Budget 2015 med verksamhetsplan 2016-2017

Rapport Diarienummer NV2014-024 Projektnummer Budget 2015 med verksamhetsplan 2016-2017 Alltid hälsosamt dricksvatten med miljö och samhällsnytta i fokus Norrvatten 2014-09-11

Norrvatten 2 (25) Innehållsförteckning 1. Vision och mål 4 1.1. Målarbete... 4 1.2. Norrvattens ändamål och vision... 4 Ändamålsparagraf från Förbundsordningen... 4 1.3. Norrvattens tre utvecklingsmål... 5 1.3.1. Möta framtida förändringar i råvattenkvaliteten... 5 1.3.2. Hållbar kapacitet... 6 1.3.3. Redundans och reservvatten... 7 Ny redundansledning från Upplands-Bro till Sigtuna.... 8 Reservvatten... 8 1.4. Kritiska framgångsfaktorer... 9 1.4.1. Nyckeltal för uppföljning... 9 1.5. Norrvattens miljöarbete... 10 2. Omvärldsförutsättningar under planperioden 11 2.1. Befolkningsutveckling och vattenkonsumtion... 11 2.2. Organisatoriska förutsättningar... 12 2.2.1. Administration och IT... 12 2.2.2. Förändringar i infrastrukturen... 12 2.2.3. Distribution ledningsnät... 13 2.2.4. Affärsdrivande verksamheter... 14 Laboratoriet... 14 Vattenmätarservice... 14 Läcksökningsenheten... 15 2.3. Finansiella marknaden... 15 2.4. Norrtäljeprojektet... 15 3. Känslighetsanalys 16 4. Ekonomiska förutsättningar 16 4.1. Intäkter... 17 4.1.1. Vattenavgifter... 17 4.1.2. Övriga intäkter... 17 4.2. Kostnader... 17 4.2.1. Personalkostnader... 17

Norrvatten 3 (25) 4.2.2. Kemikalier... 17 4.2.3. Energikostnader... 17 4.2.4. Entreprenadkostnader/Främmande tjänster... 18 4.2.5. Kapitalkostnader... 18 4.2.6. Avskrivningar... 18 4.2.7. Räntekostnader... 18 5. Tabellbilagor till Budgeten 2015 19 5.1. Resultatbudget 2015 med verksamhetsplan 2016-2017... 19 5.2. Balansbudget... 20 5.3. Finansieringsbudget... 21 5.4. Kostnadsutveckling med nyckeltal... 22 5.5. Driftbudget per avdelning... 23 5.6. Investeringsbudget... 24 5.7. Arvoden och ersättningar till olika organ i Norrvatten... 25

Norrvatten 4 (25) 1. Vision och mål 1.1. Målarbete Under 2013 påbörjade Norrvatten arbetet med en ny målmodell som ska förenkla och tydliggöra förbundets mål och uppgifter. Modellen utgår från att styrelsen i samverkan med förbundets ledning fastställer visionen och minst tre utvecklingsmål av strategisk betydelse. De tre utvecklingsmålen följs sedan upp vid delårsrapportering och årsredovisning. För att få en tydligare koppling mellan den verksamhet som utförs dagligen och förbundets övergripande syften och ändamål kommer den grundläggande verksamheten att löpande följas upp med ett antal kritiska framgångsfaktorer som utvecklats av respektive avdelning. Några av dessa kritiska framgångsfaktorer målsätts också och redovisas för en bredare målgrupp i samband med ovanstående rapporteringar. I föreliggande budget för 2015 med verksamhetsplan till 2017 redovisas utvecklingsmål tillsammans med de prioriterade kritiska framgångsfaktorer som valts ut från avdelningarnas mer omfattande redovisning. 1.2. Norrvattens ändamål och vision Ändamålsparagraf från Förbundsordningen Danderyd, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Knivsta, Vallentuna, Vaxholm, Österåker och Norrtäljes kommuner är sammanslutna till ett kommunalförbund för obestämd tid enligt bestämmelserna i kommunallagen (1991:900) med ändamål att förse förbundsmedlemmarna med dricksvatten. För fullgörande av ändamålet äger förbundet i enlighet med denna förbundsordning förvärva, anlägga, underhålla och driva vattenreningsverk, pumpstationer, ledningsnät, vattenreservoarer och andra för verksamheten erforderliga anordningar, samt att leverera dricksvatten och därmed förenliga tjänster. Ändamålsparagrafen finns formulerad i Norrvattens förbundsordning som medlemskommunerna fastställt vid bildandet av förbundet. Det är upp till medlemskommunera att bestämma om något ska ändras och just nu pågår ett arbete som ska resultera i en ny förbundsordning. Den eventuella nya förbundsordningen kommer dock inte att i sak ändra de grundläggande syftena för Norrvattens verksamhet. Under 2014 ändrades Norrvatten vision för att få en bättre koppling till förbundets nya målarbete. Den nya visionen är; Alltid hälsosamt dricksvatten med miljö och samhällsnytta i fokus

Norrvatten 5 (25) 1.3. Norrvattens tre utvecklingsmål Styrelsen och ledningen i Norrvatten har beslutat att satsa på följande tre utvecklingsmål: Möta framtida förändringar i råvattenkvalitet Hållbar kapacitet Redundans och reservvatten Lyckas man lösa problemen som målen är relaterade till innebär det på lång sikt lägre kostnader, förenklade processer och större säkerhet för förbundets medlemmar samtidigt som stora positiva miljökonsekvenser uppstår. Målen kommer att vara aktiva i minst fem år framåt och de ska löpande följas upp i samband med delår och bokslut. Utvecklingsmålen spänner också över flera delar inom organisationen. Personal från flera olika avdelningar kommer att arbeta med målen tillsammans med extern kompetens. 1.3.1. Möta framtida förändringar i råvattenkvaliteten Under senare år har den mikrobiologiska hotbilden börjat förändras både genom ökande kunskaper och faktiska förändringar. Riskerna för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus bedöms som större och kommer sannolikt att öka ännu mer på grund av successiva klimatförändringar och kraftig nederbörd. Östersunds cryptosporidiumutbrott är ett alarmerande exempel på vad som kan hända. En annan del av dagens hotbild är risken att kemiska föroreningar av olika slag kan hamna i en vattentäkt. Vid exempelvis extrem nederbörd, skyfall eller översvämningar finns stor risk att föroreningar på olika sätt mobiliseras och sprids. Det finns skäl att tro att dessa hotbilder ökar på grund av klimatförändringar. Det moderna samhället medför också andra problem, under åren har olika ämnen som upptäckts i dricksvattnet skapat debatt till exempel förekomst av läkemedelsrester, PFOS, bromerade brandskyddsmedel, ftalater (mjukgörare i plaster), avancerad analysteknik innebär också att nya miljöstörande ämnen ständigt upptäcks. Mälaren som råvattentäkt är känslig eftersom den omgärdas av tätbefolkade områden som har en kraftig befolkningstillväxt, vilket innebär ökade risker för föroreningar. Att känna till dessa risker och att lära sig hantera dem med effektiva reningsmetoder i kombination med klassiskt uppströmsarbete för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen redan vid källan är en viktig framtidsfråga för Norrvatten. Förbundet får aldrig hamna i en situation där kvaliteten på dricksvattnet kan ifrågasättas. Det gäller således att hela tiden bevaka råvattentäkten och hitta de mest effektiva metoderna, kvalitativt och ekonomiskt för reningen efter de förutsättningar som råder. För att klara utvecklingsmålet om förändringar i råvattenkvaliteten måste ett antal aktiviteter och utvecklingsprojekt bedrivas, vilket beskrivs nedan. Kartläggning av förändringar i råvattenkvaliten baserat på framtida klimatförändring

Norrvatten 6 (25) Utveckling av processlösningar för att hantera förändrad råvattenkvalité samt kemiska föroreningar, bland annat genom försök i pilotanläggning. Uppföljning av mikrobiologiska och kemiska föroreningar genom mätning i realtid, bland annat genom on-linemätning, realtidsmätning av kemiska- och mikrobiologiska föroreningar Utveckling av Water Safety Plans för ett helhetsperspektiv på vattenproduktion och distribution För att möta framtida förändringar i råvattenkvaliteten leder och deltar Norrvatten i ett antal forskningsprojekt. Bilden nedan illustrerar de yttre faktorer och hot som påverkar råvattenkvaliteten, kemiska föroreningar, mikrobiologiska föroreningar, humus/nom samt klimatförändringar. De blå ringarna anger forskningsprojekt som Norrvatten deltar i för att hitta lösningar på problemen. 1.3.2. Hållbar kapacitet Enligt den prognosmodell som Norrvatten utvecklat har Görvälnverket tillräcklig produktionskapacitet för att klara ett normaldygn under överskådlig tid. Den faktiska produktionskapaciteten är dock beroende av råvattnets sammansättning, hydrauliska begränsningar i distributionsnätet och flaskhalsar i produktionsanläggningen. Befolkningsutvecklingen i medlemkommunerna innebär förmodligen att distributionsnätet måste anpassas för att klara av förändrade förutsättningar. Målet är att säkerställa en uthållig kapacitet på 220 000 m 3 dricksvatten per dygn vilket innebär en ökning av kapaciteten med 10 % jämfört med nuvarande kapacitet.

Norrvatten 7 (25) I målet för hållbar kapacitet ingår även att säkerställa anläggningarnas tillgänglighet vilket avser produktionsanläggningarnas förmåga att hantera olika former av störningar, målsättningen är att tillgängligheten ska vara 100 %. Exempel på störningar kan vara högre humushalt i Mälaren, vilket leder till att kapaciteten på UV-anläggningen begränsas. För att klara utvecklingsmålet om hållbar kapacitet måste ett antal aktiviteter och projekt bedrivas. De två stora investeringsprojekt som löper sedan 2014 utgörs av; Ny, utökad UV-anläggning för att klara en högre kapacitet med förhöjd dosering som även klarar eventuella framtida myndighetskrav Ny driftcentral för att höja säkerheten i driftövervakningssystemen och få en bättre arbetsmiljö Övriga projekt för att förbättra kapaciteten är: Kartläggning av befintlig kapacitet för respektive processteg Detaljerad riskanalys av produktionsutrustning och elförsörjning Förstärkt redundans i styrsystem och instrumentering Under planperioden planeras även investeringar i syfte att förbättra kapaciteten: Ombyggnad kalkvattenberedning Ombyggnad vattenglasdosering Ny råvattenpump och dricksvattenpump 1.3.3. Redundans och reservvatten Med redundans avses rundmatning det vill säga att vattendistributionen kan genomföras till en punkt från flera olika håll. Går en ledning sönder kan den stängas av men slutkonsumenten kan ändå få vatten från en annan huvudvattenledning. Med reservvatten avses tillgång till vatten från en annan källa än Mälaren om Görvälnverket eller Mälaren skulle slås ut. Egentligen är båda begreppen uttryck för samma grundtanke som går ut på att samtliga konsumenter alltid ska ha tillgång till dricksvatten även om något händer med ledningssystemet eller råvattenkällan. När det gäller redundansfrågan så finns det alltid en del abonnenter som ligger med enkelmatning från någon punkt av huvudledningssystemen. För att säkerställa redundans krävs ofta nyläggning av en ledning från någon annan punkt eller utnyttjande av ledningar från andra ledningsägare till exempel lokala nät. I kombination med reservvattenlösningar kan oftast alternativa lösningar genomföras även för abonnenter som saknar redundans vid distributionsstörningar. Redundansfrågan handlar alltså mycket om att planera för och fånga upp möjligheter till redundans när de uppkommer. Redundans i varje punkt är en prioriterad fråga eftersom sannolikheten för att råka ut för störningar i enskilda ledningssträckor är större än en total utslagning av vattenverk eller Mälaren.

Norrvatten 8 (25) Konsekvenserna av ledningsproblem kan dock variera väsentligt och är tillsammans med sannolikhetsresonemanget en utgångspunkt för prioriterade nyinvesteringar i redundans. Brist på redundans och reservvatten leder också ofta till hinder i exploateringar och infrastrukturprojekt eftersom det blir omöjligt att flytta befintliga ledningar utan stora kostnader och olägenheter för brukarna. Ny redundansledning från Upplands-Bro till Sigtuna. I Norrvattens förbundsordning framgår att det finns planer på att lösa redundansen till Upplands-Bro via ett nytt grundvattenverk i Toresta och för Knivsta genom en ny reservoar. Det finns även sedan tidigare planer på att bygga en ledning mellan Upplands-Bro och Sigtuna för att på så sätt skapa redundans för båda medlemskommunerna. I samband med nya exploateringsplaner i Upplands-Bro har Norrvatten, tillsammans med Upplands-Bro och Sigtuna kommun, genomfört en förstudie för att undersöka förutsättningarna för en lösning som både innebär att Norrvatten kan lösa redundansen för de båda medlemskommunerna och att Upplands-Bro kan lösa sin VA-försörjning till de nya exploateringsområdena. Förstudien har visat att en sådan lösning är möjlig och investeringen är föreslagen i denna budget. En förstudie avseende en reservoar i Knivsta har påbörjats och beräknas vara färdigställd under 2014. Reservvatten Reservvattenfrågan är egentligen en regional fråga eftersom både norra och södra Storstockholm är sammankopplade med vattenledningsnät. I den södra delen finns Stockholm Vatten och i den norra delen är Norrvatten huvudproducent. Skulle något av de tre stora vattenverken slås ut kan således övriga vattenverk producera reservvatten under viss tid med begränsad total kapacitet. Norrvatten har också tillgång till reservvatten i ett antal grundvattenverk och sjösystem. En annan möjlig lösning är hopkoppling med Uppsala län och Uppsalaåsens enorma grundvattenreservoar. Användningen av reservvatten är dock förknippad med vissa svårigheter eftersom grundvattenegenskaperna skiljer sig väsentligt från det vatten som renas från Mälaren. Att upprätthålla tillräckliga volymer reservvatten medför också inskränkningar i medlemskommunernas markanvändning eftersom vattentäkterna kräver långtgående skydd och därmed hindrar exploateringsplaner och etableringar. Även miljöfrågan blir aktuell då olika reservvattenalternativ medför olika former av behandlingsanläggningar, uttagsrätter och miljökonsekvenser. Reservvattenfrågan är ett typexempel på att utifrån risk- och konsekvensanalyser hitta olika alternativa lösningar där kostnader och inkskränkningar i markanvändning ställs i relation till riskkostnaderna. Ett möjligt mål för reservvattenfrågan är att kunna garantera reservvatten för en månads förbrukning till lägsta möjliga kostnad och olägenhet med beaktande av miljökonsekvenser. Norrvatten har inlett ett arbete som dels syftar till att få med övriga regionala aktörer för framtagande av en regional vattenförsörjningsplan och dels till att stärka de delar Norrvatten

Norrvatten 9 (25) själv rår över. Kapacitetstester av överföringsstationerna mellan Norrvatten och Stockholm Vatten har utförts. Dessutom pågår planering för förstärkning av våra befintliga grundvattentäkter med konstgjord infiltration samt översyn av grundvattentäkterna i Norrtälje. 1.4. Kritiska framgångsfaktorer För att leva upp till kommunallagens krav på uppföljning av verksamhetsmässiga och finansiella mål måste förbundet komplettera utvecklingsmålen med redovisning av några representativa nyckeltal som utgör kontrollpunkter för den dagliga verksamheten. Varje avdelning inom förbundet har, utifrån ändamålsparagrafen, visionen och utvecklingsmålen, tagit fram en verksamhetsplan. Här anges planerade aktiviteter och resurser (både personella och ekonomiska). För att kunna kontrollera att resurserna används effektivt och till rätt uppgifter har ett antal kritiska framgångsfaktorer formulerats och till dessa har sedan nyckeltal tagits fram så man enkelt och snabbt kan se om de kritiska framgångsfaktorerna uppfylls eller ej. Egentligen innebär detta inget målarbete i sig faktorerna uppfylls eller ej men de kan i vissa fall formuleras så att det också kan beaktas som mål. Varje avdelning har också tagit fram en aktivitetslista med mindre utvecklingsarbete (ständiga förbättringar) som tidssätts och följs upp. Större utvecklingsinsatser samordnas i Norrvattens nystartade Utvecklingsråd där forskning och utvecklingsfrågor samordnas. De tre utvecklingsmålen är därvidlag utgångspunkter för rådets arbete. 1.4.1. Nyckeltal för uppföljning De kritiska framgångsfaktorer som följs upp avdelningsvis har komprimerats till nedanstående nyckeltal för uppföljning i delårsrapport och årsredovisning.

Norrvatten 10 (25) Kritiska framgångsfaktorer Kvalitet på utgående dricksvatten Leverenssäkerhet Kommunikation Kommunikation Nyckeltal/Målvärde Externa kvalitetskrav ska alltid uppfyllas Interna kvalitetskrav ska uppfyllas i > 99,5% av tiden Identifiering och isolering av större läcka i huvudvattenledningsnätet ska ske inom 2 timmar Meddela berörda kommun/er om identifierad störning inom 30 minuter Norrvattens webbplats ska uppdateras inom 30 minuter vid större läcka Uppföljning Löpande samt Kvartal I samband med inträffad läcka samt Kvartal I samband med inträffad störning samt Kvartal I samband med inträffad störning samt Kvartal Arbetsmiljö Noll olycksfall Löpande samt Kvartal Ekonomi Ekonomi Ekonomi Resultat om 2 % av omsättningen Självfinansieringsgrad över 110 % rullande 10-årsintervall Avvikelse mellan prognos vid delårsbokslut utfall vid årsbokslut under 5 % i förhållande till omsättning Löpande samt Kvartal Löpande samt Kvartal Löpande samt Kvartal 1.5. Norrvattens miljöarbete Norrvatten fortsätter under planperioden sin satsning på miljöarbetet. Under hösten 2014 kommer en arbetsgrupp sättas samman för att driva miljöfrågorna internt inom förbundet. Gruppen kommer att få i uppdrag att ta fram miljömål för att kontinuerligt förbättra och följa upp miljöarbetet inom Norrvatten. Miljöarbetet ska vara en naturlig del av det dagliga arbetet och vår miljöpåverkan ska synliggöras med nyckeltal på utvalda områden. Under hösten 2014 görs en revision av Norrvattens miljöledningssystem, Miljödiplom guld. Miljödiplomet från Järfälla kommun revideras vart annat år där de kontrollerar om vi har uppnått de mål som vi har satt upp. Efter den senaste revidering fick Norrvatten följande mål att uppnå inom två år;

Norrvatten 11 (25) Uppnått: Sopstation Vindkraftverk Miljöutbildning för all personal Öka miljömedvetenheten hos anställda Pågår: Minska miljöfarliga kemikalier Öka andel miljövänliga varor Beräkna utsläpp av växthusgaser Kommer inte att uppfyllas: Komprimator Ecodriving De mål som inte uppnås under 2014 kommer inte att genomföras då det har prioriterats att fokusera på andra områden som förväntas ge en större miljöeffekt. Det fortsatta miljöarbetet under planperioden kommer att bland annat fokusera på; - Skärpning av fordonspolicyn - Omhändertagande av spolvatten - Utveckla utnyttjande av det avvattnade slammet 2. Omvärldsförutsättningar under planperioden 2.1. Befolkningsutveckling och vattenkonsumtion Under 2015 kommer Norrtälje kommun att börja ta emot leveranser av dricksvatten från Norrvatten. Detta ger en ökad försäljning för förbundet med cirka 0,5 miljoner m 3 dricksvatten för 2015 och för 2016 och 2017 cirka 1,1 miljoner m 3 vatten förutsatt att Norrtälje ansluter 20 000 abonnenter. Skillnaden mellan 2015 och de efterföljande åren är att Norrtälje ansluts först den 1 juli 2015 enligt projektplanen. Vi planerar fortsatt för en minskad konsumtion av dricksvatten per person. Tack vare den stora inflyttningen i våra medlemskommuner räknar vi med oförändrade mängder dricksvatten exkluderat för Norrtälje kommun, vilket beräknas ske under 2015, se tabellerna nedan. Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Budget Budget 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Folkmängd 528 850 540 214 548 851 558 508 568 000 590 000 598 000 605 000 % Förändring 1,21% 2,15% 1,60% 1,76% 1,70% 2,11% 1,36% 1,17% Med start i början av 70-talet då förbrukningen var cirka 240 liter per person och dygn är vi nu nere på cirka 160 liter per person och dygn. Orsakerna till denna förändring är många, men den största orsaken är mer vattensnål utrustning i hushållen som toaletter, tvättmaskiner och diskmaskiner.

Norrvatten 12 (25) Norrvattens prognos visar att en person kan göra av med så lite som 125 liter per dygn utan att inskränka på livskvaliteten. Därför kommer denna negativa utveckling av vattenförbrukning per abonnent att fortsätta till 2030 om dagens trend håller i sig. Efter 2030 kommer varje ny abonnent öka förbundets totala försäljning med motsvarande mängd. 2015 2016 2017 Debiterad mängd dricksvatten 45 223 680 45 354 485 45 417 746 2.2. Organisatoriska förutsättningar 2.2.1. Administration och IT Norrvatten samarbetar på en rad olika områden med flera organisationer. Redan nu delas till exempel ekonomi, lönehantering, personaladministration, växel, kanslifunktioner, IT och kommunikation mellan Käppalaförbundet och Norrvatten. Samarbetet har varit framgångsrikt både avseende kvalitet och ekonomi och kommer att fortsätta under planperioden. Större utmaningar under 2015 är att implementera ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem i organisationerna som inköpts under 2014. Implementeringen innebär ett omfattande arbete med klassificeringar och identifikation av samtliga dokumenttyper, exklusive anläggningsdokumentation, inom organisationen. Det innebär också att rutiner för registrering och arkivering ses över och att styrande dokument uppdateras för att säkerställa lagefterlydnad avseende offentliga handlingar och att skapa förutsättningar för en effektiv och ändamålsenlig dokumenthantering i hela organisationen. För IT-verksamheten kommer planperioden innebära betydande investeringar i telefoni i bergrummen på Görvälnverket. Tanken är att upprätta ett nätverk där vanliga mobiltelefoner fungerar även i produktionslokalerna och där det ges möjlighet till larmfunktioner och positionsbestämningar. Systemen ökar både tillgänglighet och säkerhet jämfört med nuvarande föråldrade systemlösning. Under perioden kommer också upphandlingar att genomföras avseende IT-drift. 2.2.2. Förändringar i infrastrukturen Norrvattens distributionssystem påverkas hela tiden av de ny- och ombyggnationer som präglar verksamhetsområdet. Nya vägar och trafikplatser, spårbundna ny- och omläggningar, nya industri- och bostadsområden innebär ofta att Norrvattens ledningar måste flyttas. Även om de externa exploatörerna står för huvuddelen av genomförandet och kostnaderna är de nödvändiga insatserna från såväl projekt- och utredningsavdelningen som distributionsgruppen betydande och får påverkan på genomförandet av övriga projekt i investeringsplanerna. Att planera personellt och ekonomiskt för nätets underhåll och utveckling är en utmaning när utomstående parter styr vad som ska hända i de enskilda områdena.

Norrvatten 13 (25) Förändringarna i infrastruktur innebär också möjligheter. I samband med exploateringar och infrastrukturprojekt blir det ofta lönsamt att genomföra ledningsutbyten eller materialförändringar, även om det inte är en prioriterad utbytesåtgärd under året. I samband med utbytesprogrammen är det därför viktigt att försöka skaffa sig en uppfattning om vilka arbeten som kommer att utföras av andra parter vid kritiska punkter. Under planperioden förväntas bygg- och omläggningsverksamheten hos våra ägarkommuner, trafikverket, SL och olika exploatörer fortsätta i samma takt som hittills. En annan fråga som får extra fokus under perioder med stark infrastrukturell expansion är skyddet av Mälaren som råvattentäkt och våra reservvattentäkter. För Norrvattens räkning innebär det att resurser måste läggas för bevakning av skyddsföreskrifter och allmänt planarbete. 2.2.3. Distribution ledningsnät När det gäller ledningsnätet utgör den planerade redundansledningen mellan Upplands-Bro och Sigtuna den största nyinvesteringen under 2015 och planperioden. Även den planerade redundanslösningen i Knivsta utgör en betydande investering under planperioden. I övrigt utgörs investeringarna i ledningsnätet huvudsakligen av utbyte av gamla ledningar. Speciellt fokus ligger på våra ledningar av glasfiberarmerad plast, så kallade GAP-ledningar, vilka orsakat flera stora läckage under senare år. Nybyggnationen av Norrtäljeledningen tar fortsatt stora resurser i anspråk under 2015. Ny- och reinvesteringar i ledningsnätet är viktiga att genomföra för att klara en hög leverenssäkerhet av dricksvatten. En utbytesplan har tagits fram där ledningsnätet inventerats och riskbedömts. Årliga reinvesteringar på 30-40 Mkr är nödvändiga att utföra för att fullt upp nå kraven på utbyte av ledningar. Teoretiskt skulle man behöva byta ut cirka 5,2 km ledning per år för att den 50-åriga ekonomiska avskrivningstakten också skulle motsvaras av fysiska utbyten. Det i sin tur skulle kräva dubbelt så mycket i investeringsutgifter. Idag vet vi att ledningsnätet i medeltal har en fysisk livslängd på 60-70 år, varför en reinvesteringsnivå om 30-40 Mkr planläggs. Utöver den mer övergripande utbytesplanen arbetar Norrvatten systematiskt med en åtgärdsplan. Arbetet utgår ifrån lagkrav, ägarens krav och mål, brukares och kunders behov, gällande tillstånd samt övriga verksamhetsmål och ambitioner. Identifierade åtgärder sorteras och struktureras under begreppen Kvalitet-Hälsa (Människans behov av dricksvatten), Hydraulik (ledningsnätets funktion), Material (ledningsnätets kondition), Drift (skötsel av ledningsnätet). Arbetet utmynnar i en långsiktig åtgärdsplan som utgör stommen i de föreslagna investeringsplanerna. Samtidigt pågår det en rad omläggningar och utbyten som inte Norrvatten har rådighet över (se tidigare avsnitt) genom de infrastrukturella förändringarna. Det medför med automatik utbyten och föryngring av ledningsnätet även om det inte sker enligt den prioriterade planen. Det medför också ofta att man passar på att göra större utbyten av ledningssträckor som inte berörs av till exempel en omläggning för att få större sammanhängande etappsystem och slippa blanda olika material med förhöjda riskvärden som följd.

Norrvatten 14 (25) Andelen oförutsedda reinvesteringar kommer därför att öka i och med att de infrastrukturella förändringarna bedöms fortsätta med oförminskad takt. Under tiden får delar av det planenliga utbytet och nyinvesteringar avvakta. 2.2.4. Affärsdrivande verksamheter De affärsdrivande verksamheterna består idag av laboratoriet, läcksökningsenheten samt vattenmätarservicen. Laboratoriet Laboratoriet behandlar idag över 4 000 prov från driften av vattenverket och längs distributionsnätet samt lagstadgade egenkontrollprov både för verket och för medlemskommunernas räkning. Enheten kommer att fokusera på implementation av ett nytt IT-baserat stödsystem eftersom nuvarande applikation inte längre kommer att utvecklas av leverantören. Arbetet kommer att medföra att samtliga rutiner ses över och att kvalitetssystemet uppdateras. Laboratoriet arbetar fortlöpande med rutinuppdateringar och ackreditering avseende olika prov- och analysmetoder för att möta framtida krav på en objektiv och säker bedömning av proven. Enheten hjälper också till i Norrvattens processoch utvecklingsarbete avseende nya reningsmetoder och analys av förändringar och egenskaper i råvattnet. Nya metoder för analyser on-line utvärderas löpande. Vattenmätarservice Medlemskommunerna hyr vattenmätare från Norrvatten som också, via entreprenörer, genomför den obligatoriska kontrollen av mätare efter lagstadgad utesittningstid som idag är cirka 10 år. I vissa kommuner utför också Norrvatten vattenmätarbyten hos abonnenterna vid nybyggen och efter utesittningstidens slut. Enheten kommer under planperioden att tillsammans med intresserade kommuner genomföra provinstallationer med så kallade signalerande mätare som sänder radiosignaler med uppgifter om mätarvärden och eventuella onormala förändringar i vattenförbrukningen. För kommunerna kan en övergång till den nya typen av vattenmätare innebära att man slipper dagens debiteringssystem med årsvisa manuella avläsningar och preliminär fakturering baserad på senaste avläsning. I framtiden kommer de signalerande mätarna att möjliggöra periodvisa faktureringar baserad på faktisk förbrukning. De kan givetvis också användas som ett skydd för abonnenten genom larmfunktionen vid onormal förbrukning, till exempel vid läckor. För kommunernas del gäller det att bestämma hur man vill läsa in signalerna från mätarna. Man kan bygga upp fasta mottagarsystem eller använda sig av mobila enheter som fångar upp signalerna utanför fastigheterna. I en del kommuner genomförs t ex försök att montera mottagare på sopbilarna som passerar fastigheterna. Mätarserviceenheten samarbetar också organisatoriskt med Läcksökningsenheten, se nedan, för att utveckla och utnyttja tekniken med signalerande mätare.

Norrvatten 15 (25) Läcksökningsenheten Norrvattens läcksökningsenhet kontrollerar löpande delar av Norrvattens huvudledningsnät och genomför både planerad och akut läcksökning hos medlemskommunerna. Den planerade läcksökningen bedrivs i nära samarbete med respektive kommun som områdesundersökningar där prioriterade områden avlyssnas systematiskt. Under planperioden kommer försök att genomföras med intresserade kommuner där tekniken med signalerande vattenmätare kan utvecklas för sektionering av områden och analys av till exempel nattförbrukning för att upptäcka områden med onormal förbrukning. I framtiden kan detta medföra att fasta områdesmätare ger larm om onormal förbrukning i samma stund som en läcka uppstår. Läcksökningsenheten samverkar intimt med Vattenmätarservice för personell och kompetensmässig samordning. Enheten har också löpande kontakter med Norrvattens distributionsenhet för att kunna samordna läcksökningsarbetet effektivt. 2.3. Finansiella marknaden Under planperioden räknar vi med en låg ränta. Prognosen från riksbanken pekar på att reporäntan kommer att ligga runt 0,5 % under 2015 och sen stiga till 1,5 % under 2016 och först 2017 överstiga 2 procent. Vi har under perioden räknat med att Norrvattens genomsnittliga ränta kommer att sjunka under 2015 jämnfört med 2014 och sen långsamt höjas allt eftersom Stiborräntan åter höjs till mer normala nivåer. Utfall Prognos Budget Budget Budget 2013 2014 2015 2016 2017 Genomsnittlig skuld 301 392 000 298 231 000 365 954 000 452 293 500 489 801 500 Genomsnittlig ränta 3,08% 2,75% 2,40% 2,45% 2,55% Räntekostnad 9 269 000 8 201 353 8 782 896 11 081 191 12 489 938 2.4. Norrtäljeprojektet Norrtäljeprojektet kommer att avslutas under 2015 och prognosen just nu pekar mot att vi kommer att ansluta 20 000 abonnenter under 2015. Avtalet med Norrtälje kommun säger att beräkningen för hur stor del av investeringskostnaderna som Norrvatten respektive Norrtälje ska ta bestäms utifrån antalet abonnenter under det andra året efter anslutningen, det vill säga 2016. Anslutningen till Norrtälje ska vara kostnadsneutral för de övriga medlemmarna i förbundet. Den redundansledning som i samband med projektet byggts mellan Vaxholm och Österåker kommer att öka förbundets kapitalkostnader med start från och med 2015. Investeringsutgiften är ungefär 70 Mkr och kommer att kosta förbundet cirka 2 Mkr årligen i ökad avskrivning och räntekostnader.

Norrvatten 16 (25) 3. Känslighetsanalys I en budget finns det många osäkra faktorer som vi inte kan påverka utan måste förlita oss på uppskattningar av tidigare års utfall eller prognoser från olika företag eller myndigheter. Nedan presenteras ett par sådana och hur en förhållandevis liten förändring kan slå mot resultatet. Kemikalier Råvattenkvaliteten +- 0,5 Mkr Förändringar i råvattenkvaliten beroende på klimateffekter som inte går att förutse innebär att doseringen av kemikalier förändras gentemot budgeterade volymer. Vindkraftverket Produktionen +-10 % +- 1 Mkr Vindkraftverket kostar förbundet lika mycket oavsett dess produktion av elenergi. Om vindkraftverket producerar mindre energi än prognostiserat måste denna energi köpas in på marknaden för att täcka behovet. Vi förlorar även en intäkt genom att antalet elcertifikat som vi kan sälja minskar. Räntekostnader Genomsnittlig ränta +- 0,1 % +- 0,4 Mkr Räntekostnadsberäkningen utgår från Riksbankens senaste ränteprognos. Ser vi historiskt kan dessa ändras fort och Riksbanken kan börja höja reporäntan tidigare än beräknat. Vattendebitering Försäljning +- 1 % +- 1,5 Mkr Hur mycket dricksvatten som säljs under ett år påverkas i hög utsträckning av vädret. En varm och torr sommar ökar efterfrågan och försäljningen av dricksvatten medan de minskar en kall och blöt sommaren. Variationen slår direkt mot resultatet då Norrvatten använder sig av en helt rörlig taxa medan kostnaderna till 80 % är fasta. Läckor Antal läckor +-1 +- 0,2 Mkr Antalet läckor som sker på Norrvattens huvudvattenledning under ett år är beräknat till 20 st. Detta är baserat på utfallet tidigare år. Att laga en läcka kan kosta mellan 30 tkr och 500 tkr så spannet är stort. Budgeten inkluderar kostnader för 20 läckor som kostar 200 tkr att åtgärda, totalt 4 Mkr. Dessa många osäkerheter som förbundet inte kan påverka gör det önskvärt med en budget med ett positivt utfall med cirka 2 % av omsättningen för att kunna klara av eventuella negativa förändringar. 4. Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna för planperioden grundas på prognoser från Riksbanken och SKL. Den svenska ekonomin förväntas stiga under planperioden från den låga nivån som vi nu befinner oss i. Tillväxten förväntas öka, arbetslösheten sjunka och prisnivåerna åter börja öka igen. Däremot så har denna lågkonjunktur som vi är inne i hållit i sig längre än förväntat så dessa prognoser är väldigt osäkra. Senast i juni reviderade Riksbanken sin ränteprognos och skrev ner denna rejält mot tidigare prognoser.

Norrvatten 17 (25) I budgetarbetet har både volymer och prisnivå på våra viktigaste och största utgiftsposter analyserats och prognosticerats efter senaste kände indikatorer. Några av dessa utgifts- och intäktsposter kommenteras i nästa avsnitt. 4.1. Intäkter 4.1.1. Vattenavgifter Budgeten för 2014 inkluderade även en verksamhetsplan för 2015 och 2016, där vattenpriset för perioden var satt till 3,5 kr/m 3, vilket kan jämföras med priset för 2014 som är 3,3 kr/m 3. För att klara finanspolicyn och nyckeltalet med cirka 2 % som nettoresultat i förhållande till omsättning kommer Norrvatten behöva höja vattenpriset till 3,45 kr/m 3 år 2015. Höjningen är därvid något mindre än planerat, vilket främst kan förklaras av Riksbankens sänkning av reporäntan och den nya ränteprognosen. För att klara finanspolicyn under planperioden behöver priset på vatten justeras från dagens 3,3 kr/m 3 till 3,65 kr/m 3 2017. De främsta orsakerna till detta är ökade kostnader på insatsvaror på grund av inflationen, ökade investeringar i driftsäkerhet t ex dubbelbemanning i produktionen, ny UV-anläggning och redundansledningen mellan Brottby och Åkersberga samt en fortsatt minskad förbrukning per abonnent. 4.1.2. Övriga intäkter Även övriga intäkter för analysavgifter, vattenmätarhyror med mera måste höjas i motsvarande grad som dricksvattenavgifterna. 4.2. Kostnader 4.2.1. Personalkostnader Personalkostnaderna kommer att höjas under planperioden då produktionen under 2014 går över till dubbelbemanning. Under 2014 påbörjades denna omställning och kommer att vara klar under hösten 2014. Löneökningarna under perioden beräknas ligga mellan 2,5 % till 3 %. 4.2.2. Kemikalier Kostnaden för kemikalier ökar marginellt och beror främst på den ökade produktionen av dricksvatten då Norrtälje ansluts. Kostnadsökningen ligger inom ramen för inflationsåtagandet. 4.2.3. Energikostnader Norrvatten har en långsiktig prissäkringspolicy för den prognostiserade energiförbrukning exklusive den egenproducerade energivolymen från vårt eget vindkraftverk. Osäkerheten avseende energikostnaden är om vindkraftverket kommer att leverera så mycket energi som prognostiserat. Analogt med kemikaliekostnaderna så ökar även energikostnaderna när

Norrvatten 18 (25) Norrtälje ansluts. Ny UV-utrustning med högre effekt medför även den en viss ökning av energiförbrukningen. 4.2.4. Entreprenadkostnader/Främmande tjänster Övergången till dubbelbemanning på driften innebär att nuvarande underhållstekniker går över till produktionen med ett visst underhållsansvar. Delar av det underhåll som tidigare sköttes av egen personal kommer nu att täckas av externa resurser, detta innebär en kostnadsökning på ungefär 1,5 Mkr. 4.2.5. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna kommer att öka under planperioden. Detta både på grund av att investeringar avslutas och att räntorna stiger. 4.2.6. Avskrivningar Under planperioden kommer flera stora investeringar att avslutas, och då främst Norrtäljeprojektet som kommer att kosta Norrvatten drygt 5 miljoner årligen i ökade avskrivnings- och räntekostnader. Dessa kostnader kompenseras dock av högre intäkter från vattenförsäljningen. 4.2.7. Räntekostnader Norrvattens räntekostnader har under flera år sjunkit tack vare sjunkande räntor och en mer aktiv lånehantering som har tagit vara på de möjligheter som har uppkommit. Den genomsnittliga räntan kommer under planperioden fortfarande vara låg men ett utökat lånebehov för att finansiera nyinvesteringar kommer att öka förbundets räntekostnader.

Norrvatten 19 (25) 5. Tabellbilagor till Budgeten 2015 5.1. Resultatbudget 2015 med verksamhetsplan 2016-2017 RESULTATRÄKNING (tkr) Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2014 Budget 2015 VP 2016 VP 2017 Rörelsens intäkter Vattenavgifter 140 210 144 375 144 375 156 022 158 741 165 775 Övriga intäker 23 862 17 296 17 418 17 537 17 791 17 970 Interna intäkter 32 046 32 074 34 624 31 874 32 074 32 074 Aktiverat arbete för egen räkning 2 482 2 767 2 717 3 102 1 380 1 400 Omsättning (1) 198 600 196 511 199 134 208 534 209 985 217 219 Rörelsens kostnader Driftskostnader -30 651-30 433-29 946-36 553-37 300-38 023 Övriga externa kostnader -24 653-28 712-26 358-28 760-27 252-27 617 Interna kostnader -32 046-32 074-34 624-31 874-32 074-32 074 Personalkostnader -48 180-50 103-50 331-51 807-51 161-52 394 Personalkostnader - Jämförelsestörande post -3 079 393 619 481 0-170 Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar -44 282-46 753-45 192-47 316-48 184-52 230 Summa kostnader (2) -182 890-187 683-185 832-195 829-195 971-202 507 Rörelseresultat 15 710 8 829 13 302 12 705 14 014 14 712 Finansiella poster Ränte- och övriga finansiella intäkter 35 20 15 15 15 15 Ränte- och övriga finansiella kostnader -9 269-9 153-11 000-8 900-11 200-12 500 Resultat (3) 6 475-304 2 317 3 820 2 829 2 227 Nyckeltal Nettoresultat i förhållande till omsättning 3,3% -0,2% 1,2% 1,8% 1,3% 1,0% Avskrivningar i % av totala kostnader 24,2% 24,9% 24,3% 24,2% 24,6% 25,8% Finansnetto i % av totala kostnader 5,0% 4,9% 5,9% 4,5% 5,7% 6,2% Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER (tkr) Utfall Prognos Budget Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 Vattenavgifter 140 210 144 375 144 375 156 022 Mätaravgifter 5 450 5 750 5 656 5 650 Övriga intäkter 10 654 11 546 11 762 11 887 Realisationsvinst Fastighet *) 7 758 0 0 0 Aktiverat arbete 2 482 2 767 2 717 3 102 Ränteintäkter 35 20 15 15 Summa 166 589 164 458 164 525 176 675 Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER (tkr) Personalkostnader -39 888-41 662-42 144-44 269 Pensionskostnader -8 292-8 441-8 186-7 538 Ränteförändring pension *) -3 079 393 619 481 Kemikalier -8 602-8 635-8 593-8 475 Energi -13 482-13 392-12 994-13 571 Övriga driftskostnader -21 934-21 648-21 203-27 803 Övriga kostnader -11 286-15 470-13 514-15 464 Avskrivningar -44 282-46 753-45 192-47 316 Räntekostnader -9 269-9 153-11 000-8 900 Summa -160 113-164 762-162 208-172 855 Not 3 JUSTERING AV RESULTATET ENLIGT BALANSKRAVET Resultat enligt redovisning 6 475-304 2 317 3 820 Justeringar: 3079-393 -619-481 Realisationsvinster mm Resultat enligt balanskravet 9 554-697 1 698 3 339 Föregående års balansresultat -8 841-697 Resultat att återställa 0-697 0 0

Norrvatten 20 (25) 5.2. Balansbudget Ställning Prognos Budget Budget TILLGÅNGAR 2013-12-31 2014-12-31 2014-12-31 2015-12-31 Anläggningstillgångar 5) Immatriella anläggnignar 9 057 8 500 0 6 000 Byggnader, anläggningar, mark 451 611 460 000 473 380 922 133 Pågående nyanläggningar 275 544 425 000 500 000 165 000 Maskiner och inventarier 6 177 7 500 12 500 12 500 Finansiella anläggningstillgångar 1 730 1 730 1 730 1 730 Summa anläggningstillgångar 744 119 902 730 987 610 1 107 363 Omsättningstillgångar Råvaror och förnödenheter 4 205 4 500 4 500 4 500 Kortfristiga fordringar 34 765 43 000 45 000 45 000 Likvida medel 0 0 0 0 Summa omsättningstillgångar 38 970 47 500 49 500 49 500 SUMMA TILLGÅNGAR 783 090 950 230 1 037 110 1 156 863 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital (4) 169 644 169 340 189 144 173 160 - därav årets resultat 6 475-304 2 317 3 820 Avsättningar Avsättning för pensioner 24 820 24 427 24 434 23 946 Summa avsättningar 24 820 24 427 24 434 23 946 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 518 800 706 463 773 532 909 757 Summa långfristiga skulder 518 800 706 463 773 532 909 757 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder 69 827 50 000 50 000 50 000 Summa kortfristiga skulder 69 827 50 000 50 000 50 000 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 783 090 950 230 1 037 110 1 156 863 Ansvarsförbindelser 35 847 33 929 33 686 32 123 Not 4 EGET KAPITAL (tkr) IB 169 108 169 644 186 827 169 340 Förändring (Pensionsskuldsklassificering) -5 940 0 0 0 Periodens resultat 6 475-304 2 317 3 820 UB 169 644 169 340 189 144 173 160 Not 5 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, AVSKRIVNINGAR, m m (tkr) Ingående anläggningsvärde 620 837 744 119 782 730 902 730 Periodens investeringar 167 564 205 364 250 072 251 950 Avskrivningar -44 282-46 753-45 192-47 316 Utgående anläggningsvärde 744 119 902 730 987 610 1 107 363 Räntebärande anläggningslån 518 800 706 463 773 532 909 757 Lån i förhållande till anläggningar 84,5% 78,3% 78,3% 82,2% Soliditet 21,7% 17,8% 16,6% 15,0%

Norrvatten 21 (25) 5.3. Finansieringsbudget Utfall Prognos Budget Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 Periodens resultat 6 475-304 2 317 3 820 Justering för av- och nedskrivningar 44 282 46 753 45 192 47 316 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster *) 3 079-393 -242-481 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 53 836 46 056 47 267 50 655 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 9 321-8 530-9 000-2 000 Ökning/minskning kortfristiga skulder 19 987-19 827 464 0 Medel från den löpande verksamheten 83 144 17 699 38 731 48 655 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar -167 565-205 364-250 072-251 950 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 1 Medel från investeringsverksamheten -167 565-205 363-250 072-251 950 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån/amorteringar 84 416 187 663 211 336 203 294 Medel från finansieringsverksamheten 84 416 187 663 211 336 203 294 PERIODENS KASSAFLÖDE -5 0-5 0 Likvida medel vid periodens början 5 0 5 0 Likvida medel vid periodens slut 0 0 0 0 *) Pensionsavsättningar och reavinster 3 079-393 -242-481 Självfinansieringsgrad 26% 23% 18% 19% Självfinansieringsgrad exkl Norrtäljeinvestering 42% 28% 57% 60%

Norrvatten 22 (25) 5.4. Kostnadsutveckling med nyckeltal Statistik och nyckeltal NORRVATTEN 5 år i sammandrag (tkr) Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Budget 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 2015 Vattenavgifter 114 511 116 161 131 249 125 939 140 210 144 375 144 375 156 022 Mätaravgifter 4 686 5 041 5 174 5 120 5 214 5 750 5 656 5 650 Övriga intäkter 8 824 9 863 11 450 13 249 21 131 14 333 14 494 14 988 Totala intäkter 128 021 131 065 147 873 144 308 166 555 164 458 164 525 176 660 Kemikalier 4 323 5 548 6 530 6 108 8 194 8 025 8 025 8 450 Elenergi och olja 18 823 18 567 17 857 18 839 13 482 13 242 12 844 13 571 Övriga driftskostnader 20 328 18 949 22 871 22 673 22 342 30 056 28 742 34 838 Löner och ersättningar 21 245 23 715 25 477 27 783 29 395 29 759 30 507 31 661 Pensionskostnader 6 474 4 376 14 008 9 860 11 371 8 048 7 567 7 087 Övriga personalomkostnader 8 167 9 019 9 892 10 103 10 493 11 902 11 637 12 578 Övriga kostnader 8 000 7 352 7 843 9 327 11 286 7 843 6 708 8 454 Avskrivningar 30 143 32 124 34 512 37 080 44 282 46 753 45 192 47 316 Räntenetto 10 379 9 813 10 736 11 376 9 235 9 133 10 985 8 885 Totala kostnader 127 881 129 463 149 726 153 149 160 080 164 762 162 208 172 840 Resultat 140 1 602-1 853-8 841 6 475-304 2 317 3 820 Anläggningstillgångar 443 786 474 915 515 817 620 837 744 120 902 730 987 610 1 107 363 Omsättningstillgångar 40 367 39 976 34 057 48 296 38 970 47 500 49 500 49 500 Totala tillgångar 484 154 514 891 549 874 669 133 783 090 950 230 1 037 110 1 156 863 Eget kapital 137 031 138 634 136 781 163 168 169 644 169 340 189 144 173 160 Avsättningar 52 312 50 551 56 760 21 741 24 820 24 427 24 434 23 946 Långfristiga skulder 260 230 280 620 314 123 429 955 518 800 706 463 773 532 909 757 Kortfristiga skulder 34 581 45 086 42 210 54 269 69 827 50 000 50 000 50 000 Totala skulder 484 154 514 891 549 874 669 133 783 091 950 230 1 037 110 1 156 863 Räntebärande lån inklusive checkräkning 31/12 (tkr) 275 073 297 063 330 566 444 707 528 620 706 463 773 532 909 757 Nettoinvesteringar (tkr) 50 144 62 935 75 414 142 101 167 565 205 364 250 072 204 634 Pris per m3, kr (Vattenavgifter) 2,70 2,70 2,95 2,95 3,15 3,30 3,30 3,45 Årsanställda 50 51 56 58 58 56 56 56 Frisknärvaro 97,1% 97,0% 97,9% 98,2% 98,3% 99,1% 97,0% 98,0% Kostnader exklusive kapitalkostnader 87 360 87 526 104 478 104 693 106 563 108 876 106 031 116 639 Nettoresultat i förhållande till omsättning 0,1% 1,2% -1,3% -6,1% 3,9% -0,2% 1,4% 2,2% Kapitalkostnader i % av totala kostnader 31,7% 32,4% 30,2% 31,6% 33,4% 33,9% 34,6% 32,5% Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 28,3% 26,9% 24,9% 24,4% 21,7% 17,8% 18,2% 15,0% Lånefinansiering i % av anläggningar 62,0% 62,6% 64,1% 71,6% 71,0% 78,3% 78,3% 82,2% Rörelsekapital 5 787-5 110-8 153-5 973-30 857-2 500-500 -500 Självfinansieringsgrad 60,1% 51,0% 45,8% 26,1% 26,4% 22,8% 18,1% 23,1% Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Budget 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 2015 Uppfordrad råvattenmängd km3 45 176 46 028 46 083 46 091 48 700 46 000 46 000 48 482 Producerad mängd dricksvatten km3 42 951 43 503 44 853 43 251 45 600 44 000 44 000 46 173 Intern förbrukning procent 4,9% 5,5% 2,7% 6,2% 6,4% 4,3% 4,3% 4,8% Debiterad mängd km3 42 397 43 023 44 333 42 943 44 651 43 750 43 750 45 224 Förlust i procent av producerad mängd 1,3% 1,1% 1,2% 0,7% 2,1% 0,6% 0,6% 2,1% Energiuttag produktion Kwwh 16 930 18 045 18 254 17 912 18 929 18 500 18 500 18 700 Energiuttag tryckstegring Kwwh 1 227 1 241 1 255 1 228 1 292 1 300 1 300 1 300 Energiproduktion Vindkraftverket MWh 7 138 7 200 7 700 7 700 Ökning/Minskning producerat vatten -1,1% 1,3% 3,1% -3,6% 5,4% -3,5% 0% 5% Invånarantal medlemskommunerna 522 511 528 850 540 214 548 851 558 508 568 000 566 500 590 000 Ökning / minskning invånarantal 1,87% 1,21% 2,15% 1,60% 1,76% 1,70% -0,26% 4,15% Producerad mängd vatten/invånare 82 82 83 79 82 77 78 78 Kemikaliekostnad/m3 debiterat vatten (kr) 0,10 0,13 0,15 0,14 0,18 0,18 0,18 0,19 Energikostnad/m3 debiterat vatten (kr) 0,44 0,43 0,40 0,44 0,30 0,30 0,29 0,30 Pris per m3, kr 2,70 2,70 2,95 2,95 3,15 3,30 3,30 3,45 Energi och kemikaliekostnad procent av pris m3 20% 21% 19% 20% 15% 15% 14% 14% Renvattenkostnad i procent av total VA-kostnad Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Budget Genomsnitt i Stockholms län 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 2015 Typhus A Norrvattens andel av total kostnad % 9,6% 9,2% 9,8% 8,9% 9,5% 9,9% 9,9% 10,4% Typhus A Total kostnad VA-avgifter 4 230 4 379 4 520 4 959 4 966 5 000 5 000 5 000 Typhus B Norrvattens andel av total kostnad % 13,1% 12,7% 13,4% 12,8% 13,0% 13,5% 13,5% 13,8% Typhus B Total kostnad VA-avgifter 41 202 42 410 43 976 45 929 48 541 49 000 49 000 50 000 Typhus A = "Normalvilla" med 150 m3 i årlig vattenförbrukning Typhus B = Flerbostadshus med 15 lägenheter och 2 000 m3 i årlig vattenförbrukning

Norrvatten 23 (25) 5.5. Driftbudget per avdelning DRIFTREDOVISNING (tkr) Utfall Prognos Budget Budget Affärsdrivande sektor Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 Mätaravgifter 5 450 5 750 5 656 5 650 Interna intäkter 2 621 2 400 3 000 2 400 Externa intäkter 5 992 6 648 7 418 7 375 Summa intäkter 14 061 14 798 16 074 15 425 Driftskostnader -1 067-1 000-485 -2 000 Övriga externa kostnader -1 697-1 762-1 783-1 232 Interna kostnader (IT, ledning med mera) -2 222-2 470-4 421-2 470 Personalkostnader -7 544-6 586-8 285-7 765 Avskrivningar/kapitalkostnader -963-1 181-1 048-1 351 Summa kostnader -13 493-12 999-16 021-14 818 Resultat 568 1 799 52 607 Utfall Prognos Budget Budget Taxefinansierad sektor Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 Vattenavgifter 140 210 144 375 144 375 156 022 Interna intäkter 29 425 29 674 31 624 29 674 Externa intäkter 14 903 7 665 7 062 7 613 Summa intäkter 184 538 181 713 183 060 193 309 Driftskostnader -29 583-29 433-29 462-34 553 Övriga externa kostnader -22 956-26 951-24 575-27 528 Interna kostnader (inköp) -29 824-29 603-30 203-29 603 Personalkostnader -43 715-43 124-41 427-43 561 Avskrivningar/Kapitaltjänst -43 319-45 572-44 144-45 966 Summa kostnader -169 397-174 684-169 810-181 210 Ränteintäkter 35 20 15 15 Räntekostnader -9 269-9 153-11 000-8 900 Summa räntenetto -9 235-9 133-10 985-8 885 Resultat 5 906-2 103 2 265 3 213 Utfall Prognos Budget Budget Totalt Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 Vattenavgifter 140 210 144 375 144 375 156 022 Mätaravgifter 5 450 5 750 5 656 5 650 Externa intäkter 20 895 14 313 14 479 14 988 Summa intäkter 166 554 164 438 164 510 176 660 Driftskostnader -30 651-30 433-29 946-36 553 Övriga externa kostnader -24 653-28 712-26 358-28 760 Personalkostnader -51 259-49 710-49 712-51 326 Avskrivningar -44 282-46 753-45 192-47 316 Summa kostnader -150 844-155 609-151 208-163 955 Ränteintäkter 35 20 15 15 Räntekostnader -9 269-9 153-11 000-8 900 Summa räntenetto -9 235-9 133-10 985-8 885 Resultat 6 474-304 2 317 3 820 Resultat exklusive Realisationsvinst -1 239-304 2 317 3 820

Norrvatten 24 (25) 5.6. Investeringsbudget Totalbudget Upparbetat Prognos 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 2014-06-30 Görvälnverket Intag och Mälaren 8 650-50 750 500 2 400 5 000 Flockning Fällning (Slamhantering) 750 0 0 250 0 0 Filtrering/pumpning 27 250 1 577 3 800 10 100 13 500 10 200 Kemikaliedosering/UV 17 750 2 885 2 350 10 400 500 500 Fastighet 22 600 3 196 10 800 9 300 3 000 0 Elförsörjning 3 350 556 1 000 5 250 4 450 3 500 Styrsystem Driftövervakning 700 480 700 700 700 700 Pilotanläggning 20 000 0 0 1 000 10 000 9 000 Summa 101 050 8 646 19 400 37 500 34 550 28 900 Yttre anläggningar Grundvattenverk 6 000 375 2 000 2 000 3 000 3 500 Tryckstegringsstationer 4 000 20 0 2 000 2 000 0 Reservoarer 2 250 1 143 4 250 3 750 3 500 1 500 Allmänt, säkerhet, drift mm 2 350 3 912 5 440 1 100 1 100 1 000 Summa 14 600 5 451 11 690 8 850 9 600 6 000 Ledningar Norrtäljeprojektet 570 000 283 780 67 000 120 000 0 0 Övriga ledningsprojekt 104 900 46 429 42 810 44 700 33 700 41 275 Externa byggprojekt påv Hvl 0 682 2 830 0 0 0 Reservvattenförsörjning GIS 18 100 0 1 900 2 200 18 000 6 000 Utredningar, hjälpsystem 8 500 363 2 163 3 800 3 250 1 000 Redundanseledning Upplands-Bro Sigtuna 90 000 761 500 25 000 25 000 25 000 Summa 791 500 332 014 117 203 195 700 79 950 73 275 Affärsdrivande Läcksökning 475 0 0 400 75 0 Mätarverkstad 2 400 979 2 000 3 400 3 500 0 Laboratorium 1 550 0 0 1 400 200 0 Summa 4 425 979 2 000 5 200 3 775 0 Administration IT 8 200 0 700 4 000 800 0 Administration 1 400 467 1 000 700 0 0 Allmänt (Bromsten mm) 0 0 0 0 0 0 Fastighet HK 0 0 0 0 0 0 Summa 9 600 467 1 700 4 700 800 0 Summa 921 175 347 556 151 993 251 950 128 675 108 175 Summa ex Norrtälje 351 175 63 776 84 993 131 950 128 675 108 175