E-legitimationer - en ofantlig angelägenhet Christer Haglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting christer.haglund@skl.se
Sammanhållen e-förvaltning en väg in
Kurator Logoped Läkare Arbetsterapeut Dietist Hjälpmedel Landstinget Förälder till funktionshindrat barn Privata utförare Kommunen Staten LSS-handläggare Färdtjänst Parkeringstillstånd Bostadsanpassning Förskola/skola Vårdbidrag Bilstöd Tf föräldrapenning Assistansersättning Källa: 24-timmarsdelegationens arbetsgrupp E-tjänster i ett medborgarperspektiv
interoperabilitet Social/kulturell Kunskap, normer Teknisk (överföringsmetoder, IT-lösningar) Kontextuell Information, förståelse Information (begrepp, informationsstandarder) Semantisk Signifikans, tolkning Organisatorisk Syntaktisk(processer, Data, protokoll rutiner) Juridisk Empirisk (rättsäkerhet, Koder, brus informationssäkerhet) Fysisk Hårdvara, signaler, bitar
En infrastruktur för hela samhället! Med en e-legitimation kan medborgarna nå samtliga myndigheter och ett antal företag/organisationer
e-legitimation -en programvara för kryptering, -en privat och en publik nyckel, -ett elektroniskt certifikat som identifierar innehavaren ID-tjänst -för att utfärda, stödja och kontrollera e-legitimationer. Affärsmodell -bygger på Internetkunder i bankerna -initialt gratis för användaren -myndigheten/kommunen betalar för användningen
Ramavtal med fem leverantörer: Föreningssparbanken AB (FSB) NordeaBank AB SteriaAB Svenska Handelsbanken AB (SHB) TeliaSonera Sverige AB Avtalen är giltigt t.o.m. 2006-06-30 med möjlig förlängning med upptill 24 månader. Bankernas ID-tjänst (BID) representeras i avtalet av Föreningssparbanken och Svenska Handelsbanken. I bankernas ID-tjänst ingår Danske Bank, Föreningssparbanken, Ikanobanken, Länsförsäkringar Bank, Skandiabanken, Sparbanken Finn, Sparbanken Gripen, Svenska Handelsbanken. E-legitimationer utfärdade av dessa åtta banker täcks in genom att myndigheten ingår ett avtal med Föreningssparbanken eller Svenska Handelsbanken.
Banken Internet 8237 Ida Svensson Kunden loggar på mot sin bank för att nyttja en tjänst. Banken frågar då efter kundens intresse för aktuella e-tjänster. Bankens kunder Medborgare & företag
Banken Internet e-legitimation 1. Banken förser sin kund med en mjuk e-legitimation
Banken Internet e-legitimation 2. Kunden kontaktar myndighetens/kommunens /företagets Web-plats
3. Kommunen gör förfrågan om e-legitimationens giltighet Banken Internet e-legitimation
4. Banken accepterar/avvisar Banken Internet e-legitimation
Ramavtalet omfattar ID-tjänster för Personlig e-legitimation Personlig e-legitimation för riktad grupp Tjänstelegitimation E-legitimation för myndighetens stämpel Webbserverlegitimation
Några grundläggande funktioner som kommunens e-tjänst måste kunna hantera: Autentisering av individen med hjälp av dennes e- legitimation Verifiering av information som har undertecknats elektroniskt av en person Spärrkontroll för individens e-legitimation Christer.haglund@skl.se 15
Sättet att göra spärrfråga skiljer sig åt mellan de olika leverantörerna. Varje klientprogramvara kan ha sitt sätt att identifiera användare och skapa sitt format på den elektroniska underskriften. en kommun som inför e-tjänster måste kunna autentisera individer, verifiera elektroniska underskrifter samt göra spärrkontroll utifrån krav från respektive eid-leverantör och dess klientprogramvara.
Prisstrukturens huvuddelar : -Transaktionsorienterat huvudalternativ - pris per tick -Kommunpaket -Fastprisalternativ för små och medelstora kommuner. -Startpaket -För pilotverksamhet med eid med avtalstid upp till 12 månader -Köparprogramvara -Möjlighet att välja testpaket, startpaket och särskilda paket för kommuner -Infratjänst -Bastjänster, stödtjänster och tilläggstjänster
e-samhället Omsorg Processer & Service Telekom Miljö Skola Industri Näringsliv Media Vård Hantverk Kultur Turism Bank/försäkring Handel Transport Jordbruk, skog Fritid Bygg Mjuk infrastruktur Hård infrastruktur protokoll transmission Kabel(TV) ADSL fibernät öppen programutveckling nyttjanderätt affärsmodeller infratjänst IP E-id domänhantering GIS semantisk standard TV-master Radio-master kopparnät 3G-master PLC tomrör
E-förvaltning Omsorg Skola Telekom Miljö Media Industri Effektivisera rutiner och Näringsliv kvalitetssäkra kärnverksamheten. Processer & Service Mjuk infrastruktur Hård infrastruktur ADSL protokoll transmission Kabel(TV) fibernät Vård Hantverk Kultur Turism Bank/försäkring Handel Transport Jordbruk, skog Fritid Bygg Frigöra resurser från administration nyttjanderätt affärsmodeller till kärnverksamheter E-id Radio-master IP domänhantering kopparnät TV-master öppen programutveckling 3G-master Enkla och effektiva kontaktvägar - självservice e-tjänster mer tid för mänskliga möten. infratjänst GIS semantisk standard PLC tomrör Utveckla, omforma och effektivisera de inre processerna inre nytta Förstärka och utveckla samverkan mellan och inom olika verksamheter -gemensam nytta Förändra, förbättra och utöka kontakten med medborgare och företag yttre nytta
SKL - e-förvaltningsprojektet Omsorg Telekom Miljö Skola Industri Näringsliv Stöd till planeringsprocessen Fritid Bygg Media Vård Hantverk Kultur Turism Bank/försäkring Handel Transport Jordbruk, skog Processer & Service Översyn regelverk kring samverkansformer och upphandling Mjuk infrastruktur Hård infrastruktur ADSL protokoll transmission Kabel(TV) fibernät E-id nyttjanderätt Radio-master IP domänhantering kopparnät affärsmodeller TV-master Minska sektoriseringen öppen programutveckling 3G-master Standarder som är anpassade till kommunal sektors behov infratjänst GIS semantisk standard PLC tomrör
Sektoriseringen Omsorg Processer & Service Telekom Miljö Skola Industri Näringsliv Media Vård Hantverk Kultur Turism Bank/försäkring Handel Transport Jordbruk, skog Fritid Bygg Mjuk infrastruktur Hård infrastruktur ADSL protokoll transmission Kabel(TV) fibernät koppar fiber E-id nyttjanderätt Radio-master IP domänhantering kopparnät Kabel TV Radio WIMAX affärsmodeller TV-master öppen programutveckling Digital R/TV 3G-master infratjänst GIS semantisk standard 3G PLC tomrör
e-samhället Omsorg Processer & Service Mjuk infrastruktur Hård infrastruktur Telekom Miljö Skola Industri Näringsliv Media protokoll transmission Kabel(TV) ADSL fibernät Vård Hantverk Kultur Turism Bank/försäkring Handel Transport Jordbruk, skog Fritid Bygg en väg in E-id nyttjanderätt e-id Radio-master IP domänhantering IP kopparnät affärsmodeller TV-master öppen programutveckling 3G-master infratjänst GIS semantisk standard PLC tomrör