PM - slutrapport Regionplane- och trafikkontoret Caroline Olsson STRAIR Strategic Development and Cooperation between Airport Regions Stockholms läns landsting Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 4414, 102 69 Stockholm Västgötagatan 2 Växel 08-737 25 00 08-737 25 66 E-post Kommunikationer rtk@rtk.sll.se T-bana Medborgarplatsen, buss 59 & 66 pendeltåg Stockholm södra Internet: www.rtk.sll.se Sammanfattning Närheten till internationella flygplatser och avancerad infrastruktur är starka sälj- och marknadsföringsargument för regioner att attrahera investeringar och kompetent arbetskraft. Det centrala i STRAIRprojektet har varit att utnyttja det faktum att välfungerande flygplatser är motorer för regional näringslivsutveckling. STRAIR-projektet partners representerar stora och medelstora internationella flygplatser runtom i Europa. Projektet har delfinansierats inom ramen för Interreg IIIC. Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län, Regionförbundet Uppsala län, LFV Stockholm-Arlanda flygplats och kommunerna kring Arlanda, dvs Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta har gemensamt inom ett partnerskap genomfört Stockholm- Arlandaprojektet inom STRAIR. Målet för partnerskapet har i första hand varit att ta fram en gemensam strategi och planeringsunderlag för att utveckla det flygplatsnära näringslivet i samverkan mellan lokala och regionala aktörer, näringslivet och akademin samt att ta fram ett handlingsprogram för detta arbete. www.stockholmsregionen2030.nu
2(10) Handlingsprogrammets syfte har varit att identifiera behov och nyckelfaktorer som är av strategisk betydelse, i ett kort- och långsiktigt perspektiv, för att förbättra förutsättningarna för utveckling, utbildning och kompetensförsörjning, tillgänglighet, utbud av mark och byggnader samt näringslivsservice i Stockholm- Arlandaregionen. Handlingsprogrammet ska koordinera detta arbete i syfte att marknadsföra en positiv näringslivsutveckling i regionen och en positiv utveckling för Stockholm-Arlanda flygplats. De områden som identifierats är: - Investeringar och internationell handel - Internationell turism och marknadsföring - Markanvändning och tillgänglighet - Logistik och frakt - Sysselsättning och kompetensförsörjning Visionen är: Stockholm-Arlandaregionen är den mest attraktiva flygplatsregionen i norra Europa år 2012 Stockholm-Arlandapartnerskapet kommer att prioritera följande fem insatser i ett första steg: Markanvändning och tillgänglighet 1) Gemensamma underlag kring infrastrukturplaneringen 2) Delregional utvecklingsplan kopplad till RUFS/RUP-arbete 3) Identifiera områden/branschstrukturer/mark/lokaler för möjlig exploatering och utveckling Sysselsättning/kompetens 4) Matchning kompetens/arbetskraftsbehov Besöksnäring och marknadsföring 5) Utveckla besöks- och marknadsföringsinsatser Resultaten från STRAIR i RUFS 2010 Att flygplatser har stor betydelse för den internationella tillgängligheten till regionen och för regional utveckling har särskilt belysts under arbetet med STRAIR-projektet samt att det finns starka samband mellan företagens lokaliseringsval och tillgänglighet till stora flygplatser. Dessa aspekter lyfts även fram i samrådsförslaget för RUFS 2010. Flygplatser är attraktiva etableringsplatser för verksamheter som kan dra nytta av den höga tillgängligheten. För Stockholmsregionen innebär detta att Arlandaområdets goda tillgänglighet bör utnyttjas för lokalisering av verksamheter med särskilda behov av internationell tillgänglighet. Likaså i RUFS 2010-förslaget Utveckla förbindelser inom och utom landet lyfts Arlanda fram. Det handlar om att stärka Arlandas roll i de internationella linjenäten men även att förbättra tillgängligheten till
3(10) Arlanda både för regionalt och storregionalt resande. För företag som har ett stort internationellt kontaktutbyte är bekväm och snabb access till Arlanda väsentligt. Arlandaområdet mellan Arlanda och Märsta har föreslagits vara regional stadskärna i Alternativ TÄT. Definitionen är ett område med hög regional tillgänglighet och som kompletterar den centrala regionkärnans cityfunktioner. Till områdena ska kontaktintensiva verksamheter med krav på mycket god tillgänglighet och stort regionalt omland kunna lokaliseras. De regionala stadskärnorna har särskilt god tillgänglighet regionalt och interregionalt och unikt för Arlanda är den exceptionellt höga internationella tillgängligheten. STRAIR Strategic Development and Cooperation between Airport Regions Närheten till internationella flygplatser och avancerad infrastruktur är starka sälj- och marknadsföringsargument för regioner att attrahera investeringar och kompetent arbetskraft. Det centrala i STRAIRprojektet har varit att utnyttja det faktum att välfungerande flygplatser är motorer för regional näringslivsutveckling. STRAIR-projektet partners representerar stora och medelstora internationella flygplatser runtom i Europa. Projektet har delfinansierats inom ramen för Interreg IIIC. De flygplatsregioner, förutom Stockholm-Arlanda, som varit med i arbetet har varit i Norge (Oslo Gardermoen Airport), i Spanien (Barcelona International Airport och Kanarieöarnas flygplatser), i Skottland (Glasgow Airport) och i Belgien (Ostend International Airport) samt Härryda (Landvetter flygplats). Parter har varit lokala och regionala aktörer. Regionplane- och trafikkontoret har varit Lead Partner för projektet samt koordinator för Stockholm-Arlandadelen. Den norska projektpartnern har stöttat i Lead Partner-arbetet och varit så kallad Functional Lead Partner. STRAIR-projektets internationella slutkonferens arrangerades i Stockholm i juni 2007 tillsammans med ARC Airport Regions Conference som är en medlemsorganisation bestående av drygt 30 flygplatsregioner runtom i Europa.
4(10) Stockholm-Arlandaprojektet Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län, Regionförbundet Uppsala län, LFV Stockholm-Arlanda flygplats och fyra kommuner kring Arlanda, dvs Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta har gemensamt inom ett partnerskap genomfört EU-projektet STRAIR Strategic Development and Cooperation between Airport Regions. För partnerskapet Stockholm-Arlandas del har målet i första hand varit att ta fram en gemensam strategi och planeringsunderlag för att utveckla det flygplatsnära näringslivet i samverkan mellan lokala och regionala aktörer, näringslivet och akademin samt att ta fram ett handlingsprogram för detta arbete. Handlingsprogrammets syfte har varit att identifiera behov och nyckelfaktorer som är av strategisk betydelse, i ett kort- och långsiktigt perspektiv, för att förbättra förutsättningarna för utveckling, utbildning och kompetensförsörjning, tillgänglighet, utbud av mark och byggnader samt näringslivsservice i Stockholm-Arlandaregionen. Handlingsprogrammet ska koordinera detta arbete i syfte att marknadsföra en positiv näringslivsutveckling i regionen och en positiv utveckling för Stockholm-Arlanda flygplats. Projektets syfte och mål Projektets syfte har varit att: Öka tillväxten i Stockholm-Arlandaregionen och dess närområde Bidra till en positiv utveckling av Stockholm-Arlanda flygplats Öka utväxlingen av Stockholm-Arlanda flygplats som motor för näringslivsutveckling Integrera Stockholm-Arlanda flygplats i den regionala och kommunala utvecklingsplaneringen Projektets mål och även resultat har varit att utveckla: strategier och ett gemensamt handlingsprogram för att bättre utnyttja Stockholm-Arlanda Airport som motor för näringslivsutveckling lokalt och regionalt ett samarbetsklimat och nätverk som underlättar flygplatsregionens näringslivsutveckling, t ex genom samarbete mellan LFV, näringslivet, utbildningsinstitutioner samt kommuner och regionala organ Projektets genomförande Projektet har varit uppdelat i tre steg: - Steg 1: kunskapsuppbyggnad och analys - Steg 2: formulering av gemensam strategi - Steg 3: handlingsprogram
5(10) Aktiviteter i de tre stegen: Steg 1: ett antal områden har identifierats som relevanta och viktiga när det gäller ekonomisk utveckling i flygplatsregioner: - Investeringar och internationell handel - Internationell turism och marknadsföring - Markanvändning och tillgänglighet - Logistik och frakt - Sysselsättning och kompetensförsörjning. Workshops genomfördes inom respektive område med lokala och regionala aktörer, privata företag och handelskammare, dåvarande Länsarbetsnämnden, turismbolag, logistikrepresentanter, Vägverket och Banverket etc. En enkät genomfördes bland det europeiska STRAIR-partnerskapet som en input till Stockholm-Arlandastudien för att undersöka hur man arbetar med dessa frågor i andra europeiska flygplatsregioner. Steg 2: Gemensamma mål och strategier för näringslivsutveckling i flygplatsregioner formulerades och ett antal workshops med externa aktörer genomfördes. Vi utgick här från två perspektiv: - Ekonomisk utveckling med fokus på ekonomisk tillväxt och långsiktig hållbar utveckling - Rumslig planering Den andra delen har planeringsfrågor som perspektiv och där fokus varit på att identifiera de viktigaste lokaliseringsfaktorerna för indirekt flygplatsrelaterad företagsutveckling och att analysera i vilken utsträckning de fyra kommunerna och Stockholm-Arlanda flygplatsregion har möjlighet att erbjuda dessa faktorer. Den här kombinationen av ett ekonomiskt perspektiv och planeringsperspektiv är nödvändigt för att fastställa (om) på vilket sätt och i vilken omfattning ekonomisk tillväxt och hållbarhet är möjlig och önskvärd i flygplatsregionen. Ekonomiskt främjande och regionala planeringspolicies, verktyg och strategier fastställer när, var och hur mycket utveckling som kan finnas i flygplatsregionen och hur kostnader och vinster (för- och nackdelar) av flygplatsutveckling kan bli bättre balanserade. Steg 3: Ett handlingsprogram för Stockholm-Arlandaregionen har utarbetats, dvs för Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta i samarbete med LFV Stockholm-Arlanda flygplats.
6(10) Under steg 3 har regionala och lokala politiker från projektpartners involverats i olika aktiviteter. Utdrag ur Handlingsprogram för näringslivsutveckling i Stockholm-Arlandaregionen, 2007 Ett samarbete mellan Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta samt LFV Stockholm-Arlanda flygplats Handlingsprogrammet för näringslivsutveckling i Stockholm- Arlandaregionen innehåller en vision som regionen vill arbeta gentemot, ett antal övergripande mål samt de åtgärdsområden och aktiviteter som har identifierats som viktiga områden när det gäller ökad ekonomisk utveckling och tillväxt i flygplatsregioner. Vision: Stockholm-Arlandaregionen är den mest attraktiva flygplatsregionen i norra Europa år 2012 Mål: Mål 1: Uppnå ökad attraktivitet för Stockholm-Arlandaregionen genom att utveckla samarbetet mellan Stockholm-Arlanda flygplats, Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna, Knivsta samt övriga intressenter. Delmål 1.1: Uppnå en långsiktigt hållbar utveckling med balans mellan god livsmiljö och ekonomi. Mål 2: Dra fördel av Stockholm-Arlanda flygplats som motor för att attrahera ett differentierat näringsliv till vår region och därmed fler arbetstillfällen. Mål 3: Uppnå en bred förståelse för betydelsen av Stockholm-Arlanda flygplats när det gäller utvecklingen av Stockholm-Arlandaregionen. Tre strategier har definierats för Stockholm-Arlandapartnerskapet: Påverka med en gemensam röst för Stockholm- Arlandaregionen, till exempel när det gäller infrastrukturfrågor, finansiering, nationell och regional planering och viktiga förhandlingar. Bygga upp kunskap, till exempel flygplatsens ekonomiska och miljömässiga påverkan i regionen, samråd med privata sektorn och invånarna samt flygplatsregionens syn på olika frågor. Genomföra gemensamma projekt och ordna finansiering, till exempel när det gäller miljöförbättrande åtgärder, marknadsföring, pilotprojekt, kompetensutveckling.
7(10) Under arbetet i STRAIR-projektet har fem åtgärdsområden identifierats som relevanta och viktiga när det gäller utvecklingen av Stockholm-Arlanda flygplatsregion. Dessa är: - Markanvändning och tillgänglighet - Företagsetableringar (investeringar och internationell handel) - Besöksnäring och marknadsföring - Sysselsättning och kompetensförsörjning - Logistik och frakt Markanvändning och tillgänglighet är nära kopplat till en flygplatsregion och partnerskapet arbetar för en effektivare planering ifråga om framtida utveckling i flygplatsregionen och vad det innebär när det gäller fysisk planering. En närmare koppling mellan kommunernas utveckling och flygplatsens utveckling bör ske. Samarbetet bör också på sikt mynna ut i en gemensam delregional utvecklingsplan för de fyra kommunerna och flygplatsen. Att slå samman de fyra kommunernas och flygplatsens markanvändningsplaner och samordna översiktsplanerna är på lång sikt ett led i detta. En viktig fråga är också att öka kollektivtrafikens andel och andra miljövänliga transporter inom flygplatsregionen. Företagsetableringar (investeringar och internationell handel) innefattar tesen att flygplatsregionen bör bygga vidare på det existerande starka varumärke som Stockholm har, men att flygplatsregionen Stockholm-Arlandaregionen kan erbjuda något mer och annorlunda. Det kan också handla om att förbättra dialogen med företagen, utveckla en gemensam marknadsplan för företagsetableringar i flygplatsregionen och att kommunerna tillsammans med flygplatsen har en gemensam utveckling av företagsområden. Inom området besöksnäring och marknadsföring kan partnerskapet ha till uppgift att marknadsföra Stockholm-Arlandaregionen och att uppmuntra turister att spendera mer tid utanför Stockholm City. Detta kan ske till exempel genom att utveckla en sammanhållen och kombinerad turismprodukt för flygplatsregionen och att redan på flygplatsen förbättra marknadsföringen av flygplatsregionen för ankommande besökande, vilket redan finns möjligheter till genom Arlanda Visitors Centre/Sigtuna Turism. Genom detta kan partnerskapet stödja utvecklingen av besöksnäringen i Stockholm i stort då Arlanda är porten till Stockholmsregionen för många besökare. Sysselsättning och kompetensförsörjning handlar i huvudsak om att tillförsäkra sig kompetent personal för den framtida tillväxten i flygplatsregionen. Detta kan bland annat ske genom att se till så att matchningen mellan arbetskraft och arbetsprofiler i flygplatsregionen förbättras och på sikt skapa ett rekryterings- och kompetenscenter.
8(10) Framtagande av utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser som är behovsrelaterade till flygplats- och flygplatsrelaterade verksamheter bör ingå här. Stockholm-Arlanda flygplatsregion har redan ett antal styrkor när det gäller logistik och frakt då regionen har en strategisk lokalisering både globalt sett mitt emellan öst och väst (Nordamerika och Asien) och regionalt sett mellan Stockholm och Uppsala. Tillgängligheten och den interna infrastrukturen har konstaterats ganska god men förbättringar behöver ske. En uppgift här kan vara att skapa en effektiv röst för frakt- och logistiksektorn gentemot lokala, regionala och nationella intressenter. En annan uppgift är att arbeta för att minska andelen flygfrakt som går på lastbil från Arlanda till navflygplatser i Europa. Stockholm-Arlandapartnerskapet kommer att prioritera följande fem insatser i ett första steg: Markanvändning och tillgänglighet 1) Gemensamma underlag kring infrastrukturplaneringen 2) Delregional utvecklingsplan kopplad till RUFS/RUP-arbete 3) Identifiera områden/branschstrukturer/mark/lokaler för möjlig exploatering och utveckling Sysselsättning/kompetens 4) Matchning kompetens/arbetskraftsbehov Besöksnäring och marknadsföring 5) Utveckla besöks- och marknadsföringsinsatser Resultaten från STRAIR i RUFS 2010 Att flygplatser har stor betydelse för den internationella tillgängligheten till regionen och för regional utveckling har särskilt belysts under arbetet med STRAIR-projektet samt att det finns starka samband mellan företagens lokaliseringsval och tillgänglighet till stora flygplatser. Dessa aspekter lyfts även fram i samrådsförslaget för RUFS 2010. Flygplatser är attraktiva etableringsplatser för verksamheter som kan dra nytta av den höga tillgängligheten. För Stockholmsregionen innebär detta att Arlandaområdets goda tillgänglighet bör utnyttjas för lokalisering av verksamheter med särskilda behov av internationell tillgänglighet. Likaså i RUFS 2010-förslaget Utveckla förbindelser inom och utom landet lyfts Arlanda fram. Det handlar om att stärka Arlandas roll i de internationella linjenäten men även att förbättra tillgängligheten till Arlanda både för regionalt och storregionalt resande. För företag som har ett stort internationellt kontaktutbyte är bekväm och snabb access till Arlanda väsentligt.
9(10) Arlandaområdet mellan Arlanda och Märsta har föreslagits vara regional stadskärna i Alternativ TÄT. Definitionen är ett område med hög regional tillgänglighet och som kompletterar den centrala regionkärnans cityfunktioner. Till områdena ska kontaktintensiva verksamheter med krav på mycket god tillgänglighet och stort regionalt omland kunna lokaliseras. De regionala stadskärnorna har särskilt god tillgänglighet regionalt och interregionalt och unikt för Arlanda är den exceptionellt höga internationella tillgängligheten. Bilagor - Studie steg 1: Utveckling av en gemensam handingsplan för näringslivsutveckling kring Stockholm-Arlanda flygplats, av konsult York Aviation - Studie steg 2, sammanfattning, av konsulter York Aviation, Güller Güller GGau och WSP - Handlingsprogram för näringslivsutveckling i Stockholm- Arlandaregionen ett samarbete mellan Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna, Knivsta kommuner och LFV Stockholm- Arlanda flygplats - STRAIR Executive Summary 2007
10(10)