System för lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler 2000-06-06

TEKNIKTÄVLING System för lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler 2000-06-06

INNEHÅLL 1 SYFTE 2 KRAV 3 BESTÄLLARGRUPPEN 4 PRISSUMMA 5 TÄVLINGSFÖRSLAGETS FORM OCH INNEHÅLL 6 INLÄMNING AV TÄVLINGSFÖRSLAG 7 ÄGANDERÄTT, UPPHOVSRÄTT, NYTTJANDERÄTT OCH PATENTSKYDD 8 UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING 9 PROTOTYP OCH PROVNING 10 YTTERLIGARE INFORMATION 11 TIDPLAN BILAGA 1: BILAGA 2: BILAGA 3: BILAGA 4: BILAGA 5a och 5b: BAKGRUND KRAVSPECIFIKATION ANBUDSFORMULÄR TYPLÄGENHET SYSTEMSCHEMA

1 (4) 1 SYFTE Denna tekniktävling avser lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler i flerbostadshus. Den har till huvudsyfte att få fram kostnadseffektiv och driftsäker teknik som medger lägenhetsvis styrning, mätning, visning och debitering av värme och tappvatten. Det övergripande målet är att uppnå ett kund/leverantörsförhållande mellan lägenhetsinnehavare och leverantör av värme och vatten. Bakgrunden till tävlingen redovisas i BILAGA 1. Tävlingen har initierats av en grupp byggherrar som ser lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler som ett viktigt led i miljöanpassningen och strävan att uppnå de miljömål som ställts i Hammarby Sjöstad, Skärholmen och Östberga. Gruppens bedömning är att om krav på lägenhetsvis styrning och mätning av värme och tappvatten föreligger bör installationskostnaden för lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler ej överstiga motsvarande kostnad för värme- och vatteninstallation och installation för mätning/reglering och därtill erbjuda en mängd fördelar. Tävlingen arrangeras av det Lokala investeringsprogrammets kansli (LIP-kansliet) i Stockholms Stad och Energimyndigheten. LIP-kansliet har bl a till uppgift att stimulera miljöanpassningen av i första hand Hammarby Sjöstad, Skärholmen och Östberga. Efter val av vinnare kommer tävlingsresultatet att spridas genom marknadsföring och eventuell upphandling och installation i nämnda områden. 2 KRAV De krav som ställs specificeras i bilagd kravspecifikation (BILAGA 2). 3 BESTÄLLARGRUPPEN Kraven har tagits fram av följande grupp: Mats Alvtegen Hans Andersson Göran Andersson Rolf Kling Anders Lindèn Tomas Sandstedt Göran Wilson Bo Östlund NCC Bostad Södertörns Fjärrvärme AB Jones Lang LaSalle Asset Management Services AB VVS-installatörerna Birka Energi AB NCC Bostad Svenska Bostäder Familjebostäder. I gruppen ingår Svante Wijk Energimyndigheten och Jan Ryhre LIP-kansliet som administrerar projektet. Information om projektet och resultatet kommer att spridas av Energimyndigheten, LIP-kansliet och Fjärrvärmeföreningen.

2 (4) 4 PRISSUMMA En prissumma om totalt 200 000 SEK kommer att fördelas ut till en eller flera vinnare eller fördelas fritt av juryn. 5 TÄVLINGSFÖRSLAGETS FORM OCH INNEHÅLL Tävlingsförslaget skall avse system för lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler enligt bilagd kravspecifikation (BILAGA 2). Tävlingsförslaget skall vara skriftligt och avfattat på svenska eller engelska. Det skall omfatta ritningar och beskrivning. Tillsammans med tävlingsförslaget skall inlämnas ifyllt anbudsformulär (BILAGA 3). 6 INLÄMNING AV TÄVLINGSFÖRSLAG Tävlingsförslag skall ha inkommit till LIP-kansliet senast 2000-10-15. Adress: LIP-kansliet, Stadshuset, 105 35 STOCKHOLM Besöksadress: Hantverkargatan 3B, 3 tr Tävlingsförslaget skall sändas i slutet neutralt kuvert som skall vara märkt Tävlingsförslag: LFC 7 ÄGANDERÄTT, UPPHOVSRÄTT, NYTTJANDERÄTT OCH PATENTSKYDD Arrangören (representerad av Energimyndigheten och LIP-kansliet) innehar den materiella äganderätten till inlämnade tävlingsförslag. De tävlande innehar upphovsrätten och behåller nyttjanderätten till sina förslag. Tävlingsdeltagare bör i god tid innan tävlingsförslaget lämnas in själv ordna med eventuella mönster- eller patentskydd. Tävlingsförslagen behandlas under utvärderingen enligt sekretesslagstiftningen. 8 UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING Beställargruppen utgör jury i tekniktävlingen och kommer att bedöma tävlingsförslagen. Juryn förbehåller sig rätten att begära in kompletterande uppgifter och rätten att tillkalla sakkunnig expertis som rådgivare. Juryn förbehåller sig rätten att förkasta samtliga förslag. Juryns beslut kan inte överklagas. Kravspecifikationen ligger till grund för bedömningen som baseras på tekniska, driftmässiga ekonomiska och miljömässiga krav. Skallkrav och börkrav ställs. Skallkraven skall uppfyllas medan börkravens uppfyllande inverkar positivt vid bedömningen.

3 (4) STEG 1 Tävlingsförslagen kommer först att rangordnas efter en samlad bedömning. STEG 2 Juryn bjuder sedan in inlämnarna av de bästa tävlingsförslagen (finalisterna) att lämna in en prototyp av sitt tävlingsförslag för provning. Provningen bekostas av LIP-kansliet. Resultatet från provningarna och bedömningen i steg 1 av de skriftliga tävlingsförslagen kommer att utgöra grund för juryns ställningstagande om vinnare. 9 PROTOTYP OCH PROVNING Prototyp skall bestå av komplett lägenhetsanpassad fjärrvärmecentral uppbyggd enligt tidigare inlämnat skriftligt tävlingsförslag. Prototyp lämnas efter anfordran till provning senast 2001-03-01. Fjärrvärmecentral kommer att provas av SP Statens Provnings- och Forskningsinstitut enligt certifieringsregler och provprogram för P-märkning av fjärrvärmecentraler. 10 YTTERLIGARE INFORMATION Frågor gällande tekniktävlingen besvaras av Jan Ryhre LIP-kansliet, Stadshuset, 105 35 STOCKHOLM Besöksadress: Hantverkargatan 3B, 3 tr Tel: 08-508 29 722 Mobil: 070-472 97 72 E-post: jan.ryhre@snk.stockholm.se Hemsida: www.stockholm.se/lip Sören Jonsson Miljö & Projektledning Sören Jonsson Box 473 23, 100 74 STOCKHOLM Besöksadress: Ljusstöparbacken 20 Tel: 08-744 26 95 Mobil: 070-570 98 94 E-post: 5709894@telia.com Arne Karsman RIBA Röringenjörsbyrån AB Box 473 23, 100 74 STOCKHOLM Besöksadress: Ljusstöparbacken 20 Tel: 08-744 26 95 Mobil: 0708-502461 E-post: arne.karsman@riba.se

4 (4) 11 TIDPLAN 2000-06-06 Tävlingen startar 2000-10-15 Inlämning av tävlingsförslag 2000-12-01 Finalister utsedda 2001-03-01 Prototyp inlämnad 2001-06-01 Prototyp provad 2001-09-01 Teknikupphandling genomförd 2001 hösten Projektering av installation i testprojekt 2002 Installation och utvärdering i testprojekt 2002 Slutrapport

1 (5) BILAGA 1 BAKGRUND FJÄRRVÄRME Inom Stockholms Stad är flertalet flerbostadshus anslutna till fjärrvärmenätet. Inom innerstaden svarar fjärrvärme för 60-90% av värmeförsörjningen beroende på stadsdel. Inom kommunen svarar enligt uppgift fjärrvärme för 65% av värmeförsörjningen. Fjärrvärme-funktion Varmt fjärrvärmevatten s k primärvatten levereras till kundens fjärrvärmecentral där värmen växlas över till kundens värmesystem som innehåller s k sekundärvatten. Värme växlas också över för uppvärmning av tappvarmvatten via kundens värmeväxlare. Med fjärrvärmecentralens reglerutrustning väljer kunden önskad temperatur för värme resp. tappvarmvatten. Kundanläggningen utgöres i allmänhet av en byggnad t ex ett flerbostadshus eller en kommersiell byggnad. Även mindre byggnader som villor och radhus kan vara anslutna till primärsystemet och vara direkta kunder till fjärrvärmeleverantören. Det aktuella projektet avser en utvidgning så att kundanläggningar skall kunna omfatta även lägenheter i flerbostadshus. Mätning Mätning av levererad värmeenergi sker med energimätare som består av flödesgivare (vattenmätare), två temperaturgivare och integreringsverk. Flödesgivaren är placerad i den primära returledningen och mäter genomströmmad vattenmängd. Temperaturgivarna är placerade i primär fram- resp. returledning och mäter temperaturskillnaden mellan fram- och returvatten. Integreringsverket räknar fram energianvändningen med ledning av den genomströmmande vattenmängden och temperaturskillnaden. För mätning och debitering av värme gäller FVF:s handbok för Värmemätare FVF 1999:2. I motsvarande mån föreskriver av VAV utgiven publikation VAV P34 regler för vattenmätare. Mätarhanteringen styrs av Boverkets författningssamling BFS 1998:25, VOV 4. Denna föreskriver vilka godkännanden som krävs av mätare och reglerar också utesittningstider och förfarande vid revision samt vilka register energileverantören skall hålla á-jour etc. I motsvarande mån föreskriver av VAV utgiven publikation VAV P34 regler för vattenmätare. Boverket är övervakande myndighet. Taxa Nuvarande taxa för fjärrvärme i t ex Stockholm är uppdelad i tre delar: Abonnemangsavgift, som består av en fast del och en del som baseras på energianvändningen under januari och februari de senaste två åren.

2 (5) Energiavgift, där man betalar för uppmätt energimängd. Energiavgiften är tidsdifferentierad. Flödesavgift, som är en kostnad för den primärvattenmängd som passerat genom anläggningen under den kallare delen av året. VATTEN Den 1 september 2000 inför Stockholm Vatten en helt ny taxa för vatten och avlopp i Stockholm och Huddinge. Taxan avser kategorierna villor och övriga småhus, flerbostadshus och lokalhus samt industrier och övriga fastigheter. Taxan är uppdelad i tre delar: Rörlig avgift Fast avgift Dagvattenavgift Nyheter i den nya taxan: Den rörliga avgiften blir något lägre Den fasta delen av avgiften höjs En särskild dagvattenavgift införs Stockholm Vatten hävdar att det är viktigt att en större del av de fasta kostnaderna kan täckas av fasta intäkter. INDIVIDUELL MÄTNING AV VÄRME OCH TAPPVARMVATTEN I FLERBOSTADSHUS I Europa blir det allt vanligare med obligatorisk mätning och debitering av energirelaterade nyttigheter på lägenhetsnivå. Utvecklingen inom området elektronik och datakommunikation har på senare tid resulterat i teknik som skapat goda tekniska och ekonomiska förutsättningar för individuell mätning. I Sverige har ett 30-tal bostadsföretag infört, eller planerar att införa, individuell mätning i pilotprojekt, främst för att få erfarenheter. Intresset är stort, både hos bostadsföretag och hyresgäster. Inom hyresgäströrelsen är man positiv till lösningar som leder till en rättvisare kostnadsfördelning, vilket underlättar införande av individuell mätning och debitering. Bostadsföretagen ser detta som ett medel att sänka driftkostnaderna samtidigt som de erbjuder hyresgästerna ett mervärde, nämligen att de liksom de villaboende- själva kan påverka sina boendekostnader genom sin energi- och varmvattenanvändning. Normalt har man idag egna hushållselabonnemang, medan kostnaderna för uppvärmning, tappvarmvatten och tappkallvatten ingår i hyran till hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. I de fall man har ett kund/leverantörsförhållande ställs stora krav på mätutrustningens mätnoggrannhet såsom är fallet vid leveranser av t ex fjärrvärme enligt ovan. Däremot omfattas inte fördelningsmätare/undermätare inom samfälligheter, bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter som används för fördelning av kostnader av dessa krav.

3 (5) Genom pågående utvecklingsprojekt finns det förutsättningar att utveckla system så att man kan sänka kostnaderna och få effektivare lösningar. Dessutom finns behov av system för bättre information till de boende för att synliggöra deras vatten- och energianvändning. Ett aktuellt projekt är en tekniktävling arrangerad av LIP-kansliet i Stockholm och Energimyndigheten med huvudsyfte att få fram kostnadseffektiv och driftsäker teknik för individuell mätning, visning och kostnadsfördelning för boende i flerbostadshus. En bedömning är att ett utökat individuellt kostnadsansvar kan ge en besparing på uppåt 10% i nybyggda fastigheter och 15% i befintlig bebyggelse. En komplikation vid lägenhetsvisa mätningar i rörsystem i dagens konventionella installationer är att för fullständig mätning erfordras ett stort antal mätare; värme, kallvatten, varmvatten, varmvattencirkulation. Värmen tillförs dessutom ofta till respektive lägenhet i flera punkter (stammar) vilket innebär att flera värmemätare krävs. Mätning av direkt tillförd värme sker därför lämpligen genom mätning av avgiven radiatorvärme eller indirekt genom mätning av rumstemperaturen i varje lägenhet. LEGIONELLA Legionella är den vanligaste vattenburna bakteriesjukdomen och har fått mycken uppmärksamhet under de senaste åren. Bakterietillväxt i varmvattensystem kan vara ett mycket allvarligt problem där faktorerna material, komponenter, installationsteknik och driftförhållanden samspelar. I en informationsskrift har Boverket konstaterat att sjukdomen är onödig och orsakar lidande för den enskilde. Man har skapat parollen Sätt stopp för legionärsjukan. Bakterierna trivs bäst i stillastående vatten vid temperaturer kring 40 C. Då kan de föröka sig till farliga halter. Ju större och mer komplicerade vattensystemen är desto större är risken för tillväxt av legionellabakterier. Genom att ta vara på de kunskaper som finns om hur vattenoch värmesystem ska utformas kan legionellabakterierna tillväxt hindras. Förenklat handlar det om att hålla systemen rena och att kallvatten ska vara kallt och varmvatten varmt. Boverkets byggregler: Temperaturen på varmvattnet måste vara lägst 50 C. För småhus/lägenhetsväxling är sträckorna från växlare till tappställe så korta att någon förhöjd temperatur vid växlaren inte behövs dvs. 50 C gäller för båda punkterna. Temperaturen i tappställena får inte överstiga 65 C på grund av skållningsrisken. Efter blandare i vissa duschar, t ex för personer som inte kan reglera temperaturen själva, får temperaturen inte överstiga 38 C. I fastigheter med cirkulationsledning för varmvatten måste även returvattnet hålla minst 50 C. Byggreglerna kräver även att tappkallvattnet inte värms oavsiktligt. Redan i drygt 20-gradigt vatten som står stilla länge kan bakterierna växa till. LÄGENHETSVISA FJÄRRVÄRMECENTRALER LFC Mot ovan relaterade bakgrund finns anledning att överväga införandet av lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler för lägenhetens försörjning med värme, kallvatten och varmvatten, antingen sekundärt ansluten via en central fjärrvärmeväxlare eller direktansluten till fjärrvärmesystemet.

4 (5) Vid lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler förutsätts lägenheten försörjas från en punkt till skillnad från dagens installationer där försörjningen kan ske från flera punkter/stammar. Försörjningen från ett ställe kan påverka planlösningen för att en lämplig rördragning skall erhålles. Principen är endast tillämplig vid nyproduktion. Likartade lösningar finns för radhus och villor men kapaciteten på dessa centraler är större varför vid lägenheter en anpassning måste göras till lägre kapacitet. Principen med lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler medför fördelar t ex: Enkelt att ordna lägenhetsvis mätning och registrering av värme och tappvatten som underlag för betalning av förbrukningen. Enkelt att ordna lägenhetsvis reglering av innetemperatur och varmvattentemperatur. Enkelt att ordna information till lägenhetsinnehavaren om förbrukningen, momentant och över tiden. Värmeinstallationen i respektive lägenhet kan utan problem utföras med ettrörsteknik vilket kan minska installationskostnaden. Lägenhetsvisa ingrepp påverkar inte övriga lägenheter. Lokalisering av fel blir enklare än i traditionella värme- och varmvattensystem. Reducerad legionellarisk- tappvarmvatten kan produceras direkt i undercentralen i samband med konsumtionen och små vattenmängder finns i rören. Fjärrvärmecentralen kan kombineras med elcentralen för att åstadkomma hög prefabriceringsgrad. Leverantörer av värme och vatten leverera faktura direkt till slutkund. nackdelar: Ökat servicebehov- fler installationer som kan gå sönder. Ansvarsfördelningen för service- lägenhetsinnehavaren måste ta ett rimligt ansvar. Ökad risk för vattenskador om fjärrvärme dras fram till varje lägenhet. Kan påverka planlösning i lägenhet och är något mer platskrävande än konventionell lösning. Ökad administration vid fakturering från energileverantören vid direktleverans. Debiteringsmätning är i dagsläget dyrt.

5 (5) Kommentar: För att minska risken för vattenskador kan tryckkännande stängventiler installeras. Ett annat alternativ är att fjärrvärmen avlastas i en för flera lägenheter gemensam mellanväxlare varvid lägenhetsvisa fjärrvärmecentralerna försörjs med värmeväxlad primärvärme i ett så kallat lågtryck/temperatursystem (LT-system).

1 (10) BILAGA 2 KRAVSPECIFIKATION GÄLLANDE SYSTEM MED LÄGENHETSVISA FJÄRRVÄRMECENTRALER ( LFC ) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 2 OMFATTNING, FÖRUTSÄTTNINGAR 3 FUNKTION 4 INSTALLATION 5 KOMMUNIKATION 6 DRIFT 7 UNDERHÅLL OCH REPARATION 8 BESTÄNDIGHET 9 HÄLSA, SÄKERHET OCH MILJÖ 10 INFORMATION TILL BRUKARE 11 PRIS

2 (10) 1 ALLMÄNT Tävlingen avser flerbostadshus anslutna till fjärrvärmesystem. Denna kravspecifikation utgör beställargruppens krav på utrustning och system gällande lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler i flerbostadshus. Fjärrvärmecentralen skall försörja en lägenhet med kallvatten, varmvatten och värmevatten till radiatorer. Mätning av lägenhetens förbrukning av värme och vatten skall ske. Lägenhetsstorlek kan variera från små till stora lägenheter. Som bakgrund till kraven redovisas mål. Målen i sig utgör inga krav. Till tävlingsförslag skall ifyllt anbudsformulär enligt BILAGA 3 bifogas. 2 OMFATTNING, FÖRUTSÄTTNINGAR Kraven omfattar lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler i nybyggda flerbostadshus anslutna till fjärrvärmesystem. Fjärrvärmecentral skall försörja lägenhet med kallvatten, varmvatten och värmevatten till radiatorer. Lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler med mätutrustning benämns i den fortsatta texten LFC. Installationerna kan avse hyreshus och bostadsrättshus. Den boende i lägenheten benämns i den fortsatta texten lägenhetsinnehavare. Tävlingen avser utformning och leverans av den lägenhetsvisa fjärrvärmecentralen LFC med förslag till utformning av system i tillhörande typlägenhet. Typlägenheten är en normallägenhet ca 80 m 2, med planlösning enligt ritning BILAGA 4. Avsedd funktion framgår av scheman BILAGA 5a och 5b. Fjärrvärmecentralen skall ha en sådan kapacitet och funktion att den kan försörja lägenheter i intervallet 1 rok till 5 rok (30-150 m 2 ). Installationer för kallvatten och varmvatten enligt nedan förutsätts: TYPLÄGENHET Normflöden för vardera varm- och kallvatten: 1 st Badkar 0,3 l/s 1 st Diskbänk 0,2 l/s 1 st Tvättställ 0,1 l/s Normflöden för enbart kallvatten: 1 st Hushållstvättmaskin 0,2 l/s 1 st Vattenklosett 0,1 l/s

3 (10) LÄGENHET 1 rok Normflöden lika typlägenhet men hushållstvättmaskin utgår. LÄGENHET 5 rok Normflöden lika typlägenhet med följande tillägg: Normflöden för vardera varm- och kallvatten: 1 st Tvättställ 0,1 l/s 1 st Bidé 0,1 l/s Normflöden för enbart kallvatten: 1 st Vattenklosett 0,1 l/s LFC skall utförs för två alternativa fjärrvärmesystem: Alternativ 1 Högtemperatursystem (HT-system). Konstruktionstryck 1,6 MPa. Differenstryck 0,6 MPa. Max framledningstemperatur vinter 100 C, sommar konstant 65 C. LFC förses med mätare för direkt debitering. Alternativ 2 Lågtemperatursystem (LT-system). Konstruktionstryck 0,6 MPa. Differenstryck 0,2 MPa. Framledningstemperatur konstant hela året 60 C. LFC förses med fördelningsmätare. LFC ansluts vid båda alternativen till byggnadens kallvattensystem med mätare för varje lägenhet, vid alternativ 1 med mätning för direkt debitering, vid alternativ 2 med fördelningsmätning. 3 FUNKTION Mål: Förbrukning av tappvatten och värmeenergi skall mätas och lägenhetsinnehavare skall kunna vara slutkund till leverantörerna. Lägenhetsinnehavare skall själv kunna reglera inomhustemperatur och om möjligt även varmvattentemperatur. Information om förbrukning skall vara lätt tillgänglig för lägenhetsinnehavaren inne i lägenheten. LFC skall kunna kombineras med mätare för lägenhetens elförbrukning. Handdukstork som kan hållas varm hela året bör kunna installeras ansluten till värmesystemet. Risken för legionella skall vara låg. Totalkostnaden för installation av system LFC bör ej vara högre än installation av konventionella system med motsvarande funktion. LFC skall fungera i såväl ett- som tvårörs värmesystem.

4 (10) Skallkrav 1: Tävlingsförslagen skall följa i Sverige gällande lagar och bestämmelser. Skallkrav 2: LFC skall dimensioneras och utformas enligt Fjärrvärmeföreningens skrift Råd och anvisningar för anslutning till fjärrvärmesystem med tillhörande kommentarer och kopplingsprinciper med de ändringar och kompletteringar som införts i kravspecifikationen. Skallkrav 3: LFC skall försörja lägenhet med kallvatten och varmvatten. Krav enligt BBR skall gälla för utförande och temperaturer dvs tillfredsställande vattenflöden skall erhållas och rätt tempererat varmvatten erhållas utan besvärande väntetid. Fjärrvärmesystem dimensioneringsdata varmvatten: Alternativ 1 HT-system 65-25 C /10-50 C Alternativ 2 LT-system 60-25 C /10-50 C Dimensionerande varmvattenflöde skall vara 0,2 l/s Skallkrav 4: Överströmning mellan system för kallvatten och varmvatten skall förhindras. Skallkrav 5: Kallvattenförbrukningen skall mätas och registreras individuellt för varje lägenhet. Mätutrustningen skall vid alternativ 1 vara utformad enligt Svenska Vatten- och Avloppsföreningen VAV P34 Kallvattenmätare Anvisningar med kommentarer. Skallkrav 6: Lättfattlig information om förbrukningen skall vara tillgänglig för lägenhetsinnehavaren i lägenheten. Skallkrav 7: LFC skall försörja lägenhet med värmevatten till radiatorer. Systemet kan vara tvårörs eller ettrörs. Fjärrvärmesystem dimensioneringsdata värmevatten: Alternativ 1 HT-system : 100-33 C / 30-60 C Alternativ 2 LT-system 60-33 C/ 30-55 C Det s k brytpunktsfallet skall alltid kontrolleras. Område för maxeffekt skall vara 1,0-5,0 kw. Skallkrav 8: Tillförd värmeenergi skall mätas och registreras individuellt för varje lägenhet. Mätutrustningen skall vid alternativ 1 uppfylla kraven i FVF 1999:2. Skallkrav 9: Anbudsgivare skall i sitt anbud redovisa rörsystemets principiella utformning inom typlägenheten med offererad LFC inkopplad. Av redovisningen skall framgå hur rördragningen utföres och hur radiatorer och handdukstork anslutes.

5 (10) Utvärdering och bedömning: Vid bedömning kommer installationskostnad att kalkyleras. Låg installationskostnad och god flexibilitet vid framtida ombyggnad skall eftersträvas. Skallkrav 10: Lägenhetsinnehavaren skall kunna reglera inomhustemperaturen inom intervallet 17-23 C Skallkrav 11: Styrventiler skall dimensioneras så att minst 50% av differenstrycket stryps bort i ventilerna vid full öppning, så kallad ventilauktoritet. Skallkrav 12: Varmvattentemperaturen mätt i fjärrvärmecentralen skall inom 1 min från ventilöppning eller förändring i varmvattenflödet ha stabiliserats på inställt värde ± 1,0 C Vattentemperaturen skall under insvängningsförloppet inte överstiga +65 C. Dessa krav skall uppfyllas oberoende av aktuellt flöde. Skallkrav 13: Tomgångseffekten på föreslagen elutrustning skall anges. Skallkrav 14: LFC skall utföras så att den vid provning enligt FVF:s provningsprogram FVF 1999:9 kan certifieras och P-märkas. Utvärdering och bedömning: LFC avsedd för HT-system och LT-system kommer att provas enligt ovannämnda program. Skallkrav 15: LFC får ha max följande yttermått inkl ev. kåpor, kopplingsdetaljer mm Bredd = 600 mm Djup = 300 mm Höjd = 800 mm (Mätare kan förutsättas vara placerade utanför LFC i anslutning till denna.) Skallkrav 16: Varma och kalla ytor i LFC skall var värme- och kondensisolerade. Skallkrav 17: LFCs beräknade vikt skall anges. Skallkrav 18: LFC med kåpa skall vara försedd med ventilationsöppningar och invändig belysning. Börkrav 1: Varmvattentemperaturen bör av lägenhetsinnehavaren inne i lägenheten enkelt kunna varieras inom i BBR angivna gränser. Detta sker lämpligast vid tappställe. Börkrav 2: Kallvattenmätaren bör inte innehålla några rörliga delar.

6 (10) Börkrav 3: LFC bör kunna försörja handdukstork i badrum med värmevatten hela året och lägenhetsinnehavaren bör manuellt kunna stänga värmeavgivningen från torken. Börkrav 4: LFC bör vara utförd så att energianvändningen minimeras under perioder när ingen värme levereras av LFC t ex genom pumpstopp. Börkrav 5: Flödesmätning bör ske utan rörliga delar. Börkrav 6: Tomgångseffekten på installerad elutrustning i vilofunktion bör uppgå till max 25 W. Utvärdering och bedömning: Låg tomgångseffekt är önskvärd. 4 INSTALLATION Mål: Utrustningen skall vara enkel att installera och driftsätta så att korrekt och säker funktion erhålles. Utrustningen skall bestå av en komplett prefabricerad enhet som ansluts till aktuella media. Enheten skall monteras i anslutning till lägenheten t ex i utrymme vid schakt i trapphus eller utanpåliggande på vägg. Enheten skall vara skyddad mot obehörig påverkan men vara åtkomlig för behörig service från trapphuset. Skallkrav 1: LFC skall utföras som en prefabricerad enhet innehållande erforderliga komponenter. Mätare kan förutsättas vara placerade utanför LFC i anslutning till denna. Enheten skall på ett rationellt sätt kunna anslutas till inkommande fjärrvärme och kallvatten och lägenhetens kallvatten, varmvatten och värmevattensystem samt el och styrsystem. Skallkrav 2: Installationen skall kunna utföras efter anvisningar i EL och VVS AMA 1998 med tillhörande Svensk standard. Skallkrav 3: LFC skall vara utformad så att den kan monteras i särskilt utrymme vid schakt eller utanpåliggande på vägg i trapphus i anslutning till schakt och lägenhet. Skallkrav 4: LFC som monteras utanpåliggande på vägg skall vara inbyggd i ventilerad kåpa med låsbar dörr och vara försedd med invändig belysning. Kåpan skall ha en estetiskt tilltalande utformning som kan harmonisera med ytskikt och färgsättning i sin omgivning. Skallkrav 5: Elutrustning skall vara komplett utförd för 230 V.

7 (10) Skallkrav 6: Instruktion för utrustningens funktion, installation och driftsättning skall finnas på svenska och levereras med prototypen. Instruktionen skall beskriva funktionen och installationsarbetet steg för steg så att avsedd funktion erhålles. Normal fackkunskap skall räcka för installationsarbetet. Om särskild behörighet krävs för något arbetsmoment skall detta påpekas. Utvärdering och bedömning: Ställda krav kontrolleras och provas i samband med installation av prototyp. Börkrav 1: LFC bör kunna kombineras med lägenhetens elmätare. 5 KOMMUNIKATION Mål: Utrustning skall kunna kopplas till medialeverantörernas system för överföring av registrerad förbrukning. Lägenhetsinnehavaren bör via Internet kunna få information från LFC och ställa om börvärden. Skallkrav 1: System i LFC skall kunna överföra mätvärden via telenät/elnät till aktuella medialeverantörer Birka Energi och Stockholm Vatten. Skallkrav 2: Lägenhetsinnehavare skall på lättillgängligt sätt i lägenheten erhålla information om förbrukning av värme och vatten samt aktuella temperaturer och kunna göra omställning av innetemperatur och om möjligt varmvattentemperatur. Börkrav 1: LFC bör kunna kommunicera via Internet. 6 DRIFT Mål: Utrustningen skall erbjuda lägenhetsinnehavare och fastighetsägare en driftsäker, funktionell och energieffektiv anläggning som inte kan manipuleras. Skallkrav 1: Funktion och värmeavgivning skall vara säker och stabil vid de driftfall som förekommer. Skallkrav 2: Systemet med dess mätare skall vara driftsäkert med avseende på såväl yttre påverkan som inre störningskällor och skall inte kunna manipuleras av lägenhetsinnehavaren. Mätare skall vara plomberade.

8 (10) 7 UNDERHÅLL OCH REPARATION Mål: Underhåll, felsökning och reparation av utrustningen skall vara enkel att utföra. Skallkrav 1: Utrustningens funktionsdelar skall bestå av utbytbara enheter som enkelt skall kunna felsökas. Specialverktyg dvs. verktyg ej förekommande i normal fackhandel skall erfordras för omställningar och injustering. Utvärdering och bedömning: Ställda krav kontrolleras och provas i samband med installation av prototyp. 8 BESTÄNDIGHET Mål: Utrustningen skall fungera problemfritt och ha lång livslängd. Skallkrav 1: Garantitiden skall vara 5 år. Börkrav 1: Livslängden bör vara minst 10 år. 9 HÄLSA, SÄKERHET OCH MILJÖ Mål: Utrustningen skall minska risken för hälsofara på grund av biologisk tillväxt, t ex genom tillväxt och spridning av legionella, skadliga bakterier eller andra skadliga mikroorganismer. Risken för person- och egendomsskada på grund av höga temperaturer, utströmmande vatten eller elektrisk spänning skall vara liten. Påverkan på den elektriska miljön från utrustningen skall vara liten. Utrustningen skall ej avge störande ljud. Skallkrav 1: LFC skall vara utförd så att risken för person- och egendomsskada på grund av höga temperaturer och utströmmande vatten är liten. Redovisning av hur kravet uppfylls skall lämnas. Skallkrav 2: Utrustning och dess enskilda delar skall uppfylla starkströmsföreskrifterna ELSÄK: FS 1999:5. Skallkrav 3: Kapslingsklass (IP-klass) skall anges för samtliga tekniska apparater. Skallkrav 4: Produkter/komponenter skall klara CE-märkning och uppfylla gällande EMCnormer.

9 (10) Skallkrav 5: Aggregat (LFC) skall klara krav på P-märkning samt AFS 1999:4 alt AFS 1999:6. Skallkrav 6: Ljud med kort och lång varaktighet alstrat av LFC skall i lägenheten uppgå till max 30 dba. I övriga utrymmen gäller krav i BBR 1999. Provning: Ljudmätning i provinstallation. Skallkrav 7: Utrustningen skall ej ge upphov till tryckstötar. Hur kravet uppfylles skall redovisas. Skallkrav 8: Material och produkter som innehåller ämnen upptagna på Kemikalieinspektionens Begränsningslista får ej användas. Material och produkter upptagna på OBSlistan skall ej användas i de fall fullgoda alternativ finnes. Skallkrav 9: För samtliga ingående material och produkter skall biläggas byggvaru - deklarationer. För kemiska produkter t ex fogmassor, lim, kitt och färg skall kompletteras med varuinformationsblad upprättade enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 1998:8. Börkrav 1: Material i kontakt med varmvatten bör väljas så att biologisk påväxt minimeras. Kopparfria material bör om möjligt väljas. 10 INFORMATION TILL BRUKARE Mål: Utrustningen skall vara utformad och märkt så att funktionen är lätt att förstå och använda för brukaren. Skallkrav 1: Utrustningen skall åtföljas av en lättillgänglig beskrivning av samtliga funktioner vilken levereras med prototyp.

10 (10) 11 PRIS Mål: Om krav på lägenhetsvis styrning och mätning av värme och tappvatten föreligger bör installationskostnaden för lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler ej överstiga motsvarande kostnad för värme- och vatteninstallation och installation för mätning/reglering. Skallkrav 1: Pris fritt fabrik för LFC inklusive mätare exkl. installation och mervärdesskatt skall redovisas. Pris för mätare för direkt debitering vid HT system och fördelning vid LT system skall specificeras. LFC för HT system Provanläggning 20 lägenheter Därav pris för vattenmätare Därav pris för värmemätare Seriemässig produktion 2000 enheter per år Därav pris för vattenmätare Därav pris för värmemätare LFC för LT system Provanläggning 20 lägenheter Därav pris för vattenmätare Därav pris för värmemätare Seriemässig produktion 2000 enheter per år Därav pris för vattenmätare Därav pris för värmemätare Utvärdering och bedömning: Låg kostnad för utrustning och installation kommer att premieras

1 (10) BILAGA 3 ANBUDSFORMULÄR GÄLLANDE SYSTEM MED LÄGENHETSVISA UNDERCENTRALER (LFC) INNEHÅLL 0 ANVISNINGAR TILL ANBUDSFORMULÄR 1 ANBUDSGIVARE 2 OMFATTNING AV LÄMNAT ANBUD 3 FUNKTION, BEKRÄFTELSE ATT KRAV ÄR UPPFYLLDA 4 INSTALLATION, BEKRÄFTELSE ATT KRAV ÄR UPPFYLLDA 5 KOMMUNIKATION, BEKRÄFTELSE ATT KRAV ÄR UPPFYLLDA 6 DRIFT, BEKRÄFTELSE ATT KRAV ÄR UPPFYLLDA 7 UNDERHÅLL OCH REPARATION, BEKRÄFTELSE ATT KRAV ÄR UPPFYLLDA 8 BESTÄNDIGHET, BEKRÄFTELSE ATT KRAV ÄR UPPFYLLDA 9 HÄLSA SÄKERHET OCH MILJÖ, BEKRÄFTELSE ATT KRAV ÄR UPPFYLLDA 10 INFORMATION TILL BRUKARE, BEKRÄFTELSE ATT KRAV ÄR UPPFYLLDA 11 PRIS

2 (10) 0 ANVISNINGAR TILL ANBUDSFORMULÄR Anbudsgivare skall inlämna anbudsformulär ifyllt under 1 Anbudsgivare och 2 Omfattning av anbud. Under avsnitt 3 till 10 skall under punkt Krav uppfyllda anbudsgivare signera att respektive skall- och börkrav anses uppfyllda. Punkt är reserverad för juryn Under avsnitt 11 anger anbudsgivare priser enligt förutsättningar i kravspecifikation 1 ANBUDSGIVARE Företag: Adress: Kontaktperson: Tel: Fax: E-post: Företagets organisationsnummer: 2 OMFATTNING AV LÄMNAT ANBUD Markera med kryss inlämnade alternativ LFC för HT system LFC för LT system

3 (10) 3 FUNKTION Skallkrav 1 Krav uppfyllt Skallkrav 2 Krav uppfyllt Skallkrav 3 Krav uppfyllt Skallkrav 4 Krav uppfyllt Skallkrav 5 Krav uppfyllt Skallkrav 6 Krav uppfyllt Skallkrav 7 Krav uppfyllt

4 (10) Skallkrav 8 Krav uppfyllt Skallkrav 9 Krav uppfyllt Skallkrav 10 Krav uppfyllt Skallkrav 11 Krav uppfyllt Skallkrav 12 Krav uppfyllt Skallkrav 13 Krav uppfyllt Skallkrav 14 Krav uppfyllt Skallkrav 15 Krav uppfyllt

5 (10) Skallkrav 16 Krav uppfyllt Skallkrav 17 Krav uppfyllt Skallkrav 18 Krav uppfyllt Börkrav 1 Krav uppfyllt Börkrav 2 Krav uppfyllt Börkrav 3 Krav uppfyllt Börkrav 4 Krav uppfyllt

6 (10) Börkrav 5 Krav uppfyllt Börkrav 6 Krav uppfyllt 4 INSTALLATION Skallkrav 1 Krav uppfyllt Skallkrav 2 Krav uppfyllt Skallkrav 3 Krav uppfyllt Skallkrav 4 Krav uppfyllt Skallkrav 5 Krav uppfyllt

7 (10) Skallkrav 6 Krav uppfyllt Börkrav 1 Krav uppfyllt 5 KOMMUNIKATION Skallkrav 1 Krav uppfyllt Skallkrav 2 Krav uppfyllt Börkrav 1 Krav uppfyllt DRIFT Skallkrav 1 Krav uppfyllt Skallkrav 2 Krav uppfyllt

8 (10) 7 UNDERHÅLL OCH REPARATION Skallkrav 1 Krav uppfyllt 8 BESTÄNDIGHET Skallkrav 1 Krav uppfyllt Börkrav 1 Krav uppfyllt 9 HÄLSA, SÄKERHET OCH MILJÖ Skallkrav 1 Krav uppfyllt Skallkrav 2 Krav uppfyllt Skallkrav 3 Krav uppfyllt Skallkrav 4 Krav uppfyllt

9 (10) Skallkrav 5 Krav uppfyllt Skallkrav 6 Krav uppfyllt Skallkrav 7 Krav uppfyllt Skallkrav 8 Krav uppfyllt Skallkrav 9 Krav uppfyllt Börkrav 1 Krav uppfyllt 10 INFORMATION TILL BRUKARE Skallkrav 1 Krav uppfyllt.

10 (10) 11 PRIS LFC för HT system Provanläggning 20 lägenheter Därav pris för vattenmätare Därav pris för värmemätare Seriemässig produktion 2000 enheter per år Därav pris för vattenmätare Därav pris för värmemätare : LFC för LT system Provanläggning 20 lägenheter Därav pris för vattenmätare Därav pris för värmemätare Seriemässig produktion 2000 enheter per år Därav pris för vattenmätare Därav pris för värmemätare :

TYP HT Lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler (LFC) (Inkl. individuell mätning och individuell reglering) Lgh 2 Radiator Radiator Lgh 1 Radiator Radiator Källare Alternativ 1 Bilaga 5a HT Fjärrvärmecentral LFC VMM inkl individuell VV Fjv reglering och KV Fjv mätning VS KV VS VM Reglercentral HT Fjärrvärmecentral LFC inkl individuell VV Fjv reglering och mätning KV Fjv VS KV VS Reglercentral Fjv - Mätvärdesinsamlare inkl. modem - Alt. via internet Fjv KV Miljö o Projektledning

Lgh 2 Lgh 1 Källare Alternativ 2 Bilaga 5b Typ LT Lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler (LFC) (Inkl. individuell mätning och individuell reglering) HT Fjv Primärvärmeväxlare VP Fjv Primärvärme- Reglercentral VP Radiator Radiator Fjärrvärmecentral LFC VMM inkl individuell VV VP reglering och mätning KV VP VS KV VS Reglercentral VM HT Fjärrvärmecentral LFC VVM inkl individuell VV VP reglering och mätning KV VP VS KV VS Reglercentral VM Radiator Radiator VMM - Mätvärdesinsamlare inkl. modem - Alt via Internet VM KV KV Miljö o Projektledning