Enkät om MVG:s och MH:s VP 2016-2017 27 februari 2015 Enkäten besvaras via webbformulär. Det har annan layout men samma innehåll som denna fil förutom att den här innehållssidan saknas i webbformuläret. Enkät om projekt i MVG:s och MH:s verksamhetsplaner 2016-2017... 2 GÖR SÅ HÄR... 3 Enkäten besvarad av... 4 Information: Projekt som inte tas upp i enkäten... 4 Nationella tillsynsprojekt... 4 Inlämnade projektförslag som av olika skäl inte tagits med i enkäten... 5 Livsmedel... 5 Miljöskydd... 5 Hälsoskydd... 7 Övrigt... 8 Projektförslag... 9 Typ av projekt... 10 Livsmedel... 10 MATERIAL I KONTAKT MED LIVSMEDEL... 10 REDLIGHET ALLMÄNT... 11 REDLIGHET: KÖTT... 11 REDLIGHET: FISK... 11 REDLIGHET: EKOLOGISKA/NÄRPRODUCERADE MENYER... 12 DAGBARNVÅRDARNA... 12 HANDHYGIEN... 13 RAW FOOD... 13 Miljöskyddsprojekt... 14 TILLSYNSVÄGLEDNING AVFALL... 14 ÅTERANVÄNDNING AV AVFALL FÖR ANLÄGGNINGSÄNDAMÅL... 14 BYGGARBETSPLATSER... 15 INVENTERING AV FÖRORENADE OMRÅDEN... 16 FÖRORENADE OMRÅDEN - UTBILDNING I BEDÖMNING AV UTREDNINGAR... 16 RIVNING AV FÖRORENADE BYGGNADER... 17 FRITIDSBÅTSPROJEKT 2... 17 FORTSÄTTNING MODELL VATTENFÖRVALTNING... 18 VÄGLEDNING FÖR UPPSTRÖMSARBETE VID AVLOPPSRENINGSVERK... 18 STRANDSKYDD - ÅTERSTÄLLANDE... 19 HANTERING AV BEGAGNADE KYLAR/FRYSAR m.m.... 19 MILJÖKONTROLL AV TVÄTTNING OCH KEMISK BEHANDLING AV TAK... 20 MÄTNING OCH KONTROLL AV BULLER FRÅN VINDKRAFTVERK... 20 Hälsoskyddsprojekt... 20 BULLER - I PLANERINGEN och VÄGLEDNINGAR FRÅN NV OCH BOVERKET... 20 MIGRATIONSBOENDEN... 21 ÄLDREBOENDEN, VÅRDLOKALER, SAMLINGSLOKALER... 21 FLYTSPACKEL I BOSTÄDER - SLUTINVENTERING OCH ÅTGÄRDER... 22 ALLERGIER I OFFENTLIG MILJÖ... 23 FOTVÅRD OCH AKUPUNKTÖRER... 23 NAGELSALONGER... 23 SOLARIETILLSYN... 24 KEMIKALIER I SKOLA OCH FÖRSKOLA... 24 Övrigt... 25 TILLSYNSMETODIK SPRÄNGÄMNESPREKURSORER... 25 STUDIEBESÖK... 25 Övrigt som ni vill framföra om MVG:s och MH:s verksamhet... 26 1 (26)
Enkät om projekt i MVG:s och MH:s verksamhetsplaner 2016-2017 Enkäten är gemensam för Miljösamverkan Västra Götaland (MVG) och Miljösamverkan Halland (MH). Som planeringen ser ut nu ska MVG och MH besluta om varsin verksamhetsplan, men målsättningen är att de ska innehålla samma projekt. Därför görs en gemensam enkät. Vi har i båda miljösamverkan rullande tvååriga verksamhetsplaner men med en årlig process för verksamhetsplaneringen. En mycket viktig del i den processen är denna enkät. Enkäten omfattar projekt som skulle kunna bli aktuella att genomföra 2016 eller 2017. När respektive verksamhetsplan för 2016-2017 fastställs av styrgrupperna kommer den att vara specifik för 2016 men lite mer översiktlig för 2017. Varifrån kommer projektförslagen? Projektförslagen i enkäten kommer i huvudsak från den inventering som genomfördes i december/januari i båda länen. Projektförslag kunde då lämnas på ett webbformulär. Vi fick in hela 67 projektförslag! Efter det har en sållning och i vissa fall bearbetning av projektförslagen gjorts, inklusive sammanslagning av närstående projektförslag. MVG:s och MH:s gemensamma arbetsgrupp har arbetat med det. Därefter har båda miljösamverkans styrgrupper granskat och beslutat om slutlig utformning innan enkäten nu går ut. Inlämnade projektförslag som inte tagits med Inlämnade projektförslag som inte tagits med i denna enkät redovisas i en lista med angivande av varför de uteslutits nu. Verksamhetsplanerna kommer att innehålla mer Det finns olika uppgifter som tas om hand av MVG och MH gemensamt som en följd av Tillsynsutveckling i Väst (TUV) som avslutades i början av 2014. Det handlar bland annat om chefssamverkan, utbildning av nyanställda, Mötesplats goda exempel (vartannat år med start 2015) och andra aktiviteter. Detta innebär att också andra projekt eller uppgifter kommer att tas med i verksamhetsplanerna, än de som nu ingår som projektförslag i denna enkät. 2 (26)
GÖR SÅ HÄR Svara genom att fylla i poäng, kryssa för eller skriva in text. Text: Skriv helst betydligt kortare än vad utrymmet medger! Hela enkäten måste fyllas i vid ett tillfälle. Det går inte att börja svara och sedan återkomma och fortsätta. Se därför till att ni har ett manus där ni förberett alla era svar innan ni börjar. Använd den word-fil ni fått som visar enkätens alla frågor när ni gör ert manus. Word-filen kan också hämtas här. Detta manus är också er dokumentation över hur ni svarat. Ni kan även dokumentera ert svar - innan ni skickar det - genom att välja Skriv ut på enkätens sista sida. Missa inte sedan att skicka ert svar med knappen Skicka! som också finns på enkätens sista sida. ENKÄTEN BESVARAS SENAST 7 APRIL Detta händer sedan Arbetsgruppen diskuterar resultatet på möte 14 april. Det redovisas sedan på gemensamt styrgruppsmöte i början av maj då det ska bestämmas vilka projekt som ska tas med. Beslut om verksamhetsplaner ska sedan kunna tas i juni. För frågor om enkäten kontakta Lasse Lind, projektledare i MVG, lasse.lind@cirka.se 3 (26)
Enkäten besvarad av För- och efternamn: För (kontor, kommun etc.): E-post: Information: Projekt som inte tas upp i enkäten Nationella tillsynsprojekt Dessa organiseras av centrala myndigheter. Vi frågar inte om dessa projekt i enkäten, men räknar med att stötta genomförandet i vårt län. De vi nu känner till redovisas alltså här för kännedom samt beaktande i den egna verksamhetsplaneringen för att möjliggöra deltagande. Livsmedelsverket planerar följande kontrollprojekt under 2015 och 2016 Nordiskt kontrollprojekt om odeklarerade allergener i färdigförpackade livsmedel, Provtagningsperiod: 24 augusti -18 september samt 19 oktober -13 november 2015 Kontroll av glykoalkaloider, kadmium och bly i potatis, Provtagningsperiod: september - oktober 2015 (Detta projekt verkar endast rikta sig till Länsstyrelserna) Kontroll av mögelgifter i spannmål, Preliminär provtagningsperiod: augusti till oktober 2015 med uppföljning i april 2016 Kontroll av PAH i traditionellt direktrökta livsmedel, Preliminär provtagningsperiod: Maj till augusti 2015 Kontroll av vitaminer i kosttillskott, o verifierande märkningskontroll av kosttillskott med vitaminer och mineraler, o tungmetaller i växtbaserade kosttillskott, o ingredienskontroll av viktminskningspreparat och o ingredienskontroll av prestationshöjande preparat. Kontrollprojekt planeras inom samtliga områden under 2015-2016. Kontroll av dricksvatten indelat enligt följande: o Distributionsanläggning (Distributionsanläggning, inklusive reservoarer), Februari - april 2015 o Faroanalys (Råvatten, vattenverk, distributionsanläggning) Hösten 2015 o Beredning, CCP, larm (Vattenverk), Våren 2016 (prel.) o Undersökningsprogram (Utgående från vattenverk och kran hos användare), Hösten 2016 (prel.) Jordbruksverket Bekämpningsmedelsprojekt med inriktning på integrerat växtskydd, preparat och sprutjournaler. 2015. Tillsammans med Kemikalieinspektionen. Växtskydd inom växthus, frukt- och grönsaksodlingar och specialodlingar. 2016. Kemikalieinspektionen - se Jordbruksverket Havs- och vattenmyndigheten Ingen planerad kampanj, men tar fram vägledningsmaterial för tillsyn av små avlopp (ska bli klart i början av 2015). 4 (26)
Folkhälsomyndigheten Städning och ventilation i skolor. Inleddes 2014, tillsynskampanj t.o.m. mars 2015. Bassängbad. 2017. Inlämnade projektförslag som av olika skäl inte tagits med i enkäten Här listas inlämnade projektförslag som inte tagits med i denna enkät, med kommentarer som förklarar varför de uteslutits nu. Texterna i de inlämnade projektförslagen har här i de flesta fall avsevärt kortats ner. Livsmedel Länsmöte Livsmedel. Länsmötena är oerhört viktiga, speciellt för små och medelstora kommuner. Passar inte som projekt. Synpunkterna ska beaktas. Hösten 2015 ordnas Mötesplats goda exempel då livsmedelsfrågor också tas med. 2016 kan länsmöten eller något motsvarande komma att ordnas. Kvalitén på is som används på restauranger. Isprovtagning, säkerställa mikrobiell kvalitet. Ett isprojekt har genomförts så nyligen som 2013. Bekämpningsmedel i dricksvattnet. Fördjupa kunskaperna om bekämpningsmedel i dricksvattnet. Angeläget eftersom vatten är det viktigaste livsmedlet Livsmedelsverket genomför flera dricksvattenprojekt 2015-2016, se ovan under Nationella tillsynsprojekt Allergener hos känslig konsumentgrupp. Kontroll där kunder inte själva väljer var de ska äta sin mat, t.ex. skolor, förskolor, äldreboende, sjukhus. Allergener i förskolan kördes som PIK-projekt 2009 i Västra Götaland, här finns dokumentation. Ovälkomna substanser i växtbaserade kosttillskott. Provtagningsprojekt för växtbaserade kosttillskott för att undersöka förekomst av tungmetallerna bly, kadmium och kvicksilver. Omfattas av nationella projekt 2015-2016, se ovan. Länk till SLV:s kurs om kosttillskott Mäta nyttan och resultat av livsmedelskontrollen. Senast år 2016 ska kommuner (till 90 %) kunna verifiera att vi utför livsmedelskontroll enligt plan, både vad gäller levererad tid och faktiskt genomförd kontroll enligt preciseringar i kontrollplan. Ett gemensamt projekt under år 2016 skulle kunna vara att ta fram rutiner för intern revision i syfte att få fram ett bättre underlag vid framtagande av framtida kontrollplaner. Tveksamt om det lämpar sig för ett projekt. Men viktig fråga som bör kunna tas upp på Mötesplats goda exempel och på miljöchefsmöten. Miljöskydd Utveckla tillsynsmetodik mot avfallseldningar: Det är vanligt att företag såväl som enskilda gör sig av med avfall genom eldning och ofta är förvånade över att det strider mot miljöbalkens krav. 5 (26)
Stödmaterial från MVG finns: Backyard burning. Har även behandlats på miljöbrottsdagar, och kommer säkert upp på kommande sådana dagar med. Energi- och klimatprojekt flerfamiljshus. Klimatfrågorna är högaktuella. Komma igång med en effektiv tillsyn på flerfamiljshus. I Socialstyrelsens nationella projekt 2010-2011 om tillsyn av flerbostadshus, Fastighetsägares egenkontroll, var energifrågan möjlig att ta med för de miljökontor som så önskade. Här finns Folkhälsomyndighetens aktuella tillsynsvägledning flerfamiljshus (som dock inte tar upp energifrågan). I MVG:s tillsynshandledning Egenkontroll i flerbostadshus finns en checklista som också tar upp energifrågan. Vidare finns mycket vägledning om energitillsyn från flera miljösamverkan som visserligen inte avser flerbostadshus men som ändå bör kunna ge vägledning. Se även information hos Energimyndigheten: Lokaler och flerbostadshus och Krav på energihushållning enligt MB. Tillsyn skjutbanor. Tillsynsvägledning. Har varit uppe i tidigare enkäter utan att vinna gehör. Tillsyn enskilda avlopp (ej inventering). Många kommuner har under flera år arbetat aktivt med att få enskilda avlopp åtgärdade och står nu inför tillsyn av dessa. Seminarium följt av tillsynsbesök i fält hos kommun som arbetar aktivt med detta. Inte lämpligt starta breda projekt om enskilda avlopp nu när HaV håller på att ta fram tillsynsvägledning. Flera projekt inom enskilda avlopp har gjorts av Miljösamverkan Halland, material från dessa projekt finns här. Under 2015 pågår även projekt om fosforfällor. Gråvattenfilter. Stor osäkerhet kring hur vi ska skriva bra villkor, samt vilka fabrikat och modeller som fungerar. Inte lämpligt starta breda projekt om enskilda avlopp nu när HaV håller på att ta fram tillsynsvägledning. Tillsynsmetodik strandskyddstillsyn. Förbättra tillsynsmetodiken inom strandskyddstillsynen. Säkrare beslutsunderlag och ärendehandläggning. Två delar: 1. Metodikinventering som mynnar ut i bra tillsynsmetodik. 2. Tillsynskampanj Tillsynsvägledning ges av Strandskyddsdelegationen som är på gång med webbinarier m.m. Märkning av kemiska produkter. Passar bra att driva i projektform. Knapphändig projektbeskrivning. Ingår delvis i REACH-projektet. Kemikalietillsyn i detaljhandeln på plaster och mjukgörare. Skydda konsumenter, öka kunskapen för tillsyn, minska miljöeffekter och hälsoproblem. Handledning och checklistor. Finns viss allmän information från KemI och, mer konkret, rapporter från Göteborgs miljöförvaltning http://goteborg.se/miljo, se där under Rapporter och särskilt under 2011 exempelvis "Kemikalier i skor och leksaker", "Kemikalier i arbets- och profilkläder", "PVCprodukter - tillsyn över detaljhandeln" Giftfri miljö - bekämpningsmedelsanvändning i hushållet. Minska användning av kemikalier och bekämpningsmedel i hushållet, bl.a. i villaträdgårdar. Informationsprojekt. Mer attitydpåverkan än tillsyn. Tillsyn av konstgräsplaner. Vägledning för tillsyn. 6 (26)
Litet intresse när det var med i tidigare enkät. Alternativ kan vara att kommuner som är särskilt berörda utbyter erfarenheter. Kemikalieinspektionen har även tagit fram en lägesrapport som handlar om konstgräs ur ett kemikalieperspektiv (PM2/06) där det finns en del information. Uppdatering av VOC- tillsyn inriktning märkning. Tillsynsvägledning med inriktning på märkning av kemiska produkter med VOC MVG:s VOC-handledning är relativt ny. Eventuell uppdatering bör kunna göras utan att det drivs som projekt. Nya farosymboler, faropiktogram. Öka tillsynsmyndigheternas kunskap om nya regler om klassificering och märkning enligt CLP-förordningen. Tillsynskampanj med informationsmaterial. Ingår delvis i REACH-projektet och i KemI:s utbildning. Tillsyn motorbanor. Vägledning för tillsyn av olika typer av motorbanor. Litet intresse när det var med i tidigare enkät. Alternativ kan vara att kommuner som är särskilt berörda utbyter erfarenheter. Romernas situation. Behov av en gemensam hantering av klagomål som rör romernas situation: klagomål på sophantering och avloppshantering. Klargöra vad miljökontoren kan göra eller bör göra. Finns redan vägledning, bland annat: MVG:s handläggarstöd om nedskräpning och skrotbilar (med en bilaga om markockupation) som gäller sakfrågan, inte att det gäller just romer. Hälsoskydd Vägledning för uppföljning av höga radonhalter i bostäder. Strålskyddsmyndigheten har idag en metodbeskrivning för hur radonmätningar i bostäder ska göras med syfte att hitta hus som har problem. De har inte någon vägledning för hur vi ska jobba med uppföljningsmätningar efter åtgärder. Gemensam skrivelse till Folkhälsomyndigheten och Strålskyddsmyndigheten om behovet av detta. Inget projekt. Eventuellt kan det tas upp direkt i styrgrupperna. Samsynsprojekt inom hälsoskydd. Särskilt inom hälsoskydd är viktigt att samsynen mellan kommuner ökar. Kan göras inom visst, t ex hygienlokaler, men metoden att jobba fram en bra samsyn är det viktigaste. Gemensamma checklistor och tillsynsbesök. Hälsoskydd, enkät om tillsyn. Hur bedrivs hälsoskyddtillsynen i länet? Var lägger man fokus? Hur är taxan konstruerad? Vilka resurser har man? Vilka föredömen har vi? Kommentar till båda dessa förslag: Förslagen passar nog bättre att hantera inom hälsoskyddsnätverken (finns i båda länen) än inom miljösamverkan. Objektsburen smitta. Uppföljning. Uppföljning av tidigare projekt och HYFS (hygiensökterska i förskolan). Problematik runt multiresistenta bakterier. Alldeles nyligen har Rutiner för objektburen smitta ("Smittskyddslathund") tagits fram i samverkan mellan Länsstyrelsen i Västra Götaland och Smittskydd Västra Götaland, med vägledning för miljökontoren. Kanske ska man se hur den fungerar innan man drar igång projekt på området. Frånsett vissa kontaktuppgifter bör smittskyddslathunden också vara tillämplig i Halland. Kontroll av tatueringsfärger. Det har kommit nya regler, vi är osäkra på hur vi bedriver tillsyn på ett lämpligt sätt. Tillsynskampanj. 7 (26)
Läkemedelsverket har hösten 2014 haft ett projekt med granskning av tatueringsfärger. Tillsyn bubbelpooler. Vägledning för tillsyn. Badverksamheter. Tillsyn av bassängbadsverksamheter ställer höga krav på tekniskt kunnande. Tillsynskampanj. Vår kommentar till båda dessa förslag: Folkhälsomyndigheten planerar ett nationellt projekt 2017, se tillsynsvägledningsplan 2013-2015, sid. 9. Övrigt Planarbete. Behovsutredning för MKB i plansammanhang, hur bör den göras? Kriterier? Bedömningsgrunder? Beror mycket av hur kommunerna valt att jobba med planarbete. Väldigt varierande hur miljökontoren är inblandade. Förbättra och utveckla tillsynsmetodiken. Vi vill ta ett nytt grepp om tillsynen och tillsynsmetodik. Hur når vi fram pedagogiskt? Hur får vi verksamheterna att ta större/bättre ansvar, hur kan vi ställa bättre frågor på inspektionerna? Svårt att driva som ett särskilt projekt det skulle bli väldigt stort. Men frågor av detta slag ska tas upp på Mötesplats goda exempel, och de ingår även i kommunikation- och bemötandeutbildning som nu ges för nyanställda i miljösamverkans regi. Dessutom, och viktigt: Tillsynsmetodiken är något vi bör tänka på i varje nytt tillsynsprojekt. Färdigställande av tidigare projekt. Avser vissa projekt som man bedömer inte har slutförts helt. Fungerar inte att driva som ett särskilt projekt. På Miljösamverkan Hallands hemsida finns färdiga sammanställningar från de samverkansträffar som nämns i projektförslaget. Framtagning av checklistor/kurs i Word. Gäller att man har kunskaper om Office-paketet och Word när man utformar checklistor som är smidiga att använda i en ipad, och även checklistor i övrigt. Inventera och utred behov. Kurs för handläggare om formulärsutformning. Bedöms inte som lämpligt projekt för miljösamverkan. Finns utbildare som erbjuder sådant. Nyckeltal för verksamheterna. Att formulera mål och nyckeltal för kontorens arbete upplevs som svårt. Särskilt svårt är det att formulera s.k. gröna nyckeltal, som kan ge mått på att kontorens arbete faktiskt innebär förbättringar för miljön och människors hälsa. En fråga som passar att ta upp på miljöchefsmötena, som en eventuell uppgift i aktivitetsplanen för en chefsgrupp att arbeta med. Enkäter för kundnöjdhetsundersökningar. Det görs en hel del undersökningar på kundnöjdhet av kommuner och andra organisationer. Vi har ibland upplevt att vi inte riktigt har känt igen oss i resultaten. Är redan en uppgift för en chefsgrupp (dialog med SKL om Insiktsundersökningen) efter vad som bestämts på miljöchefsmöte. Eventuell kommentar om dessa projektförslag som inte tagits med i enkäten: 8 (26)
Projektförslag Poängsätt följande projektförslag med 0-3 för att tas med i verksamhetsplanen där 0 = ointressant för oss 3 = mycket intressant. (1 och 2 är alltså mellanting mellan 0 och 3.) När ni poängsätter gör det utifrån vad som är viktigt för ert arbete, och som ni bedömer viktigt för arbetet med att nå miljömålen, folkhälsomålen och livsmedelslagstiftningens mål. Observera: Om projektet föreslås omfatta en tillsynskampanj bör, för miljökontorens del, svar 3 betyda att man är beredd att delta i kampanjen. Vid varje projekt frågar vi också om det är troligt att ni kan medverka i projektgruppen. Observera: Ett ikryssat JA ska inte ses som ett absolut åtagande, men vi ber er noga överväga ert svar så att vi kan utgå från att det blir lätt att bemanna en projektgrupp där vi fått många JA-svar. Vid varje projekt frågar vi också om ni förordar annan inriktning av projektet än vad som här föreslås. Gör gärna det! Det är viktigt att vi får rätt inriktning på alla projekt, så de kan passa så många som möjligt. Men: är det bara mindre justering av enkätens förslag som ni önskar, eller om ni vill förtydliga vad ni anser om det, skriv det INTE där. Skriv det då under Eventuell kommentar, se nästa stycke. Vid varje projekt finns också möjlighet att ge en kommentar Här är en översikt över alla projektförslagen: Livsmedel Material i kontakt med livsmedel Redlighet: kött Redlighet: fisk Redlighet: ekologiska/närproducerade menyer Dagbarnvårdarna Handhygien Raw food Miljöskyddsprojekt Tillsynsvägledning avfall Återanvändning av avfall för anläggningsändamål Byggarbetsplatser Inventering av förorenade områden Förorenade områden - utbildning i bedömning av utredningar Rivning av förorenade byggnader Fritidsbåtsprojekt 2 Fortsättning modell vattenförvaltning Vägledning för uppströmsarbete vid avloppsreningsverk Strandskydd - återställande Hantering av begagnade kylar/frysar m.m. Miljökontroll av tvättning och kemisk behandling av tak Mätning och kontroll av buller från vindkraftverk Hälsoskyddsprojekt Buller - i planeringen och vägledningar från NV och Boverket Migrationsboenden Äldreboenden, vårdlokaler, samlingslokaler 9 (26)
Flytspackel i bostäder - slutinventering och åtgärder Allergier i offentlig miljö Fotvård och akupunktörer Nagelsalonger Solarietillsyn Kemikalier i skola och förskola Övrigt Tillsynsmetodik sprängämnesprekursorer Studiebesök Typ av projekt Det finns olika typer av projekt. Tillsynskampanj: Innebär att miljökontoren gör inspektioner/kontroller/provtagningar ute hos verksamhetsutövare under en bestämd tidsperiod. Projektgruppen tar fram underlag för detta och sammanställer sedan det gemensamma resultatet i en rapport. Serviceprojekt: Innebär att projektgruppen tar fram ett stödmaterial t.ex. handläggarstöd, checklista, informationsmaterial eller likande. Ingen gemensam tillsynskampanj genomförs. Hur materialet används är sedan upp till varje miljökontor. Livsmedel MATERIAL I KONTAKT MED LIVSMEDEL I MVG:s enkät förra året fanns projektförslag om material i kontakt med livsmedel medtaget. Det rankades högt och därför togs det med i VP 2015-2016 att en tillsynskampanj ska genomföras 2016. Vi räknar med att det ska bli så. Men frågar ändå om detta projekt igen för att säkerställa att intresset kvarstår. Arbetsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj 2016 Syfte och bakgrund: Livsmedelsföretagarna återanvänder en hel del förpackningsmaterial (kryddhinkar, majonnäshinkar, glassbyttor mm) och detta kan vara olämpligt särskilt när det gäller varma, sura eller feta livsmedel. Kunskapsnivån gällande förpackningsmaterial behöver förbättras hos livsmedelsföretagarna. Även när det gäller användande av plasthandskar är frågan aktuell. Livsmedelsverket bedömer att det finns potentiella hälsorisker för konsumenten vid användning av vissa förpackningsmaterial och husgeråd. Det gäller bl.a. förpackningar sammansatta av flera skikt eller som utsätts för högre temperatur eller som innehåller returfiber eller PVC-förslutning (mjukgörare). Även husgeråd av plast som t.ex. utsätts för högre temperatur samt importerad keramik med blyglasyr kan vara hälsorisker. Material som är godkänt för att komma i kontakt med livsmedel ska vara märkt eller åtföljas av ett dokument som visar att det är godkänt. Aktivitet: Tillsynskampanj 10 (26)
REDLIGHET ALLMÄNT I MVG:s enkät förra året fanns projektförslag om redlighet medtaget, med några alternativa inriktningar. Det rankades ganska högt i enkätsvaren och därför togs det med i VP 2015-2016 att ett redlighetsprojekt ska köras år 2016. Redlighet innebär att livsmedelsföretagare är ärliga mot konsumenterna när de säljer eller serverar livsmedel. Vi har nu fått nya förslag på redlighetsprojekt (kött, fisk och ekologiskt/närodlat) och frågar om dem var för sig. Oavsett inriktning bör det handla om tillsynskampanjer där ett brett deltagande i båda länen är önskvärt ur konsumentsynpunkt. REDLIGHET: KÖTT Se först ovan under rubrik Redlighet allmänt. Arbetsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj Syfte och bakgrund: Syftet är att granska i vilken omfattning problemet med fusk med djurslag kvarstår, samt att ge fördjupade kunskaper på området. Motivering: Flera olika skandaler har visat på att det finns ett behov av att dessa kontroller genomförs. Ett miljökontor anger att man i sin tillsyn 2014 i ett projekt gjort djurartsanalyser av dels hela styckdetaljer av nöt, dels av kebab. Hela styckdetaljer var av den art som märkningen sa medan det förekom kycklingkött i två prover på kebab. Man föreslår därför inriktning på kebab samt på pizzaskinka. Förutom djurslag skulle även kötthalt kunna ingå i analyserna. Aktivitet: Provtagning och analys av djurart på kebab och pizzaskinka samt analys av kötthalt. Semikvantitativ analys med avseende på nöt, gris, häst, kyckling, kalkon, get och får. Resultat jämförs med märkningen på respektive produkt. Resultatet sammanställs i en rapport och eventuella avvikelser följs upp av respektive kommun. Två förslag har här lagts ihop till ett. Bara det ena förslaget avser begränsning till pizzaskinka och kebab. Projektet skulle alltså kunna omfatta även andra typer av köttprodukter. REDLIGHET: FISK Se först ovan under rubrik Redlighet allmänt. Arbetsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj Syfte och Bakgrund: Granska i vilken omfattning fusk med fiskslag förekommer och hur märkningen görs, samt att ge ökad kunskap inom viss speciallagstiftning. 11 (26)
Aktivitet: Kontroll av både färdigförpackade produkter och oförpackade (specialregler) i fiskdisk, fiskbil m.m. REDLIGHET: EKOLOGISKA/NÄRPRODUCERADE MENYER Se först ovan under rubrik Redlighet allmänt. Arbetsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj Syfte och bakgrund: Granska i vilken omfattning fusk förekommer på området, att livsmedel som uppges som ekologiska respektive närodlade inte är det. Aktivitet: Kontroll kan göras av bl.a. spårbarhet och inköpta varor på restauranger, caféer etc. som marknadsför något som ekologiskt eller närproducerat. (t.ex. ekologisk biff, ekologisk kaffe latte). DAGBARNVÅRDARNA Syfte och bakgrund: Hitta en gemensam tillsynsnivå för dessa verksamheter och komma igång med tillsynen. Småverksamheter är det svårt att hitta en lämplig tillsynsnivå för, och det har visat sig att många kommuner gör på olika sätt eller inte alls har kommit igång med tillsyn på dessa. Aktivitet: Inte närmare angiven i förslaget. I Livsmedelsverkets vägledning Godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar finns följande om kontroll av dagbarnvårdare: Den som tillhandahåller tjänsten (livsmedelsföretagaren), vanligen en kommunal nämnd, men det kan även vara en privat aktör, är den som bör registreras. Det är därefter lämpligt att den offentliga kontrollen främst utförs på systemet för egenkontroll hos den som tillhandahåller tjänsten, t.ex. avseende utbildning av personal, rutiner, skyddsutrustning m.m. Kontroll hos dagbarnvårdaren är möjlig vid behov eller för att kontrollera livsmedelsföretagarens system. 12 (26)
HANDHYGIEN Syfte och bakgrund: Uppmärksamma vikten av god handhygien för att förebygga matförgiftning och ge vägledning om hur handhygien kan kontrolleras. Bristande handhygien är bland den största risken för kontaminering av livsmedel och kan därmed orsaka matförgiftning. Det kan vara svårt att ställa rätt frågor som inte är för ledande eller känns kränkande för den utfrågade. Det är därför svårt att få en samlad bild av hur handhygienen fungerar. Aktivitet: Inte närmare angiven i förslaget. Det bör vara möjligt att samla in och sammanställa olika metoder för hur detta kontrolleras, och därigenom skapa en beskrivning av goda exempel. RAW FOOD Arbetsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj Syfte och bakgrund: Hygieniska risker kan finnas med produkter som inte värmebehandlas. Aktivitet: Kontroll av tillverkning, hygien mm Syftet har här formulerats av arbetsgruppen. Raw food innebär oftast mat som inte upphettats till mer än 47 grader. Det innebär att mikroorganismer i maten inte dör. Raw food innehåller ofta mycket ekologisk vegetabilisk mat så som färska frukter, bär, grönsaker, rotfrukter, örter, bladgrönsaker, torkade frukter, nötter, frön, säd och alger. Eventuellt kan projektet vidgas till att gälla fler livsmedel som inte värmebehandlas än de som brukar hänföras till begreppet raw food. 13 (26)
Miljöskyddsprojekt TILLSYNSVÄGLEDNING AVFALL Syfte och bakgrund: Syftet är att utveckla avfallstillsynen utgående från avfallshierarkin, eller avfallstrappan, och då inte enbart beakta de lägre stegen deponera, energiutvinna och återvinna utan även de högre stegen återanvända och särskilt det högsta minimera/förebygga. Avfallsfrågorna får ökad betydelse och kopplas alltmer till produktion och konsumtion, både i verksamheter och i privathushåll. Avfallslagstiftningen ändras, det kommer nya nationella mål och avfallshierarkin betonas allt mer i avfallsarbetet. Genom miljötillsynen kan tillsynsmyndigheterna med lagstöd få privata och offentliga verksamhetsutövare att röra sig uppåt i avfallstrappan. Hittills har tillsynen mest fokuserat på de lägre trappstegen, att öka materialåtervinningen och undvika deponering. Däremot saknas det till stor del utvecklad och spridd praxis för hur man genom tillsynen kan få verksamheter att i ökad utsträckning förebygga avfall. MVG gjorde 2004 en tillsynshandledning om Verksamheternas avfall. Den är i flera delar föråldrad och behöver uppdateras gällande ändrad lagstiftning samt utökat och motiverande underlag med exempel gällande avfallstrappans översta steg. Aktivitet: För att det ska vara möjligt att utveckla tillsynshandledningen krävs kunskapsuppbyggnad. För förebyggandesteget i tillsynsvägledningen föreslås därför en heldagsworkshop för projektgruppen som innehåller en inledande utbildning om förebyggande av avfall följt av workshoparbete för att ta fram själva tillsynsvägledningen för förebyggande. Utbildningen ska innehålla vanliga orsaker till att onödigt avfall uppstår, metoder och rutiner för att förebygga avfall i verksamheter samt goda exempel på åtgärder, miljö- och ekonomiska vinster av avfallsförebyggande och metoder för att få igång ett avfallsförebyggande arbete på verksamheter. Tillsynsvägledningen ska vara brett tillämpbar för många olika typer av verksamheter. Metodiken kan sedan branschanpassas i kommande tillsynsvägledningars avfallskapitel med den övergripande tillsynsvägledningen för avfall som mall. Det ovanstående är en sammanfattning av ett utförligt formulerat projektförslag. ÅTERANVÄNDNING AV AVFALL FÖR ANLÄGGNINGSÄNDAMÅL /nätverk Syfte och Bakgrund: Under de närmsta åren genomförs stora projekt i Göteborgsregionen. Dessa projekt kommer skapa ett överskott av massor. Länsstyrelsen bedömer att antalet 14 (26)
anmälningsärenden för återanvändning av avfall kommer att öka i närliggande kommuner. Det är förmodligen viktigt att försöka hitta en gemensam väg i detta arbete samt att sprida kunskap som redan finns hos vissa kommuner men även hos länsstyrelsen. Aktivitet: Någon form av vägledande dokumentation med tillhörande utbildningsdag. Frågan behöver inte enbart beröra miljökontor i Göteborgsområdet utan även på andra håll där större projekt pågår/väntas. Det finns stödmaterial på TVL-portalen under fliken Schaktmassor (dock ej tillgängligt för Halland) samt på Länsstyrelsen i Västra Götalands öppna webbplats och Länsstyrelsen i Västra Götaland anordnade temadagar om masshantering nyligen (september 2014). Inriktningen på projektet borde därför mer kunna bli samverkan och nätverk mellan berörda kommuner för erfarenhetsutbyte och lära av varandra, än att ta fram nytt material och ordna utbildning. Inom ett sådant nätverk kunde man naturligtvis även ordna seminarier/möten när behov uppstår. Detta blir i så fall inget vanligt projekt utan Miljösamverkans roll skulle främst vara att stötta nätverket genom att hjälpa till med att starta en projektgrupp och förmedla kontakter samt vid behov hjälpa till med möten/distansmöten. Med anledning av detta har vi här två särskilda frågor: Vår kommun bedöms beröras av frågan (besvaras även av miljökontor utanför Göteborgsområdet) Ja/Nej Vi är intresserade av att delta i nätverk för arbetet Ja/Nej BYGGARBETSPLATSER Arbetsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj Syfte och bakgrund: Vi har generellt dålig kontroll på byggarbetsplatser, mycket avfall uppkommer på byggarbetsplatser, gränsdragningar mellan PBL och MB och hur de kan hanteras. Viktigt att kolla egenkontrollen på byggarbetsplatserna också. Många företag verkar över kommungränserna, vem ska då utföra tillsynen? Bra med regional samsyn över tillsynen. Många nya byggprojekt i Göteborgsområdet. En avgränsning i projektet kan vara att inte ta med avfall för anläggningsändamål. Aktivitet: Genomgång av lagstiftning, reda ut PBL och MB. Tillsynsbesök och projektgenomförande tillsammans med bygglovsenheten. Möten eller dialog med stora eller mindre byggherrar för att få deras syn på det. Vi tar med detta förslag med viss tvekan, och det beror på att det gjorts ett nationellt projekt nyligen: En tillsynsvägledningskampanj om bygg- och rivningsavfall i samverkan mellan Naturvårdsverket och Boverket. Vägledning finns hos Naturvårdsverket. 15 (26)
Dessutom har både MH och MVG tidigare haft projekt om bygg- och rivningsavfall. Det är dock några år sedan. Tas projektet med så kanske det främst ska vara som en tillsynskampanj, eftersom mycket vägledning redan finns när det gäller byggavfall. Samtidigt kunde andra miljöfrågor på byggarbetsplatser också tas upp. Det kan exempelvis handla om buller, kemikaliehantering, damm och avlopp/dagvatten. INVENTERING AV FÖRORENADE OMRÅDEN I MVG:s enkät förra året fanns projektförslag om inventering av förorenade områden medtaget. Det rankades högt i enkätsvaren och därför togs det med i VP 2015-2016 att ett projekt ska köras år 2016. Anledningen till att det inte togs med redan 2015 var osäkerhet om när det så kallade EBHstödet skulle bli tillgängligt för kommunerna. Vi räknar med att projektet ska tas med 2016. Men frågar ändå om detta projekt igen för att säkerställa att intresset kvarstår. Syfte och bakgrund: Osäkerheten i hur inventering av kommunens tillsynsobjekt ska hanteras gör att inventeringsarbetet i många kommuner går sakta eller inte ens har påbörjats, varvid miljömålet Giftfri miljö blir svårt att nå. Projektet föreslås ge utbildning och stöd för att initiera inventering av förorenade områden enligt MIFO fas 1 på de verksamheter som kommunen har tillsyn på. Länsstyrelser i Jönköpings Län och Skåne Län har t ex haft tvådagarsutbildning för kommunens inspektörer för att vidarebefordra den kunskap som Länsstyrelsen har samlat på sig under de år de inventerat enligt MIFO. Blanketter och stödmaterial finns redan på TVL-portalen men stöd för bedömningar och riskklassning, tillvägagångssätt, samsyn med mera saknas. Hur kan inventering kopplas till vanlig tillsyn och vilka andra arbetssätt finns? Aktiviteter: Utbildning och/eller handläggarträffar/workshops för att diskutera riskklasser, problemställningar, exempel från andra kommuners arbete. FÖRORENADE OMRÅDEN - UTBILDNING I BEDÖMNING AV UTREDNINGAR Syfte och bakgrund: Projektet behövs för att kunna möta konsulters argument till att lämna kvar föroreningar i mark vid en sanering. Det kan vara svårt för miljöinspektören att bedöma vad som är 16 (26)
rimligt att lämna kvar alternativt sanera. Projektet syftar till att höja inspektörens kompetens i bedömning av inkomna riskbedömningar och beräknade platsspecifika riktvärden. Aktivitet: Utbildning som riktar sig till inspektörer och som handlar om riskbedömningar och Naturvårdsverkets beräkningsmodell för riktvärden. RIVNING AV FÖRORENADE BYGGNADER. Syfte och bakgrund: Hantering av ärenden kring förorenade byggnader. En förorenad byggnad kan vara kopplad till installationer (t.ex. CFC i ledningsisoleringar) likväl som byggmaterial. Samarbete med bygg i samband med rivningslov behöver förbättras. Aktivitet: Seminarium med bygglovshandläggare. Inventering inför rivning och klassning av byggoch rivningsavfall. Hur samordnas detta och hur ska det bedömas för att avfallet ska hanteras på rätt sätt. Ett seminarium/utbildning där såväl miljö- som bygglovshandläggare deltar kan kanske vara ett bra sätt att klara ut roller och verka för en bättre hantering av dessa ärenden i våra kommuner. FRITIDSBÅTSPROJEKT 2 Syfte och bakgrund: MVG har tidigare arbetat med fritidsbåtshamnar, både i form av tillsynshandledning och tillsynskampanj. Projektförslaget innebär uppföljning av det, därav namnet. Det har hänt mycket sedan förra projektet runt 2004-05. Projektet kan ta upp de reviderade riktlinjerna för båttvätt, nya rön om höga halter av miljögifter på båtuppställningsplatser, vad som hänt angående sanering av sediment i hamnar, båttoaletter (förbudet mot tömning i drift i vår) och andra frågor. Aktivitet: Inte närmare angiven i förslaget 17 (26)
Eftersom många, men inte riktigt alla, kommuner i Västra Götaland och Halland berörs, det vill säga har fritidsbåtshamnar inklusive båtuppställningsplatser av någon omfattning, har vi också en fråga om det. I vår kommun (någon av våra kommuner) förekommer fritidsbåtshamnar i nämnvärd omfattning: Ja /Nej FORTSÄTTNING MODELL VATTENFÖRVALTNING Syfte och bakgrund: Den modell för kommunernas arbete med vattenförvaltningen som MVG publicerade i februari 2013 är ambitiös och viktig och förtjänar att bli föremål för uppföljning och tillämpning. Eftersom ingen annan aktör har tagit något initiativ så bör miljösamverkan göra det. Aktivitet: Förfrågan till kommunerna om modellen har tillämpats: Hur? / Varför inte? Revidering av modellen utifrån Vattenmyndighetens nya åtgärdsprogram och de nya regionala miljömålen. Inventering av om stöd behövs för att påbörja att arbeta enligt modellen. Om intresse finns så kan ett stödprojekt formuleras för berörda kommuner. Hallandskommunerna har knappast arbetat efter modellen ännu, eftersom MVG och MH inte hade börjat samarbeta när den togs fram. Modellen bör dock vara av intresse för samtliga kommuner i de båda länen. Modellen ingår som en del i Vattenförvaltningen och tillsyn enligt miljöbalken, MVG 2013. VÄGLEDNING FÖR UPPSTRÖMSARBETE VID AVLOPPSRENINGSVERK Syfte och bakgrund: Uppströmsarbete är viktigt för att minska halten av föroreningar, exempelvis metaller, i utgående vatten och slam vid avloppsreningsverk. Låga föroreningshalter i slam ökar förutsättningarna för att slammet ska kunna nyttiggöras. Låga halter i utgående vatten är viktigt för recipienten. Det handlar även om att reningsverken inte ska tillföras ämnen som stör deras funktion. Aktivitet: Ta fram en vägledning för uppströmsarbete. Genomföra en tillsynskampanj. Att verka för ett effektivt uppströmsarbete är främst VA-huvudmannens ansvar. 18 (26)
Samverkan med miljökontor kan dock säkert behövas i många fall, och det kan även behöva klaras ut ansvarsfördelningen mellan VA och miljökontor. I stället för tillsynskampanj föreslår vi därför att projektet ska vara ett serviceprojekt med seminarium som riktar sig till både VA-ansvariga och miljökontor där man klargör roller och ansvar i uppströmsarbetet. Information om uppströmsarbete finns på http://www.svensktvatten.se/mitt-vatten/vad-gorvi/uppstromsarbete/ STRANDSKYDD - ÅTERSTÄLLANDE Syfte och bakgrund: Vilka krav är rimliga att ställa när det gäller återställande? Aktivitet: Exempelsamling HANTERING AV BEGAGNADE KYLAR/FRYSAR m.m. Arbetsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj Syfte och bakgrund: Många butiker som säljer och tar emot gamla kylar och frysar för skrotning lämnar i stället dessa till kringresande personer. Aktivitet: Samarbetsprojekt med länsstyrelsepersonal som arbetar med avfallstillsyn. Naturvårdsverket har nyligen drivit ett nationellt projekt för GRÖT-tillsyn (GRänsÖverskridande avfallstansporter), där miljökontor deltagit med uppströmstillsyn (tillsyn hos verksamheter där avfall uppkommer eller lagras). Projektförslaget ligger nära detta, men tillsyn på butiker innebär inte riktigt samma fokus och det behöver heller inte ha direkt koppling till GRÖT. Frågan är om det inte ska vidgas även till andra elektriska/elektroniska produkter som konsumenter lämnar tillbaka till butik. Därför har vi lagt till ett m.m. i projektförslagets rubrik. För att belysa omfattningen och ha en effekt som kan begränsa fusket behöver projektet ha formen av en tillsynskampanj med brett deltagande. 19 (26)
MILJÖKONTROLL AV TVÄTTNING OCH KEMISK BEHANDLING AV TAK Syfte och bakgrund: En ny bransch som ger utsläpp på marken eller i dagvattnet. Behöver regleras och tillsynas. Aktivitet: Inte närmare angiven i förslaget. MÄTNING OCH KONTROLL AV BULLER FRÅN VINDKRAFTVERK Syfte och bakgrund: Projektet behövs för att kunna säkerställa att de mätmetoder och utföranden som görs är korrekta. För att kunna på ett så bra sätt som möjligt kontrollera VU:s egenkontroll. Lära sig att utföra indikativa mätningar om klagomål uppkommer. Hur, när och var man mäter på ett korrekt sätt. Aktivitet: Utbildning, projektgrupp som tar upp nya och gamla frågeställningar kring vindkraftverk. Bullerexperter som kan lära ut om hur mätningar utförs. För att inspektörer ska få en större inblick i hur man gör, och varför. Vi tar med detta förslag med viss tvekan, eftersom vindkraft är med i det material med verktygslådor som tagits fram (se nedan under Buller i planeringen). I projektet som tog fram verktygslådorna anordnades dessutom flera kurser och workshops där bland annat beräkningar och mätningar togs upp. Men dessa insatser nådde ju då (2012) inte Halland, och om verktygslådan för vindkraftsbuller inte bedöms ge det stöd som efterfrågas så kan en utbildningsdag särskilt inriktad på vindkraftsbuller vara motiverad. Vindkraftsutbyggnaden medför ju dessutom allt fler ärenden av detta slag. Hälsoskyddsprojekt BULLER - I PLANERINGEN och VÄGLEDNINGAR FRÅN NV OCH BOVERKET 20 (26)
Syfte och bakgrund: Naturvårdsverket och Boverket har kommit med nya vägledningar för buller. Nya bestämmelser om buller i detaljplaner gäller sedan 1 januari 2015. Förändringarna i PBL med nya riktvärden, utredningar, avstegsregler, hur påverkar det miljönämndernas arbete? Aktivitet: Utbildningsdag med efterföljande dokumentation. Bland det som kan tas upp är, utöver redovisning och utbildning om nyheterna, argumenteringsteknik för planarbetet och mall för utredningar. Två förslag har här lagts ihop till ett. Vi instämmer i att det finns behov av att redovisa och utbilda om allt det nya. Detta trots att MVG ganska nyligen publicerat ett omfattande material med verktygslådor för olika bullerområden: Buller från fläktar och värmepumpar, Buller i skolor, idrottshallar med mera, Fåglar och skällande hundar, Industribuller, Musikbuller (uteliv på offentlig plats, inklusive störande ljud från restauranger med mera), Oljud från grannar, Trafikbuller, Vindkraft. Information: SKL kommer i april och maj 2015 ha en konferens där syftet är att berätta om aktuella förändringar i regelverket inom bullerområdet och hur vi som jobbar både lokalt och regionalt kan hantera det i vardagen. Konferensen i maj webbsänds även. MIGRATIONSBOENDEN Arbetsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj Syfte och bakgrund: Antal asyl- och flyktingboenden ökar snabbt och det finns begränsad erfarenhet av tillsyn. Berör troligen många kommuner. Aktivitet: Checklista och handläggarstöd Handläggarstöd tillfälligt boende, som också innehåller checklista, finns nyligen framtaget av MVG (2014) och i det projektet genomfördes även en seminariedag. Detta handläggarstöd tar också upp migrationsboenden. Därför är mycket av det som förslaget efterfrågar redan tillgodosett. Däremot kan det vara angeläget med en tillsynskampanj. Det finns exempel både från vårt område och från andra län på att missförhållanden förekommer och att tillsyn är väl motiverad. ÄLDREBOENDEN, VÅRDLOKALER, SAMLINGSLOKALER Arbetsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj 21 (26)
Syfte och Bakgrund: Underlätta för miljökontoren att utöva rättsäker, ändamålsenlig och effektiv tillsyn på lokaler för vård och på samlingslokaler. Rätt prioritering av vilka verksamheter som behöver tillsynas och på vilken nivå tillsynen bör ligga på med tanke för riskerna för människors hälsa. Tillsynen av hälsoskyddet på äldreboenden är ofta nedprioriterad eller eftersatt, vilket är märkligt då det enligt kriterierna borde ha hög prioritet. Gruppen som vistas här är känslig, har svårt att hävda sina intressen, ofta stora grupper, hög smittrisk, mycket avfall som kan vara smittförande osv. Dessutom kommer allt oftare larmrapporter om ökad utbredning av resistenta bakterier som MRSA på vårdhem. Personalen är ofta lågutbildad. Tidigare tillsynsbesök har visat på bristande städrutiner, tvättrutiner m.m. Aktivitet: Seminarium, workshop kring tillsynsmetodik, bedömningar inför beslutsfattandet etc. Information med smittskyddskyddssköterska eller liknande. Information till vårdhem/äldreboenden. Två förslag har här lagts ihop till ett. Vi tror att det finns rätt så mycket vägledningsmaterial framtaget på olika håll att använda sig av. I första hand bör därför en tillsynskampanj vara motiverad. Den kunde dock föregås av ett upptaktsmöte/seminarium där man påvisar det material som finns och diskuterar bedömningar och prioriteringar. FLYTSPACKEL I BOSTÄDER - SLUTINVENTERING OCH ÅTGÄRDER Arbetsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj (troligen flerårig) Syfte och bakgrund: Under de sista åren på 1970-talet och fram till 1983 byggdes många bostäder i Sverige. Under denna period användes tyvärr kaseinhaltigt flytspackel. Sannolikt är långt ifrån alla dessa bostäder sanerade. Risken är då stor att många människor lever med stora inomhusmiljöproblem. De tidiga saneringarna gjordes med för enkla åtgärder och problemen kvarstår åtminstone delvis i många av dessa bostäder. Den metod som åtminstone till för ett antal år sedan var verkningsfullast var att lägga mekaniskt ventilerat golv. Aktivitet: 1. Inventering av bostäder byggda under aktuell period. 2. Framtagande av vilka av dessa som har betonggolv. 3. Vidare utplockningsarbete för att hitta dem med kaseinhaltigt flytspackel som inte är åtgärdade, eller är otillräckligt åtgärdade: Här kan bland annat ingå granskning av bygghandlingar, enkäter till boende om hälsoproblem, hjälp av byggkonsulter för att få fram byggnader som sannolikt kan ha kaseinhaltigt flytspackel, samt att söka fram åtgärdade byggnader och granska dessa. Mätningar av emissioner kan behöva ingå i undersökningarna. Problemet och föreslagna aktiviteter är väl beskrivet i förslaget (men har här förkortats en aning). Det skulle kunna bli ett omfattande projekt, liknande tidigare PCB-projekt. Möjligen kan det vara en fördel att driva det i två steg där det första blir någon form av förstudie eller pilotprojekt innan man drar igång ett fullskaligt projekt. 22 (26)
ALLERGIER I OFFENTLIG MILJÖ Syfte och bakgrund: I och med att astma och allergier är ett ökande problem i samhället, särskilt hos barn, är det angeläget att få ökade kunskaper i ämnet. Särskilt med inriktning på tillsyn inom hälsoskydd. Vilka gränsdragningar bör man göra? Vilka krav kan vi ställa? Det saknas bra sammanställt material på området. På förskolor och skolor finns ofta många allergiska barn där krav på särskilda rutiner gällande städning m.m. ställs av föräldrar och sjukvården. Men vilka krav kan vi på miljö- och hälsa ställa i liknande lägen? Med offentlig miljö avses här främst förskolor och skolor men det kan också gälla särskilda boenden med mera. Aktivitet: Kunskapssammanställning, seminarium. FOTVÅRD OCH AKUPUNKTÖRER Arbetsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj Syfte och bakgrund: Socialstyrelsen har haft ett projekt om tatuerare, men när det gäller fotvårdare och akupunktörer är vår kunskap mindre. Vilka risker finns med verksamheterna? Hur bedriver vi bäst tillsyn? Aktivitet: Seminarium, och utveckla tillsynsmetodiken på området. Två förslag har här lagts ihop till ett. Vi tror att det finns rätt mycket stödmaterial att utgå ifrån, och att en tillsynskampanj med stöd av detta är den lämpligaste inriktningen för projektet. Det behöver förstås inte alls utesluta att ett seminarium/upptaktsmöte kan ingå. NAGELSALONGER 23 (26)
Syfte och bakgrund: Fördjupad kunskap behövs om nagelsalonger eftersom det är en väldigt nischad bransch som växer hela tiden. Aktivitet: Seminarium med föreläsningar som tar upp vilka risker det finns i en nagelsalong. Risker för miljö och för människan. SOLARIETILLSYN Arbetsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj Syfte och bakgrund: Osäkerhet på lagstiftningen kring försäljning av produkter på solarium. Det finns många produkter på marknaden och det kan vara bra att ta fram centralt vad man ska titta efter för ämnen på ingrediensförteckningen för att de inte ska vara UV-förstärkande. Ska det vara tillåtet med försäljning av produkter på solarier då solarierna ska uppmana sina kunder att sola enligt tillverkarens rekommendationer som oftast är bar rengjord hud? Mer likartad bedömning mellan kommunerna för detta behövs. Aktivitet: Tillsynskampanj Vi tror det blir ett för snävt projekt att enbart granska försäljningen av produkter. Projektet kan därför vidgas till att omfatta också övriga delar av det som bör granskas vid tillsyn på solarier. Därför har vi här ändrat projektförslagets namn Kontroll av försäljning av produkter vid solarium. KEMIKALIER I SKOLA OCH FÖRSKOLA Arbetsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj Syfte och bakgrund: Helhetsgrepp på frågan om ämnen som finns i innemiljömaterial golvmattor, madrasser, textilier, elektronik, leksaker. Hur bör man tänka vid upphandling, hur bör man tänka vid städning, rengöring, vädring? Aktivitet: Tillsynsprojekt Vi tror det finns rätt mycket material att utgå från, bland annat från Kemikalieinspektionen som gjort en studie tillsammans med Socialstyrelsen om barns exponering för kemiska ämnen i förskolan och tagit fram broschyren Kemikalier i barns vardag. Naturskyddsföreningen har också arbetat med detta, se Operation Giftfri förskola och 13 punkter som giftbantar förskolan. Mer material finns sammanställt på sidan Information för en giftfri vardag hos Länsstyrelsen i Skåne. 24 (26)
Övrigt TILLSYNSMETODIK SPRÄNGÄMNESPREKURSORER Syfte och bakgrund: En ny arbetsuppgift för många miljökontor. En bra tillsynsrutin bör utvecklas. Aktivitet: Ta fram checklistor, genomföra tillsyn, uppnå samsyn. Sprängämnesprekursorer är ämnen eller blandningar som kan användas för att (illegalt) tillverka sprängmedel och regleras genom särskild lagstiftning med tillsynsansvar för kommunen. Eftersom troligen inte alla miljökontor berörs, det vill säga har fått ansvaret för kommunens tillsyn av sprängämnesprekursorer, har vi också en fråga om det. Tillsyn av sprängämnesprekursorer ligger på oss (miljökontoret eller motsvarande), eller kommer att läggas på oss: Ja /Nej / Inte bestämt ännu STUDIEBESÖK Syfte och bakgrund: Många handläggare saknar den praktiska kompetensen hur det går till vid t.ex. provtagningar, skrotning av cistern, installation av oljeavskiljare. Om man har sett detta med egna ögon har man större förståelse för risker m.m. Aktivitet: Anordna studiebesök i samband med att något av ovan exempel ska utföras, så kan handläggare få en annan förståelse för hur det går till och vilka risker det finns. Frågor och diskussioner kan föras i samband med besöket. Praktisk och teoretisk utbildning "på plats". Projektförslaget är väl motiverat. Vi tror dock snarare att det ska tas med som inslag i andra projekt, än att drivas som ett eget projekt. Eller kan dessa alternativ kanske kombineras? Därför har vi ändå tagit med det som ett projektförslag här. 25 (26)