara på att exploatören vill utnyttja sin mark eller på att Kommunen vill att det ska se ut så här? Området har under flera år varit aktuellt för en utbyggnad av nya bostäder. Området är bla utpekat i bostadsförsörjningsprogram och översiktlig planering. Ett flertal planbestämmelser har utformats för att säkra att nya byggnader uppförs i traditionell lantlig stil. Området är ej att betrakta som hårt exploaterat i jämförelse med andra villaområden i Sala. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL VIDARE HANDLÄGGNING Genomfört samråd och inkomna yttranden har visat på följande frågor som bearbetats inför utställningen: Bättre anpassning till kulturmiljö Flera nya planbestämmelser som reglerar utformning samt marknivåer har införts för att säkra att området bebyggs på traditionellt vis. Gator har getts en mer slingrande utformning. Skydd till åkerholmar: Planförslaget har bearbetats så att åkerholmarna skyddas. Vidareutveckla resonemangen kring hästnära boende: Planbeskrivningen har bearbetats och nya planbestämmelser har tillförts plankartan. Förorenad mark: Frågan belyses ytterligare. Provtagning av marken kommer att göras. Bättre hänsyn till kraftledningar: Planförslaget har bearbetats. Ingen ny bebyggelse tillåts närmare än 20 m från kraftledningen. Med ovanstående anser kommunstyrelsens förvaltning att ärendet kan föras fram till kommunstyrelsens arbetsutskott för beslut om utställning Anna Jägvald Planarkitekt