Årsredovisning 2014. Fastställd av kommunfullmäktige 2015-04-23-1

-- Årsredovisning 2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-04-23-1

Fastställd KF 20150423 Arboga kommun 2015 Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870 00 Organisationsnummer: 212000-2122 Besöksadress: Smedjegatan 5 Web: www.arboga.se E-post: arboga.kommun@arboga.se - 2

SN AB B A F AK T A / I NNEH ÅLL SNABBA FAKTA INNEHÅLL VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET... 4 Kommunens resultat för år 2014 blev 18,0 mkr (minus 16,5 mkr år 2013). Nämnderna visar ett resultat på minus 3,6 mkr (minus 5,8 mkr år 2013). Nämndernas nettoinvesteringar uppgick till 49,2 mkr (29,5 mkr år 2013). Befolkningen i Arboga uppgick till 13 631 personer vid årsskiftet 2014/2015 och har ökat med 138 personer sedan årsskiftet 2013/2014 (13 493). Vid årsskiftet 2014/2015 hade kommunen 974 tillsvidareanställda (977 2013/2014). INLEDNING... 5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 6 ORGANISATIONSÖVERSIKT... 7 VART GICK PENGARNA?... 8 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 9 OMVÄRLDSORIENTERING... 32 EKONOMISK ANALYS OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 35 MEDARBETARE... 43 KVALITETSREDOVISNING... 45 VERKSAMHETSREDOVISNING... 49 KOMMUNENS STYRELSE OCH NÄMNDER... 49 Kommunfullmäktige och kommunstyrelse... 49 Barn- och utbildningsnämnd... 52 Fritids- och kulturnämnd... 55 Socialnämnd... 57 Teknisk nämnd... 60 KOMMUNÄGDA FÖRETAG OCH ORGANISATIONER... 63 Arboga Energi AB... 65 Sturestadens Fastighets AB (koncern)... 66 Rådhuset i Arboga AB (koncern)... 68 Västra Mälardalens Kommunalförbund... 71 Västra Mälardalens Myndighetsförbund... 73 EKONOMISK REDOVISNING... 75 DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING... 76 RESULTATRÄKNING... 77 KASSAFLÖDESANALYS... 81 BALANSRÄKNING... 82 REDOVISNINGSPRINCIPER... 91 ORDLISTA OCH FÖRKLARINGAR... 93 REVISIONSBERÄTTELSE... 94 BILAGA - VA-VERKSAMHET SÄRREDOVISNING... 97-3

VIKTIG A H ÄN DELSER UN DER ÅRE T VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Ny förskola invigdes I januari stod nya Västergårdens förskola klar med plats för 96 barn. Förskolan inryms i en del av det som tidigare var Hällbackens vård- och omsorgsboende. Hällbackens vård- och omsorgsboende finns tillsvidare kvar i del av byggnaden. Utredning av lokaler fortsätter Hösten 2013 genomfördes en omfattande utredning gällande lokaler för skola, förskola, kostverksamhet samt vård och omsorg. Under år 2014 har arbetet fortsatt med att analysera utredningens förslag. Sturestadens Fastighets AB lämnade under våren ett bud på Jehovas Vittnens fastighet i Arboga, Tornet 1, som varit till försäljning under en tid. Ett nybildat kommunalt bolag, Vinbäckens Fastighets AB, köper dock fastigheten direkt från Sturestaden och blir ägare till lokalerna från den 2 januari 2015. Diskussioner förs nu kring vilka verksamheter som ska finnas i Tornet 1. Bland annat finns planer på ett nytt vård- och omsorgsboende. Hur behovet av vård- och omsorgsboende kommer att lösas är avgörande för övrigt lokalplanerande i kommunen. Nya tillagningskök i skolan Ett delbeslut i lokalfrågan togs under våren gällande kostverksamheten. Stureskolans och Brattbergsskolans mottagningskök har byggts om till tillagningskök och nu lagas all mat på plats i de båda skolorna. ArbogaTid prövas Under året har ett projekt med att erbjuda önskad sysselsättningsgrad inom några av socialnämndens verksamheter startats. Projektet pågår under ett års tid och ska sedan utvärderas. Fotboll året runt på nya konstgräset I slutet av maj månad sattes spaden i marken för konstgräs. Sex månader senare var det dags för invigning av den nya planen på Ekbackens IP. Nu kan det spelas fotboll utomhus året runt i Arboga. Energieffektivare transporter Arboga kommun har deltagit i projektet Energieffektivisering av kommunala transporter med syfte att minska energianvändningen med tio procent samt att minska koldioxidutsläppen. Projektet har drivits av länsstyrelserna i Västmanland, Södermanland samt Uppsala län i samverkan med Trafikverket och Energimyndigheten. Arboga nådde målet och var den kommun som lyckades bäst. Som en del i projektet har flera av kommunens fordon bytts ut till miljöbilar och bränslesnåla bilar. Arbogas befolkning ökar Arbogas befolkning fortsatte att öka under år 2014. Antalet kommuninvånare var vid årsskiftet 2014/2015 uppe i 13 631 personer vilket är en ökning med 138 personer under år 2014. Befolkningsökningen märks i alla skolformer. Antalet barn i förskola och grundskola har ökat markant. Bara under hösten har 120 nya barn skrivits in i framför allt förskola och grundskola. Allt fler Arbogaungdomar väljer också Vasagymnasiet när det är dags att välja gymnasieprogram. Fler etableringar och antalet arbetstillfällen ökar Antalet arbetstillfällen ökar för tredje året i rad och det har skett flera viktiga nyetableringar av företag. Dessutom har kommunen påbörjat företagsbesök i syfte att ytterligare främja näringslivsklimatet. Infartsskyltar på plats Under flera år har arbetet med att få digitala infartsskyltar på plats vid motorvägarna pågått. Sedan i början av september finns nu skyltarna på plats. Syftet med skyltarna är att locka trafikanter till besök och evenemang i Arboga. - 4

INLEDNI NG INLEDNING INLEDNINGEN INNEHÅLLER KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Kommunstyrelsens ordförande, Agneta Bode, sammanfattar året som gått. ORGANISATIONSÖVERSIKT Här redovisas kommunens politiska organisation samt de företag och organisationer som kommunen har intressen i. VART GICK PENGARNA Här ges en redovisning av hur kommunens skatteintäkter och avgifter använts. FEM ÅR I SAMMANDRAG Här redovisas viktiga nyckeltal i siffror för de senaste fem åren för att ge en uppfattning om den ekonomiska utvecklingen i kommunen. - 5

INLEDNI NG KOMM UNSTYRELSENS ORD FÖ R AN DE KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Arboga ökar på många sätt! Året 2014 kan läggas till handlingarna. Som ny kommunstyrelseordförande kan jag konstatera att året varit omvälvande med många stora frågor på agendan. Befolkningen har ökat med 138 till 13 631 personer, vilket bland annat märks inom skolans verksamhet. Bara under hösten har 120 nya barn skrivits in och allt fler ungdomar, 65 procent, väljer att studera på Vasagymnasiet. Västergårdens förskola invigdes i januari med plats för 96 barn. Den inryms i en tidigare del av Hällbackens vård- och omsorgsboende. Då förskolan upplever ett ökat tryck har även Meijerska gården fått öppnas igen. Arbetet med att analysera 2013 års lokalutredning har fortsatt under år 2014. I april lade Sturestadens Fastighets AB bud på Jehovas Vittnens lokal, Tornet 1. Kommunen beslöt sedan att köpa fastigheten i egen regi och blir ägare den 2 januari 2015. Kostnaden blir därmed lägre för skattekollektivet, på grund av kommunens möjlighet att låna till förmånligare ränta. Diskussioner förs om vilka interna verksamheter som ska finnas i Tornet 1 och kontakt tas med olika externa aktörer. I slutet av maj sattes spaden i marken för konstgräsplanen och sex månader senare var det dags för invigning med besök av TV-laget. Nu kan det spelas fotboll, i princip, året runt. Investeringarna uppgick till nästan 50 miljoner kronor, varav konstgräset och olika projekt inom tekniska förvaltningen står för den största delen. Ett gott ekonomiskt resultat borgar för att vi kan fortsätta att utveckla kommunen och göra viktiga satsningar. Vi behöver få igång bostadsbyggandet och locka hit ännu fler invånare. Därmed vill jag rikta ett stort tack till all personal och alla förtroendevalda i Arboga kommun för det fina arbete ni utfört under år 2014. Under sommaren byggdes tillagningskök på Stureskolan och Brattbergsskolan och nu lagas all mat på plats. Under året har totalt 616 902 portioner mat, tillagats till barn inom förskola och skola och till äldre inom omsorgen. ArbogaTid kallas ett projekt inom vissa av socialförvaltningens verksamheter, där kommunen erbjuder önskad sysselsättningsgrad. Projektet utvärderas efter årsskiftet. Nya digitala infartsskyltar är på plats vars syfte är att locka trafikanter till besök och evenemang. Arboga har deltagit i projektet, Energieffektivisering av kommunala transporter för att minska koldioxidutsläppen. Vi nådde målet och var den kommun inom projektet som lyckades bäst. Antalet arbetstillfällen ökar för tredje året i rad och det har skett flera viktiga företagsetableringar. Kommunledningen gör nu kontinuerliga företagsbesök för ökad dialog och förståelse. Arboga kommun blev delägare i Stadsnät i Svealand AB, vilket underlättar kommunens bredbandsutbyggnad, både i staden och på landsbygden. Agneta Bode Kommunstyrelsens ordförande - 6

INLEDNI NG ORG AN IS ATIONSÖVERSIK T ORGANISATIONSÖVERSIKT - 7

INLEDNI NG V AR T GICK PENG AR N A? / FEM ÅR I S AM M AN DR AG VART GICK PENGARNA? FEM ÅR I SAMMANDRAG Allmänt 2010 2011 2012 2013 2014 Antal invånare 31/12 13 285 13 302 13 353 13 493 13 631 Skattesats, totalt 32,24 32,24 32,74 32,74 32,74 Skattesats, kommunen** 21,74 21,74 21,86 21,86 21,86 Skattekraft i förhållande till riket, procent 92 91 91 91 91 Antal tillsvidareanställda 967 921 977 977 974 Ekonomi Årets resultat kommunen, mkr 17,6-20,6 28,5-16,5 18,0 Årets resultat koncernen, mkr 14,8-22,0 27,7-11,5 34,5 Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, mkr 631 632 651 666 696 Verksamhetens nettokostnader, tkr/invånare 47 47 49 49 51 Nämndernas budgetavvikelser, mkr -15 3 3-6 -4 Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, procent 98 106 98 99 99 Nettoinvesteringar, mkr 51 40 39 30 49 Nettoinvesteringar, tkr/invånare 3,8 3,0 2,9 2,2 3,6 Balansomslutning, mkr 942 986 995 1 039 1 168 Eget kapital, mkr * 195 174 203 181 197 Likviditet, mkr 15 0,7 16,6 47,1 142,1 Långfristiga lån, mkr 206 268 261 279 374 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser, procent 20,7 17,7 20,4 17,5 16,9 Soliditet exklusive pensionsförpliktelser intjänade före 1998, procent 55 54 55,3 53,0 47,1 Lönekostnader inklusive arvoden exklusive pålägg, mkr 299 296 310 339 358 * Från år 2010 redovisar Arboga kommun pensioner enligt fullfondsmodellen, det vill säga samtliga pensionsförpliktelser finns redovisade i balansräkningen. ** År 2012 höjdes skattesatsen med 0,12 kronor beroende på skatteväxling för hemsjukvård, 0,16 kronor och för kollektivtrafik, -0,04 kronor. - 8

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN INNEHÅLLER VISION, STRATEGISKA OMRÅDEN OCH KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT Här beskrivs Arboga kommuns styrprocess samt måluppfyllelse inom de strategiska områdena. OMVÄRLDSORIENTERING Här beskrivs bland annat den finansiella utvecklingen i omvärlden samt hur den påverkar Arboga kommun. EKONOMISK ANALYS OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Här görs en ekonomisk analys av kommunens resultat, ekonomiska ställning samt en uppföljning av kommunens mål för god ekonomisk hushållning. MEDARBETARE Här redovisas fakta kring kommunens personal som till exempel sjukfrånvaro och antalet anställda. KVALITETSREDOVISNING Här redovisas resultat från Kommunens Kvalitet i Korthet. - 9

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE LSE VISION 202 6, STR ATEGISK A OM R ÅD EN FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE VISION 202 6 OCH STR AT EGISK A OM R ÅDEN VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN OCH KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT Vision 2026 Arboga plats för inspiration Arboga kommuns vision fram till år 2026 är Arboga plats för inspiration vilket också är Arbogas varumärke. Varumärket arbetades fram av en grupp representanter för näringslivet, kommunen och kultur- och föreningslivet under år 2007. Varumärkesarbetets syfte var att hitta en gemensam nämnare att samlas kring. Utmaningen med visionen är att i alla sammanhang och över tid uppnå Arboga - plats för inspiration. Strategiska områden Visionen fylls med de strategiska områdena och dess inriktningstext. De strategiska områdena är de områden som är viktigast för kommunen för att uppnå visionen. Genom inriktningstexterna inom de strategiska områdena förtydligas den politiska viljan. De strategiska områdena är: Inspirerande livsmiljö Inspirerande lärande Inspirerande arbete Inspirerande organisation Övergripande mål och mått Inom de strategiska områdena finns nio övergripande mål och 21 mått för år 2014. Flera av målen och måtten utgår från de undersökningar som gjorts som till exempel medborgarundersökningen och Kommunens kvalitet i korthet, där Arboga kommun jämförelsevis är sämre än andra eller där utmaningen är att bibehålla resultaten. I de kommande avsnitten redovisas de strategiska områdena, inriktningstexter samt mål och mått. Redovisning av måluppfyllelse Färgerna visar graden av måluppfyllelse. Målet är uppfyllt eller bedöms uppfyllas under perioden alternativt vid angiven tidpunkt. Målet är delvis uppfyllt eller bedöms bli delvis uppfyllt under perioden alternativt vid angiven tidpunkt. Minst 80 procent. Målet bedöms inte vara uppfyllt eller bli uppfyllt under perioden alternativt vid angiven tidpunkt. - 10

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE VISION 202 6 OCH STR AT EGISK A OM R ÅDEN Strategiska områden Nedan sammanfattas måluppfyllelsen inom respektive strategiskt område. Mätarna anger en samlad bedömning av uppfyllelsen av målen och måtten inom det strategiska området. Totalt finns nio övergripande mål och 21 mått. Inom det strategiska området inspirerande livsmiljö finns fyra mål och åtta mått. Under målet Arbogaborna ska ha en god livskvalitet finns fyra mått varav två mått är uppnådda. Ett mått är inte uppnått medan ett är delvis uppnått. Under målet Arboga kommun ska verka för att invånarna upplever att de har inflytande i kommunen återfinns ett mått som har uppnåtts till minst 80 procent. Av de två måtten som ska mäta målet Arboga kommun ska verka för en ekologisk hållbarhet inom alla områden är ett delvis uppnått medan ett inte är uppnått. Under målet Det ska finnas goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik till och från Arboga finns ett mått. Måttet är delvis uppfyllt. Inom området inspirerande lärande finns ett mål och fem mått. Tre av måtten har uppnåtts år 2014. Ett mått har uppnåtts delvis medan ett mått inte uppnåtts. Inom området inspirerande arbete finns ett mål och tre mått. Samtliga tre mått har uppnåtts. Inom området inspirerande organisation finns tre mål och fem mått. Inom målet Arboga kommun ska ha effektiva och tillgängliga tjänster återfinns två mått. Ett av måtten är uppnått medan ett inte är uppnått. Målet Arboga kommun är och upplevs som en attraktiv arbetsgivare mäts genom ett mått. Måttet har inte uppnåtts. Målet Arboga kommun ska ha en god ekonomisk hushållning mäts genom två mått. Ett av måtten har inte uppfyllts medan ett har uppfyllts till minst 80 procent. Av 21 mått som beslutats har tio uppnåtts, fem har uppnåtts till minst 80 procent och sex mått har inte uppnåtts. - 11

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE LIVSM IL JÖ Inspirerande livsmiljö I Arboga finns plats för inspiration, här finns plats att utveckla idéer och tänka nya tankar. Fritids- och kulturlivet är rikt och erbjuder något för alla. De unika miljöerna i Arboga tas till vara och utvecklas. Här finns många alternativ för boende och pendlingsmöjligheterna är bra. Det gör att allt fler väljer att bosätta sig i Arboga. Det känns tryggt att bo och vistas i Arboga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott genom att skapa trygga miljöer och stärka de sociala nätverken både på grupp- och individnivå. En god social välfärd erbjuds utsatta grupper. Servicen till invånarna är bra, i staden och på landsbygden. Arbogaborna känner att de bor i en kommun med tillgängliga och väl fungerande verksamheter som bidrar till god livskvalitet i livets alla skeden. Det finns möjlighet för alla att vara med och påverka kommunens verksamheter. Arboga är ett demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Här råder hög tolerans och människor är jämlika och jämställda. Naturresurser som vatten och luft skyddas och används på ett varsamt sätt. Positiv utveckling för Arbogas befolkning Under år 2014 ökade Arbogas befolkning. Kommunens transporter har blivit energieffektivare och andelen ekologiska livsmedel ökar. Arboga har ett rikt kulturliv med många aktiva föreningar. Det anordnas en mängd sport- och kulturevenemang. Ekbacksbadet har generösa öppettider liksom biblioteket, som erbjuder litteratur och tidningar på olika språk. Arboga har en positiv befolkningsutveckling och under år 2014 ökade befolkningen med 138 personer. Vid årsskiftet 2014/2015 bodde det 13 631 personer i Arboga. I kommunen finns det gott om byggklara villatomter i attraktiva områden nära både stad och natur. Även för byggnation av lägenheter i flerfamiljshus är beredskapen god. Från och med december månad förbättrades pendlingsmöjligheterna med tåg på Svealandsbanan, vilket underlättar att bo i Arboga och arbeta eller studera på annat håll. Under året har ett antal satsningar gjorts på att förbättra servicen och utbudet kring Arboga station, för att ytterligare förbättra möjligheterna till arbetspendling. En ny konstgräsplan kunde invigas och det är nu möjligt att spela fotboll utomhus året runt. Arbete för att öka den upplevda tryggheten 2013 års medborgarundersökning visar att många känner sig otrygga i Arboga och frågan om trygghet är därför ständigt aktuell. Under år 2014 fortsatte Brottsförebyggande rådet med trygghetsvandringar, som används för att öka den upplevda tryggheten i kommunen. Arbogabor och verksamma i kommunen får möjlighet att påverka sin närmiljö på ett konkret sätt. Trygghets- och säkerhetsfrågor är en naturlig del i planeringen och utförandet av alla projekt och detaljplaner. Ett exempel på detta är den nya gång- och cykelvägen längs Köpingsvägen, där stor hänsyn har tagits till att motverka otrygga områden längs sträckan. Även belysningen spelar en stor roll för att öka medborgarnas upplevda trygghetskänsla i Arboga. Under året har en inventering av belysningen genomförts och ett utbyte av kvicksilverarmaturer till LED är påbörjat. Tillsammans med frivilliga vuxna är kommunens ungdomsenhet engagerad i kvälls- och nattvandringar för att öka vuxennärvaron och därmed tryggheten i centrum under helg- och festkvällar. Liksom tidigare år arrangerades välbesökta och drogfria aktiviteter vid skolavslutningen för högstadie- och gymnasieungdomar. För grupper som behöver stöd erbjuds flera typer av öppenvård, det vill säga stöd som inte kräver biståndsbeslut. Öppenvården riktar sig till barn, ungdomar och vuxna. För att snabbt upptäcka ungdomar som hamnat snett samarbetar socialtjänsten, skolan, ungdomsverksamheten samt polisen på olika sätt. Högt betyg för kommunens webbplats I medborgarundersökningen år 2013 ger Arbogaborna ett högre betyg än riksgenomsnittet vad gäller möjlighet till inflytande, men det finns fortfarande mycket att utveckla inom detta område. I den serviceundersökning som gjordes hösten 2014 fick kommunen höga betyg vad gäller tillgänglighet och svarstider. Betygen har förbättrats jämfört med 2013 års undersökning. En försämring jämfört med tidigare år har skett avseende information, intresse, - 12

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE LIVSM IL JÖ engagemang samt bemötande. Det som mäts är hur väl frågor besvaras via telefon och e-post. Arboga kommun fick åter högt betyg i Sveriges kommuner och Landstings (SKL:s) undersökning om hur lätt det är att hitta information på kommunernas webbplatser. Bland landets 290 kommuner placerade sig Arboga på en delad 10:e plats. Medborgarförslag, möjlighet att lämna synpunkter, dialog på Facebook, dialogmöten om bland annat snöröjning, kollektivtrafik och lokaler för skola och förskola samt medverkan i kommunala råd är några exempel på hur Arbogaborna kan påverka kommunens verksamheter. Minskad energianvändning i de kommunala transporterna Kommunen har under år 2014 minskat energianvändningen i de kommunala transporterna med tio procent. Även koldioxidutsläppen har minskat genom att fler miljöbilar köpts in. Andelen inköpta ekologiska livsmedel har nått 25 procent under året jämfört med 17 procent förra året. Fisk och lättmjölk svarar för den största andelen av de inköpta ekologiska livsmedlen i kommunen. Prover och analyser av Arbogas dricksvatten visar att dricksvattnet med god marginal ligger under livsmedelsverkets rekommenderade åtgärdsgränser. Mål och mått Mål 1. Arbogaborna ska ha en god livskvalitet. Mått Mått 1:1: Arbogas befolkning ska öka. Mätning: SCB, befolkningsstatistik 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014-12-31 Jämförelse med andra 13 353 13 493 Öka jfrt föreg år 13 631 Ingen jämförelse Nuläge Befolkningsminskningen i Arboga under 1990-talet och början av 2000-talet har efter några år av oförändrad befolkning ersatts av en ökande befolkning. De senaste fyra åren har befolkningen ökat och mellan åren 2013 och 2014 har en ökning skett med 138 personer till 13 631 invånare. Det som påverkar befolkningsförändringar är födelsenettot, det vill säga skillnaden mellan antalet födda och döda, samt flyttningsnettot. Att befolkningsutvecklingen har stabiliserats och ökat något de senaste åren beror på att Arboga har haft ett positivt flyttningsnetto, det vill säga att det är fler personer som flyttar till Arboga än som flyttar från Arboga. Färre personer i barnafödande ålder avspeglar sig också i relativt låga födelsetal de senaste åren. För att öka attraktiviteten att bo i Arboga har kommunen bland annat vidtagit följande åtgärder: God planberedskap och effektivitet i framtagandet av nya planer för att möjliggöra för byggnation av bostäder snabbt och flexibelt. Flera nyetableringar som skapar arbetstillfällen och etablerade företag som växer och nyanställer. Marknadsföring av Arboga som en attraktiv plats för etableringar, boende och besökare. Stort utbud av aktiviteter och många föreningar i kommunen som bidrar till ett aktivt Arboga. Framtid En viktig målgrupp för tillväxten är unga familjer. För en positiv befolkningsutveckling är det viktigt att locka till sig åldersgruppen 25 till 44 år. En annan viktig åldersgrupp för tillväxt är gruppen 45 till 64 år. För att uppnå en målfolkmängd på 14 000 invånare till år 2020 krävs en ökning av befolkningen i dessa åldersgrupper. - 13

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE LIVSM IL JÖ Mått Mått 1:2: Andelen medborgare i kommunen som känner sig trygga, ska öka. Mätning: SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Snitt medborgarundersökningen 2013 Mål 2014 46 Ingen mätning 41 60 Ingen mätning Nuläge Resultatet av SCB:s senaste medborgarundersökning våren 2013, visar att den upplevda tryggheten i Arboga fick index 41 på en skala 0-100. Ju högre värde desto bättre betyg. Det är en minskning jämfört med 2011 års medborgarundersökning då indexet var 46. Totalt var det 494 personer av 1 000 tillfrågade som svarade på enkäten. Brottsstatistiken visar dock att Arboga kommun inte utmärker sig som en speciellt farlig plats att vistas på. Arboga kommun arbetar aktivt med trygghetsaspekter inom alla verksamheter. Målet är att kommuninvånarna ska känna sig trygga. Bland annat har trygghetsvandringar, skolavslutningsarrangemang, Odin, föräldramötesprogram, föräldracafé och åtgärder i den fysiska miljön genomförts under året. Arbogas lokala brottsförebyggande råd är ett samverkansorgan för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete i Arboga kommun. I brottsförebyggande rådets verksamhetsberättelse för år 2014 beskrivs vilket brottsförebyggande arbete som genomförts under det gångna året. Framtid Det är viktigt att komma ihåg att brottsstatistik och upplevd trygghet inte behöver ha med varandra att göra. Fler av de omgivande kommuner i Västmanland har fler antal anmälda brott per invånare än jämfört med Arboga, trots att den upplevda tryggheten är högre. Brottsligheten i Arboga har under de senaste åren legat på en jämn nivå. I en sammanfattad analys av synpunkterna från förvaltningarna visar det sig att belysning, trygga utemiljöer, medborgardialog, trygga skolmiljöer och samverkan med polisen är viktiga trygghetsområden för kommunen att utveckla vidare. Mått Mått 1:3: Antal vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar, ska bli färre. Mätning: Egen mätning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Snitt KKiK 2014 16 15 15 Minska jfrt 2012 15 15 Nuläge Utfallet för år 2014 visade ingen förändring mot år 2013. Ett utvecklingsarbete för att skapa en god livskvalitet genom ökad personalkontinuitet påbörjades under år 2013 och har fortsatt under år 2014. Planeringsverktyg har införskaffats för att säkerställa kontinuiteten och kvalitetssäkra beviljade insatser hos brukarna. Serviceinsatser som handling, städning och tvätt utförs till största delen av arbetsmarknadsverksamheten. Detta innebär att minst fyra och maximalt sex personer ytterligare besöker den äldre personen om han/hon har samtliga serviceinsatser under 14 dagar. - 14

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE LIVSM IL JÖ Framtid Det påbörjade utvecklingsarbetet kommer att fortsätta med teamsamverkan kring respektive brukare och användning av planeringsverktyget för att kvalitetssäkra beviljade insatser och personalkontinuitet. Mått Mått 1:4: Antal hushåll med barn (under 18 år) som uppbär ekonomiskt bistånd ska minska. Mätning: Egen mätning i december årligen. Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Jämförelse med andra 92 (genomsnitt) 83 (genomsnitt) Minska jfrt föreg år 76 (genomsnitt) Ingen jämförelse Nuläge Under år 2014 var i snitt 76 hushåll med barn under 18 år aktuella för försörjningsstöd. KAK-projektet (Kunskap-Arbete-Kvalitet), har bidragit till att minska antalet hushåll med försörjningsstöd med barn under 18 år då de är en prioriterad målgrupp. KAK-projektet vänder sig till personer som har försörjningsstöd och saknar arbete. För de som deltar i projektet ges möjligheter att stärka sin självkänsla, få verktyg för att förändra sin situation och framförallt stärka sin möjligheter att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Framtid Individ- och familjeomsorgen fortsätter att tillsammans med arbetsmarknadsverksamheten utveckla arbetslinjen samt utveckla arbetsmetoder för ungdomar 18 25 år och hushåll med barn under 18 år. Samverkan med externa aktörer som arbetsförmedlingen, försäkringskassan och landstinget Västmanland sker, för att öka den enskildes möjligheter till egen sysselsättning/försörjning. Mål 2. Arboga kommun ska verka för att invånarna upplever att de har inflytande i kommunen. Mått Mått 2:1: Nöjd Inflytande Index (NII), enligt medborgarundersökningen, ska öka. Mätning: SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Snitt medborgarundersökningen Mål 2014 Utfall 2012 Mål 2013 Utfall 2013 Utfall 2011 2013 42 Ingen mätning Öka jfrt 2011 42 39 Ingen mätning - 15

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE LIVSM IL JÖ Nuläge Nöjd-Inflytande-Index (NII) är ett av tre frågeområden i SCB:s Medborgarundersökning. NII-frågorna handlar om ifall medborgarna upplever att de har inflytande över de beslut som fattas i kommunen och över kommunens verksamheter. Frågeområdet är indelat i fyra faktorer som vardera innehåller ett antal frågor. Resultatet på NII-frågorna i medborgarundersökningen våren 2013 visar att upplevt inflytande i kommunen fick ett index på 42 på en skala 0-100. Genomsnittsindex för de kommuner som genomfört undersökningen under år 2013 är 39. Framtid Nästa Medborgarundersökning kommer att genomföras våren 2015 i Arboga. Målet för år 2015 är att index ska öka jämfört med år 2013. Eftersom ambitionen är att förbättra resultatet bör kommunen, enligt de slutsatser som dras i medborgarundersökningen, huvudsakligen arbeta med påverkansfrågorna om hur väl kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter och invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut inom de kommunala verksamheterna. Kommunens Facebooksida har under året fortsatt att växa och är idag ett lättillgängligt sätt för kommunikation med medborgarna. Facebooksidan har fått allt fler besökare som ställer frågor och ger synpunkter. Arboga kommun har en bra hemsida med lättillgänglig och tydlig information en viktig faktor för delaktighet och inflytande i kommunen. Det är viktigt att säkra att kommunens hemsida fortsätter att utvecklas för att kunna hålla samma höga standard i framtiden som den gör idag. Mål 3. Arboga kommun ska verka för en ekologisk hållbarhet inom alla områden. Mått Mått 3:1: Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska enligt Energi- och klimatstrategin. Mätning: Egen mätning årligen, MWh/kvadratmeter. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 0,212 MWh/kvm 0,205 MWh/kvm 0,209 MWh/kvm -5 % jfrt 2009 0,203 MWh/kvm Nuläge Energianvändningen i kommunens fastigheter mäts som förbrukat antal megawattimmar per kvadratmeter och kan påverkas av både hyresvärden och hyresgästen samt av utetemperaturen. Kommunfastigheter i Arboga AB är hyresvärd för merparten av kommunens fastigheter men en del fastigheter ägs fortfarande av Arboga kommun. Arboga kommun har beviljats ett statligt stöd för energieffektivisering under perioden 2009-2014. Arboga kommuns Energi- och klimatstrategi och handlingsplanen med konkreta mål, är delar som tagits fram inom projektet. Det pågår också ett energisparprojekt gällande optimering av systemen för ventilation och varmvatten som löper till år 2016. Framtid För att kommunens fastigheter ska anses vara energieffektiva krävs att stora investeringar genomförs successivt. Det pågår också ett arbete för att effektivisera lokalanvändningen inom organisationen som kan komma att påverka energianvändningen. Ansvaret för energifrågorna i kommunen måste tydliggöras. - 16

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE LIVSM IL JÖ Mått Mått 3:2: Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunkoncernen ska öka. Mätning: SKL:s undersökning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Tekniska nämnden Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Snitt KKiK 2014 51 % 34 % Öka jfrt 2012 47 % 45 % Från och med 1 januari 2013 skärptes kraven för definitionen av vad som är en miljöbil. Mätningen av andelen miljöbilar av totala antalet fordon inom kommunkoncernen år 2013 och år 2014 har gjorts utifrån 2013 års miljöbilsdefinition. Det innebär att det är färre av kommunens fordon i årets och förra årets mätning som uppfyller kraven för att klassas som miljöbil än det var år 2012. Nuläge Sedan ett par år tillbaka har projektet Energieffektivisering av kommunala transporter pågått. Koldioxidutsläppen har minskat med hela 50 procent och Arboga var den kommun som lyckades bäst avseende koldioxidutsläppen bland de kommuner som medverkat i projektet. Flera av kommunens fordon har bytts ut till miljöbilar. Arboga kommun har idag 23 etanolbilar, fyra biogasbilar, en elbil samt ett elfordon. Under året invigdes en ny laddningsstation för elbilar i Arboga. Framtid För att ytterligare öka andelen miljöbilar bör eventuellt fler laddningsstationer för elbilar och även en gasstation etableras i Arboga. Mål 4. Det ska finnas goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik till och från Arboga. Mått Mått 4:1: Antalet tåg till och från Arboga på Mälarbanan och Svealandsbanan per vardag och järnvägsbana, ska öka. Mätning: Egen mätning, årligen. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 11/13 Svealandsbanan 14/16 Mälarbanan 11/13 Svealandsbanan 14/16 Mälarbanan 11/13 Svealandsbanan 14/16 Mälarbanan 15+15 11/14 (från dec 13/16) Svealandsbanan 15/17 Mälarbanan Nuläge Vid utgångsåret 2011 var det 11 avgående tåg från Arboga mot Eskilstuna/Stockholm och 13 ankommande tåg till Arboga från Eskilstuna på Svealandsbanan. På Mälarbanan var det 14 avgående tåg mot Västerås/Stockholm och 16 ankommande tåg från Västerås. Under år 2014 har antalet avgångar på Mälarbanan till och från Arboga ökat med en avgång i vardera riktningen. Under hösten skedde också markanta förändringar till det bättre på Svealandsbanan när Arboga kommun fick ett välkommet besked från SJ. Redan från och med december 2014 förbättrades tågtrafiken längs Svealandsbanan med två avgångar från Örebro via Arboga och vidare till - 17

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE LIVSM IL JÖ Eskilstuna och Stockholm, samt två avgångar i motsatt riktning. Avgångarna är förlagda till vardagar, morgon och eftermiddag, vilket gynnar arbetspendlingen. På de nya avgångarna krävs inget tågbyte i Arboga. Framtid De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Östergötland och Örebro län storsatsar på regional tågtrafik när Citybanan öppnar år 2017. Parterna har som avsikt att efter Citybanans öppnande säkerställa etablerandet av ett storregionalt stomnät baserat på regionaltågstrafik för arbets- och vardagsresande mellan orterna i Stockholm-Mälardalsregionen. För den framtida samhällsutvecklingen är tågtrafiken avgörande för Arbogas utveckling, såväl för arbetsoch studiependling som för fritidsresor. - 18

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE L ÄR AN DE Inspirerande lärande Trygghet, delaktighet, kreativitet och kompetens är ledord för Arbogas förskolor, fritidshem och skolor. Alla barn och elever blir sedda och får uppmärksamhet. Arbogas skolor inspirerar till nyfikenhet och lust att lära. Kompetenta lärare och ett bra ledarskap på alla nivåer bidrar till en god lärmiljö där eleverna utmanas, utvecklas och lyckas utifrån egna förutsättningar. Mötet, samspelet och dialogen mellan pedagog, barn, elev och föräldrar genomsyrar hela skoltiden. Vasagymnasiet håller hög kvalitet och det goda samarbetet med näringslivet utvecklas ytterligare. Det ger eleverna goda kunskaper och bra förutsättningar att gå vidare till högre studier eller arbete efter avslutad utbildning. Vuxenutbildningen bidrar till det livslånga lärandet och ger alla en ny chans. Fler förstelärare i skolorna och toppresultat för Vasagymnasiet En positiv befolkningstillväxt har bidragit till fler barn i förskola och skola. Antalet förstelärare ökar och Vasagymnasiet fick toppresultat vid Skolinspektionens granskning. Ett bra ledarskap på alla nivåer prioriteras och därför satsar kommunen både på rektorsutbildningar och på kompetensutveckling för lärare i form av exempelvis lärar- och förskolelyftet, som är en fortbildning för lärare och förskolelärare via Skolverket. Antalet förstelärare har ökat från fem till 19 stycken. Alla rektorer har nu någon eller några förstelärare på sin enhet. Syftet med förstelärare är att öka måluppfyllelse i skolan. Arboga har ökat sin befolkning under året och det märks i alla skolformer. Antalet barn i förskola och grundskola har ökat markant. Bara under hösten har drygt 120 nya barn skrivits in i framför allt förskola och grundskola. Även antalet elever i SFI-undervisningen (svenska för invandrare) har ökat. Till följd av detta har SFI flyttat in i nya och större lokaler i Engelbrektsskolan. Vuxenutbildningen har även haft ett stort antal sökande både till kommunal vuxenutbildning och vård- och omsorgscollege. Den andra kullen elever på elkraftsingenjörsprogrammet tog examen under året. Utbildningen är populär och många av eleverna gick direkt vidare till jobb. Trygghetsfrågan är central för kommunen och genomförda undersökningar visar att föräldrar och barn upplever att deras förskola och skola är trygg. Den senaste undersökningen genomfördes under hösten 2014 och omfattar 4-åringar i förskolan samt alla elever i grundskolan. I förskolan fick alla vårdnadshavare till 4-åringarna svara på enkäten. Resultaten av undersökningen mäts på en fyrgradig skala, där fyra är det högsta betyget. Resultatet i förskolan gällande påståendet Jag känner mig trygg med mitt barns vistelse i förskolan blev 3,55. Gällande påståendet Jag känner mig trygg i skolan för eleverna i grundskolan blev resultatet 3,71 för eleverna i årskurs 2. I årskurs 5 blev resultatet 3,59 och i årskurs 8 blev det 3,58. Motsvarande fråga ställdes även i gymnasiets årskurs 2, där resultatet blev 3,89. För vuxenutbildningen blev resultatet 3,82. De goda resultaten indikerar att det arbete gällande trygghet som bedrivits i förskolan och skolan ger resultat. Gällande de nationella proven i årskurs 3 når 85 procent av eleverna målen, vilket placerar Arboga kommun på plats åtta i Sverige av alla kommuner. I de nationella proven i årskurs 6 når 94 procent av eleverna målen, vilket kan jämföras med snittet för riket som är 92 procent. Även gällande behörighet till något nationellt program på gymnasiet klarar sig Arboga bra. 90 procent av eleverna är behöriga, att jämföra med rikets genomsnitt, drygt 86 procent. I skriften Hur gör vi det bättre? från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) nämns Arboga som ett gott exempel på hur resultaten på de nationella proven i årskurs 3 har förbättrats. Under våren gjorde Skolinspektionen en tillsyn på Vasagymnasiet, som skolan klarade utan en enda anmärkning. Alla pedagoger strävar efter att fler barn och elever ska tycka att det är roligt i förskolan och skolan. Utökat elevinflytande är en av vägarna för att uppnå detta. På skolorna finns därför elevråd, matråd och andra liknande funktioner för ökad delaktighet. Vistelsen på förskolan och tiden i skolan ska vara inspirerande och lustfylld. Satsningar såsom En - 19

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE L ÄR AN DE läsande klass, PISA, matematiklyftet och förstelärare ska lyfta resultat och undervisning ännu högre. Matematiklyftet är en didaktisk fortbildning för lärare som undervisar i matematik (didaktik handlar om analysen och förståelsen av de faktorer som påverkar barns och ungdomars lärande). Syftet med Matematiklyftet är att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla undervisningens kvalitet. Skolorna jobbar med Matematiklyftet varje vecka. I samarbete med Saab har även matematikstugor inrättats. Syftet med dessa är att eleverna på högstadiet ska kunna få hjälp att utveckla sina kunskaper i matematik, detta tillsammans med ordinarie lärare och även ingenjörer på Saab. Detta har fallit väl ut och fortsätter under våren 2015, då även NO-stugor inrättas. Återigen har förskollärarutbildning på distans i Arboga, via Karlstads universitet, påbörjats. Arboga tilldelades fem platser. Det innebär förbättrade möjligheter till rekrytering i framtiden. Andelen förskollärare i Arboga kommun motsvarar andelen i riket, det vill säga omkring 58 procent. Både grundskola och gymnasium har ett väl utvecklat samarbete med näringslivet genom Teknikcollege, Saab tekniska gymnasium, och genom projektet NTA, naturvetenskap och teknik för alla. Vasagymnasiet samverkar även med ett 100-tal företag inom ramen för arbetsplatsförlagt lärande. Vasagymnasiet är certifierat för ytterligare en period som utbildningssamordnare inom Teknikcollege. Certifieringen sträcker sig fram till år 2015. Teknikcollege grundar sig på trepartssamarbete mellan Arboga, Köpings och Kungsörs kommuner. Mål och mått Mål 5: Arbogas förskolor och skolor ska ha hög kvalitet och vara trygga. Mått Mått 5:1: Upplevelsen av en god och trygg arbetsmiljö i förskolan och skolan ska öka. Mätning: Egen mätning årligen, skala 1-4, där 4 är bäst. Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Förskola: 3,56 Åk 2: 3,64 Åk 8 och gymn: 3,68 Ingen uppgift Öka jfrt 2012 Förskola: 3,55 Åk 2: 3,71 Åk 5: 3,59 Åk 8 och gymn: 3,58 o 3,89 Jämförelse med andra Ingen jämförelse Vuxenutb: 3,82 Nuläge Frågan om trygghet ingick i de enkätundersökningar som genomfördes under oktober-december 2014. Den upplevda tryggheten har ökat inom alla elevkategorier men det var en marginell minskning bland vårdnadshavarna i förskolan. Skola och förskola är i hög grad med och påverkar vardagen för barn/elever och deras vårdnadshavare. Kommunen, vårdnadshavarna och andra aktörer i samhället har ett gemensamt ansvar och därför är det av stor vikt att det finns ett bra samarbete. Elevhälsoteamen har fått ett tydligare uppdrag i den nya skollagen. Den nya formuleringen innebär att arbetet med elevhälsan främst ska vara förebyggande. Elevhälsan ska också, som tidigare, även arbeta åtgärdande. Det centrala elevhälsoteamet Fyren bidrar till att stärka skolornas elevhälsoteam, bland annat genom riktade fortbildningsinsatser. - 20

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE L ÄR AN DE Framtid Barnhälsoteamet, vilket är förskolans motsvarighet till skolornas elevhälsoteam, är under planering i kommunen. Under år 2015 planeras uppbyggnadsarbete vara igång. Mått Mått 5:2: Den planerade personaltätheten inom förskolan ska öka. Mätning: Skolverket samt egen mätning (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 5,3 planerad 4,3 verklig 5,3 planerad 4,5 verklig 5,6 planerad 3,8 verklig Färre barn/personal jfrt 2012 5,3 planerad 4,0 verklig Snitt KKiK 2014 5,4 planerad 4,3 verklig Nuläge Att Arbogas befolkningsmängd ökat under året har märkts inom förskolan, där antalet barn ökat markant. Den ökade efterfrågan på förskoleplatser har delvis berott på många inflyttade men också på att allt fler vårdnadshavare önskar förskoleplacering för sitt barn redan vid 1-års ålder. Att hålla garantitiden på fyra månader har varit en utmaning eftersom kommunen inte tillämpar överinskrivningar. Målet är att utöka antal platser och samtidigt öka personaltätheten. Att rekrytera fler utbildade pedagoger har varit en utmaning, då det generellt råder en brist på förskollärare. Framtid Fler barn föddes under år 2014 än under de senaste åren. Utifrån erfarenheten kan antas att många vårdnadshavare kommer att önska förskoleplats i samband med barnens ettårsdag. Därför räknar kommunen med ett kontinuerligt flöde av platsansökningar under hela året. Tidigare började många av barnen i förskolan i samband med halvårsskiftena. Mått Mått 5:3: Andel elever i årskurs 3 som i de nationella proven nått kravnivån för samtliga delprov i svenska och matematik, ska öka. Mätning: Skolverket, årligen (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 83 % 54 % (Svenska: 58,2% Matematik: 50,0%) 80 % (Svenska: 79,1% Matematik: 80,8%) Öka jfrt föreg år Snitt KKiK 2014 85 % 68 % Nuläge Arboga är med i flera nationella satsningar, till exempel Matematiklyftet och SKL:s matematiksatsning PISA 2015. Syftet med Matematiklyftet är att förbättra både samverkan mellan lärare och lärarnas undervisningskompetens. Syftet med PISA 2015 är att via styrning och ledning skapa goda förutsättningar för samverkan, undervisning och uppföljning av elevresultat. I båda satsningarna är fokus på matematikämnet, men eftersom det handlar om synen på undervisning, vad som påverkar undervisningen samt att ha gemensam styrning och ledning, gynnas alla skolämnen i förlängningen av lärdomarna. Framtid Alla undervisande lärare i matematik deltar i Matematiklyftet under läsåret 14/15. En förhoppning är att effekterna blir ökad måluppfyllelse, men då måluppfyllelsen redan är hög kan konstateras att även en bibehållen nivå är positiv. Diagnoser i åk 2 i svenska och matematik samordnas - 21

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE L ÄR AN DE och resultaten ska användas som underlag för kommunövergripande analyser och konkret stöd för att tillsammans utveckla undervisningen. Delta kommer undervisande lärare att göra tillsammans med skolornas berörda specialpedagoger/speciallärare. Deltagandet i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 fortsätter även detta år och fokus kommer fortsättningsvis vara på styrning och ledning. Stärkt elevhälsa på skolorna kommer sannolikt att innebära att elevresultaten förbättras, då förutsättningarna för en god lärmiljö ökar. Förstelärarna ska under år 2015 få utbildning gällande sitt utvecklingsuppdrag. Utbildningen ges av Mälardalens Högskola. Mått Mått 5:4: Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, ska öka. Mätning: Skolverket (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Snitt KKiK 2014 95 % 86 % 89 % Öka jfrt föreg år 90 % 86 % Nuläge Arboga ligger över genomsnittet i hela riket, i länet samt i jämförelse med andra kommuner med liknande förutsättningar som Arboga. Det är många bidragande orsaker till elevernas ökade kunskapsresultat, bland annat Matematiklyftet, PISA 2015, sambedömningar vid nationella prov och diagnoser, pedagogiska diskussioner inom och mellan skolor, lovskola, det systematiska kvalitetsarbetet samt förstelärarnas roll att vara inspiratörer och drivande i skolutvecklingen. Framtid Syftet med utvecklingsarbetet är att effekterna ska leda till ytterligare ökning av måluppfyllelsen. Ju högre måluppfyllelsen är ju svårare är den att höja. Därför kan även en bibehållen nivå räknas som positiv. Mått Mått 5:5: Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen, ska öka. Mätning: Skolverket (KKiK). Uppgifterna är hämtade från Skolverkets databas, SIRIS Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Snitt KKiK 2014 77 % 76 % 76 % Öka jfrt föregående år 70 % 63 % Nuläget Vasagymnasiet är, enligt Skolinspektionen, att betrakta som en mycket väl fungerande gymnasieskola. En motiverande förutsättning för att eleverna ska nå så långt som möjligt, och uppnå så höga resultat som möjligt, är att de förstår hur de ska arbeta för att nå de resultat och mål de själva vill uppnå. Arbetet med den pedagogiska utvecklingen sker med de pedagogiska konferenserna som bas. Arbetet för ökad kvalitet i undervisningen är fortlöpande och sker genom kollegialt lärande, ämnesövergripande arbete samt formativa bedömningssätt och medbedömningsmetoder. - 22

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE L ÄR AN DE Framtid Pedagoggruppens arbete med att utveckla undervisningen fortsätter och genom elevmedverkan sker en snabb återkoppling på hur undervisningen kan utvecklas ytterligare. Tidiga insatser för elever som riskerar att inte nå målen blir viktiga. Vasagymnasiet fortsätter sin satsning på att det ska bli möjligt att läsa fler ämnen på introduktions-programmet. - 23

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE AR BE TE Inspirerande arbete Arboga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom många olika branscher. En god service från kommunens alla verksamheter och organisationer uppmuntrar till företagande och bidrar till att näringslivet växer och utvecklas. Attraktiva etableringsområden och god tillgång på arbetskraft skapar förutsättningar för nya branscher och företag. Arbogas unika kulturmiljö, rika historia och goda värdskap lockar besökare, vilket gör besöksnäringen till en allt större näringsgren. Flera företag väljer Arboga och antalet arbetstillfällen ökar Antalet arbetstillfällen ökar för tredje året i rad och det har skett flera viktiga nyetableringar av företag. Dessutom har kommunen påbörjat företagsbesök i syfte att ytterligare främja näringslivsklimatet. Antalet arbetstillfällen i kommunen ökar återigen (SCB). Vissa delbranscher minskar medan andra ökar. Ökningen är störst inom branschen som enligt SCB är klassad som offentlig förvaltning och försvar, där det har skett en ökning med 66 anställda. Under år 2014 startade 66 nya företag i Arboga. Föregående år var motsvarande siffra 59. Av de 66 nystartade företagen var 34 aktiebolag, 31 enskilda firmor och 1 handelsbolag. Den stora andelen aktiebolag borgar för en god sysselsättningstillväxt även framöver och hela 27 av de 66 nystartade företagen uppger också att de ska ha 1-4 anställda redan från start. Flera viktiga etableringar har också skett i kommunen. Bland annat har Seco Tools flyttat en hel produktionsanläggning till Arboga. Vid flytten av produktionsanläggningen ställde kommunen upp med ett så kallat inflyttarteam i syfte att underlätta för de medarbetare som flyttade till kommunen i samband med etableringen. Även tjänsteföretaget SYSARB flyttar till kommunen och ett nytt Arkivcentrum ska etableras i Arboga. Antalet aktiva företag per tusen invånare uppgår till 80,5 i Arboga för år 2014. För övriga länet, exklusive Västerås, är antalet 74,2. För Västerås är siffran 72,8 aktiva företag. Utöver nyetableringar har flera befintliga större företag i Arboga haft en kraftig tillväxt. Ett exempel är TelliQ, som utsågs till årets digitala gasellföretag i regionen. Företagsbesök ger bra näringslivsklimat För att skapa förutsättningar för ett bra näringslivsklimat och dialog har kommunen gjort veckovisa besök hos olika lokala företag. Från kommunen deltar kommunalråd, oppositionsråd, kommunchef samt näringslivschef. Besöken har varit mycket uppskattade och kommer att fortsätta även under kommande år. I syfte att främja etableringar i kommunen finns också en god tillgång på planlagd industrimark. Under juni månad har gymnasieungdomar i Västra Mälardalen, genom det kommungemensamma projektet Tillväxt i Västra Mälardalen, erbjudits möjlighet att söka till Roligaste sommarjobbet. Det är ett koncept där ungdomar för pröva sin affärsidé som ett sommarjobb under fyra veckor. Samverkan för att locka fler besökare Strategin i arbetet att locka fler besökare till Arboga har under året varit att verka för samverkan mellan olika aktörer och skapa tydligare paket för utvalda målgrupper. Turistbyrån har tillsammans med VKL (Västmanlands Kommuner och Landsting) skapat paket för rysk och baltisk marknad och under sommaren genomfördes två visningsresor för operatörer från de baltiska länderna. Stora evenemang i kommunen, som Medetidsdagarna, Jädersbruksdagarna och Gammeldags julmarknad har haft ett ökat antal besökare under år 2014. Antalet övernattande gäster i kommunen har under året ökat med 11,4 procent i jämförelse med år 2013. Detta kan jämföras med Västmanlands län som helhet som ökade med 4,9 procent. Insatser för att främja arbetspendlingen För att främja resandet med kollektivtrafik till och från Arboga har ett antal åtgärder gjorts under året kring stationsområdet. Väntsalen har blivit större och fått bekvämare sittmöbler. Genom ett nytt café har serviceutbudet ökat och långtidsparkeringen på stationen har fått fler platser. Arboga fick också från och med december en utökad tågtrafik på Svealandsbanan. Möjligheten till kompetensförsörjning för kommunens näringsliv och för kommunen själv som arbetsgivare är viktig. - 24

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE AR BE TE Mål och mått Mål 6. Arboga ska vara känd som en företagsvänlig kommun. Mått Mått 6:1: Nöjd Kund Index (NKI), ska öka. Mätning: SKL, Insikten, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Utfall 2013 Snitt NKI 2013 Mål 2014 57 Ingen mätning Öka jfrt 2011 66 67 Ingen mätning Nuläge Nöjd Kund Index (NKI) är en undersökning som mäter företagens uppfattning om Arboga kommuns service till företagen. Undersökningen genomfördes år 2013 för fjärde gången sedan år 2007 bland de 52 kommuner som ingår i Stockholm Business Alliance (SBA). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomför samma undersökning, Insikten. Där mäts och jämförs 189 av landets kommuner varav 52 ingår i undersökningen genom SBA:s NKI. Områdena som mäts är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd och serveringstillstånd. Företag som haft ett ärende med kommunen inom ett eller flera av de ovan nämnda områdena ges möjlighet att svara på en enkätundersökning. Frågor ställs inom sex serviceområden; information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet samt effektivitet. Svarsfrekvensen bland företagen i Arboga var år 2013 54,0 procent medan den genomsnittliga svarsfrekvensen var 62,2 procent. Arboga rankades år 2013 på plats 112 av 189 kommuner. Ingen mätning görs år 2014. Framtid Från och med år 2015 kommer detta mått att utgå som kommunfullmäktiges mått. I stället kommer svenskt näringslivs sammanfattande betyg avseende näringslivsklimatet att användas. Mått Mått 6:2: Antalet arbetstillfällen i Arboga ska öka varje år. Mätning: SCB, totalt antal förvärvsarbetande från 16 år med arbetsplats i Arboga kommun (RAMS), mäts 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Utfall 2013 Utfall 2014 5 312 5 480 5 548 Öka jfrt 2010 5 559 December 2015 Nuläge Utfall för år 2013 visar att det fanns 5 559 arbetstillfällen i Arboga, en ökning med 11 från år 2012. Tillgänglig statistik för år 2014 finns först i december 2015. Det har tillkommit ett antal nya företagsetableringar som genererat nya arbetstillfällen och befintliga företag har anställt fler personer. Arboga hade en nettoökning av 12 företag under år 2014 och 66 nystartade företag. I december år 2014 fanns 1 096 aktiva företag i kommunen. - 25

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE AR BE TE I statistiken, som visar en ökning av antalet arbetstillfällen från år 2012 till år 2013, är ökningen störst inom branschgruppen offentlig förvaltning och försvar. Inom det området har det skett en ökning med 66 anställda. Inom branschområdena transport och magasinering samt kulturella och personliga tjänster har en ökning skett med 26 respektive 25 anställda. Framtid Goda pendlingsmöjligheter är viktiga för att skapa bästa förutsättningar för att antalet arbetstillfällen ska kunna öka i kommunen. Det bör finnas ett brett urval av intressanta boenden i Arboga att välja mellan. Det är viktigt med tillgång till bra barnomsorg och skola för de familjer som funderar på att bosätta sig i Arboga. Kommunens webb är en bra informationskanal för informationen. Mått Mått 6:3: Andel av kommunens invånare, 20-64 år, som förvärvsarbetar ska öka. Mätning: SCB:s arbetsmarknadsstatistik, mäts 31/12 varje år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Utfall 2013 Snitt KKiK 2013 Utfall 2014 74,6 % 76,3 % Öka jfrt 2011 76,0 % 78,5 % December 2015 Nuläge Andelen personer som förvärvsarbetar i kommunen är lägre än jämfört med genomsnittet i riket. Andelen har även minskat mellan åren 2012 och 2013. Dock har måttet uppnåtts då andelen förvärvsarbetande ökat år 2013 i jämförelse med år 2011. Några viktiga faktorer som påverkar förvärvsfrekvensen är att det är enkelt och flexibelt att pendla till och från Arboga, att det sker nyetableringar av företag och att befintliga företag är fortsatt starka. Högskolecentrum och Vasagymnasiet är viktiga faktorer för att trygga framtida kompetensförsörjning. Framtid Vidareutbildning bör uppmuntras för att göra kommunens invånare konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Att kunna erbjuda traineeplatser, examensjobb eller yrkesintroduktion, inom kommunen eller i samarbete med företag, är en bra möjligt för att tillgodose kommunens personalförsörjning i framtiden. - 26

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE ORG ANIS ATI ON Inspirerande organisation Arboga kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna utvecklas och är delaktiga. Arbetsmiljön är god och hälsofrämjande. Ambitionen är att erbjuda alla den sysselsättningsgrad de önskar. Medarbetare som trivs och mår bra är en förutsättning för en inspirerande organisation. Kommunens organisation är effektiv, tillgänglig och tydlig för medarbetare, medborgare och företagare. Ett gott bemötande ger god service och inbjuder till dialog. Ekonomin är i balans och kommunens resurser används alltid på bästa sätt såväl på kort som på lång sikt. Önskad sysselsättningsgrad prövas Under flera år har önskemålen om önskad sysselsättningsgrad kartlagts och intresset är stort. Nu prövas ArbogaTid på några enheter inom socialförvaltningen. I projektet ArbogaTid, som pågår under år 2014 för att sedan utvärderas, deltar 16 anställda. Samtliga personer har önskat ökad sysselsättningsgrad. Förutom de anställda som fått erbjudande om att delta i projekt ArbogaTid önskade 48 personer förändrad tjänstgöringsgrad under år 2014. 15 av dessa 48 personer har tidsbegränsat fått förändrad tjänstgöringsgrad under året. Under år 2012 inleddes försök med kombinationstjänster inom tekniska förvaltningen. Vid årsskiftet 2013/2014 permanentades försöket och sammanlagt sju personer har nu heltidstjänster genom att kombinera arbete inom kök, lokalvård och fritidsverksamhet. Inom flera förvaltningar pågår arbete med att kartlägga personalens behov och önskemål om kompetensutveckling. Arboga kommun ingår i Västmanlands kommuner och landstings (VKL) projekt Lyskraft. Syftet är att stärka kommunernas attraktionskraft som arbetsgivare och att utveckla länsgemensamma åtgärder som kan komplettera, stödja eller stärka lokala aktiviteter. Prioriterade områden i projektet är kompetensförsörjningsprocessen, chefs- och ledarutveckling samt marknadsföring av arbetsgivarvarumärket. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) undersöker årligen tillgängligheten på kommunernas webb. Under år 2014 placerade sig Arboga på en delad tiondeplats av Sveriges 290 kommuner. Det ekonomiska utfallet för år 2014 års visar på en ekonomi i balans totalt för kommunen. Dock redovisar styrelsen och nämnderna sammantaget ett underskott liksom år 2013. Grunden för en hållbart god ekonomi är att verksamheten har en ekonomi i balans. Mål och mått Mål 7: Arboga kommun ska ha effektiva och tillgängliga tjänster. Mått Mått 7:1: Kommunens webbinformation är god till medborgarna och nivån ska bibehållas. Mätning: SKL:s undersökning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Snitt KKiK 2014 88 % 86 % 91 % Bibehålla 2012 90 % 78 % - 27

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE ORG ANIS ATI ON Nuläge Undersökningen om kommunens tillgänglighet på webben genomförs årligen under våren/ försommaren av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Resultatet redovisas under oktober månad. I undersökningen år 2014 blev resultatet 90 procent och Arboga hamnade på delad tionde plats av 290 kommuner. Snittet i riket var 78 procent år 2014. Arboga försämrade sitt resultat något i jämförelse med föregående år. Även snittet för riket försämrades. Framtid För att bibehålla resultatnivån på lång sikt behövs en satsning på e-tjänster från kommunens sida. Att få 100 procent bör dock inte ses som ett självändamål. Arboga kommun bör istället göra strategiska val gällande webbsatsningar. Dessa val bör baseras på vad Arbogaborna efterfrågar och vad som ligger i linje med målen för verksamheterna. SKL förklarar detta med en skärpning av 2014 års undersökning, bland annat gällande sökfunktionen och ett utökat antal frågor kring e-tjänster. Mått Mått 7:2: Medarbetarna ska bli mer nöjda med inflytandet över utvecklingen av verksamheten. Mätning: Medarbetarenkäten, vartannat år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Mål 2013 Utfall 2013 Mål 2014 82,5 % Ingen mätning Öka jfrt 2011 78,0 % Ingen mätning Nuläge I medarbetarenkäten år 2013 visade resultatet att 78 procent av medarbetarna upplevde nöjdhet med sin egen möjlighet att medverka i utvecklingen av verksamheten, vilket bedömdes som en god nivå. Vid hög nöjdhet finns ofta bra struktur för arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och information, vilka därför verkar vara väl inarbetade och vara en naturlig del av verksamheten. År 2015 görs ny mätning via medarbetarenkäten. Framtid Utvecklingsområden för att nå måluppfyllelsen är bland annat: Skapa möjlighet till regelbundna arbetsplatsträffar då det är ett forum där alla får en chans att komma med idéer och synpunkter, genomföra riskbedömningar samt få del av information som rör verksamheten. Ytterligare arbete med uppföljning och åtgärder utifrån medarbetarenkäten kan göras, inte minst vad gäller förvaltningarnas enkätsvar. Utveckling av organisationen så information om verksamheten ges till arbetarorganisationer i enlighet med medbestämmandelagen 19. Bli ännu bättre på medarbetarsamtal, vilket det nya kommungemensamma materialet kan vara en hjälp till. - 28

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE ORG AN IS ATI ON Mål 8. Arboga kommun är och upplevs som en attraktiv arbetsgivare. Mått Mått 8:1: Medarbetarnas samlade betyg av Arboga kommun som arbetsgivare, ska ligga över det nationella jämförelseindexet. Mätning: Hållbart medarbetarengagemang (kommunens totalindex, nationell jämförelse, SKL, vartannat år). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Mål 2012 Mål 2013 Utfall 2013 Mål 2014 79,5 % Ingen mätning Öka jfrt 2011 77,0 % Ingen mätning Nuläge Syftet med HME-modellen (Hållbart Medarbetarengagemang) är dels att kommuner och landsting ska kunna jämföra arbetsgivarpolitiska resultat med varandra för att skapa ett lärande och en utveckling, och dels att möjliggöra analyser av kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Anledningen till att modellen fokuserar på medarbetarengagemang är att det bedöms vara en av de viktigaste förutsättningarna för en organisations förmåga att nå goda resultat, särskilt i personalintensiva verksamheter. Totalindexet (HME) är sammanräknat utifrån de tre delområdena motivation, ledarskap och styrning. År 2013 deltog 73 kommuner i undersökningen och det nationella jämförelseindexet hamnade då på 78. År 2014 deltog 55 kommuner och jämförelseindexet blev 79. I Arboga kommun görs en ny mätning år 2015 via medarbetarenkäten. Framtid För att öka måluppfyllelsen pågår arbeten inom flera områden: Vidareutveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet i kommunen. Arbetsmiljöutbildningen för chefer och skyddsombud fortsätter att erbjudas. Nuvarande policydokument som finns inom området arbetsmiljö kommer som en naturlig del att ses över. Efter praktiskt arbete under tre år med att utveckla löneprocessen, som skett tillsammans med förvaltningarna samt politiska och fackliga företrädare, ska det skrivas fram riktlinjer och nu gällande lönepolicy ska ses över. En avsikt med projekt ArbogaTid är att forma en gemensam organisation som stegvis ska kunna planera införande av att fler medarbetare ska kunna få önskad höjd sysselsättningsgrad. Arbetet med kompetensförsörjning, om konsten att vara en attraktiv arbetsgivare, fortsätter. Arbetsgivarens förmåner i form av flextid, hälsotimme, hälsoaktiviteter, kaffe/te och frukt fortsätter att erbjudas. Fortsatt arbete för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande särbehandling eller trakasserier i olika former. En beredskapsplan ska utarbetas. Riktlinjer och regler inom personalprocesserna ska bli mer lättillgängliga, framförallt för kommunens chefer och arbetsledare. Fortsatt aktivt deltagande i det länsgemensamma kompetensutvecklingsprojektet Lyskraft under år 2015. - 29

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE ORG ANIS ATI ON Mål 9. Arboga kommun ska ha en god ekonomisk hushållning. Mått Mått 9:1: Resultatet ska under mandatperioden i genomsnitt årligen uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Mätning: Egen mätning i samband med bokslutet varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014-3,3 % 4,5 % -2,5 % 1,0 % 0,3 % (genomsnitt) 2,6 % Nuläge Genomsnittligt resultat för de fyra åren i mandatperioden uppgår till 0,3 procent. Målet om 1 procent i resultat i genomsnitt årligen är inte uppnått. En huvudsaklig orsak till att målsättningen inte är uppnådd är sänkningen av diskonteringsräntan i pensionsberäkningarna åren 2011 och 2013. Sänkningen påverkade kommunens resultat med 25 mkr år 2011 och med drygt 31 mkr år 2013. Om sänkning av diskonteringsräntan exkluderas i resultatet för åren 2011 och 2013 uppnås målsättningen om 1 procent i genomsnittligt resultat under mandatperioden. Det genomsnittliga resultatet uppgår då i genomsnitt årligen till 2,7 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Resultatet för år 2014 uppgår till 18,0 mkr motsvarande 2,6 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Målet för år 2014 är uppnått. Nämndernas budgetavvikelse uppgår till ett underskott på 3,6 mkr medan kommunens finansiering av verksamheten redovisar ett överskott jämfört med budget uppgående till 11,6 mkr. Framtid God ekonomisk hushållning kräver långsiktig planering på övergripande nivå inom kommunen men även inom kommunens olika verksamheter. Det är viktigt att kunna fatta långsiktiga beslut och samtidigt vara handlingskraftig för att kunna ta vara på möjligheter och tillfällen som dyker upp. Ett respektfullt förhållningsätt till såväl egna ekonomiska som personella resurser samt till omvärldens påverkan är av stor vikt. Mått Mått 9:2: Soliditeten, inklusive samtliga pensionsåtaganden, ska i slutet av varje mandatperiod vara lägst den nivå som gällde vid mandatperiodens början med oförändrade redovisningsprinciper. (Soliditet 2010-12-31: 20,7 procent). Mätning: Egen mätning i samband med bokslutet varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 17,7 % 20,4 % 17,5 % 20,7 % 16,9 % Nuläge Vid ingången av år 2011 (den nya mandatperiodens början) uppgick soliditeten till 20,7 procent. Vid utgången av år 2014 uppgick soliditeten till 16,9 procent. Trots det positiva resultatet år 2014 på 18,0 mkr nås inte målsättningen om en oförändrad soliditet under mandatperioden. En bidragande orsak till att målsättningen inte uppnås är sänkningen av diskonteringsräntan vilket påverkat resultatet och i förlängningen det egna kapitalet. En annan bidragande orsak till sänkningen av soliditeten är att tillgångarna har ökat under mandatperioden med nästan 226 mkr. - 30

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE INSPIRER AN DE ORG ANIS ATI ON Om effekterna av sänkningen av diskonteringsräntan exkluderas i resultatet för åren 2011 och 2013 uppgår soliditeten vid utgången av år 2014 till 22,6 procent. Exkluderas även ändrade redovisningsprinciper för va-verksamheten (eget kapital flyttat till skuld) uppgår soliditeten till 22,8 procent vid utgången av år 2014. Framtid I den finansiella profil som Kommunforskning i Västsverige (Kfi) gjort för Arboga framhålls att ett bekymmer för Arboga är att kommunen tappar i soliditet jämfört med övriga länet. Det beror på att den genomsnittliga resultatnivån varit låg under ett antal år. För att Arboga inte ska tappa ytterligare i soliditet jämfört med länet behöver kommunen stärka resultatet kommande år. - 31

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE OM V ÄRLDSORIENTERI NG OMVÄRLDSORIENTERING Långsam återhämtning i ekonomin Tillväxten har dämpats markant efter ett uppsving under andra halvåret 2013. Det mesta tyder på att tillväxten mätt som förändring av bruttonationalprodukten (BNP) i världsekonomin blir starkare under åren 2014 och 2015 än jämfört med åren innan. Tillväxten i världen bedöms öka från 3,0 procent år 2013 till 3,5 procent år 2014 och till 3,8 procent år 2015. I USA och Storbritannien växer ekonomin runt 3 procent i år medan euroländerna har en fortsatt mycket svag ekonomisk utveckling. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till normala nivåer efter finanskrisen. I flera andra länder har arbetslösheten fastnat på en hög nivå. Det gäller till exempel Spanien och Grekland där arbetslösheten uppgår till cirka 25 procent. Inom euroområdet ligger arbetslösheten i genomsnitt runt 12 procent jämfört med 7,5 procent innan finanskrisen. I den amerikanska ekonomin har tillväxten i BNP de senaste åren legat på drygt 2 procent. Det är en bättre utveckling än i euroområdet men inte någon stark återhämtning. För åren 2014 och 2015 bedöms BNP öka med 2,9 respektive 3,3 procent. I Kina blev tillväxten år 2014 den lägsta på 24 år, 7,4 procent (7,7 procent år 2013). Kinas tillväxt var tvåsiffrig under tre decennier och lyfte hundratals miljoner människor ut ur fattigdom, men nu är det inte längre hög tillväxt som prioriteras av regeringen. Framöver ska konsumenter och privata företag spela en viktigare roll i Kinas ekonomi, medan tanken är att statliga investeringar ska minska i betydelse. Under år 2013 var Japans tillväxt 1,6 procent, vilket är den bästa siffran på tre år. Under sista kvartalet 2014 ökade BNP med 0,6 procent jämfört med föregående kvartal. Bedömare hade trott på en ökning med 0,9 procent. För helåret 2014 var BNP-tillväxten noll. Japans inflation kan landa på noll igen som en följd av det låga oljepriset, varnar landets centralbank. knappt 5 procent i Tyskland och 25 procent i Spanien och Grekland. En stor utmaning är att få ordning på ekonomin i Grekland. Diskussioner förs om ett utträde ur eurosamarbetet för Grekland så kallat Grexit. Det kommer att ta tid innan situationen i Euroområdet fullt ut har stabiliserats. Tysklands ekonomi, som är den största enskilda ekonomin inom euroområdet, är i bra skick och väntas växa med 1,5 procent i år och 1,6 procent nästa år, enligt landets finansdepartement. Index över förväntningarna om framtida tillväxt i Tyskland steg till 54,8 i mars, jämfört med 53,0 föregående månad enligt en undersökning från ZEW (Center for European Economic Research). Tyskland är tillsammans med Norge Sveriges viktigaste exportland. I Storbritannien har den ekonomiska tillväxten varit starkare än förväntat. Arbetslösheten sjunker och reallönerna stiger vilket ger hushållen möjligheter till ökad konsumtion. Liksom våra nordiska grannländer har Storbritannien stor betydelse för svensk export. I Sveriges grannländer är den ekonomiska utvecklingen svag. I Norge försvagades tillväxten något men låg ändå på cirka 2 procent. Låga oljepriser bidrar till dämpningen i ekonomin. I Finland sjönk BNP under år 2013 med cirka 1,5 procent. Den danska BNP-utvecklingen har vuxit marginellt år 2013. Under år 2014 bedöms utvecklingen ha förbättras i både Danmark och Finland. Nedan visas statsskulden som andel av BNP för ett antal länder. Euroområdet lider av alltför låg inhemsk efterfrågan enligt SKL:s Ekonomirapport i december 2014. Hushållens konsumtion och företagens investeringsvilja hålls tillbaka av den oro som finns om den ekonomiska utvecklingen. Europeiska centralbanken (ECB) för en expansiv penningpolitik och ytterligare stimulanser har aviserats år 2015. År 2014 förväntas BNP tillväxten bli 0,8 procent för att sedan vända upp till 1,1 procent år 2015. Skillnaderna är stora mellan länderna, med till exempel en arbetslöshet på Källa: Ekonomifakta - 32

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE OM V ÄRLDSORIENTERI NG I tabellen kan utläsas att Grekland har den i särklass högsta statsskulden av BNP. Totalt uppgår Greklands statsskuld år 2013 till drygt 175 procent av BNP. Under och efter krisåren i början på 1990-talet ökade den svenska statsskulden kraftigt och avstannade år 1998 då skuldkvoten uppgick till omkring 75 procent av BNP. I slutet av år 2013 hade statsskuldens andel av BNP minskat till omkring 35 procent. Under år 2014 har statsskulden ökat och ligger preliminärt på 38,6 procent av BNP vid utgången av år 2014. Svensk ekonomi återhämtar sig långsamt Enligt Konjunkturinstitutets prognos i december 2014 går återhämtningen i den svenska ekonomin sakta. Orsaken är bland annat den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Inflationen är och förblir låg och Riksbankens negativa styrränta kommer sannolikt att ligga kvar på samma nivå i flera år. Vid en sämre ekonomisk utveckling än förväntat kan tillfälliga finanspolitiska stimulanser komma i fråga eftersom statskulden är låg. Med det splittrade internationella konjunkturläget har den inhemska efterfrågan blivit allt viktigare. Privat och offentlig konsumtion har hållits uppe genom en expansiv finanspolitik och låga räntor. Svensk BNP har ökat med i genomsnitt drygt 2 procent per år sett från 1970 fram till idag. Under denna period har dock Sverige upplevt flera djupa lågkonjunkturer. Preliminärt ökade Sveriges BNP med 1,7 procent år 2014, vilket är lite långsammare än den historiska trenden. Även om svensk exporttillväxt gradvis återhämtar sig, från 2,4 procent i år till cirka 5 procent per år 2016 och 2017, är det inte en särskilt stark utveckling i ett historiskt perspektiv. ligger klart över det historiska genomsnittet. Konfidensindikatorn för hushåll fortsatte att falla med 1 enhet i februari 2015 jämfört med månaden innan och ligger nu något under det historiska genomsnittet. Enligt Riksbankens bedömning är återhämtningen i omvärlden långsam men svensk tillväxt gynnas av att oljepriset är lågt och att styrräntan är mycket låg. Under de kommande åren väntas en successivt ökande extern efterfrågan leda till att exporten och näringslivets investeringar ökar snabbare. BNPtillväxten förväntas öka snabbare framöver, 2,7 procent i år, och därefter med 3,3 respektive 2,2 procent åren 2016 och 2017. Riksbanken sänkte sin styrränta till minus 0,1 procent i februari månad 2015. Negativ styrränta har inte tidigare funnits i Sverige. Orsaken till den negativa styrräntan är att inflationen inte tar fart. Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent. Under år 2014 var inflationen, mätt som förändring av konsumentprisindex (KPI), negativ under nio av årets månader. Under januari månad var inflationstakten minus 0,2 procent jämfört med samma period föregående år medan inflationstakten vände upp under februari månad med 0,1 procent. Riksbanken beslutade oväntat den 18:e mars om ytterligare en sänkning på 0,15 procent och att köpa statsobligationer för 30 mdkr. Den senaste tidens förstärkning av kronan riskerar att underminera den uppgång i inflationen som kan skönjas och de penningpolitiska åtgärderna ska understödja uppgången i inflationen. Riksbanken har en beredskap att vidta ytterligare åtgärder om inflationen inte tar fart. Nedan visas Sveriges BNP utveckling åren 1995-2013. Sverige exporterar i dagsläget varor och tjänster till ett värde som motsvarar nästan halva BNP. För svensk del är det framförallt BNP-utvecklingen i Europa, och främst i våra nordiska grannländer, som är viktig. År 2014 gick cirka 25 procent av Sveriges totala export till våra nordiska grannländer. Sveriges största exportland år 2014 var Norge, tätt följt av Tyskland. Exporten består främst av industrivaror såsom fordon, maskiner och skogsindustriprodukter. Under senare år har tjänsteexporten ökat i betydelse. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, som mäter näringslivets och hushållens nuläge och framtidstro, backade 0,8 enheter i februari 2015 jämfört med månaden innan och ligger nu knappt 5 enheter över det historiska genomsnittet. Konfidensindikatorerna för tillverkningsindustri och privata tjänstenäringar backade några tiondelar, medan indikatorerna för bygg- och anläggningsverksamhet samt detaljhandel steg något. Ovanstående indikatorer Källa: Ekonomifakta Kommunernas preliminära resultat för år 2014 före extraordinära poster blev 10,6 mdkr (15,2 mdkr år 2013), enligt SCB:s rapportering i början av mars 2015. 80 procent (91 procent) av kommunerna redovisar ett positivt resultat år 2014 före extraordinära poster. Under år 2014 gjordes inga återbetalningar - 33

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE OM V ÄRLDSORIENTERI NG från AFA-försäkring vilket förbättrade kommunernas resultat år 2013 med 7,6 mdkr. Arboga Befolkningen i Arboga kommun ökade under år 2014 med 138 personer jämfört med föregående årsskifte. Utvecklingen har de senast åren varit stabil med en större ökning under de två senaste åren. Arboga kommun har en befolkningsstruktur som kännetecknas av hög andel äldre och låg andel yngre personer i jämförelse med länet och riket. Endast åldersgrupperna från 45 år och äldre har en befolkningsandel som är högre i Arboga än både i länet och i riket. Andelen personer i åldern 7-19 år, det vill säga i skolåldern, är nu något lägre i kommunen jämfört med länet och riket. Tidigare år har Arboga legat något högre än länet och riket. Åldersgruppen minskade med 67 personer i Arboga under år 2014 (minus 17 mellan åren 2012 och 2013). I åldersgruppen 20-24 år har en ökning skett i Arboga under år 2014 med 36 personer (24 personer år 2013), vilket är på samma nivå som den ökning som skedde åren 2010-2011. Arboga har en lägre andel än länet och riket i denna åldersgrupp. Åldersgruppen 25-44 år har ökat med 70 personer under år 2014. År 2013 ökade åldersgruppen med 31 personer (år 2012 minskade gruppen med 27 personer). Andelsmässigt är den åldersgruppen mycket mindre i kommunen (21,0 procent) jämfört med länet (23,9 procent) och riket (25,8 procent). I åldersgruppen 45-64 år har en minskning skett med 48 personer under år 2014 att jämföra med en ökning på 23 personer föregående år. Andelsmässigt har Arboga en större andel i denna åldersgrupp (25,8 procent) jämfört med länet (25,5 procent) och riket (25,0 procent). De senaste sju åren har födelsenettot, det vill säga födda minus döda, varit negativt för Arboga kommun. Under år 2014 föddes 138 barn medan 152 invånare avled. Födelsenettot blev minus 14 personer. År 2014 flyttade 920 personer till kommunen och 766 från kommunen, vilket innebär ett flyttningsöverskott på 154 personer. Den senaste sexårsperioden har flyttningsnettot varit positivt under samtliga år. De senaste fyra åren har flyttningsnettot varit högre än födelsenettot vilket innebär befolkningstillväxt. Medelåldern i kommunen år 2014 är 44,2 år, vilket är högre än länet (42,3) och riket (41,2). Vid jämförelse i olika åldersgrupper finns det inom några grupper stora skillnader mellan kommunen respektive länet och riket (se tabell nedan). I åldersgruppen 0-6 år ökar antalet personer med 51 mellan åren 2013 och 2014, vilket också är trenden i både länet och riket. Dock har åldersgruppen i procent ökat mycket mer i Arboga än i länet och i riket. Att befolkningen, 0-6 år, ökat de senaste tre åren är ett trendbrott i Arboga. Under år 2010 minskade gruppen med 32 personer och antalet var sedan oförändrat under år 2011. Under år 2013 ökade gruppen med 27 personer. Arboga har en mindre andel 0-6 åringar än jämfört med länet och riket. Åldersgruppen 65-79 år är den åldersgrupp som år 2014 har ökat med flest personer, 108 personer. Andelsmässigt är denna åldersgrupp betydligt större i kommunen (19,1 procent) jämfört med länet (15,9 procent) och riket (14,5 procent). Andelen personer som är 80 år och äldre har minskat med 12 personer under år 2014 jämfört med år 2013. Arbogas andel (6,2 procent) i åldersgruppen är högre än andelen i länet (5,6 procent) och i riket (5,1 procent). Under år 2013 minskade åldersgruppen med fyra personer. Ett trendbrott de senaste två åren är att invånarna i de fertila åldersgrupperna ökar i Arboga, vilket kan innebära att det kommer att födas fler barn i kommunen i framtiden. Den åldersgrupp som ökar mest är gruppen 65-79 år. Samtidigt ökar åldersgruppen 0-6 år. Båda grupperna innebär stora krav på de kommunala resurserna. De befolkningsprognoser som kommunen gjort fram till år 2026, visar på en kraftig ökning av antalet personer 80 år och äldre med början år 2018. Befolkningsstrukturen har stor betydelse för om kommunen får eller får lämna bidrag i kostnadsutjämningen. Många barn och ungdomar samt många äldre innebär högre kostnader vilket kostnadsutjämningen ska kompensera för. Nedan redovisas befolkningsstrukturen i Arboga, Västmanlands län samt riket åren 2013 och 2014. - 34

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE OM V ÄRLDSORIENTERI NG Ålder Arboga kommun befolkning 2013-12-31 Arboga kommun befolkning 2014-12-31 Arboga kommun förändring 2013-2014 Arboga kommun 2014 (procent) Länet 2014 (procent) Riket 2014 (procent) 0-6 909 960 51 7,0 % 8,0 % 8,4 % 7-19 1 990 1 923-67 14,1% 14,3% 14,3% 20-24 873 909 36 6,7 % 6,8 % 6,9 % 25-44 2 798 2 868 70 21,0 % 23,9% 25,8% 45-64 3 567 3 519-48 25,8 % 25,5% 25,0% 65-79 2 501 2 609 108 19,1 % 15,9% 14,5% 80+ 855 843-12 6,2 % 5,6 % 5,1 % Totalt 13 493 13 631 138 100,0% 100,0% 100,0% Näringsliv, arbetsmarknad och utbildning Arboga har en stor bredd på näringslivet och har en högteknologisk profil där det är tillverkningsindustrin och tjänstesektorn som dominerar. Under år 2014 startades 66 nya företag varav 34 var aktiebolag. Vid årsskiftet 2014/2015 fanns 1 096 registrerade aktiva företag i Arboga kommun, representerade i många olika branscher. Det är en ökning med sju företag jämfört med år 2013. Historiskt har Arboga ett flygteknologiskt arv och även idag är en betydande del av tjänstesektorn knuten till detta. De militärt relaterade verksamheterna med försvarets logistiklager samt IT drift och support är stora arbetsgivare som förstärkts succesivt i Arboga. Arboga kommun är den största arbetsgivaren med 974 tillsvidareanställda. Den näst största arbetsgivaren är Saab AB som har cirka 550 anställda. Det totala antalet arbetstillfällen har ökat med drygt 100 under år 2013 jämfört med år 2012. Antalet kommuninvånare som förvärvsarbetar var vid utgången av år 2013 cirka 5 550. I februari 2015 var 11,8 procent (11,9 år 2014) av befolkningen i Arboga mellan 16-64 år anmälda till arbetsförmedlingen som arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program. Motsvarande andel i länet var 9,4 (10,2) procent och i riket 8,0 (8,5) procent. I Arboga var ungdomsarbetslösheten och de i arbetsmarknadspolitiska program (18-24 år) i februari 2015 19,8 (22,2) procent. Motsvarande siffror i länet var 17,4 (20,3) procent och i riket 14,3 (16,2) procent. I februari 2015 uppgick i Arboga arbetslösheten och de som var i arbetsmarknadspolitiska program i gruppen utrikes födda personer till 39,2 (34,9) procent. I länet och riket uppgick arbetslösheten till 24,6 (24,2) procent respektive 20,9 (20,6) procent. Arboga hade näst högst arbetslöshet i länet för utrikes födda. Arbogas andel av de arbetslösa som finns i arbetsmarknadspolitiska program är betydligt högre än för huvuddelen av kommunerna i länet. (Källa: AMS arbetslöshetsstatistik). Utbildningsnivån är viktig för att företagen ska kunna rekrytera utbildad arbetskraft. För Arbogas utveckling är det viktigt att underlätta tillgången till högre utbildning för både företag och enskilda. Arboga har en högre andel invånare med utbildning upp till tre års gymnasial utbildningsnivå jämfört med riket. Däremot är andelen invånare med eftergymnasial utbildning lägre i jämförelse med riket. - 35

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE EKONOM ISK AN AL YS OCH GOD EKO NOM ISK HUSH ÅL LNING EKONOMISK ANALYS OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Fler invånare är anledning till positivt resultat Årets resultat, intäkter minus kostnader, uppgick för år 2014 till 18 mkr. Avvikelsen jämfört med budget, 10 mkr, uppgick till 8 mkr. Styrelsen och nämnderna redovisade ett sammanlagt resultat på minus 3,6 mkr medan finansieringen av kommunen verksamhet redovisade ett överskott på 11,6 mkr. Det är av stor vikt för en god ekonomi att verksamheterna har en ekonomi i balans. År 2014 redovisar styrelsen och nämnderna en sammantagen avvikelse jämfört med budget på minus 3,6 mkr. Även föregående år redovisade verksamheten negativa avvikelser jämfört med budget, minus 5,8 mkr. Finansieringen av kommunens verksamhet redovisar ett överskott jämfört med budget uppgående till 11,6 mkr. Det innebär totalt en avvikelse jämfört med budget på 8,0 mkr. Resultatet på 18,0 mkr uppgår till 2,6 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Kommunens långsiktiga mål är att resultatet ska uppgå till 1 procent. Målet är satt utifrån att kommunen redovisar pensioner enligt fullfondsmodellen vilket innebär att samtliga pensionskostnader är redovisade i resultatet. Som ett riktvärde bör, enligt SKL, nivån på resultatet uppgå till cirka 2,0 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning. Riktvärdet utgår från pensionsredovisning enligt blandmodellen vilket innebär att vissa pensionskostnader inte ingår i resultatet. Nedan redovisas resultatutvecklingen i kommunen de senaste sex åren. Under den senaste sexårsperioden har resultaten varit positiva fyra av sex år. De två åren med negativt resultat har diskonteringsräntans sänkning påverkat kostnaderna kraftigt så att resultatet blivit negativt. Under år 2011 sänktes diskonteringsräntan i pensionsberäkningarna vilket innebar en ökad kostnad med cirka 25 mkr. Resultatet av den ordinarie verksamheten år 2011 uppgick till cirka 8 mkr. Även år 2013 sänktes diskonteringsräntan vilket innebar en ökad kostnad med 31,3 mkr och som innebar ett negativt resultat för året. En utredning bland annat om redovisning av pensioner, har påbörjats och kommer att redovisa sina slutsatser senast 30 mars 2016. Årets resultat i kommunkoncernen uppgick till plus 34,5 mkr (minus 11,5 mkr år 2013). Underskott för verksamheten Nämnderna och styrelsen redovisar totalt ett underskott jämfört med budget på 3,6 mkr år 2014. Det är socialnämnden som redovisar underskott jämfört med budget år 2014. Underskottet jämfört med budget uppgick till 7,5 mkr eller 2,9 procent. Störst avvikelse, i förhållande till budget, redovisar kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 2,8 mkr (4,4 procent av budgeten). Övriga nämnder redovisar mindre överskott. Kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens samt nämndernas avvikelser kommenteras närmare under verksamhetsredovisningen. Under år 2014 har kommunstyrelsen varje månad, med undantag av de första månaderna under året, behandlat nämndernas prognoser samt prognoserna för finansiering av kommunens verksamhet. Kommunens totala ekonomiska utveckling har följts upp vid två tillfällen, efter april månad (prognos 1) och i samband med delårsrapporten (prognos 2), efter augusti månads slut. I samband med delårsrapporten följdes även kommunfullmäktiges mål upp. Nämnderna har följt upp sin ekonomi vid samtliga nämndssammanträden med undantag för de första månaderna under året. I samband med prognos 1 och 2 har även de organisationer där kommunen har ett betydande inflytande, redovisat prognoser. Totalt redovisades i prognos 1 år 2014, efter april månad, ett resultat på 12,3 mkr. Budgeterat resultat uppgick till 10,1 mkr. Styrelsen och nämnderna prognostiserade sammantaget en budgetavvikelse på minus 4,8 mkr. Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och tekniska nämnden prognostiserade ingen avvikelse mot budget. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserade en avvikelse på minus 2,0 mkr, fritids- och kulturnämnden på minus 0,3 mkr - 36

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE LSE EKONOM ISK AN AL YS OCH GOD EKO NOM ISK HUSH ÅL LNING och socialnämnden på minus 2,5 mkr. Finansieringen av kommunens verksamhet beräknades i prognos 1 ge ett överskott om 7,0 mkr. I prognos 2, i samband med delårsrapporten, redovisades ett prognostiserat resultat på 18,3 mkr, vilket innebar en budgetavvikelse på 8,2 mkr. Av nämnderna prognostiserade socialnämnden minus 4,7 mkr och fritids- och kulturnämnden minus 0,5 mkr. Tekniska nämnden prognostiserade ett överskott på 0,4 mkr. Övriga verksamheter bedömde att den ekonomiska ramen skulle hållas. Totalt bedömdes ett underskott jämfört med budget för styrelsen och nämnderna på 4,8 mkr. Finansieringen av kommunens verksamhet prognostiserade en budgetavvikelse på 13,0 mkr. I samband med att socialnämnden och fritids- och kulturnämnden prognosticerade underskott under året har förvaltningscheferna redovisat till kommunstyrelsen månatligen vilka åtgärder som vidtagits för att minimera underskotten. I slutet av år 2014 har kommunstyrelsen inlett en särskild uppföljning av socialnämndens ekonomi. Det innebär månatliga träffar då företrädare för kommunstyrelsen träffar företrädare för nämnden och där mer detaljerade uppföljningar sker av olika verksamheter inom socialnämndens områden. Uppföljningen fortsätter under år 2015. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning visar hur stor del av skatteintäkterna som tas i anspråk för den löpande verksamheten. Under år 2014 har 99,1 procent (99,0 år 2013) använts till den löpande verksamheten. Arboga, liksom kommunsektorn i helhet, står inför långsiktiga problem att intäkterna knappast täcker kostnaderna för de ökade krav som ställs inom de olika verksamheterna. För att nå en ekonomi i balans är det viktigt att intäkterna respektive kostnaderna över tiden utvecklas på likartat sätt. Kommunens totala intäkter har ökat mellan åren 2013 och 2014 med 5,1 procent (2,5 procent år 2012/2013) medan kostnaderna ökat med 3,7 procent exklusive jämförelsestörande poster (3,3 2012/2013). Det är främst personalkostnaderna som ökat jämfört med året innan. Ökningen har varit 4,3 procent. Kostnaderna för timvikarier har ökat kraftigt sedan några år tillbaka. Kostnadsökningen är nästan 30 procent både mellan åren 2012 och 2013 och mellan åren 2013 och 2014. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat med 3,8 procent. Kostnaderna för avskrivningar har blivit högre än budgeterat. En avvikelse på 2,2 mkr redovisas beroende på att flera stora pågående projekt har avslutats. Under år 2015 kommer komponentavskrivning att införas för va-verksamheten som i ett inledningsskede kommer att innebära lägre avskrivningar. Samtliga bolag och kommunalförbund som kommunen har intressen i redovisade överskott år 2014. Pensioner redovisade enligt fullfondsmodell Arboga kommun förändrade år 2010 redovisningsmodellen för pensioner till fullfondsmodellen. De pensioner som intjänats före år 1998 ska redovisas enligt blandmodellen enligt lagstiftningen. Det innebär att förändringen och åtagandet inte ska redovisas aktivt i kommunens resultat- och balansräkning. Enligt fullfondsmodellen redovisas samtliga pensionsåtaganden i kommunens balansräkning vilket är den princip Arboga kommun tillämpar från och med år 2010. För att få jämförbarhet mellan åren redovisas effekterna av fullfondsmodellen i resultaträkningen som en jämförelsestörande post. Kommunens samlade pensionsåtaganden inklusive särskild löneskatt uppgår vid utgången av år 2014 till 428 mkr (440 mkr år 2013). Sänkningen beror på lägre avsättning till pensioner intjänade före år 1998. Arboga kommun har under ett antal år, till och med år 1997, avsatt i årets resultat totalt cirka 60 mkr för att kapa framtida toppar i pensionsutbetalningarna. Dessa redovisas som en särskild del av kommunens egna kapital. Nedan redovisas kommunens pensionskostnader för åren 2013 och 2014. Pensionskostnader (mkr) (inklusive särskild löneskatt) 2013 2014 Avsättning intjänade pensioner t o m 1997-16,8-20,2 Avsättning intjänade pensioner fr o m 1998 1,5 1,3 Individuell del 18,9 21,5 Pensionsutbetalningar 20,8 20,0 Summa 24,4 22,6 Blandmodell Om kommunen hade redovisat pensioner enligt blandmodellen skulle resultatet år 2014 uppgått till 1,6 mkr. Det egna kapitalet skulle uppgått till 550 mkr. Bra utveckling av utjämning och generella statsbidrag Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning redovisade ett överskott jämfört med budget på 5,0 mkr. Innevarande år får kommunen preliminära skatteintäkter samt en slutavräkning för föregående års skatteintäkter. Till årets skatteintäkter läggs även en prognos för slutavräkningen för innevarande år. Generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift redovisar för år 2014 ett överskott jämfört med budget uppgående till 6,6 mkr medan skatteintäkterna inklusive avräkningar visar ett underskott jämfört med budget på 1,6 mkr. Det är främst inkomstut- - 37

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE LSE EKONOM ISK AN AL YS OCH GOD EKO NOM ISK HUSH ÅL LNING jämningen som redovisar överskott (5,2 mkr) beroende på fler invånare än budgeterat. Arboga kommuns egen skattekraft år 2014 uppgår till 91 procent i förhållande till riket (100 procent). I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteintäkterna mellan kommunerna. Samtliga kommuner är garanterade 115 procent av medelskattekraften. Staten skjuter till medel upp till garantinivån. Kommunens skattesats uppgick år 2014 till 21,86 procent. År 2012 höjdes skatten med 0,12 procent genom en skatteväxling med landstinget i Västmanland för hemsjukvård med 0,16 procent och för kollektivtrafik med minus 0,04 procent. Den totala skattesatsen i Arboga inklusive landstingsskatten uppgick för år 2014 till 32,74 procent. Två kommuner i länet har lägre skatt än Arboga; Västerås, 20,36 procent samt Hallstahammar, 21,81 procent. Genomsnittet i länet var 21,12 procent för kommunalskatten och inklusive landstingsskatt 32,00 procent år 2014. Genomsnittet i riket uppgick för år 2014 till 20,65 respektive 31,86 procent. Finansnettot förbättras Finansnettot, finansiella intäkter reducerat med finansiella kostnader, uppgick vid utgången av år 2014 till 11,7 mkr. De finansiella intäkterna består till största delen av ränta på utlämnade lån till fastighetsbolagen (12,8 mkr), lån till Mälarenergi Elnät AB (6,1 mkr), lån till Marieborgs Lagerfastigheter i Arboga AB (1,7 mkr) samt borgensavgift från Arboga Energi AB (1,8 mkr). De finansiella kostnaderna avser, förutom ränta på pensionsskulden, räntekostnader för upptagna lån, 7,5 mkr. Kommunens genomsnittliga låneränta uppgick till 2,60 procent under år 2014 jämfört med 2,91 procent under år 2013. Eget kapital förbättras När Arboga kommun övergick till fullfondsmodell för redovisning av pensionsåtaganden år 2010 reducerades det egna kapitalet motsvarande den tidigare ansvarsförbindelsen, vilken uppgick till 347,9 mkr inklusive särskild löneskatt. Vid ingången av år 2014 uppgick det egna kapitalet till 181,5 mkr. Under år 2014 skedde en förbättring av det egna kapitalet motsvarande resultatet för år 2014, 18,0 mkr, samt ändrad redovisningsprincip för va-verksamheten, minus 2,1 mkr. Det innebär ett eget kapital uppgående till 197,4 vid utgången av år 2014. Den ändrade redovisningsprincipen innebär att den del som avser tidigare inbetalda anslutningsavgifter flyttas från eget kapital för va-verksamheten till skuld till vakollektivet. Koncernens egna kapital vid utgången av år 2014 uppgår till 223,6 mkr (186,9 mkr år 2013). Utvecklingen av kommunens egna kapital framgår av nedanstående diagram. Balanskravsavstämning Årets resultat för Arboga kommun uppgick för år 2014 till 18,0 mkr (minus 16,5 mkr år 2013), vilket innebär att intäkterna översteg kostnaderna med motsvarande. Enligt lagstiftningen ska intäkterna överstiga kostnaderna varje år om inte synnerliga skäl finns till avsteg från lagstiftningen, det så kallade balanskravet. En balanskravsavstämning ska göras varje år för att redovisa om balanskravet är uppfyllt. Vid balanskravsavstämning ska realisationsvinster vid försäljning av tillgångar avräknas resultatet. Realisationsvinsterna uppgår år 2014 till 1,2 mkr. Avstämningen mot balanskravet år 2014 uppgår till 16,8 mkr. I samband med kommunfullmäktiges behandling av 2006 års årsredovisning fattades beslut att överskottet år 2006 skulle kunna komma att användas för oväntade kostnadsökningar eller intäktsminskningar som leder till underskott. Samma beslut fattades i samband med 2008, 2010, 2012 samt 2013 års bokslut. Under de senaste nio åren har resultat enligt nedanstående tabell redovisats efter justering för realisationsvinster samt, för åren 2011 och 2013, sänkning av diskonteringsräntan med åberopande av synnerliga skäl. Balanskravsavstämning År MKR 2006 15,3 2007-1,7 2008 2,1 2009-1,0 2010 16,4 2011 4,1 2012 27,9 2013 13,8 2014 resultat 18,0 2014 reavinster -1,2 Summa 93,7-38

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE LSE EKONOM ISK AN AL YS OCH GOD EKO NOM ISK HUSH ÅL LNING Balanskravsutredning Årets resultat 18,0 Samtliga realisationsvinster -1,2 Realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet 0 Realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet 0 Orealiserade förluster i värdepapper 0 Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 Årets resultat efter balanskravsjustering 16,8 Medel till resultatutjämningsreserv 0 Medel från resultatutjämningsreserv 0 Årets balanskravsresultat 16,8 Resultatutjämningsreserv Kommunfullmäktige beslutade om införande av resultatutjämningsreserv (RUR) i Arboga kommun från och med år 2014. Resultatet enligt blandmodellen uppgår till 1,6 mkr år 2014. Realisationsvinster ska justera resultatet med 1,2 mkr. Balanskravsresultatet blir 0,4 mkr. För att kunna avsätta till RUR ska balanskravsresultatet överstiga 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning (6,8 mkr), vilket det inte gör år 2014. Hög investeringsnivå Nettoinvesteringarna uppgick år 2014 till 49,2 mkr (29,5 mkr år 2013) jämfört med budget på 55,4 mkr. De senaste åren har investeringsnivån i kommunen sänkts beroende på att verksamhetsfastigheterna och bostäderna har överlåtits till kommunala bolag. Investeringarna i koncernen, inklusive kommunen, uppgick till 83 mkr år 2014 (126 mkr år 2013). Störst ökning av investeringarna har skett i Arboga kommun. Nivån på de skattefinansierade investeringarna bestäms av avskrivningarnas storlek och årets resultat reducerat med amorteringar. De skattefinansierade investeringarna uppgick år 2014 till 38,0 (19,1 mkr år 2013) medan de avgiftsfinansierade investeringarna (va-verksamhet) uppgick till 11,2 mkr (10,4 mkr). De största investeringarna under året har bland annat varit investeringar i va-verksamheten, 11,2 mkr, investeringar i konstgräs, 10,5 mkr, beläggning av gator och vägar, 4,8 mkr, kanalisation, 2,1 mkr samt trygghetslarm, 1,3 mkr. Arboga kommun har förbundit sig att lämna bidrag till Citybanan, så kallat infrastrukturellt bidrag, under en femårsperiod med start år 2013. Bidraget har under år 2014 uppgått till 2,4 mkr. Totalt kommer kommunen att bidra med cirka 15 mkr. Västmanland var motsvarande siffra 5 procent. Kommunens nettoinvesteringar uppgick till 7,3 procent av verksamhetens nettokostnader år 2014 (4,5 procent år 2013) och ligger betydligt högre än länet men lägre än riket. Anläggningstillgångarna har ökat Anläggningstillgångarna har ökat med 37,5 mkr under år 2014. Ökningen beror på att de finansiella anläggningstillgångarna ökat med 19,3 mkr genom ökad utlåning till fastighetskoncernen. De materiella anläggningstillgångarna har ökat med 18,2 mkr. Bättre likviditet och nyupplåning år 2014 Likviditeten uppgick vid ingången av år 2014 till 47,1 mkr. Den 30 december 2014 nyupplånade kommunen 84,0 mkr för vidareutlåning till Rådhuskoncernen den 2 januari 2015. Nyupplåningen finansierade förvärvet av fastigheten Tornet 1 som tidigare ägts av Jehovas Vittnen. Vid utgången av år 2014 uppgick kommunens likviditet till 142,1 mkr. Det innebär att likviditeten exkluderat nyupplåningen uppgick till 58,1 mkr. Koncernens likviditet uppgick vid årets slut till 164 mkr (66,9 mkr år 2013). Kommunens policy är att endast lånefinansiera investeringar i affärsdrivande verksamhet, det vill säga investeringar som konsumenterna betalar (vaverksamhet). Under år 2014 har, förutom nyupplåning avseende fastigheten Tornet 1 med 84 mkr, nyupplåning med 23 mkr skett. Upplåningen har sedan vidareutlånats till Kommunfastigheter i Arboga AB för att bland annat finansiera ombyggnad av kök. Kommunens totala låneskuld uppgick vid utgången av år 2014 till 374 mkr. Löpande amorteringar av lån har år 2014 skett med 11,3 mkr. Arboga kommun har hela låneskulden placerad i Kommuninvest. Kommuninvest ägs av kommuner och landsting i Sverige. Arboga kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Samtliga medlemmar har ingått så kallad solidarisk borgen med ett inbördes regressavtal mellan medlemmarna. Kommuninvest följer enskilda kommuners och landstings ekonomi och sätter en generell lånelimit för samtliga kommunkoncerner. Lånelimiten uppgår för tillfället till 120 tkr per invånare. För Arboga kommunkoncern innebär det att det finns ett ytterligare låneutrymme på cirka 90 mkr efter upplåningen under år 2014 på totalt 107 mkr. Låneskuldens utveckling (inklusive kortfristig del) under åren 2009-2014 framgår av nedanstående diagram. Nettoinvesteringarna i förhållande till verksamhetens nettokostnader ger ett jämförelsemått på investeringsnivån. Investeringarna uppgick år 2013 i genomsnitt i riket till 9 procent av nettokostnaderna. I - 39

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE LSE EKONOM ISK AN AL YS OCH GOD EKO NOM ISK HUSH ÅL LNING Nedan redovisas soliditetsutvecklingen för åren 2010-2014. Soliditetsutveckling (procent) År 2010 2011 2012 2013 2014 Soliditet exklusive pensionsförpliktelser intjänade före år 1998 55 54 55 53 47 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser 21 18 20 18 17 Koncernens långfristiga låneskuld uppgick vid utgången av år 2014 till 918 mkr. Störst andel av låneskulden har Arboga kommun, 41 procent, medan Sturestadens Fastighets AB står för 33 procent och Arboga Energi AB för 26 procent. I koncernen Arboga kommun tas endast in hälften av Sturestadens låneskuld. Försämrad soliditet Soliditeten beskriver kommunens långsiktiga ekonomiska styrka och visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten bör långsiktigt öka eller vara oförändrad. Soliditeten, beräknad inklusive samtliga pensionsförpliktelser, uppgick vid utgången av år 2014 till 16,9 procent (17,5 procent år 2013). Jämfört med genomsnittet i länet år 2013, som uppgick till 1 procent, har Arboga kommun en god soliditet. Kommunens soliditet exklusive fullfondsredovisning av pensioner uppgår vid utgången av år 2014 till 47,1 procent (53,0 procent år 2013). Ju högre soliditet desto större andel av tillgångarna har finansierats med egna medel. Vid en bedömning av soliditetens utveckling är det viktigt att analysera orsakerna till förändringen. Soliditetens utveckling påverkas dels av utvecklingen av det egna kapitalet och dels av tillgångarnas förändring. Under år 2014 har det egna kapitalet i jämförelse med år 2013 förbättrats med 15,9 mkr samtidigt som kommunens tillgångar har ökat med 129,3 mkr. Soliditetsförsämringen med 0,6 procent har påverkats i stor omfattning av de ökade tillgångarna. Det positiva resultatet har inte räckt till för att öka soliditeten. Kommunkoncernens soliditet uppgick vid utgången av år 2014 till 12,5 procent (11,2 procent år 2013) inklusive samtliga pensionsåtaganden. Soliditeten exklusive pensionsåtaganden enligt fullfondsmodellen uppgick till 32,1 procent (33,2 procent 2013). Kommunens ekonomi och förutsättningar påverkas av många olika faktorer. Nedan beskrivs effekten av några av dessa i en känslighetsanalys. Känslighetsanalys Faktorer Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden uppgick till 271,2 mkr vid utgången av år 2014, vilket är en minskning jämfört med år 2013 med 3,5 mkr. Av de totala borgensåtagandena uppgår borgen till Arboga Energi AB till 240,7 mkr och till delägda bolag, 28,2 mkr, vilket utgör drygt 99 procent av de totala borgensåtagandena. Övriga borgensåtaganden uppgår till 2,3 mkr (2,4 mkr år 2013) och består av borgen för förlustansvar egna hem, 0,1 mkr, borgen till Arboga golfklubb, 1,7 mkr, borgen till Ryttarsällskapet, 0,3 mkr (ny år 2014) samt borgen till Arboga Södra idrottsförening 0,2 mkr. Kommunen har inte åtaganden för så kallade fallskärmsavtal. Effekt mkr Löneökning 1 procent + 4,7 Prisförändring 1 procent +/- 3,4 Försörjningsstöd, ökning 1 procent + 0,1 Förändring skattesats 0,50 kr +/- 13,1 Befolkningsförändring 100 invånare +/- 4,9 Framtiden Befolkningsutvecklingen är avgörande för alla kommuners utveckling. Ett ökande befolkningsunderlag innebär ökade skatteintäkter och bidrag vilket i sin tur leder till bättre förutsättningar att bedriva kommunal service. Samtidigt ställs krav på mer resurser för att kunna ge service beroende på inom vilka åldersgrupper befolkningen ökar. Under det senaste året kan en större befolkningsökning konsta- - 40

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE LSE EKONOM ISK AN AL YS OCH GOD EKO NOM ISK HUSH ÅL LNING teras. Arboga kommun ökade under år 2014 sin befolkning med 138 personer (140 år 2013) och invånarantalet uppgår per 2014-12-31 till 13 631 invånare (13 493 invånare 2013-12-31). I budgeten för år 2014, som beslutades av kommunfullmäktige i juni månad 2013 och reviderades i oktober 2013, uppgick det budgeterade resultatet till 10,1 mkr. Det motsvarar 1,5 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning vilket är något högre än kommunens långsiktiga mål på 1,0 procent. I en prognos från SKL i februari 2015 redovisas en nedrevidering av utvecklingen av kommunernas skatteunderlag åren 2014-2015 medan en upprevidering bedöms för år 2016. För Arboga kommun innebär det endast en marginell förändring jämfört med den ekonomiska flerårsplanen som beslutades av kommunfullmäktige i juni 2014 för åren 2015-2017. Nästa prognos från SKL kommer i slutet av april månad och kommer att utgöra underlag för budgeten för åren 2016-2018. Kommunstyrelsen kommer att följa kommunens ekonomiska utveckling varje månad år 2015 med undantag för de första månaderna av året. God ekonomisk hushållning I den beslutade mål- och resultatstyrningsmodellen har kommunfullmäktige sedan tidigare beslutat om två mått för att mäta målet Arboga kommun ska ha en god ekonomisk hushållning. Under år 2013 beslutade kommunfullmäktige att detta mål och följande mått ska gälla som riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Måttet att resultatet ska under mandatperioden i genomsnitt årligen uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har under år 2014 inte uppnåtts. Utfallet blev 0,3 procent. Utfallet för år 2014 blev 2,6 procent. Måttet att soliditeten, inklusive samtliga pensionsåtaganden, ska i slutet av varje mandatperiod vara lägst den nivå som gällde vid mandatperiodens början med oförändrade redovisningsprinciper har uppnåtts till minst 80 procent. Soliditeten vid ingången av mandatperioden uppgick till 20,7 procent. Vid utgången av år 2014 uppgick soliditeten till 16,9 procent. - 41

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE LSE EKONOM ISK AN AL YS OCH GOD EKO NOM ISK HUSH ÅL LNING Finansiell profil för Arboga kommun Under hösten 2014 har Arboga kommun för femte året tillsammans med ytterligare fyra kommuner i länet deltagit i en jämförelse av finansiella nyckeltal. Jämförelsen har utförts av Kommunforskning i Västsverige (Kfi). Syftet med jämförelsen är att analysera var Arboga kommun befinner sig finansiellt i jämförelse med de övriga nio kommunerna i Västmanland. En jämförelse har även gjorts med rikets samtliga kommuner. Profilen innehåller jämförelser utifrån fyra finansiella perspektiv och åtta nyckeltal. Nyckeltalen speglar kommunernas finansiella status. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Profilen har omfattat åren 2008-2013. De nyckeltal som använts är skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, genomsnittligt resultat de senaste tre åren samt skattefinansieringsgrad av investeringar. Kfi:s bedömning är att kommunen behöver stärka sin ekonomi ytterligare genom förbättrade resultat eftersom de kommande åren förväntas bli ekonomiskt tuffa, bland annat med tanke på demografin och ökat behov av investeringar. Profilen visar att Arbogas styrkor ligger i högre finansiella nettotillgångar och låg skattesats jämfört med länet. De finansiella nettotillgångarna består av utlämnade lån till fastighetsbolagen. Arbogas svagheter är resultat före extraordinära poster år 2013 samt genomsnittligt resultat de senaste tre åren. Diskonteringsräntan sänktes åren 2011 och 2013 och bidrog till att resultatet sjönk och att soliditeten försämrades. Arbogas likviditet har historiskt varit låg men under de senaste åren har en förbättring skett. Arboga förstärker likviditeten med en checkkredit på 50 mkr som inte ingår i bedömningen i profilen. Arboga ligger på medelbetyg eller bättre betyg på fyra av de åtta nyckeltalen år 2013 (sju år 2012) jämfört med kommunerna i Västmanlands län. Jämfört med riket ligger Arboga på medelvärdet eller bättre på sex av de åtta nyckeltalen (sex år 2012). Det är främst resultatet år 2013 samt skattesatsen som har sämre utfall än genomsnittet i riket. Arboga (rött) jämfört med Västmanland Arboga (grönt) jämfört med riket - 42

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE LSE M EDAR BETAR E MEDARBETARE ArbogaTid prövas Ett försök med önskad sysselsättningsgrad prövas under ett år inom några av socialförvaltningens enheter. Vid årsskiftet 2014/2015 hade kommunen 974 personer tillsvidareanställda (977 personer 2013/2014). Stor andel kvinnor och få unga Merparten av dem som arbetar i kommunen är kvinnor. Vid årsskiftet 2014/2015 var andelen kvinnor närmare 85 procent (85 procent 2013/2014). Medelåldern var 48 år för kvinnor (48 år 2013) och 50 år för män (51 år 2013). Personalkostnader Totalt uppgår personalkostnaderna år 2014 till cirka 490 mkr inklusive arvoden och pålägg för arbetsgivaravgifter med mera (470 mkr år 2013). Personalkostnadernas andel av kommunens externa verksamhetskostnader var 59 procent år 2014 (60 procent år 2013). Satsningar på hälsa En stor del av kommunens hälsofrämjande arbete har idag inriktning av att stödja arbetslag och dess chefer i att utveckla samarbetsförmågan och kommunikationen. Det kan vara i rent utvecklande syfte men ofta utifrån att arbetslagen har problem. Kommunens hälsoinspiratörer, som finns spridda över samtliga förvaltningar, har också en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Ett förbättringsförslag har inkommit från anställd angående möjlighet att lämna blod under arbetstid. Beslut har fattats att blodgivare som är anställd i Arboga kommun får använda hälsotimmen om möjlighet finns att besöka blodbussen vid de tillfällen då den är i Arboga. År 2012 infördes rökfri arbetstid i kommunen. Som attraktiv arbetsgivare erbjuder kommunen en rökfri arbetsmiljö i kommunens lokaler. Möjlighet finns för anställda att få stöd individuellt eller i grupp med att sluta röka. Ingen har visat intresse under året. I medarbetarenkäten år 2013 ställdes frågor om hur anställda upplever att en rökfri arbetstid fungerar och efterlevs samt om antalet rökare minskat. Sammanfattningsvis kan sägas att majoriteten av de svarande är positiva till införandet av rökfri arbetstid. Arbetsmiljö Ett trettiotal chefer och arbetsledare i kommunen har sedan tidigare intervjuats om deras upplevelse av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. I den sammanfattande rapporten framkom bland annat ett behov av utbildning i arbetsmiljölagstiftning och om hur arbetsmiljöarbetet är systematiserat. Som ett första steg infördes systematiskt arbetsmiljöarbete i den kommungemensamma chefsintroduktionen år 2013. Nästa steg startade år 2014 då en tredagars grundutbildning i arbetsmiljölagstiftning och systematiskt arbetsmiljöarbete erbjöds. Utbildningen planerades och genomfördes gemensamt av arbetsgivare och fackliga organisationer, då ett bra arbetsmiljöarbete i kommunen bygger på gott samarbete mellan parterna. Under året har tre utbildningstillfällen om tre dagar genomförts där 26 chefer och arbetsledare samt 31 skyddsombud deltagit. Det pågår en utveckling och kunskapshöjning av det systematiska arbetsmiljöarbetet i kommunen. Riskbedömningar och handlingsplaner ska bli en mer naturlig del av verksamheten där arbetsmiljön diskuteras på arbetsplatsträffar. Nytt företagshälsovårdsavtal trädde i kraft i april år 2014 mellan Arboga kommun och Avonova. Förfrågningsunderlag utarbetades tillsammans med Kungsörs och Köpings kommuner. Under året har 52 (76) arbetsskadeanmälningar skrivits inom kommunen. Flertalet arbetsskador har skett inom socialförvaltningen 27 (44). Ett trettiotal personer har omfattats av rehabiliteringsåtgärder och arbetsmiljöverket har genomfört åtta arbetsmiljöinspektioner. Inspektionerna har gjorts på Vasagymnasiet, Gäddgårdsskolan, biblioteket, arbetsmarknadsenheten, inom hemtjänsten, på Hällbacken (två gånger) och inom förskolan. Likabehandlingsplan lika förutsättningar för anställda i Arboga kommun åren 2015-2017 Kommunens likabehandlingsplan för anställda i Arboga kommun för åren 2012-2014 har reviderats inför ny planperiod för åren 2015-2017. Samtliga anställda har haft möjlighet att delta i processen och en arbetsgrupp med representanter från förvaltningarna har bidragit särskilt. Stor rörlighet Under året har 163 tjänster annonserats ut (134 samma period år 2013) varav 72 tillsvidareanställningar och 91 som vikariat (56/78). I stort sett har - 43

FÖRV AL TNINGSBE R ÄTTE L SE M EDAR BETAR E kommunen inte haft svårigheter att rekrytera nya medarbetare under år 2014. Däremot har 14 utannonserade befattningar inom förskola, skola, vårdoch omsorg och inom det tekniska området haft väldigt få eller inga sökande. Utöver detta har 168 (130) semestervikariat och 17 462 (14 630) beställningar via bemanningsenheten en väg in blivit tillsatta. Dessutom har 1 107 (934) beställningar inkommit till bemanningsenheten där vikarie inte lyckats tillsättas eller där beställningen blivit avbeställd. Stora pensionsavgångar Under kommande tioårsperiod kommer 27 procent eller 260 personer av kommunens medarbetare att gå i pension (65 år). Flest antal finns inom vård- och omsorgsarbete och skol- och barnomsorgsarbete. Löneöversyn 2014 Samtliga lokala förhandlingar med anledning av löneöversyn år 2014 avslutades så att ny lön kunde utbetalas under april månad. Inga retroaktiva ersättningar behövde därför utbetalas. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat till 7,1 procent år 2014 i jämförelse med år 2013 (5,6). Ökningen har skett inom samtliga åldersgrupper. Såväl kvinnornas som mäns andel av sjukfrånvaron har ökat, männens andel något mer. Den totala sjukfrånvaron över 60 dagar har ökat. Den största ökningen har skett hos män i åldersgruppen 30-49 år. Kvinnors sjukfrånvaro över 60 dagar är däremot i stort sett oförändrad. Med anledning av att sjukfrånvaron började öka år 2012 gjordes ett arbete under år 2013 med att kartlägga sjukdomstyp och sjukdomsorsak till frånvaron. Syftet med arbetet var att få en bra grund för de insatser som ska planeras inom det hälsofrämjande arbetet. Kostnaderna för sjuklön, exklusive arbetsgivaravgifter, uppgick år 2014 till 6,7 mkr, att jämföra med föregående år, 5,6 mkr. Total sjukfrånvaro i procent av arbetad tid 60 dagar eller mer i procent av den totala sjukfrånvaron Ålder 2012 2013 2014 2012 2013 2014-29 2,0 4,0 4,5 0,0 17,7 20,7 30-49 4,9 6,1 7,4 29,5 33,5 41,3 50-6,0 6,4 7,1 34,6 43,7 41,2 Kvinnor 5,8 6,8 7,6 30,5 40,3 40,1 Män 3,2 3,3 5,0 44,0 20,3 44,9 Kompetensförsörjning Kommunen har deltagit i två rekryteringsmässor varav en genomfördes tillsammans med arbetsförmedlingen och Kungsörs och Köpings kommuner. Syftet var att söka semestervikarier till verksamheter inom socialförvaltningen och att ge information om vad det innebär att arbeta inom just dessa yrken inom kommunen. Mässan bidrog till fler sökande till sommarens vikariat och förhoppningsvis en nyfikenhet för yrken inom kommunen. Den andra mässan genomfördes på initiativ av barn- och utbildningsförvaltningen på Örebro universitet. Kommunen presenterade sig framgångsrikt som attraktiv arbetsgivare, vilket resulterade i att Arboga kommun uppmärksammandes med ett pris. Västmanlands läns kommuner arbetar med ett projekt, Lyskraft, som ska stärka kommunernas attraktionskraft som arbetsgivare och utveckla länsgemensamma åtgärder som kan komplettera, stödja eller stärka lokala aktiviteter. Prioriterade områden i projektet är kompetensförsörjningsprocessen, chefsoch ledarutveckling samt marknadsföring av arbetsgivarvarumärke. Som en del av Arboga kommuns chefs- och ledarutveckling ingår från och med år 2013 ett kommungemensamt utbildningsprogram för nya chefer i kommunen. Innehållet består av kommunövergripande kunskap med syfte att underlätta i arbetet som chef. Omfattningen är sex halvdagar. Dessa tillfällen ersätter inte förvaltningarnas egen introduktion av nyanställda utan ska ses som ett komplement. Sex medarbetare har under året deltagit i det länsgemensamma aspirantprogrammet. Fem chefer deltar i projekt Lyskrafts mentorsprogram. Totalt 4,9 5,6 7,1 32,0 38,5 40,8-44